Titta

Pedagogikens giganter

Pedagogikens giganter

Om Pedagogikens giganter

Maria Montessori och Celestin Freinet är par av de pedagoger som skildras i denna programserie. Flera av dessa kända pedagoger var före sin tid och deras tankar har format den skola vi har idag. Men vilka var de och vad gick deras idéer ut på? Här skildras deras liv och verk och vi får också se hur deras tankar praktiseras idag.

Till första programmet

Pedagogikens giganter : Rudolf Steiner och Maria MontessoriDela
  1. Ta emot barnet i vördnad.

  2. Uppfostra det i kärlek.
    Lämna det i frihet.

  3. Så är en av Steiners sammanfattningar
    av Waldorfpedagogikens grundhållning.

  4. Rudolf Steiner föddes 1861-

  5. -i en liten ort i den ungerska delen
    av Österrike-Ungern.

  6. Pappan var järnvägstjänsteman.

  7. Föräldrarna brydde sig mycket om
    honom, men de hade en helt annan-

  8. -torrare livssyn än vad
    den här pojken hade väldigt tidigt.

  9. Han var fantasifull
    och sökte en verklighet-

  10. -som han inte fick speglad
    hos föräldrarna.

  11. En annan sak var naturupplevelsen:
    bergen, växterna, djuren.

  12. För honom
    var det befolkat av varelser-

  13. -som ingen annan förstod och som han
    inte kunde tala med nån om.

  14. Pappan hade, som så många fäder,
    en tanke om att sonen-

  15. -skulle lyckas där pappan
    hade misslyckats.

  16. Så han fick stöd
    i sina intellektuella intressen.

  17. Och hamnade i skolor
    som borde ha kunnat ta till vara-

  18. -på hans intellektuella kapacitet.

  19. Men pedagogiken
    var inte särskilt högt utvecklad-

  20. -så han hade
    gruvligt tråkigt i skolan.

  21. När han var färdig med sina studier
    var det första arbetet han fick-

  22. -som privatlärare
    för fyra pojkar i skolåldern.

  23. Och den yngsta tioåringen hade
    väldigt svårt. Han vara väldigt trög.

  24. Föräldrarna hade nästan
    gett upp om pojken.

  25. Pojken orkade bara
    en halvtimmes undervisning om dan-

  26. -och den halvtimmen
    förbereder Steiner i flera timmar.

  27. Just genom att undervisningen
    lades upp så-

  28. -försvann pojkens problem
    på några års sikt.

  29. Han kunde gå i en vanlig gymnasie-
    klass, vilket ingen hade trott-

  30. -och blev läkare så småningom.

  31. Så det var en stor pedagogisk
    framgång som gav Steiner en tanke om-

  32. -hur pedagogik skulle kunna vara:
    omväxlande, nyanserad-

  33. -ha konstnärliga inslag,
    vara entusiasmerande.

  34. 1919 kommer en fråga
    till Rudolf Steiner-

  35. -från ledaren för cigarettfabriken
    Waldorf Astoria i Stuttgart.

  36. Han behöver en skola
    för fabriksarbetarnas barn-

  37. -och vänder sig till Steiner
    som blir oerhört glad.

  38. Han har längtat efter
    ett sånt tillfälle.

  39. Så han samlar en ung, entusiastisk,
    kompetent skara lärare omkring sig-

  40. -och så kan man starta
    redan hösten 1919.

  41. Grundtanken, som fortfarande
    gäller för Waldorfskolan-

  42. -är blandningen av det teoretiska,
    det praktiska och det konstnärliga.

  43. Men sen är det att man
    har ett nytt ämne också, eurytmi.

  44. Där man rör sig till musik
    och till språk-

  45. -man gestaltar språket och musiken.

  46. En svensk folkskollärarinnan var nere
    och tittade på underverket 1922.

  47. Och då skriver hon:

  48. "Skolan gjorde skäl för sitt namn:
    'Den fria skolan'."

  49. "Gossar och flickor undervisades
    genom hela skolan tillsammans."

  50. "Och tycktes åtnjuta en mycket stor
    frihet. Inga kommandoord hördes."

