Kemi

(57 program)

Kemikalier i hem och samhälle Kemiska processer i kroppen Kemiska processer i naturen Materiens uppbyggnad och kretslopp

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The clothes that generates electricity

Avsnitt 6 av 15

Tänk om våra kläder kunde omvandla kroppsvärme till elektricitet? På Chalmers tekniska högskola leder Christian Müller en projektgrupp som arbetar med just det. Och faktum är att det är teoretiskt möjligt. Utmaningen är att hitta material som kan användas som kläder och som samtidigt kan alstra och leda ström. Genom att utveckla och testa prototyper så rör sig deras forskning hela tiden framåt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

Folding dna with paper

Avsnitt 8 av 15

Hur kan den asiatiska traditionen origami hjälpa till att utplåna cancerceller i kroppen? Björn Högberg forskar inom området dna-origami. Genom att vika dna till olika former kan de användas inom nanoteknologi. På sikt tror forskarna att vi kan konstruera nanorobotar som är så små att de kan utföra uppgifter i våra kroppar. Björns dna-origami är ett viktigt steg på vägen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Att vika dna med papper

Avsnitt 8 av 15

Hur kan den asiatiska traditionen origami hjälpa till att utplåna cancerceller i kroppen? Björn Högberg forskar inom området dna-origami. Genom att vika dna till olika former kan de användas inom nanoteknologi. På sikt tror forskarna att vi kan konstruera nanorobotar som är så små att de kan utföra uppgifter i våra kroppar. Björns dna-origami är ett viktigt steg på vägen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Kläderna som alstrar elektricitet

Avsnitt 6 av 15

Tänk om våra kläder kunde omvandla kroppsvärme till elektricitet? På Chalmers tekniska högskola leder Christian Müller en projektgrupp som arbetar med just det. Och faktum är att det är teoretiskt möjligt. Utmaningen är att hitta material som kan användas som kläder och som samtidigt kan alstra och leda ström. Genom att utveckla och testa prototyper så rör sig deras forskning hela tiden framåt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Koldioxidrök

Avsnitt 1 av 20

Gaser. Vad är koldioxidrök och hur skapas det?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Flytta luft

Avsnitt 2 av 20

Gaser. Vad är luft och hur kan den flyttas?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Flytande kväve kan förångas

Avsnitt 3 av 20

Gaser. En demonstration om aggregationstillstånd och kondensering.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Flytande kväve är inert

Avsnitt 4 av 20

Gaser. En demonstration som visar att flytande kväve är inert - alltså inte reagerar kemiskt med sin omgivning.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Koldioxid är tung och släcker ljus

Avsnitt 5 av 20

Gaser. En demonstration som visar att koldioxid är en tung gas.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Kväveåskväder

Avsnitt 6 av 20

Gaser. Ett experiment som förklarar åska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Gasen helium

Avsnitt 7 av 20

Gaser. Ett experiment som visar att helium är lättare än luft och att ljudets hastighet förändras när mediets täthet förändras.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Ljuskänslig reaktion

Avsnitt 9 av 20

Färger och ljus. En demonstration som visar att ljuskänslighet kan bero på att ljus tillför energi.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Att omvandla vatten till "vin"

Avsnitt 11 av 20

Färger och ljus. En demonstration av hur kemiska reaktioner skapar ljus och hur vissa kemikalier absorberar delar av ljuset.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Universalindikator och kolsyra

Avsnitt 12 av 20

Färger och ljus. En demonstration som visar hur man kan ändra färg på vatten genom att förändra pH-värdet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Oscillerande reaktion

Avsnitt 13 av 20

Färger och ljus. En demonstration som visar hur kemiska reaktioner kan pendla från ett läge till ett annat, de kan oscillera.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Stålull i syrgas

Avsnitt 14 av 20

Bränder och explosioner. Här ges en förklaring till eldtriangeln.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Etanol och väteperoxid

Avsnitt 15 av 20

Bränder och explosioner. Vi visar hur frigörandet av syrgas kan orsaka starka kemiska reaktioner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Eld i flera färger

Avsnitt 16 av 20

Bränder och explosioner. En demonstration av hur eld kan få olika färger och hur joner kan samspela i den processen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Helium

Avsnitt 17 av 20

Bränder och explosioner. Vi visar att helium är lättare än luft.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Vätgasballong

Avsnitt 18 av 20

Bränder och explosioner. Experiment som visar skillnaden mellan en vätgasexplosion och en heliumexplosion, samt mellan brand och explosion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Vätgasraket

Avsnitt 19 av 20

Bränder och explosioner. Vi visar den kemiska reaktionen som används när raketer skjuts iväg.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKemiexperiment

Vätgasbomb

Avsnitt 20 av 20

Bränder och explosioner. Experiment som visar hur förbränning accelererar till explosion när luft sugs in samtidigt som vätgas förbränns och minskar i volym.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi

Brott

Avsnitt 7 av 7

Vad finns det för kemi i brott? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik undersöker kemin i otäcka brott och dödliga gifter. Vi träffar Arlandas säkerhetschef Anders Lennerman och tar reda på hur svårt det är att frakta farliga substanser i resväskan. Läkaren Gunilla Bolinder berättar om vad som händer med döda kroppar i olika väderförhållanden och temperaturer.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - syntolkat

Brott

Avsnitt 7 av 7

Vad finns det för kemi i brott? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik undersöker kemin i otäcka brott och dödliga gifter. Vi träffar Arlandas säkerhetschef Anders Lennerman och tar reda på hur svårt det är att frakta farliga substanser i resväskan. Läkaren Gunilla Bolinder berättar om vad som händer med döda kroppar i olika väderförhållanden och temperaturer.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - teckenspråkstolkat

Brott

Avsnitt 7 av 7

Vad finns det för kemi i brott? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik undersöker kemin i otäcka brott och dödliga gifter. Vi träffar Arlandas säkerhetschef Anders Lennerman och tar reda på hur svårt det är att frakta farliga substanser i resväskan. Läkaren Gunilla Bolinder berättar om vad som händer med döda kroppar i olika väderförhållanden och temperaturer.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi

Sex

Avsnitt 6 av 7

Vad finns det för kemi i kärlek och sex? Kan den kittlande känslan översättas till kemiska formler och ämnen? Programledaren Brita Zackari hoppar hopprep för att få upp sina testosteronnivåer och vi får veta att lusten styrs av hormonet testosteron. Vi får lära oss om hur p-pillret uppfanns och vilken betydelse det fått för kvinnors frigörelse. Och vi träffar orgasmexperten Ylva Franzén som berättar om orgasmer.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - syntolkat

Sex

Avsnitt 6 av 7

Vad finns det för kemi i kärlek och sex? Kan den kittlande känslan översättas till kemiska formler och ämnen? Programledaren Brita Zackari hoppar hopprep för att få upp sina testosteronnivåer och vi får veta att lusten styrs av hormonet testosteron. Vi får lära oss om hur p-pillret uppfanns och vilken betydelse det fått för kvinnors frigörelse. Och vi träffar orgasmexperten Ylva Frantzén som berättar om orgasmer.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - teckenspråkstolkat

Sex

Avsnitt 6 av 7

Vad finns det för kemi i kärlek och sex? Kan den kittlande känslan översättas till kemiska formler och ämnen? Programledaren Brita Zackari hoppar hopprep för att få upp sina testosteronnivåer och vi får veta att lusten styrs av hormonet testosteron. Vi får lära oss om hur p-pillret uppfanns och vilken betydelse det fått för kvinnors frigörelse. Och vi träffar orgasmexperten Ylva Frantzén som berättar om orgasmer.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi

Droger

Avsnitt 5 av 7

Vad finns det för kemiska ämnen i droger och hur påverkar dessa hjärnan? Och vad är egentligen baksmälla? Programledaren Brita Zackari försöker tillverka egna droger men hejdar sig när kemiprofessor Ulf Ellervik berättar om dess effekter på hjärnan och kroppen. Kulturhistorikern Edward Blom får dricka sig berusad så att vi kan testa promillehalt och sinnesstämning. Vi får också lära oss om vår kanske vanligaste drog, kaffe. Hur påverkas våra hjärnor av kaffe och varför blir vi pigga av det?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - syntolkat

Droger

Avsnitt 5 av 7

Vad finns det för kemiska ämnen i droger och hur påverkar dessa hjärnan? Och vad är egentligen baksmälla? Programledaren Brita Zackari försöker tillverka egna droger men hejdar sig när kemiprofessor Ulf Ellervik berättar om dess effekter på hjärnan och kroppen. Kulturhistorikern Edward Blom får dricka sig berusad så att vi kan testa promillehalt och sinnesstämning. Vi får också lära oss om vår kanske vanligaste drog, kaffe. Hur påverkas våra hjärnor av kaffe och varför blir vi pigga av det?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - teckenspråkstolkat

Droger

Avsnitt 5 av 7

Vad finns det för kemiska ämnen i droger och hur påverkar dessa hjärnan? Och vad är egentligen baksmälla? Programledaren Brita Zackari försöker tillverka egna droger men hejdar sig när kemiprofessor Ulf Ellervik berättar om dess effekter på hjärnan och kroppen. Kulturhistorikern Edward Blom får dricka sig berusad så att vi kan testa promillehalt och sinnesstämning. Vi får också lära oss om vår kanske vanligaste drog, kaffe. Hur påverkas våra hjärnor av kaffe och varför blir vi pigga av det?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi

Skönhet

Avsnitt 4 av 7

Hur hänger skönhet och kemi ihop? Programledaren Brita Zackari är stylad som det forna Egyptens it-girl Nefertiti och träffar egyptologen Caroline Johansson. Hon berättar om sminkets funktion i det gamla Egypten och visar femtusen år gammalt smink. Kemiprofessor Ulf Ellervik berättar historien om botox och om vad användande av det kan få för följder. Vi träffar också Nicole Rydén Lagerdahl som anser sig vara utseendefixeringens eget ansikte.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - syntolkat

Skönhet

Avsnitt 4 av 7

Hur hänger skönhet och kemi ihop? Programledaren Brita Zackari är stylad som det forna Egyptens it-girl Nefertiti och träffar egyptologen Caroline Johansson. Hon berättar om sminkets funktion i det gamla Egypten och visar femtusen år gammalt smink. Kemiprofessor Ulf Ellervik berättar historien om botox och om vad användande av det kan få för följder. Vi träffar också Nicole Rydén Lagerdahl som anser sig vara utseendefixeringens eget ansikte.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - teckenspråkstolkat

Skönhet

Avsnitt 4 av 7

Hur hänger skönhet och kemi ihop? Programledaren Brita Zackari är stylad som det forna Egyptens it-girl Nefertiti och träffar egyptologen Caroline Johansson. Hon berättar om sminkets funktion i det gamla Egypten och visar femtusen år gammalt smink. Kemiprofessor Ulf Ellervik berättar historien om botox och om vad användande av det kan få för följder. Vi träffar också Nicole Rydén Lagerdahl som anser sig vara utseendefixeringens eget ansikte.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi

Krig

Avsnitt 3 av 7

Vad finns det för kemi i krig? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik reser till Flandern och besöker gamla skyttegravar från första världskriget. Första världskriget kallades också kemisternas krig, bland annat på grund av senapsgasen som först inte märktes men gav otäcka sår på huden. Vi får också höra om juden Fritz Habers Nobelprisbelönade upptäckt som gav upphov till konstgödsel. Upptäckten räddade miljoner människor ifrån svält men den var även grund för gasen som dödade väldigt många människor, däribland Habers släktingar, i koncentrationslägren under andra världskriget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - syntolkat

Krig

Avsnitt 3 av 7

Vad finns det för kemi i krig? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik reser till Flandern och besöker gamla skyttegravar från första världskriget. Första världskriget kallades också kemisternas krig, bland annat på grund av senapsgasen som först inte märktes men gav otäcka sår på huden. Vi får också höra om juden Fritz Habers Nobelprisbelönade upptäckt som gav upphov till konstgödsel. Upptäckten räddade miljoner människor ifrån svält men den var även grund för gasen som dödade väldigt många människor, däribland Habers släktingar, i koncentrationslägren under andra världskriget.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - teckenspråkstolkat

Krig

Avsnitt 3 av 7

Vad finns det för kemi i krig? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik reser till Flandern och besöker gamla skyttegravar från första världskriget. Första världskriget kallades också kemisternas krig, bland annat på grund av senapsgasen som först inte märktes men gav otäcka sår på huden. Vi får också höra om juden Fritz Habers Nobelprisbelönade upptäckt som gav upphov till konstgödsel. Upptäckten räddade miljoner människor ifrån svält men den var även grund för gasen som dödade väldigt många människor, däribland Habers släktingar, i koncentrationslägren under andra världskriget.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi

Träning

Avsnitt 2 av 7

Kan man bli beroende av träning? Är det lättare att bygga muskler om man dricker proteinshakes och vad händer i kroppen vid intag av anabola steroider? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik undersöker temat träning. De testar höghöjdsträning med OS-simmaren Michelle Coleman och spelar pingis på motsvarande 20 meters djup i världens bäst utrustade högtryckskammare. Vi får veta varför lightprodukter gör oss mer sötsugna och om endorfiner som bildas i kroppen vid träning och fungerar som morfin.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - syntolkat

Träning

Avsnitt 2 av 7

Kan man bli beroende av träning? Är det lättare att bygga muskler om man dricker proteinshakes och vad händer i kroppen vid intag av anabola steroider? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik undersöker temat träning. De testar höghöjdsträning med OS-simmaren Michelle Coleman och spelar pingis på motsvarande 20 meters djup i världens bäst utrustade högtryckskammare. Vi får veta varför lightprodukter gör oss mer sötsugna och om endorfiner som bildas i kroppen vid träning och fungerar som morfin.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - teckenspråkstolkat

Träning

Avsnitt 2 av 7

Kan man bli beroende av träning? Är det lättare att bygga muskler om man dricker proteinshakes och vad händer i kroppen vid intag av anabola steroider? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik undersöker temat träning. De testar höghöjdsträning med OS-simmaren Michelle Coleman och spelar pingis på motsvarande 20 meters djup i världens bäst utrustade högtryckskammare. Vi får veta varför lightprodukter gör oss mer sötsugna och om endorfiner som bildas i kroppen vid träning och fungerar som morfin.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi

Njutning

Avsnitt 1 av 7

Vad är njutning och hur fungerar våra belöningssystem, dopamin och oxytocin? Varför njuter vissa av att utsätta sig för risker? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik undersöker vad njutning är. De besöker bland annat en chokladfabrik och träffar Martin Agerstig från Rackartygarna som tävlar i så kallat "dödshopp". Vi får också lära oss om varför den första tuggan på en ostmacka alltid är den godaste.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - syntolkat

Njutning

Avsnitt 1 av 7

Vad är njutning och hur fungerar våra belöningssystem, dopamin och oxytocin? Varför njuter vissa av att utsätta sig för risker? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik undersöker vad njutning är. De besöker bland annat en chokladfabrik och träffar Martin Agerstig från Rackartygarna som tävlar i så kallat "dödshopp". Vi får också lära oss om varför den första tuggan på en ostmacka alltid är den godaste.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi - teckenspråkstolkat

Njutning

Avsnitt 1 av 7

Vad är njutning och hur fungerar våra belöningssystem, dopamin och oxytocin? Varför njuter vissa av att utsätta sig för risker? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik undersöker vad njutning är. De besöker bland annat en chokladfabrik och träffar Martin Agerstig från Rackartygarna som tävlar i så kallat "dödshopp". Vi får också lära oss om varför den första tuggan på en ostmacka alltid är den godaste.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Frågestund med Nobelpristagare i kemi

Gymnasieelever ställer nyfikna frågor till årets Nobelpristagare i kemi. Många elever har valt att läsa naturvetenskap men inte alla är beredda att välja en forskarkarriär. Två av 2015 års kemipristagare, Paul Modrich och Aziz Sancar, försöker här övertyga genom att berätta om sina vetenskapliga gärningar. Moderator: Ann Fernholm. Inspelat den 9 december 2015 på Kungsholmens gymnasium, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Aziz Sancar, Nobelpristagare i kemi

Aziz Sancar, en av 2015 års Nobelpristagare i kemi, berättar för gymnasieelever om sitt arbete och om själva mekanismen som cellerna använder för att laga de skador som uppstått på dna vid till exempel UV-strålning. Människor som föds med en defekt i det här reparationssystemet drabbas lätt av hudcancer om de vistas i solen. Inspelat den 9 december 2015 på Kungsholmens gymnasium, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Paul Modrich, Nobelpristagare i kemi

Paul Modrich, en av årets tre Nobelpristagare i kemi, berättar om sin forskning för gymnasieelever. I samband med celldelning i kroppen kopieras det dna som finns i cellkärnan, och ofta uppstår då spontana felaktigheter. Modrich visar hur det går till när cellerna korrigerar felen, en mekanism som kallas "mismatch repair". Inspelat den 9 december 2015 på Kungsholmens gymnasium, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Populärt om Nobelpriset i kemi

Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm, som själv studerat biokemi, ger här en introduktion och en bakgrund till årets kemipris. I år gick priset till tre forskare som på olika sätt kartlagt hur det går till när cellerna reparerar sitt dna. Varje dag skadas vårt dna av till exempel UV-strålning och andra carcinogena ämnen. Att vår arvsmassa ändå är relativt stabil beror på rad sinnrikt konstruerade reparationssystem. I förlängningen kan årets pris leda till nya och mer effektiva behandlingsmetoder för cancer. Inspelat den 9 december 2015 på Kungsholmens gymnasium, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Hur får man ett Nobelpris i kemi?

Astrid Gräslund, sekreterare i Nobelkommittén, ger här flera konkreta tips att tänka på för den som siktar på ett Nobelpris i kemi. Gemensamt för alla pristagare, menar hon, är ett gott självförtroende, nyfikenhet, envishet och en förmåga att arbeta extremt hårt. Alfred Nobel som instiftade priset var själv kemist, berättar Astrid. Han älskade att laborera och var samtidigt en framgångsrik entreprenör, vilket så småningom lade grunden till den förmögenhet som än idag genererar den prissumma som delas ut till Nobelpristagarna. Inspelat den 9 december 2015 på Kungsholmens gymnasium, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Hur får man ett Nobelpris?

Sven Lidin, ordförande i Nobelkommittén för kemi, talar för gymnasister och berättar om den säkraste vägen till ett Nobelpris. Inspelat den 12 december 2014 på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Frågestund med Nobelpristagare

Eric Betzig, Stefan W Hell och William E Moerner är Nobelpristagare i kemi 2014. Här svarar de på frågor från gymnasieelever och berättar om hur det känns att få priset. Inspelat i december 2014 på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Fråga oss