Titta

Ramp om historia

Ramp om historia

Om Ramp om historia

Ramp om historia är serien som handlar om perioden från andra världskriget fram till idag. På plats där det hände berättar människor som av en eller annan anledning hamnade mitt i händelsernas centrum. De personliga ödena blandas med spännande arkivbilder och nytaget material från länder som Finland, Lettland och Iran. Ramp om historia är en dramatisk serie om svåra konflikter där man får kunskap om den stora världen genom den lilla människans perspektiv. Programledare: Samanda Ekman. Säsong 3.

Till första programmet

Ramp om historia : Folkhemmets baksidaDela
  1. Det drar ihop sig till final
    i Aftonbladets A-barns-tävling.

  2. Ulla, Gulla och Ulf har befunnits
    vara allra A-igast av A-barnen.

  3. Det fanns oönskade i folkhemmet.

  4. Det var de som inte bidrog
    till folkhemmets uppbyggnad.

  5. Miljön måste har ökat deras ångest.

  6. Att vara inlåst, att inte ha nån
    talan... Det var förvaring,inte vård.

  7. Om du får en blackout
    och inte kan tänka en tanke...

  8. Så är det att vara lobotomerad.

  9. Välkomna, välkomna

  10. till kvällens revy...

  11. Tillsammans, tillsammans
    vi gläds i stad och by

  12. Välkomna, välkomna

  13. till arbetarpartiets revy...

  14. Grunden till det moderna Sverige
    tog sin början på 1930-talet.

  15. Klasskillnaderna var stora, bostads-
    bristen hög, arbetslösheten enorm.

  16. Industri och jordbruk hade svåra
    känningar av rådande depression.

  17. Men socialdemokratiska regeringen
    resignerade inte inför krisen.

  18. Den tog upp kampen mot den.

  19. Vi måste hålla bostadsnöden borta.

  20. Folkpensionen har förbättrats,
    liksom olycksfallsförsäkringen.

  21. Barnbidraget har blivit större och
    moderskapshjälpen har förbättrats.

  22. Gamla ruckel har kunnat överges.

  23. Med bl.a. nybyggnadslov
    och förbättringsbidrag-

  24. -har nya bostäder kunnat byggas.
    Stora summor har byggandet kostat.

  25. Men i längden blir det billigare
    att ge barnen goda hälsobostäder-

  26. -än att bygga sjukhus för dem som
    förstört hälsan i osunda bostäder.

  27. -Kan jag hjälpa er?
    -Jag försöker hitta Stadshuset.

  28. Du är i Vällingby, en av de mest
    moderna förorterna i Stockholm.

  29. -Hittar man allt man vill ha här?
    -Ja, allt - utom ett stadshus.

  30. För barnen och framtiden bygger vi.
    Ljus och rymd, sol och hälsa-

  31. -ska den generation ha som länkar
    kedjan mellan nuet och framtiden.

  32. Då skapas förutsättningar för ett
    samhälle på rättfärdighetens grund.

  33. Sunda bostäder är ett av villkoren-

  34. -för att vi ska kunna förverkliga
    det svenska folkhemmet.

  35. Men alla visioner och utopier
    har en baksida.

  36. Det fanns oönskade i folkhemmet.

  37. Det var de som inte bidrog till folk-
    hemmets uppbyggnad, de som kostade.

  38. Vid den här tiden fanns det grupper
    som var särskilt uppmärksammade.

  39. De var avvikande och annorlunda.

  40. Grupperna var inte stora,
    men de var som grus i maskineriet.

  41. Det kunde vara samer...

  42. ...judar...

  43. ...och resande - tattare.

  44. I de här byggnaderna...

  45. ...låg ett barnhem.

  46. Där bodde jag en tid. Det gjorde
    även min pappa och hans syskon.

  47. Mamma och pappa låg i skilsmässa.

  48. Pappa bodde inte hemma.

  49. Det kom folk hem till morsan och sa-

  50. -att det bästa vore om hon lämnade
    ifrån sig oss syskon under en period.

