846 sökträffar som matchar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHär har du din mat

Om kött och korv

Avsnitt 2 av 6

Reportern Madelen träffar en grisbonde och besöker en korvfabrik i Falun. Kjell Eriksson testar vad som händer när man inte äter proteiner på en hel månad. I studion lagar Kjell och programledaren Nisse Edwall korvrätter.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHär har du din mat

Om grönsaker

Avsnitt 1 av 6

Finns det fyrkantiga tomater? Reportern Madelen åker till Holland och en av Europas största tomatodlingar. Elsa Billgren testar vad som händer när man inte äter vitaminer på en hel månad. I studion lagar Elsa och programledaren Nisse Edwall en grönsakswok.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaStruten

Hur långt kan håret bli?

Avsnitt 4 av 8

Ann tar reda på mer om människans hår. Varför har vi hår? Och finns det likheter med djurens päls? Galileo är i Japan och experimenterar med statisk elektricitet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Matspjälkning, del 2

Avsnitt 15 av 20

Vi förklarar vad som händer i magsäcken och tunntarmen, vad spottköttlarna gör och var tolvfingertarmen sitter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaStruten

Vad är en mumie?

Avsnitt 2 av 8

Vad är en mumie? Ann ger sig ut på mumiejakt. Konstigt nog kommer hon också in på tomatburkar och torkad svamp.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Matspjälkning, del 1

Avsnitt 14 av 20

Vad händer med maten vi stoppar i munnen? Vart tar allt vägen? Matspjälkningen, eller sönderdelningen av maten, börjar i munnen och slutar i ändtarmen. Det är ett långt system i våra kroppar. Faktiskt hela 7 meter långt. I matspjälkningssystemet ingår munnen, matstrupen, magsäcken, tunntarmen, tolvfingertarmen och tjocktarmen. Våra kroppar får också hjälp att bryta ned maten av spottkörtlar, lever och bukspottkörteln.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demensdagarna 2017

Att stärka jaget vid demenssjukdom

När en person får demens påverkas flertalet psykologiska funktioner, så kallade jagfunktioner. Psykologen Birgitta Ingridsdotter berättar här om jagstärkande och jagstödjande förhållningssätt vid demenssjukdom och ger exempel och handfasta tips och råd när det gäller inställning, agerande och bemötande. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demensdagarna 2017

Kan vi förebygga demens?

Ingmar Skoog, professor i psykiatrisk epidemiologi, har studerat demens och riskfaktorer för Alzheimers sjukdom under trettio år. Bland annat leder han H70-studierna i Göteborg där man undersökt och följt upp äldre populationer sedan 1971. Här berättar han om sitt arbete och vad man ska tänka på om man vill försöka förebygga demenssjukdom. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demensdagarna 2017

En demensstrategi för Sverige

Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att ta fram ett första underlag för en demensstrategi för Sverige. Här redogör Frida Nobel och Christer Neleryd för uppdragets innebörd, hur man arbetat med det, vilka problemområden man sett och vilka som är de viktiga fokusområdena. Moderator: Wilhelmina Hoffman. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Arbetsgivarens hälsofokus och individens integritet

Carl Cederström, författare och docent i företagsekonomi, talar om det han kallar wellness-ideologin. Finns det nackdelar med träning och friskvård? Om en trend blir så stark man inte får höra andra perspektiv måste man tänka till, menar han. Kan hälsosatsningar bli till krav som till och med orsakar stress hos medarbetare? Riskerar vi en "utsortering" i och med att arbetsgivare tenderar att anställa frisk personal som gärna tränar? Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Hälsa och friskvård i ett internationellt företag

Hur gör man med hälso- och friskvårdsfrågorna i en organisation där chefen kanske till och med sitter i ett annat land och inte kan vara på plats och se sina medarbetare dagligen? Nordea har löst det genom hälsoinspiratörer som har en viktig roll i det lokala hälsoarbetet. Mattias Melin, HR-specialist vid Health Care & Work Environment, Nordea, berättar om hur de arbetar med att informera, inspirera och främja rörelse och hälsa. Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Hälsoprojekt inom hemtjänsten

Hemtjänstgruppen i Snöstorp lyckades tredubbla sitt frisktal på ett år. Personalen fick träna på arbetstid i ett år och under den tiden förändrades kulturen i arbetsgruppen, inte bara när det gäller träningsvanor. Enhetschefen Josefin Green och hälsoambassadörerna Heléne Persson och Kersti Lööv berättar. Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Lönsamt hälsoarbete

En friskvårdsinsats som leder till att de som redan tränar mycket tränar mer ger endast marginella hälsoförbättringar och ekonomiska vinster. Hur ska man få så många som möjligt att delta? På Laholmshem får alla medarbetare arbeta med sin hälsa genom personlig coaching och kostintervention på betald arbetstid. Stefan Lundström, tidigare hälsorevisor/hälsoekonom och nu chef för 106 medarbetare på Laholmshem AB, berättar. Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Att utvärdera friskvårdssatsningar personalekonomiskt

