65 sökträffar som matchar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2017

Dna-baserad artbestämning i teori och praktik

Malin Strand, forskare och marin samordnare, har tillsammans med sin kollega Maria Kahlert testat dna-baserade metoder på marina bottenprover för att se om tekniken fungerar samt vad den faktiska kostnaden för den nya metoden blir i slutändan. Om vi tänker oss dna-baserade verktyg för framtida miljöövervakning kommer det att krävas en ny typ av organisation och möjligen en nationell infrastruktur, menar de. Inspelat den 5 april 2017 på Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arrangör: Artdatabanken.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pi-symposium våren 2017

Ditt inre liv

I kroppen pågår ett ständigt arbete. Vad är det som gör att vi känner oss sjuka eller friska? Mats Lekander är professor i hälsopsykologi och berättar om sambandet mellan hjärna och immunsystem, om stress, sömn och om vad som gör att vi känner oss sjuka eller friska. Inspelat den 4 maj 2017 på Playhouseteatern i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskning pågår

Cellernas hemliga liv

Avsnitt 5 av 5

Hur fungerar själva livet? Forskningen om detta kallas livsvetenskap, eller life science. En viktig del rör livets mest grundläggande byggsten: cellen. Det handlar bland annat om att upptäcka och kartlägga alla olika celltyper. Att förstå hur cellen läser av sin egen dna-kod. Och att hitta cellernas dolda uppgifter. Mycket av cellens liv är fortfarande höljt i dunkel. Lyckas forskarna avslöja dessa cellens hemligheter kan det komma till enorm nytta - för hela mänskligheten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkelett

Skelett

Det är bra med skelett. Speciellt bra är det om man inte är ett ryggradslöst djur. Utan skelett skulle vi, elefanter och alla andra se väldigt konstiga ut. Berättarröst: Olle Sarri. Animation: Maria Beskow. Manus: Helen Rundgren.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola F-3
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - finska

Hjärtat och lungorna

Avsnitt 5 av 5

Hjärtat och lungorna är två livsviktiga organ. Tillsammans med blodet ser hjärtat och lungorna till att kroppens alla delar får syre och näring, så att vi kan röra på oss, så att hjärnan kan lösa problem, så att vi kan skratta och gråta.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - finska

Skelettet och musklerna

Avsnitt 4 av 5

Det finns ungefär 600 muskler i hela kroppen, de sitter fast på skelettet. I ansiktet sitter muskler som hjälper oss att visa känslor. Många muskler kan vi kontrollera med viljan men det finns de som vi inte kan kontrollera, till exempel musklerna i matstrupen, i magen och i hjärtat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - finska

Magen

Avsnitt 3 av 5

Matsmältningen börjar redan i munnen och matens väg ner till magen är lång och händelserik. Maten vandrar i olika stationer där den mals till mindre och mindre bitar. Så småningom hamnar den i tjocktarmen och efter att kroppen har tagit upp all näring ur maten, lämnar resterna kroppen som bajs.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - finska

Hjärnan

Avsnitt 2 av 5

Hjärnan sköter det mesta som händer i kroppen. Den är som ett kontrollrum som arbetar hela tiden; när vi pratar, rör oss, känner eller tänker. Vad gör de olika delarna av hjärnan? Storhjärnan, lillhjärnan och hela nervsystemet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - finska

Huden

Avsnitt 1 av 5

Visste du att huden är kroppens största organ? Den är lika stor som ett lakan om man skulle vika ut den. Inbäddade i hudens olika lager finner man en hel del viktiga och finurliga saker såsom känselceller, hårsäckar och fettceller.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2016

Yoshinori Ohsumi, medicin

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2016 tilldelas den japanske cellbiologen Yoshinori Ohsumi som forskar kring hur celler bryter ner och återvinner delar av sig själva. Fenomenet kallas på forskarspråk autofagi, vilket är grekiska för självätande. Inspelat den 7 december 2016 på Karolinska institutet. Arrangör: Karolinska institutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrev till allmänheten - syntolkat

Brev till allmänheten - syntolkat

Hur är det att leva med en ansiktsmissbildning? Mattias är 14 år och älskar att stå på scen. Clara är 16 och ska just börja gymnasiet, samtidigt som hon förbereder sig inför sin sista stora operation. Vi möter sju ungdomar med kraniofaciala diagnoser som berättar hur utseendet har präglat dem och vad de har haft för strategier för att klara omvärldens rädslor för det annorlunda.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - meänkieli