  51. En dag kom en tant som skulle följa
    med morsan, mig och mina småsyskon.

  52. Vi bodde utanför Malmö.
    Vi åkte bil in till Malmö-

  53. -och kom till de här byggnaderna.
    Vi gick in där.

  54. Personalen mötte oss,
    tog oss i hand och...

  55. Morsan försvann.
    Hon sa att det bara var tillfälligt.

  56. Omhändertagna barn placerades
    i fosterhem eller på barnhem.

  57. Ofta gällde det barn från fattiga
    familjer,särskilt barn till resande.

  58. Farsan hälsade på mig varje dag.

  59. Han skulle försöka ordna
    så att jag kom därifrån.

  60. Jag vet att han försökte.

  61. Han hade kontakt
    med de sociala myndigheterna.

  62. Men han ansågs inte lämplig
    som förälder.

  63. I papperen skrev de-

  64. -att hans bohemiska leverne
    gjorde honom olämplig som förälder.

  65. Men det var ju inte så bohemiskt att
    jobba på gasverk och bo i lägenhet!

  66. Han var ingen vidare bohem.

  67. Men det var nog för att han var
    av resande-släkt, som man sa så.

  68. Förr var resande allmänt föraktade.
    De kallades tattare.

  69. De resande har funnits här
    sen 1500-talet.

  70. De jobbade ofta som kringresande
    hantverkare eller hästhandlare.

  71. Folkhemmet ska vara en trygg värld.
    Det som kommer utifrån-

  72. -och det som inte beter sig
    som vi är vana vid är farligt.

  73. En liten grupp blir ett jätteproblem.

  74. Flera utredningar ägnas åt tattare.

  75. Om man blir av med det problemet
    blir det en ekonomisk vinst.

  76. Därmed ligger tattarna illa till.

  77. På institutioner fanns också
    utvecklingstörda, funktionshindrade-

  78. -men framför allt psykiskt sjuka.

  79. De låstes in och gömdes undan
    för resten av världen.

  80. Vi står på en f.d. rastgård.

  81. Man var mån om
    att patienterna skulle få frisk luft.

  82. Men de var instängda bakom murar.
    Om man hade anhöriga här-

  83. -låtsades man inte om det. Det
    var en skam att ha nån anhörig här.

  84. De som kom hit...

  85. De flesta var inställda på
    att det var på livstid.

  86. Det var ju egentligen ett fängelse
    på livstid för många svårt sjuka.

  87. Man var internerad.

  88. Det var en sorts fängelse.

  89. Men man hade ju inte gjort nånting.

  90. Där uppe bodde jag, bakom den där
    eken eller rönnen eller vad det är.

  91. Det var åtmisntone 20 år sen.

  92. Här stod min vävstol-

  93. -där jag satt och vävde.

  94. Och så var det en vävstol där.

  95. Det är många år sen - säkert 40 år.

  96. Det är skönt
    att slippa sitta där och väva nu.

  97. Men jag trodde att jag skulle vara
    tvungen att göra det tills jag dog.

  98. Men det slapp jag, gudskelov!

  99. De tyckte att jag var besvärlig. Jag
    hade så många funderingar och sånt.

  100. De låste in mig i ett rum.

  101. Två gånger om dagen fick jag mat.

  102. Men det hjälpte ju inte, så de tyckte
    att de kunde hitta på nåt annat.

  103. Jag skulle få elchock.

  104. Den här spaken sattes i munnen.

  105. När man fick en el-stöt
    fick man våldsamma kramper-

  106. -ungefär som ett mycket svårt
    epileptiskt anfall.