Thomas Aronsson, personalekonom, ställer frågan när det är lönsamt för arbetsgivaren att bedriva friskvårdsarbete. Han redogör för hur man kan räkna på kostnader och intäkter för olika typer av insatser, vilka faktorer som bör tas med i utvärderingen av lönsamheten och hur organisationers ekonomi kan påverkas av hälsoförändringar på arbetsplatsen. Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Så används CRISPR-tekniken idag

CRISPR/Cas9 är den bästa tekniken för genmodifiering som finns tillgänglig just nu, berättar Emmanuelle Charpentier, professor i medicinsk mikrobiologi vid laboratoriet för molekylär infektionsmedicin vid Umeå universitet och avdelningschef vid Helmholtz Centre for Infection Research i Tyskland. Tekniken används för att göra riktade förändringar i arvsmassan. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Hepatit C-virusets svaga punkt

Peter Sarnow, professor i mikrobiologi och immunologi vid universitet i Stanford, USA, berättar om sin forskning med fokus på patogena RNA-virus. Hur identifierar man de virala akilleshälarna vid infektioner orsakade av flavivirus? Flavivirus är en virusfamilj bestående av RNA-virus som bland annat orsakar TBE, gula febern, hepatit C samt zika- och denguefeber. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

UVI och bakteriell komplexitet

Urinvägsinfektioner förekommer främst hos kvinnor och är en av de vanligaste infektionerna. Scott Hultgren, forskare vid Washington University School of Medicine, St Louis, USA, berättar om sin forskning där han tagit fram nya kliniska metoder för behandling av akuta och återkommande urinvägsinfektioner genom att utveckla antihäftande mannosider. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Bakteriers utökade kommunikation

Nya studier visar att tvåvägskommunikationen mellan bakterierna ständigt pågår som små viskningar även när man inte har en inflammation. Elaine Tuomanen, barnläkare vid St Jude Children's Research hospital, Memphis, USA, berättar här om sin forskning kring hur pneumokocker interagerar med det medfödda immunsvaret. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Spetälska - zoonoser och antroponoser

Stewart Cole, forskare i molekylärbiologi, berättar om sin forskning kring mykobakterieinfektioner som tuberkolos och spetälska. Genforskning har revolutionerat vår förståelse för icke-odlingsbara patogener hos människan. Man trodde att spetälska enbart smittade från människa till människa, men i USA har man hittat indikationer på att mycobacterium leprae kan smitta mellan djur och människor. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Dna-skador i immunförsvaret

Människans immunförsvar är i konstant beredskap för att reagera. Nelson Gekara, infektionsforskare vid Umeå universitet, har påvisat ett samband mellan dna-skador och vårt medfödda immunförsvar, som ger oss förmågan att bygga upp en optimal inflammatorisk reaktion på infektioner och andra biologiska angrepp. Gekara berättar om sin forskning i molekylärbiologi som undersöker dna-skadors signalproteiner och deras roll i det medfödda immunförsvaret och inverkan på infektioner, inflammatoriska sjukdomar och cancer. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Bakteriernas kemiska språk

Skadliga bakterier kan döda människor, djur och växter, medan goda bakterier spelar en viktig roll i att hålla människor, djur och växter välmående och levande. Quorum sensing är bakteriernas sätt att kommunicera. Bonnie Bassler, professor i mikrobiologi vid universitetet Princeton i USA, är en pionjär på området och kunde i mitten av 1990-talet visa att bakterier inte bara talar med sina artfränder utan de kan också sända och ta emot signaler från andra arter. Här berättar hon om sin forskning. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKropp och kanin

Hud och försvar

Avsnitt 5 av 5

Leksakskaninerna studsar i sitt sagolandskap. De blir trötta och stannar. Men vad är det egentligen som låter? Det är en kanin som klappar i händerna så det smäller. Huden, som är vår försvarsanläggning, blir ett instrument.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/lovari

Hjärtat och lungorna

Avsnitt 5 av 5

Hjärtat och lungorna är två livsviktiga organ. Tillsammans med blodet ser hjärtat och lungorna till att kroppens alla delar får syre och näring, så att vi kan röra på oss, så att hjärnan kan lösa problem, så att vi kan skratta och gråta. Berättare: Adam Szoppe.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Estetiska ämnen och lärande

Förändrar estetisk utövning våra hjärnor? Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid och konsertpianist, har tittat på enäggstvillingar för att se om det finns samband mellan musikalisk träning och inlärningsförmåga. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Små barns hjärnor och lekfullt lärande