Skelettet och musklerna

Avsnitt 4 av 5

Det finns ungefär 600 muskler i hela kroppen. I ansiktet sitter muskler som hjälper oss att visa känslor. Många muskler kan vi kontrollera med viljan men det finns en hel del muskler som vi inte kan kontrollera, exempelvis musklerna i matstrupen, i magen och hjärtat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - meänkieli

Magen

Avsnitt 3 av 5

Matsmältningen börjar redan i munnen och matens väg ner till magen är lång och händelserik. Maten vandrar i olika stationer där den mals till mindre och mindre bitar. Så småningom hamnar den i tjocktarmen och efter att kroppen har tagit upp all näring ur maten, lämnar resterna kroppen som bajs.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/arli

Skelettet och musklerna

Avsnitt 4 av 5

Det finns ungefär 600 muskler i hela kroppen. I ansiktet sitter muskler som hjälper oss att visa känslor. Många muskler kan vi kontrollera med viljan men det finns en hel del muskler som vi inte kan kontrollera, exempelvis musklerna i matstrupen, magen och hjärtat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/arli

Magen

Avsnitt 3 av 5

Matsmältningen börjar redan i munnen och matens väg ner till magen är lång och händelserik. Maten vandrar i olika stationer där den mals till mindre och mindre bitar. Så småningom hamnar den i tjocktarmen och efter att kroppen har tagit upp all näring ur maten, lämnar resterna kroppen som bajs.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - meänkieli

Huden

Avsnitt 1 av 5

Visste du att huden är kroppens största organ? Den är lika stor som ett lakan om man skulle vika ut den. Inbäddade i hudens olika lager finner man en hel del viktiga och finurliga saker såsom känselceller, hårsäckar och fettceller. Berättare: Mona Mörtlund.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/arli

Huden

Avsnitt 1 av 5

Visste du att huden är kroppens största organ? Den är lika stor som ett lakan om man skulle vika ut den. Inbäddade i hudens olika lager finner man en hel del viktiga och finurliga saker såsom känselceller, hårsäckar och fettceller.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUppdrag kroppen

Hud

Avsnitt 5 av 5

Nora, Eli och Pella undersöker hur känseln varierar på olika kroppsdelar. Animationerna visar hur huden är byggd och hänger ihop med kroppen. Vad händer när man blir bränd av solen? Barnläkare Helena Thulin förklarar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/lovari

Skelettet och musklerna

Avsnitt 4 av 5

Det finns ungefär 600 muskler i hela kroppen. I ansiktet sitter muskler som hjälper oss att visa känslor. Många muskler kan vi kontrollera med viljan men det finns en hel del muskler som vi inte kan kontrollera, exempelvis musklerna i matstrupen, magen och hjärtat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUppdrag kroppen

Skelett och muskler

Avsnitt 4 av 5

Nora, Eli och Pella testar lårmusklerna och hur de fungerar vid olika rörelser. Barnläkare Helena Thulin förklarar växtvärk och stukning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/lovari

Magen

Avsnitt 3 av 5

Matsmältningen börjar redan i munnen och matens väg ner till magen är lång och händelserik. Maten vandrar i olika stationer där den mals till mindre och mindre bitar. Så småningom hamnar den i tjocktarmen och efter att kroppen har tagit upp all näring ur maten, lämnar resterna kroppen som bajs.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/lovari

Hjärnan

Avsnitt 2 av 5

Hjärnan sköter det mesta som händer i kroppen. Den är som ett kontrollrum som arbetar hela tiden; när vi pratar, rör oss, känner eller tänker. Vad gör de olika delarna av hjärnan? Storhjärnan, lillhjärnan och hela nervsystemet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/lovari

Huden

Avsnitt 1 av 5

Visste du att huden är kroppens största organ? Den är lika stor som ett lakan om man skulle vika ut den. Inbäddade i hudens olika lager finner man en hel del viktiga och finurliga saker såsom känselceller, hårsäckar och fettceller.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUppdrag kroppen

Hjärta, lungor och blodomlopp

Avsnitt 1 av 5

Nora, Eli och Pella undersöker hur pulsen varierar i olika situationer: när de tar det lugnt, när de jobbar hårt och blir skrämda.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
Titta100 frågor om sex

Normalt att tjejer har hår på magen?

Avsnitt 6

Psykologen och sexualupplysaren Reyhaneh Ahangaran svarar på frågan: "Är det normalt att tjejer har hår på magen?"