  107. Då behövde man nåt att bita i.

  108. Man hörde skrik och otäcka ljud
    från elbehandlingsrummet.

  109. De som skulle behandlas var livrädda.

  110. Man fick släpa dem
    in i elbehandlingrummet.

  111. Flera personer hjälptes åt att få ner
    patienten,som låstes fast med bälten.

  112. Miljön måste ha ökat deras ångest.

  113. Att vara inlåst, att inte ha nån
    talan, att inte få gehör för nåt...

  114. ...att vara svårt sjuk och dessutom
    ha en underlig bildvärld inom sig-

  115. -måste vara ohyggligt.

  116. Hela miljön
    var ju klart psykosframkallande.

  117. Det var förvaring - inte vård.

  118. Vi är samlade här
    för att ventilera ras och ärftlighet.

  119. För att förstå skillnaderna
    mellan de olika raserna-

  120. -måste vi känna till
    ärftlighets-lagarna.

  121. Den här fyllda pricken representerar
    fadern, den fyllda pricken modern.

  122. Om man korsar dem med varandra får
    man första generationens avkomma...

  123. Tankar på att skapa en renare svensk
    folkstam var idéer från 20-talet-

  124. -då Sverige hade grundat världens
    första rasbiologiska institut.

  125. Det drar ihop sig till final
    i Aftonbladets A-barns-tävling.

  126. Raffinerade lockbeten
    används av juryn.

  127. Ulla, Gulla och Ulf har befunnits
    vara allra A-igast bland A-barnen.

  128. För att förädla det svenska folket-

  129. -skulle vissa människor
    inte få fortplanta sig.

  130. Förslaget om tvångssterilisering
    röstades igenom 1934.

  131. De som drabbades av steriliseringen
    var resande och psykiskt sjuka.

  132. Det är mycket med det jordiska!

  133. Jag hade fått en kvinnlig läkare.

  134. Hon sa:
    "Eftersom du själv har insett"-

  135. -"att du är schizofren och så där"...

  136. "Schizofreni går i arv"-

  137. -"så det kanske inte är så bra
    om du skaffar barn."

  138. "Vi funderar på att sterilisera dig."

  139. Vad skulle jag säga?

  140. Sen sa doktorn:

  141. "Om du går med på att operera dig"-

  142. -"blir du utskriven omedelbart"-

  143. -"och kan gå en vävkurs eller
    gå i nån skola och utbilda dig."

  144. "Men om du inte går med på operation
    behåller vi dig här."

  145. Hur kan man säga något så dumt?

  146. Under första halvan av 1900-talet
    - och även något senare -

  147. -trodde man att sinnessjuka var
    skadliga, inte bara för sig själva-

  148. -utan också
    för att de var särskilt fertila.

  149. De hade många barn.

  150. Deras arv skulle föras vidare.

  151. De skulle förstöra hela den svenska
    folkstammen väldigt snabbt.

  152. Många gånger var jag deppig och
    hade ångest. Jag hade depressioner.

  153. Att jag hade blivit behandlad
    så som jag blivit-

  154. -var en orsak till depression.

  155. Jag hade en kusin som var läkare.

  156. De var intresserad av att ha mig
    som försökskanin på nån lobotomering.

  157. Han hade hört att lobotomering
    var bra. Han pratade med min mamma.

  158. Hon blev påverkad och tänkte:
    "Om det är så bra med lobotomering"-

  159. -"ska vi försöka med det min dotter."

  160. Men det ville inte jag. Jag hade
    ju gått igenom tillräckligt mycket.

  161. Lobotomi-oprationen innebar att
    vissa nervbanor i hjärnan skars av-

  162. -för att psykiskt sjuka skulle bli
    lugnare och få mindre ångest.

  163. Men vissa blev i stället apatiska.
    Det hände t.o.m. att patienter dog.

  164. Min egen erfarenhet av den klassiska
    lobotomin är förankrad i 1940-talet.

  165. Vi letade förtvivlat efter metoder
    för att hjälpa psykist sjuka.

  166. Här fannas någonting vi kunde göra.

  167. Sköterskan sa:
    "Vad har du att vara ängslig för?"

  168. "Det är inte så farligt för dig
    att opereras"-

  169. -"när du har en läkare i släkten."