  51. "Alla hoppade och skrattade
    i korridoren"-

  52. -"och på lekplanen
    fritt utan tillsyn."

  53. Rudolf Steiners skrifter-

  54. -är en ständig kraftkälla,
    en inspiration.

  55. Sen händer det att man blir arg
    på saker som han skriver.

  56. Han griper över så mycket och säger
    så starka saker om så många ämnen-

  57. -men överallt hittar man fröna-

  58. -som väcker kreativitet
    hos en själv som lärare.

  59. Och hos ens kollegor.

  60. Då är det dags!

  61. God morgon, Rebecka!

  62. God morgon...Eira.

  63. Det centrala i Waldorfpedagogiken
    är att det tilltalar hela människan.

  64. Hela människan måste engagera sig
    i det som görs, inte bara huvudet-

  65. -utan i hög grad känslan också.

  66. Och själens andemakt ger
    mina lemmar kraft

  67. Steiner talar om att egentligen
    ska barnen både ha skrattat-

  68. -och gråtit under en lektion.
    De ska bli känslomässigt berörda.

  69. ...med glädje och
    med iver kan arbeta och lära

  70. I de lägre klasserna
    inleder vi ofta med nåt rytmiskt-

  71. -för att de ska samla sig lite
    och hitta sin "mitt".

  72. -Vilken tabell var det?
    -Sexan.

  73. -Sexans tabell.
    -Hur många gånger måste du ta sex...

  74. ...för att det ska bli 30, Victor?

  75. Vi läser i perioder. Varje morgon har
    vi samma ämne. Nu har vi bondens år.

  76. Tanken är att de i ett sammanhang,
    under kanske fyra veckor-

  77. -ska ha ett och samma ämne
    och kunna djupdyka i det-

  78. -och inte bara läsa sidan 59-60-

  79. -utan kunna ägna sig åt
    ett ämne på flera plan.

  80. Det där är en ny text
    som handlar om slåttern.

  81. Är det några som
    har skrivit färdigt om fäbodvallen?

  82. Ni som har gjort det,
    ni börjar rita korna-

  83. -och ni som inte är klara med texten,
    ni skriver färdigt den först.

  84. Ni har inga läroböcker,
    ni gör egna böcker. Varför är det så?

  85. Det är inte bara huvudet som blir
    engagerat - det är hela människan.

  86. Dessutom, det som i dag är jätte-
    viktigt är att när man sitter så här-

  87. -och skriver så behövs koncentration,
    uthållighet, tålamod-

  88. -för att genomföra det här, och
    det har barn i dag lite dåligt med.

  89. Det är mycket konsumtion
    av det som händer-

  90. -och inte så mycket
    att man gör nåt själv.

  91. Här är viljan engagerad
    när de håller på med det här.

  92. Hör ni, vi ska titta på havre-

  93. -på nära håll,
    och se hur den är egentligen.

  94. Att bara läsa om
    att bonden skördar havre-

  95. -utan att få pröva på
    hur det luktar...

  96. ...hur de där stråna känns.

  97. Hur smakar de där kornen
    innan de har blivit mjöl?

  98. Få en helhet
    av det man har omkring sig.

  99. Den här märkliga mojängen,
    den ska vi använda nu.

  100. -Vad tänkte du?
    -Jag är jättebra på det.

  101. Bravo! Snyggt.

  102. Ännu lite längre fram.

  103. Bravo!

  104. Vad bra.

  105. Vi har ju fler konstnärliga ämnen
    än vad man har i grundskolan.

  106. Det tilltalar andra sidor hos barnet
    än de rent intellektuella.

  107. När det gäller musiken så är den,
    i hög grad, socialt fostrande.

  108. Man kan inte spela tillsammans
    med andra utan att lyssna in andra-

  109. -och vara följsam,
    och inte bara gå sin egen väg.

  110. Jag tror faktiskt
    att får du betrakta nånting-

  111. -och sen försöka måla det
    så exakt som möjligt-

  112. -så nog kommer du ihåg det bättre
    än om du bara har sett det.