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus på autism

Stamceller och autism

Professor Jack Price från King's College i London berättar om hur genombrotten i stamcellsforskning har öppnat dörrar för nya forskningsmetoder inom neuropsykologin. Nu kan forskare odla fram stamceller från ett enkelt blodprov, ett hårstrå eller en bit hud. Det gör att man kan undersöka om hjärnceller hos personer med autism utvecklas annorlunda än hos andra. Inspelat på Stockholms universitet den 6 april 2016. Arrangör: Karolinska institutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Nobelpriset

Shinya Yamanaka

Avsnitt 8 av 8

Shinya Yamanaka fick Nobelpriset i medicin 2012. Han har i sin banbrytande forskning lyckats utveckla stamceller från vanliga kroppsceller. Stamceller har två egenskaper som skiljer dem från andra celltyper. De kan dels genomgå ett obegränsat antal celldelningar, dels mogna till flera celltyper. Därför tror man att stamceller kommer att kunna bota många sjukdomar i framtiden. Shinya Yamanakas upptäckt är ett stort steg på vägen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - svenska som andraspråk

Skelettet och musklerna

Avsnitt 4 av 5

Det finns ungefär 600 muskler i hela kroppen. I ansiktet sitter muskler som hjälper oss att visa känslor. Många muskler kan vi kontrollera med viljan men det finns en hel del muskler som vi inte kan kontrollera, exempelvis musklerna i matstrupen, i magen och hjärtat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Släktforskardagarna 2015

Släktforska med dna

Peter Sjölund är dna-släktforskare och menar att vi alla bär omkring på en tidsmaskin. I varje individs dna finns information om våra förfäder, och denna information kan säga väldigt mycket om varifrån vi kommer. Ett enkelt test kan förflyttas oss långt tillbaka i tiden, och i kombination med traditionell släktforskning blir det ett kraftfullt verktyg i jakten på frågan vem vi är. Inspelat på Rosvalla Arena i Nyköping den 29 augusti 2015. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - svenska som andraspråk

Huden

Avsnitt 1 av 5

Visste du att huden är kroppens största organ? Den är lika stor som ett lakan om man skulle vika ut den. Inbäddade i hudens olika lager finner man en hel del viktiga och finurliga saker såsom känselceller, hårsäckar och fettceller.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Your self-made vaccine

Avsnitt 14 av 22

Trots att de flesta bakterier lever i symbios med oss och skapar livsviktiga ämnen är många rädda för dem. Siv Andersson är professor i cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet. Hon kartlägger dessa goda bakteriers arvsmassa. Visionen är att ett läkemedelsbolag i framtiden ska kunna ringa upp och säga att de vill ha en bakterie som producerar ett visst ämne som kan användas mot en viss sjukdom. Då skulle exempelvis en person med diabetes kunna hjälpas av bakterier som producerar insulin. Siv Andersson tror att det kommer vara en möjlighet inom 15-20 år.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKropp och kanin

Hud och försvar

Avsnitt 5 av 5

Leksakskaninerna studsar i sitt sagolandskap. De blir trötta och stannar. Men vad är det egentligen som låter? Det är en kanin som klappar i händerna så det smäller. Huden, som är vår försvarsanläggning, blir ett instrument.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKropp och kanin

Ögon och öron

Avsnitt 4 av 5

När leksakskaninerna studsar omkring hör de något som låter. Örat fångar in ljudet och ögonen försöker hjälpa till. Men vad gör hjärnan med all information?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Aziz Sancar, kemi

Nobelpristagaren i kemi Aziz Sancar har, tillsammans med två andra kollegor, upptäckt hur celler lagar dna. Här berättar han detaljerna om upptäckten. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Tomas Lindahl, kemi

Tomas Lindahl har fått Nobelpriset i kemi för sin forskning om dna. Här berättar han om sin forskning och vad priset innebär för det fortsatta arbetet. Inspelat på Stockholms universitet den 8 december 2015. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKropp och kanin

Muskler och skelett

Avsnitt 3 av 5

När leksakskaninerna blir trötta och faller ihop av allt studsande hör de hur det knakar och gnisslar. Det är musklerna och det hårda skelettet som jobbar.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKropp och kanin

Mage och tarmar

Avsnitt 2 av 5

När leksakskaninerna studsar omkring hör de att det kurrar och skvalpar inuti kroppen. Magen visar hur maten rör sig från munnen, magen och genom alla tarmar. Men vad gör levern och njurarna?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKropp och kanin

Hjärta och blod

Avsnitt 1 av 5

Två leksakskaniner leker tills de blir trötta och stannar. Vad är det som låter dunk dunk inne i kroppen? Hjärtat sätter fart på blodet som snurrar runt i kroppen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Aziz Sancar, Nobelpristagare i kemi

Aziz Sancar, en av 2015 års Nobelpristagare i kemi, berättar för gymnasieelever om sitt arbete och om själva mekanismen som cellerna använder för att laga de skador som uppstått på dna vid till exempel UV-strålning. Människor som föds med en defekt i det här reparationssystemet drabbas lätt av hudcancer om de vistas i solen. Inspelat den 9 december 2015 på Kungsholmens gymnasium, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrev till allmänheten