  170. "Och tror du inte att din mamma,
    som har Parkinson"-

  171. "-skulle bli ledsen om du inte
    sa ja till det här förslaget?"

  172. Jag ville ju inte göra värre ont.

  173. "Nu skriver du under papperet."

  174. "På papperet står det att du av fri
    vilja har gått med på lobotomering."

  175. "Kom ihåg det. Och skriv inte
    att du har blivit tvingad."

  176. Så sa hon till mig.

  177. "Jaså", sa jag. Jag var så drogad
    att jag bara sa "ja" och "jaså".

  178. Efteråt blev jag så ledsen.

  179. Jag stortjöt. Jag grät och grät.

  180. Jag visste vad som väntade mig. Jag
    har aldrig gråtit så mycket som då.

  181. Vi tog en taxi, sköterskan och jag,
    och åkte till Sundsvalls sjukhus.

  182. Men sen minns jag inget mer.

  183. Jag låg på en bår
    och rullades in i operationssalen.

  184. Det var ett litet rum
    som var ganska mörkt.

  185. Jag var ganska drogad.
    Jag frågade: "Vad är det nu?"

  186. "Du ska klä av dig", sa hon.

  187. "Får jag inte ha kläderna på mig?"
    frågade jag.

  188. Jag blev kloroformerad
    och fick order att räkna.

  189. Jag hann inte räkna till 100
    förrän jag sov.

  190. Men jag vaknade när han skar av
    alla mina tankebanor i huvudet.

  191. När han kom åt mitt hörselcentra
    vaknade jag och tänkte:

  192. "Om du skär nåt mer här
    kommer jag att dö."

  193. Jag fick mer eter och somnade igen.

  194. Jag var klarvaken efter operationen.

  195. Jag var alldeles tom i huvudet.

  196. Min personlighet fanns inte kvar.
    Det var hemskt!

  197. Lobotomins upptäckare belönades -49
    med delat Nobelpris i medicin.

  198. Fram till 1960-talet
    lobotomerades 4 500 svenskar.

  199. Då tyckte man säkert
    att det var den bästa upptäckten.

  200. Man hade inte gett dem priset om
    man inte hade tyckt att det var bra.

  201. Vi vet inte samma sak nu
    som vi visste då...

  202. I dag vet vi så mycket mer.

  203. Vi vet att man inte ska göra så.

  204. Men då visste vi inte det.
    Vi hade andra referenser.

  205. Personalen tyckte inte att det
    var så lyckat med lobotomi.

  206. De patienter vi lärde känna
    var oftast starka personligheter.

  207. Även om de var svårt schizofrena-

  208. -var de ju människor
    med viss karaktär.

  209. Det var som om den grundkaraktären
    på nåt sätt blev utslätad.

  210. Jag kan inte säga
    att jag upplevde någonting negativt.

  211. Bara detta att få en patient lugnare
    innebär ju en vinst.

  212. De som inte sett gamla mentalsjukhus-

  213. -kan inte göra sig en uppfattning om
    vilket arbete det var-

  214. -att hålla samman verksamheten
    och att finna personal och läkare-

  215. -som hängivet ägnade sig åt detta
    som för många tedde sig ofruktsamt.

  216. I dag kan vi knappast förstå
    hur det var för alla som var här.

  217. Jag kan inte förstå
    varför vi inte skrek högt.

  218. Vi anande ju hur det fel det var.
    Men man fann sig i det.

  219. Man hade inga resurser... Det var
    så här, och så skulle det vara.

  220. De kunde åtminstone erkänna-

  221. -att det är fel metod
    att behandla människor.

  222. Större omvårdnad om hem och familj,
    ökade möjligheter till studier...

  223. Dessa förändringar har varit
    befruktande för samhörighetskänslan.

  224. Den svenska flaggan
    har blivit hela nationens symbol.

  225. Om vi ska förstå folkhemmet,
    förstå det förflutna...

  226. ...måste vi förstå att villkoren
    och möjligheterna var begränsade.