  113. Om man tittar på den här bilden...
    Jättevacker, Gottvald...

  114. ...så nog sjuttsiken gör det
    att du kommer att uppleva eld-

  115. -på ett mer levande sätt senare.

  116. Jag tror att det konstnärliga gör
    att kunskapandet blir en hel process-

  117. -och där det också sitter bättre.
    Kunskaper ska ju fastna också-

  118. -inte bara pluggas in för tillfället
    och ramla ut igen.

  119. I vasen stoppar ni penslarna.

  120. Den här arkitekturen är till
    för att skapa känslor, stämningar.

  121. Det handlar om färg, form
    och valet av material.

  122. Den är otroligt olik
    allt annat som byggdes-

  123. -i mitten av 60-talet.

  124. De är olika vanliga skolor.

  125. Den här organiska funktionalismen
    som leder till att man inte bygger-

  126. -i ett rutmönster med räta vinklar -
    de växer organiskt på nåt sätt.

  127. Alla vi som har gått i skolan ser det
    här som ett traditionellt klassrum-

  128. -på så vis
    att vi har en svart tavla och bänkar.

  129. På det sättet känner vi igen oss-

  130. -men samtidigt är det väldigt olikt
    ett vanligt klassrum.

  131. Formen är inte rätvinklig.

  132. Planformen är en sexkant,
    och taket är lutande-

  133. -och det finns en speciell tanke
    i Steiners filosofi-

  134. -som avspeglas i formen.

  135. Där man säger att arkitekturen ska
    stimulera tanke, känsla och vilja.

  136. Färgerna i klassrummet följer Goethes
    färglära, och det är väldigt tydligt-

  137. -och typiskt för alla Waldorfskolor
    att i klass 1 har man röda väggar-

  138. -sen rör det sig längs regnbågens
    spektrum, orange i klass 2-

  139. -gult i klass 3 och så
    blir det grönt, blått och violett.

  140. Blått och violett är
    intellektuella färger-

  141. -som ska tilltala
    de lite mognare eleverna.

  142. Rött och orange
    ska tilltala fantasin.

  143. Materialen är naturliga material.
    Man jobbar med sten och trä-

  144. -och linoleum.

  145. Och i Waldorfskolor har man aldrig
    lysrör, man har glödljuslampor.

  146. Man vill att miljön ska vara både
    stimulerande och lugnande-

  147. -och jag tror att den här
    fungerar som det är tänkt.

  148. Särskilt de yngre eleverna
    känner sig trygga.

  149. Men får stimulans
    av den speciella arkitekturen.

  150. I den övriga skolan
    är man kanske osäker på-

  151. -vad en plats för lärande ska vara.
    Det kan vara som ett kontorslandskap-

  152. -eller ett laboratorium.
    Man vet inte riktigt vart man vill.

  153. Här finns en väldig säkerhet -
    det här är en plats för lärande.

  154. "All onödig hjälp är ett hinder
    i barnets utveckling."

  155. Det är några väldigt kloka ord
    som Maria Montessori har sagt.

  156. Maria Montessori
    föddes 1870 i Chiaravalle-

  157. -i provinsen Ancona i Italien.

  158. När det gällde utbildning för kvinnor
    var det bara lärare som gällde.

  159. Maria Montessori ville bli läkare,
    men på den tiden hade inte kvinnor-

  160. -tillträde till medicinska studier.

  161. Vad man vet är att hon besökte påven
    i det här ärendet-

  162. -och slutligen blev hon antagen
    som den första kvinnan.

  163. Och 1896 kom hon ut som
    Italiens första kvinnliga läkare.

  164. Efter att Maria Montessori blev klar
    med sina medicinska studier-

  165. -kom hon att ingå i ett forskarlag-

  166. -och de forskade kring barn
    med mentala handikapp.

  167. De här barnen fanns samlade
    på s.k. sinnessjukhus för vuxna.

  168. De hade inga leksaker,
    allt var helt rent kring dem.

  169. Och så såg hon att de efter måltiden
    samlade brödsmulor-

  170. -som de gjorde till små kulor
    och lekte med.

  171. Då tänkte hon att man
    borde kunna göra nånting-

  172. -för att väcka barnens intellekt.

  173. Nu började hon för första gången
    intressera sig för utbildning.

  174. Nu började hon studera
    två pionjärer på området-

  175. -och det var Édouard Séguin
    och Jean Itard.

  176. Båda hade fått fram ett material
    som tränade sinnena.

  177. Och det kände Maria Montessori
    att det var rätt.

  178. Hon nådde oerhört goda resultat,
    så på skoj lät hon barnen delta-

  179. -i ett inträdesprov till
    en vanlig skola med vanliga barn-

  180. -och barnen klarade inträdesprovet.

  181. 1907 kom hennes stora chans.
    Då hade man ett område i Rom-

  182. -som hette San Lorenzo.
    Det var ett rätt förslummat område.

  183. Man hade byggt nya hus, och det
    sprang en massa barn och förstörde-

  184. -och då bad man Maria,
    eftersom hon var ett känt namn-

  185. -att hon skulle ta hand
    om de här barnen.

  186. Hon fick hand om ett sextiotal barn
    mellan tre och sju år.

  187. Och till sitt förfogande
    fick hon två mycket små rum-

  188. -och som lärare
    anlitades portvaktsdottern-

  189. -för Maria ville ha nån
    som inte visste nåt om utbildning.

  190. Hon ansåg att det inte finns nån
    som kan lära nån annan nånting.

  191. Det man lär sig, lär man sig själv.

  192. Barnen valde sina platser.
    De kunde också arbeta på golvet.

  193. Då valde de en matta som de rullade
    ut, och så jobbade de på golvet.

  194. När barnen var i treårsåldern började
    de intressera sig för bokstäver-

  195. -och då tillverkade Maria Montessori
    ett alfabet av sandpappersbokstäver-

  196. -som barnen kunde spåra
    med sina fingrar.

  197. När de kunde ljuden på dem
    så hade hon lösa bokstäver-

  198. -som de kunde lägga ut till ord.
    Det var revolutionerande.

  199. Då började man inte läsa förrän man
    började skolan vid sjuårsåldern.

  200. Folk blev så nyfikna
    över hela världen.

  201. Hon reste överallt och
    utbildade lärare och startade skolor.

  202. Hon beskrev hur barn är
    och vad de har för behov-

  203. -och hon förde fram dem
    på ett helt nytt sätt.

  204. Eftersom man inte räknade med barn
    på den tiden. Men det gjorde hon.

  205. Maria Montessori
    har betytt mycket för mig.

  206. Jag var trettio år när jag reste till
    Italien, och då hade jag bestämt-

  207. -att jag aldrig skulle skaffa barn.
    Jag ändrade mig efter utbildningen-

  208. -och kände att det var nog värt
    att skaffa barn till den här världen.

  209. God morgon, Julia. Hej,
    lilla gumman. Är det bra med dig?

  210. God morgon. Sätt dig ner en stund.

  211. God morgon, Mikaela.
    - God morgon, Moa.

  212. Alla barn har
    en inneboende kraft att utvecklas.

  213. Och den kraften är enorm
    om de får rätt saker i händerna.

  214. Så man behöver inte hjälpa dem.
    Jag lär inte barnen-

  215. -de lär sig själva.
    De kommer till mig och ber om hjälp-

  216. -var de kan hitta kunskapen,
    och jag dukar fram det till dem.

  217. Det första materialet
    som man kommer i kontakt med-

  218. -i läs- och skrivinlärningen
    kallar vi för "det rosa materialet".

  219. -R.
    -Nu sätter vi ihop det.

  220. -Rrrr.
    -Hår!

  221. Man konkretiserar saker och ting.
    Det är inte bara ett ord på pappret.

  222. Det finns faktiskt
    en koppling till ordet.

  223. "Jag läste det och jag hittade det."

  224. -Då tänkte jag "fot".
    -Ska vi lägga den vid min fot?

  225. -ugg.
    -Mu...

  226. -...gg. Mugg.
    -Mugg. Jättebra.