Brev till allmänheten

Hur är det att leva med en ansiktsmissbildning? Vi möter sju ungdomar med kraniofaciala diagnoser som berättar hur utseendet har präglat dem och vad de har haft för strategier för att klara omvärldens rädslor för det annorlunda.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Kroppens egen vaccinationsfabrik

Avsnitt 14 av 22

Trots att de flesta bakterier lever i symbios med oss och skapar livsviktiga ämnen är många rädda för dem. Siv Andersson är professor i cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet. Hon kartlägger dessa goda bakteriers arvsmassa. Visionen är att ett läkemedelsbolag i framtiden ska kunna ringa upp och säga att de vill ha en bakterie som producerar ett visst ämne som kan användas mot en viss sjukdom. Då skulle exempelvis en person med diabetes kunna hjälpas av bakterier som producerar insulin. Siv Andersson tror att det kommer vara en möjlighet inom 15-20 år.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrev till allmänheten - teckenspråkstolkat

Brev till allmänheten - teckenspråkstolkat

Hur är det att leva med en ansiktsmissbildning? Mattias är 14 år och älskar att stå på scen. Clara är 16 och ska just börja gymnasiet, samtidigt som hon förbereder sig inför sin sista stora operation. Vi möter sju ungdomar med kraniofaciala diagnoser som berättar hur utseendet har präglat dem och vad de har haft för strategier för att klara omvärldens rädslor för det annorlunda.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBilderna som förändrade vetenskapen

Photo 51

Avsnitt 10 av 12

Det är under mystiska omständigheter som James Watson och Francis Crick får tag i Rosalind Franklins foto 51. Bilden hjälper dem att förstå DNA-molekylens spiralformade struktur och öppnar därmed upp för födelsen av den moderna molekylärbiologin.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBilderna som förändrade vetenskapen

Vesalius anatomi

Avsnitt 7 av 12

Under spektakulära former och i strid mot kyrkan genomförde den unge Andreas Vesalius den första vetenskapliga kartläggningen av människokroppen. År 1543 utkom hans revolutionerande De humani corporis fabrica, den första anatomiboken med illustrationer av hur kroppen ser ut inuti.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Längre kroppar längre liv

Längre kroppar längre liv

Vi människor ökar inte längre i kroppslängd. Däremot fortsätter vår livslängd att öka. Det berättar Stefan Öberg, forskare i ekonomisk historia på Göteborgs universitet. I den här föreläsningen pratar han om den formidabla explosion i både livslängd och kroppslängd som människan har genomgått de senaste 200 åren. Inspelat den 1 december 2014 på Göteborgs stadsbibliotek. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrev till allmänheten

Fråga istället för att stirra!

Avsnitt 1 av 3

Mattias är 15 år och föddes med en ansiktsmissbildning. Han är social och älskar att stå på scen och ta plats, men är trött på folks stirrande och säger att det är bättre att de frågar. Han tycker att det är jobbigt att ständigt behöva hantera andra människors bemötande.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrev till allmänheten

Utseendet spelar ingen roll, eller?

Avsnitt 2 av 3

Clara är 16 år och föddes med en ansiktsmissbildning som kallas Crouzon. Hon har gått igenom flera operationer under sin uppväxt. Orsakerna till operationerna har varit både medicinska och utseendemässiga. Att folk tycker synd om henne gillar hon inte, men att känna empati i svåra perioder kan vara okej.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrev till allmänheten

Den jag är finns här inne

Avsnitt 3 av 3

Omvärldens bemötande påverkas av att man har kraniofacial diagnos, men hur påverkar det den egna självkänslan? Hur gör man för att strunta i omvärlden och gå stark och stolt med något som andra kan se som annorlunda? Clara och Mattias berättar om sina erfarenheter.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2013

Populärt om Nobelpriset i medicin

2013 års Nobelpris i medicin handlar om cellbiologi. Här berättar professor Göran Hansson hur de tre Nobelpristagarna var för sig kartlagt hur kroppens celler sköter sina livsviktiga transporter. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet. Inspelat i Aula Medica 7 december 2013.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2013

Thomas C. Südhof, medicin

Genom att studera hjärnan hos möss kunde Tomas Südhof undersöka hur nervceller i hjärnan kommunicerar med varandra. Han upptäckte att kalciumjoner styr transportsystemets tidtabell. Priset delar han med James E. Rothman och Randy W. Schekman. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet. Inspelat i Aula Medica 7 december 2013.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Fråga oss