Så kan hjärnforskningen bidra till en bättre skola

Kan jävlar anamma, eller grit, vara en faktor som förklarar varför vissa barn förbättrar sin inlärning mer än andra? Det menar Torkel Klingberg, professor vid Karolinska institutet. Här talar han om vad den moderna hjärnforskningen vet om små barns hjärnor. Inspelat den 9 maj 2017 på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Stockholm. Arrangörer: BUNT Science Kids, Lärarförbundet, Naturvetarna, Sveriges ingenjörer och Stiftelsen Företagsam.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKropp och kanin

Ögon och öron

Avsnitt 4 av 5

När leksakskaninerna studsar omkring hör de något som låter. Örat fångar in ljudet och ögonen försöker hjälpa till. Men vad gör hjärnan med all information?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/lovari

Skelettet och musklerna

Avsnitt 4 av 5

Det finns ungefär 600 muskler i hela kroppen. I ansiktet sitter muskler som hjälper oss att visa känslor. Många muskler kan vi kontrollera med viljan men det finns en hel del muskler som vi inte kan kontrollera, exempelvis musklerna i matstrupen, magen och hjärtat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKropp och kanin

Muskler och skelett

Avsnitt 3 av 5

När leksakskaninerna blir trötta och faller ihop av allt studsande hör de hur det knakar och gnisslar. Det är musklerna och det hårda skelettet som jobbar.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/lovari

Magen

Avsnitt 3 av 5

Matsmältningen börjar redan i munnen och matens väg ner till magen är lång och händelserik. Maten vandrar i olika stationer där den mals till mindre och mindre bitar. Så småningom hamnar den i tjocktarmen och efter att kroppen har tagit upp all näring ur maten, lämnar resterna kroppen som bajs.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens infektionsforskning

Patogener, kommensaler och slemhinnor

Tarmfloran har många roller. En av dem är att skydda slemhinnan. De bakterier som vill invadera och kolonisera slemhinnan tävlar mot tarmfloran. Shigella sonnei är inget undantag. Philippe Sansonetti, professor i molekylär mikrobiologi vid Collège de France, berättar om patogener, kommensaler och slemhinnor i denna föreläsning som han kallar "The discreet charm of the 'Ménage á trois'", trekantens diskreta charm. Inspelat den 19 juni 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Kungliga Vetenskapsakademien och Umeå universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKropp och kanin

Mage och tarmar

Avsnitt 2 av 5

När leksakskaninerna studsar omkring hör de att det kurrar och skvalpar inuti kroppen. Magen visar hur maten rör sig från munnen, magen och genom alla tarmar. Men vad gör levern och njurarna?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/lovari

Hjärnan

Avsnitt 2 av 5

Hjärnan sköter det mesta som händer i kroppen. Den är som ett kontrollrum som arbetar hela tiden; när vi pratar, rör oss, känner eller tänker. Vad gör de olika delarna av hjärnan? Storhjärnan, lillhjärnan och hela nervsystemet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKropp och kanin

Hjärta och blod

Avsnitt 1 av 5

Två leksakskaniner leker tills de blir trötta och stannar. Vad är det som låter dunk dunk inne i kroppen? Hjärtat sätter fart på blodet som snurrar runt i kroppen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - romani chib/lovari

Huden

Avsnitt 1 av 5

Visste du att huden är kroppens största organ? Den är lika stor som ett lakan om man skulle vika ut den. Inbäddade i hudens olika lager finner man en hel del viktiga och finurliga saker såsom känselceller, hårsäckar och fettceller.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demensdagarna 2017

Om tröst och demens

Vad är egentligen tröst? Hör det hemma inom demensvården? Tröstar vi andra som vi själva vill bli tröstade? Christèl Åberg har undersökt dessa frågor i sin magisteruppsats "Aldrig nånsin kan jag vara färdig", en intervjustudie med legitimerad personal i kommunal hälso- och sjukvård. Här presenterar hon uppsatsen, frågeställningarna och slutsatserna. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Demensdagarna 2017

Carl-Gerhard Gottfries - pionjär inom demensforskningen

Carl-Gerhard Gottfries är en viktig person inom svensk demensforskning. Här berättar han sin historia från 1960-talet till idag, om hur han började forska, om sina upptäckter, kollegorna och om andra intressanta personer inom demensforskningen. Inspelat den 3 maj 2017 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska nätverket för demenskunskap.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaNPF-podden

Sluta med blöja

Avsnitt 15

Hur får man ett barn att sluta med blöja och gå på toaletten istället? Psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo ger råd till en mamma som är orolig för att hennes femårige son fortfarande använder blöja.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2017

Från kuvös till skola

Professor Ulrika Ådén forskar på utvecklingen av hjärnan hos det riktigt lilla barnet och särskilt hos barn som av olika anledningar fått en tuff start i livet. Här har pedagoger och hjärnforskare mycket att lära av varandra då språkstörningar ofta förekommer hos barn som är för tidigt födda, berättar hon. Inspelat den 15 mars på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNO-land

Hjärnan

Avsnitt 20 av 20

Hur mycket väger en människas hjärna och hur många nervceller finns det i den? Hur skiljer sig ett barns hjärna mot en vuxens? Hjärnan består av olika delar, storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen. Vad har de för funktioner?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKan epigenetik förklara varför vanliga sjukdomar ökar?