  227. Mugg.

  228. En tanke som jag känner
    med lärarens kateder, till exempel.

  229. Den brukar kunna stå rätt centralt
    i rummet. Den har jag tagit bort.

  230. Det är inte jag som
    ska vara i centrum - det är barnen.

  231. Den fyller ingen funktion.

  232. Då gör vi precis som vanligt.
    Vi tar våra planeringar.

  233. Vi sitter ner en stund och funderar:
    Vad är jag sugen på att göra i dag?

  234. Och då börjar vi med Moas bord.
    Varsågod.

  235. Jag skriver upp material som jag
    tycker lämpar sig för det barnet-

  236. -beroende på var de befinner sig
    i läsning, skrivning och matematiken.

  237. Men det är de själva
    som hämtar kunskapen.

  238. De sitter... De är väldigt mobila -
    de sitter nästan överallt: på golvet-

  239. -i korridoren, i biblioteket.
    De rullar ut en liten matta-

  240. -och plockar det materialet
    som de har valt att arbeta med.

  241. Elva... Tolv.

  242. Fem, sex...

  243. -Vad gör du?
    -Jag går runt och hjälper dem...

  244. ...som behöver hjälp,
    och när jag inte måste hjälpa nån-

  245. -försöker jag titta på dem -
    observera dem.

  246. Jag vill inte störa dem i arbetet-

  247. -ser jag att det går bra, backar jag
    och håller mig i bakgrunden.

  248. Är det alla barn som kan ta det
    här ansvaret att jobba självständigt?

  249. Nej, alla klarar inte det lika bra.
    Alla klarar det så småningom-

  250. -men det tar längre tid för en del.
    Och de som inte klarar det...

  251. ...då får vi strama upp det mer
    och ge dem mer hjälp.

  252. Vi jobbar inte
    så mycket med böcker här.

  253. Maria Montessori
    har konkreta material-

  254. -som barnen
    kan sätta sig med och ta i.

  255. -Vad har det för fördelar?
    -Man använder sina sinnen.

  256. Tretusentvåhundrafemton.

  257. Man tränar med muskelminnet
    i Montessoripedagogiken.

  258. Du har sandpapperssiffror,
    sandpappersbokstäver.

  259. Du har tunga saker,
    långa saker, höga saker...

  260. Så att man känner det man gör.

  261. Ett...tusental.

  262. Montessorimaterial är
    för det mesta självrättande.

  263. Barnet kan i slutänden själv
    upptäcka att:

  264. Här är nånting som inte stämmer
    - jag provar på ett annat sätt.

  265. Arton, nitton, tjugo.

  266. Då har man själv upptäckt det. Ingen
    pekar och säger att du har gjort fel.

  267. Det är onödigt att rätta ett barn
    som själv upptäcker att man kan göra-

  268. -på ett annat sätt för att nå fram...

  269. ...dit det var tänkt från början.

  270. De kan själv, och tänk vilken
    tillfredställelse när det blir rätt-

  271. -när man själv har kommit på det.

  272. Maria Montessori skapade materialen
    för att de behövdes-

  273. -och att de
    skulle kunna utveckla barnen.

  274. Alla sinnen kan ju alltid förbättras,
    raffineras och tränas.

  275. Man börjar med de här materialen
    när barnen börjar på avdelningen-

  276. -och det kan vara
    från två och ett halvt till tre år.

  277. "Det rosa tornet" är
    den klassiska Montessorisymbolen.

  278. Många har den som en bild. Det är det
    första materialet som man tar fram-

  279. -när det kommer ett nytt barn.

  280. Då är det: från stor till liten
    och det är tio olika kuber-

  281. -och ofta får de bygga ganska många
    gånger innan det blir precis rätt-

  282. -så att det ser ut
    som det gjorde från början.

  283. Ögat är inte färdigt första gången.

  284. Man måste ställa in ögat
    för att se skillnaden.

  285. För känseln har vi sandpappers-
    plattor: en slät och en sträv.

  286. De känns inte lika.

  287. Och sen är det tyg som känner på
    och parar ihop - de som känns lika.

  288. För hörseln har vi ljuddosor,
    som det heter, som man tränar.

  289. