Titta

Ramp om historia

Ramp om historia

Om Ramp om historia

Ramp om historia är serien som handlar om perioden från andra världskriget fram till idag. På plats där det hände berättar människor som av en eller annan anledning hamnade mitt i händelsernas centrum. De personliga ödena blandas med spännande arkivbilder och nytaget material från länder som Finland, Lettland och Iran. Ramp om historia är en dramatisk serie om svåra konflikter där man får kunskap om den stora världen genom den lilla människans perspektiv. Programledare: Samanda Ekman. Säsong 3.

Till första programmet

Ramp om historia : Irans religiösa revolutionDela
  1. Iran är ett stort fängelse.

  2. Som när 70 miljoner människor
    bor i ett fängelse.

  3. Självklart kan ingen leva
    i den där hemska situationen.

  4. Regimen bestämmer över folk
    hela tiden.

  5. Då gick jag på
    Teherans universitet–

  6. –och jag brukade delta
    i demonstrationerna.

  7. Jag hade förstås stora
    förväntningar, som alla...de flesta.

  8. Iran styrdes av en envåldshärskare,
    en shah.

  9. Under honom var landet sekulariserat.

  10. Reformerna var många, och
    Irans kvinnor fick tidigt rösträtt.

  11. Men shahen hade en hemlig polis och
    förföljde motståndare skoningslöst.

  12. Många iranier upprördes också
    av shahens täta band till USA.

  13. Iran är, tack vare shahens
    goda ledarskap–

  14. –som en stabilitetens ö–

  15. –i ett av världens
    oroligaste områden.

  16. Det där visade just
    vad det var vi inte ville ha.

  17. Men vad det var vi ville ha
    hade vi ingen klar uppfattning om.

  18. Vi tänkte, okej låt oss
    kasta ut shahen–

  19. –och den rojalistiska regimen
    ur Iran, så blir nog allt okej.

  20. Det var
    som en ideell rörelse för oss–

  21. –men något tydligt mål
    hade vi inte.

  22. Och vi tänkte att värre
    kunde det aldrig bli, förstås.

  23. Under revolutionen var jag–

  24. –som de flesta andra
    demonstranterna väldigt ung.

  25. Jag var då bara 15–16 år.

  26. Man hoppades på den religiöse
    ledaren ayatolla Khomeini-

  27. -som tvingats i exil under 60-talet.

  28. 1979 bodde han i Frankrike och styrde
    därifrån den islamiska revolutionen.

  29. Det var lockande för mig,
    eftersom jag kände–

  30. –att alla Khomeinis tal
    och åsikter stämde med mina egna.

  31. Han var som en frälsare
    som kommit för att befria oss.

  32. I januari 1979
    tvingas shahen i landsflykt.

  33. En månad senare återvänder Khomeini
    till Teheran för att överta styret.

  34. Folk hade bildat kedja för att
    öppna vägen för Imamens ankomst.

  35. Det ögonblick då bilen kom–

  36. –och jag bakom bilens fönster
    såg hans ansikte–

  37. –kommer jag aldrig att glömma.

  38. kände jag
    att det som vi önskat hade skett.

  39. Just vid den tiden, i början
    av 1979, kom jag till Teheran.

  40. Och jag, liksom alla andra–

  41. –drogs till den revolutionära
    glöden så som tiden krävde.

  42. Första varningen fick jag,
    och många med mig–

  43. –när vi insåg att det höll på
    att hända något med kvinnorna.

  44. Avskedandet
    av de yrkesutbildade kvinnorna–

  45. –började vid statliga verk
    enligt en utresningplan.

  46. De avskedades från universiteten,
    statliga verk och privata företag–

  47. –därför att de till exempel
    inte bar rätt slöja–

  48. –att de var västorienterade–

  49. –eller vilken annan
    anledning som helst–

  50. –som regimen kunde komma på.

  51. Före revolutionen hade kvinnor
    kunnat nå topposter i samhället.

  52. Det här är jag den dagen.

  53. Efter 14 timmar med lärare
    flyger man ensam.

  54. Det första soloflyget.

  55. De tog bilder.
    Och vi har en ceremoni–

  56. –där man häller vatten på kroppen...

  57. Jag sa: "Snälla, inte på huvudet,
    jag var hos frisören i morse!"

  58. Kvinnor...!

  59. Han var vd på flygklubben.

  60. Vi hade allt! Jag tror
    att vi hade allt. Kvinnor var fria.

  61. Jag kunde flyga, jag som hade fem
    barn och var hemmafru i början.

  62. Jag hade rätten att flyga
    eller få vilket jobb som helst.

  63. Jag skulle bli andrapilot
    på ett tvåmotorigt flygplan-

  64. -men blev inte det p.g.a.
    revolutionen, att jag var kvinna.

  65. Kvinnorna tog på sig slöja
    för att protestera mot shahen.

  66. De visste inte att slöjan
    skulle sitta fast på deras huvuden.

  67. Det är 25 år nu.

  68. 1980 invaderar Irak plötsligt Iran
    efter gränsstrider.

  69. Kriget pågår i 8 år.

  70. När kriget börjar,
    överskyler det alla frågor.

  71. Och regimen kunde stabilisera
    sitt eget maktsystem–

  72. –baserat på ett religiöst system–

  73. –och i form
    av ett muslimskt samhälle–

  74. –utan att någon kunde
    ifrågasätta det.

  75. Ytligt sett handlar kriget–

  76. –om förstöring,
    om blod och doften av krut.

  77. Men om detta krig
    har en målsättning–

  78. –som leder
    till människans salighet–

  79. –då är man inte ute
    för att att mörda eller döda.

  80. Dår försvarar man något heligt.

  81. De skickade minderåriga.

  82. En dag kom min son som var 10 år
    och hade ett papper i handen.

  83. "Mamma, kan ni skriva på...?"

  84. Han skulle ha tillåtelse
    att besöka fronten.

  85. "Va? Fronten? Du är 10 år!"

  86. "Ja, mamma, skolan tvingade oss."

  87. "Det spelar ingen roll.
    Vi låter dig inte gå."

  88. "Det räcker med
    att din bror är i kriget."

  89. Jag är martyren
    Mohammed Hassan Abedins syster.

  90. Jag tror hans önskan var att bli
    martyr och han nådde sitt mål.

  91. Han var så snäll. Han brukade
    alltid skratta och skämta.

  92. Man säger att i varje familj
    finns en blomma.

  93. Hassan var vår blomma.
    Gud välsigne dig, Hassan.

  94. Varje dag läste vi
    och såg tv-reportage om kriget.

  95. Så många ungdomar
    som gick ut i kriget...

  96. ...och nu är det bara deras kista
    som kommer till städerna och begravs.

  97. Det var en tid...

  98. ...som man aldrig, aldrig kan glömma.

  99. För mig finns ingenting så skönt–

  100. –som att stå upp mot dem–

  101. –som invaderar vårt land.

  102. Det att få en sådan ära och att
    få göra landet en sådan tjänst.

  103. Och om lyckan står mig bi
    kanske jag en dag blir martyr.

  104. Om det blev krig i dag,
    skulle du då–

  105. –med tanke på dagsläget vilja
    att din andra bror gick ut i kriget?

  106. Jag tror inte det,
    som det ser ut i dag.

  107. Jag säger alltid till mamma
    att okej de blev martyrer–

  108. –men det var för sitt folk,
    inte för revolutionen.

  109. Det var inte den revolution
    som vi ville ha.

  110. Vi ville ett
    och det blev något annat.

  111. Jag yvs över att ha fostrat
    en sådan son för mitt land.

  112. Det tackar jag Gud för.
    Må han bli salig i nästa liv.

  113. Stolt säger jag: "Fatemeh Zahra,
    jag gav mitt barn till er"–

  114. –"till religionen och Koranen."

  115. Får Yosuf gå ut i krig
    om det blir kärnvapenkrig?

  116. Ja! Det svär jag vid Gud på.

  117. –Ödsla sitt barns blod?
    –Han offrade sitt för landet!

  118. Vårt land ska vi inte förlora.
    och vi ska inte förlora vår heder.

  119. Åker han inte till fronten,
    gör jag det.

  120. Sverige har 9 miljoner invånare.

  121. Från början av revolutionen - genom
    avrättningar och folk som flydde...

  122. ...och dem som dog i kriget...

  123. Om vi räknar alla som dog
    på det sättet-

  124. -och inte på vanligt sätt
    eller genom sjukdom-

  125. -var det 9 miljoner som dog i Iran.

  126. Om det varit i Sverige
    skulle landet bli tomt på folk!

  127. Så många dog bara p.g.a. regimen.

  128. Vid Khomeinis död 1989 övertog en
    annan ayatolla, Khamenei, makten.

  129. Iran styrs av två huvudfalanger:

  130. Det konservativa Väktarrådet
    lett av ayatolla Khamenei-

  131. -och en reformvänlig grupp, ledd av
    den folkvalde presidenten Khatami.

  132. Presidenten är underställd ayatollan,
    så alla reformförsök har stoppats.

  133. Regimen i Iran är exakt som
    talibanerna, fast de heter mullor.

  134. Sedan revolutionen 1979 är Iran en
    islamisk republik. Lagen är sharia-

  135. -de islamiska lagarna.

  136. Den som bryter mot sharia riskerar
    spöstraff eller stening till döds.

  137. Vi varnar för de bilder som följer.

  138. En kompis ringde och sa att
    en annan kompis väntade på stening.

  139. Hon tvingades av familjen
    att gifta sig med sin kusin-

  140. -och hon hade ett hemligt förhållande
    med en annan kille.

  141. Någon skvallrade för polisen
    som grep båda.

  142. Hon fick straffet och dog.

  143. De lägger kvinnan eller mannen
    i ett vitt tyg-

  144. -som de bär till ett hål
    som grävts innan.

  145. Sedan kastar de stenar på personen
    eller personerna.

  146. När man frågar varför, säger de-

  147. -att de hjälper personen
    att komma till Gud, till himlen.

  148. De tror att de hjälper personerna
    att bli fria från sitt brott.

  149. Min klasskamrats läkare-

  150. -har sagt till mamma att hon dog
    redan första timmen, i hjärtattack.

  151. Jag tror att hon var väldigt rädd.
    Det är fruktansvärt.

  152. Den iranska advokaten Shirin Ebadi
    fick 2003 Nobels fredspris-

  153. -för sin kamp för mänskliga
    rättigheter i Iran.

  154. Man brukar fråga mig
    om jag är rädd.

  155. Rädslan är en instinkt,
    svarar jag då.

  156. Efter att i så många år ha levt
    och arbetat i Iran under hot–

  157. –har jag lärt mig att inte tillåta
    rädslan påverka mitt arbete.

  158. Jag blir rädd, men på intet sätt–

  159. –har mitt arbete ändrats och så
    kommer inte att ske. Jag fortsätter.

  160. Efter den islamiska revolutionen–

  161. –försämrades
    kvinnornas rättigheter.

  162. Kvinnorna förlorade många
    av de rättigheter de tidigare haft.

  163. Försämringen ledde till
    nya rörelser i samhället.

  164. Kvinnorna insåg att deras förlorade
    rättigheter var värdefulla–

  165. –och försökte ta tillbaka dem.

  166. Den frågan är den viktigaste
    inom feministrörelsen i Iran.

  167. Under shahens regim var det
    bara välutbildade kvinnor–

  168. –och kvinnor ur samhällets elit
    som tillhörde feministrörelsen.

  169. Den hade inte
    trängt ner i samhället.

  170. Men revolutionen gjorde
    att rörelsen fick en stor omfattning.

  171. Av antalet studenter
    vid universiteten i Iran..

  172. ...är enligt senaste statistiken–

  173. –63 procent flickor.

  174. Det är mycket positivt.
    En stor framgång för Irans kvinnor.

  175. Många iranska ungdomar tillbringar
    sina helger i bergen ovanför Teheran.

  176. Här finns friheten. Varken polis
    eller militär kommer hit.

  177. Här är bra.

  178. Här finns åtminstone lite frihet.

  179. Ute på stan är sjalen knuten,
    men här går vi så här.

  180. Här kan man ha mössa.

  181. Vad vill du bli?

  182. Jag vill läsa juridik.

  183. Varför då?

  184. Jag vill bli advokat
    och göra en insats för samhället.

  185. Myndigheternas sätt mot oss,
    har påverkat oss mycket.

  186. Jag fick 80 piskrapp när jag var 18
    bara för att jag luktade sprit.

  187. Jag önskar att det var lite friare.

  188. Men när polisen griper folk jämt,
    blir man ju rädd för att gå ut.

  189. Jag stannade inne i nästan
    två veckor och gick ingenstans.

  190. Poliserna minskar vår frihet,
    så att det inte går att vara ute.

  191. Skillnaden mellan förr och nu
    är missunnsamheten, njuggheten.

  192. Det faktiskt det enda vi har nu

  193. Vi vet ju att man förr hade frihet
    och vänskap och umgänge.

  194. Allt var bättre då.

  195. STOPP

  196. Det är mycket svårt.

  197. Vi har ingen framtid, inget nu
    och det förflutna känns helt tomt.

  198. Vem som helst kan hota en
    eller utnyttja ens pengar.

  199. Ingen framtid har vi
    och inga jobb.

  200. Man kan inte bli anställd–

  201. –och är man gay eller transsexuell,
    blir man vanligen uppsagd–

  202. –eller får inte ut lönen,
    blir mobbad–

  203. –eller skickas på tvångsarbete
    och slavgöra.

  204. En gång i en park väntade jag
    på en vän. Vi skulle gå på fest.

  205. Då kom några patruller
    och överföll oss.

  206. De slog sönder käken på mig
    både över– och underkäken.

  207. Högra underkäken krossades helt.

  208. Min näsben knäcktes
    och det krävde två operationer.

  209. De krossade skallen på mig.

  210. Då var nog ingen
    lika hjälplös som jag.

  211. Mer nedbruten och ensam
    än jag var ingen.

  212. Jag HATAR dem!

  213. Under vilka omständigheter
    gör människor så här, tror du?

  214. Det vet jag inte.

  215. Men de måste vara onda som
    utnyttjar det bästa hos människan.

  216. Vi flydde från Iran-

  217. -som var ett helvete för oss
    och många kvinnor och flickor...

  218. ...för att få trygghet och frihet.

  219. Men tyvärr fick vi ett annat helvete
    här i Sverige.

  220. Det var en stor överraskning för oss.

  221. Enligt iranska
    flyktingkommissionen-

  222. -lever tusentals avvisningshotade
    iranier gömda i Sverige.

  223. En är Fariba, som år 2000
    flydde hit med sina två döttrar.

  224. De tre åren som vi väntade
    på beskedet-

  225. -var en enda lång väntan.
    Tre år är inte lite.

  226. Barnen växer...
    Vi väntade.

  227. Varje dag väntade jag på att posten
    skulle komma med något positivt.

  228. Vi började ett helt nytt liv.

  229. Vi byggde alla tre ett nytt liv.

  230. Vi tänkte bara på framtiden.

  231. Vi såg inte bakåt.

  232. Men tyvärr fick vi avslag
    efter nästan tre år.

  233. Mina barn är inte dockor,
    de har känslor.

  234. De gick i skolan och fick kompisar.

  235. Men sen på en gång tog allting slut.

  236. Under tre år har jag varit gömd-

  237. -men jag vill ändå inte åka hem.

  238. Kanske min kropp
    kan åka tillbaka till Iran.

  239. Men inte den levande Fariba.
    Fariba är redan död.

  240. Fariba har varit död i tre år.

  241. Ni kan förstå alla mammor...

  242. Alla de som bestämmer är mammor
    och pappor, de har barn...

  243. Ändå gjorde de så här mot mig!

  244. Översättning: Lillemor Bark

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Irans religiösa revolution

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hundratals iranska kvinnor har sedan den religiösa revolutionen i Iran 1979 tvingats leva gömda i Sverige. Om de återvänder till hemlandet väntar i värsta fall döden. De iranska kvinnorna berättar hur de blev behandlade i sitt forna hemland och hur det är att leva gömd. Vi besöker också Iran och skildrar revolutionen och hur livet blev därefter. Varning för starka bilder.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Efterkrigstiden
Ämnesord:
Flyktingfrågor, Flyktingpolitik, Historia, Irans historia, Iranska flyktingar, Islamiska revolutionen 1979, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9, Gymnasieskola

Alla program i Ramp om historia

Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Nazismen i Sverige under andra världskriget

Under andra världskriget var nationalsocialismen i Sverige utbredd och accepterad.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Kriminell kärlek

Hur var det att vara homosexuell i mitten av 1900-talet?

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Finska krigsbarn

När Sovjetunionen 1939 anföll Finland valde många föräldrar att skicka sina barn till Sverige.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Folkhemmets baksida

Under lång tid i Sverige placerades icke-önskvärda personer på mentalsjukhus där de utsattes för elchocker, steriliseringar och lobotomi.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Irans religiösa revolution

Sedan revolutionen i Iran 1979 har hundratals kvinnor tvingats leva gömda i Sverige.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Bakom järnridån

Efter andra världskriget lade Sovjet flera länder i Östeuropa under sig vilket stängde länderna från väst.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Sverige under kalla kriget

Under 40 år spanade svenska militärer ut över Östersjön. Flygplan stod redo och kustartilleriet övade år efter år för att kunna stå emot en rysk invasion som aldrig kom.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Barnen som överlevde Förintelsen - finska

Heinz Skyte

Heinz Skyte har tidiga minnen av nazisternas förtryck. Skyte fick plötsligt inte längre umgås med sina skolkamrater eller gå på universitetet. Stora nazistprocessioner drog genom städerna och synagogor sattes i brand. Heinz familj flydde från nazisterna till England där de misstänktes för att vara tyska spioner, trots att de var judar. I sin historia berättar Heinz om överlevnadsinstinkt, tacksamhet och hur svårt det är att stå emot grupptryck.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Min samiska historia - teckenspråkstolkat

Vi får aldrig glömma

Máridjá är 19 år och bor i Stockholm. Hennes samiska identitet har alltid varit självklar, men det finns vissa delar av den samiska historien som hon inte orkat fundera kring tidigare. Det handlar om rasbiologin under det tidiga 1900-talet. Maridja reser till Uppsala och till Rasbiologiska institutets gamla arkiv. Där finns många samer med, både i fotopärmar och i siffertabeller. Ett besök som väcker både sorg och ilska.