  227. Vi vet i dag att lobotomi inte är
    en effektiva metod som man hoppades

  228. Vi tror på en annan vetenskap i dag.

  229. Den tunga psykofarmakan
    som kom efter lobotomiserings-eran-

  230. -har också sina effekter.

  231. Men vi gör rätt utifrån vår tid.

  232. De gjorde rätt på många sätt
    utifrån sin tid.

  233. Man ska inte slösa bort sin tid
    på att vara bitter.

  234. Man kan bara konstatera
    att "så här har vi haft det"-

  235. -och hoppas
    att det aldrig upprepas igen.

  236. Om du nån gång får en blackout
    och inte kan tänka en tanke.

  237. Så är det att vara lobotomerad.

  238. Man får kämpa för att få tankar.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Folkhemmets baksida

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Samtidigt som de flesta svenskar fick bättre levnadsstandard mellan 1930- och 1970-talet, placerades de icke-önskvärda på institutioner där de utsattes för elchocker, steriliseringar och lobotomi. Benny Karlsson tillhör resandefolket och blev som barn omhändertagen för att hans far ansågs alltför bohemisk. Lisbet Östman bodde över 20 år på mentalsjukhus. Där blev hon övertalad att genomgå en lobotomioperation där nervbanor kapades i hennes hjärna. Mannen som uppfann lobotomin belönades med nobelpris, men de som opererades har fortfarande inte fått någon ersättning från staten.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Historia > Efter ca 1900
Ämnesord:
Folkhemmet, Psykiatri, Psykiatrisk vård, Psykiatriska behandlingsmetoder
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9, Gymnasieskola

Alla program i Ramp om historia

Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Nazismen i Sverige under andra världskriget

Under andra världskriget var nationalsocialismen i Sverige utbredd och accepterad.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Kriminell kärlek

Hur var det att vara homosexuell i mitten av 1900-talet?

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Finska krigsbarn

När Sovjetunionen 1939 anföll Finland valde många föräldrar att skicka sina barn till Sverige.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Folkhemmets baksida

Under lång tid i Sverige placerades icke-önskvärda personer på mentalsjukhus där de utsattes för elchocker, steriliseringar och lobotomi.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Irans religiösa revolution

Sedan revolutionen i Iran 1979 har hundratals kvinnor tvingats leva gömda i Sverige.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Bakom järnridån

Efter andra världskriget lade Sovjet flera länder i Östeuropa under sig vilket stängde länderna från väst.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Sverige under kalla kriget

Under 40 år spanade svenska militärer ut över Östersjön. Flygplan stod redo och kustartilleriet övade år efter år för att kunna stå emot en rysk invasion som aldrig kom.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Tänk till snackar stress

Könsroller

I vårt samhälle finns vissa normer som bidrar till könsroller som handlar om hur killar och tjejer "ska" vara. Vi träffar Emin som ända sedan dagis har känt att han inte hör hemma i en typisk manlig roll. Han började sminka sig på högstadiet och när han kom ut i arbetslivet stötte han på diskriminering. Varför finns normer och kommer vi någonsin kunna bryta dem? Antropologen Haris Agic svarar på det.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Tänk till snackar stress

Föräldrar

Alla har vi föräldrar, mer eller mindre närvarande och mer eller mindre kontrollerande. Hemmet ska vara en trygg plats där man kan vara sig själv och får bli älskad för den man är. Hemma hos Tove var det inte så. Hon berättar om att det ofta var bråk och att hon kände sig missförstådd. Psykologen Jenny Jägerfeld svarar på frågan om vad man kan göra om man mår dåligt på grund av relationen till sina föräldrar. Vi undrar också hur det står till i de digitala drömparadisen och ringer upp Klas Eriksson för att ställa honom mot väggen