Kan epigenetik förklara varför vanliga sjukdomar ökar?

Sjukdomar som allergi, astma och reumatism blir allt vanligare. Kanske kan epigenetik ge viktiga svar, menar Linköpingsforskaren Colm Nestor. Här berättar han om detta forskningsfält som har revolutionerat vår förståelse för hur cellerna läser vårt dna. Inspelat den 20 oktober 2016 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pi-symposium våren 2017

Ditt inre liv

I kroppen pågår ett ständigt arbete. Vad är det som gör att vi känner oss sjuka eller friska? Mats Lekander är professor i hälsopsykologi och berättar om sambandet mellan hjärna och immunsystem, om stress, sömn och om vad som gör att vi känner oss sjuka eller friska. Inspelat den 4 maj 2017 på Playhouseteatern i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrev till allmänheten

Brev till allmänheten

Hur är det att leva med en ansiktsmissbildning? Vi möter sju ungdomar med kraniofaciala diagnoser som berättar hur utseendet har präglat dem och vad de har haft för strategier för att klara omvärldens rädslor för det annorlunda.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Team dna

Avsnitt 14 av 15

När du blir till så byggs din kropp efter ritningar som finns i dina gener. Men om det är fel på ritningarna kan det leda till genetiska sjukdomar. Det kan handla om ett enda fel bland tre miljarder byggstenar i ditt dna. Anna Wedell har satt samman ett superteam bestående av kliniska experter, barnläkare, bioinformatiker, genetiker, molekylärbiologer och biokemister för att leta efter dessa fel och forska på dem.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Den svåra konsten att leva och överleva

UR Samtiden - Den svåra konsten att leva och överleva

Panelsamtal om att människor lever längre för varje generation. Hur mycket längre kommer vi att kunna leva? Och vad krävs för att vi ska känna oss friska och tillfreds med tillvaron? Medverkande: Lisbeth Sachs, forskare i socialantropolgi med medicinsk inriktning; Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi; Mats Lekander, professor i hälsopsykologi. Moderator: Christer Sturmark. Inspelat den 4 maj 2017 på Playhouseteatern i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBrev till allmänheten - syntolkat

Brev till allmänheten - syntolkat

Hur är det att leva med en ansiktsmissbildning? Mattias är 14 år och älskar att stå på scen. Clara är 16 och ska just börja gymnasiet, samtidigt som hon förbereder sig inför sin sista stora operation. Vi möter sju ungdomar med kraniofaciala diagnoser som berättar hur utseendet har präglat dem och vad de har haft för strategier för att klara omvärldens rädslor för det annorlunda.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Drogfokus 2016

Olydnad är avgörande för folkhälsan

Vilken inverkan har ett marknadsdrivet system på folkhälsan? Trots att vi är medvetna om problemen med tobak, processad mat och snabbmat låter vi det fortgå. Här talar Gerard Hastings, professor i social marknadsekonomi, vad som krävs för att förändra systemet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - meänkieli

Hjärtat och lungorna

Avsnitt 5 av 5

Hjärtat och lungorna är två livsviktiga organ. Tillsammans med blodet ser hjärtat och lungorna till att kroppens alla delar får syre och näring, så att vi kan röra på oss, så att hjärnan kan lösa problem, så att vi kan skratta och gråta.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDoktor Karins stetoskop

Lungorna

Avsnitt 10 av 10

Doktor Karin undersöker dockan Lisa som haft hicka en hel vecka. Simon får lära sig lyssna på lungor och Karin lär ut några tricks som ska få Lisa att sluta hicka.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Förskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Avd. 50 - mitt andra hem

Avsnitt 3

Barnreumatism är en sjukdom som drabbar omkring tvåhundra barn och ungdomar i Sverige varje år. Anna, Ida, Nina och Petri är idag vuxna men som barn var de inskrivna vid avdelning 50 på Sveriges enda specialistklinik för barnreumatologi. Här hör du dem berätta om hur det var att behandlas på avdelningen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDin kropp - meänkieli

Skelettet och musklerna

Avsnitt 4 av 5

Det finns ungefär 600 muskler i hela kroppen. I ansiktet sitter muskler som hjälper oss att visa känslor. Många muskler kan vi kontrollera med viljan men det finns en hel del muskler som vi inte kan kontrollera, exempelvis musklerna i matstrupen, i magen och hjärtat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Fråga oss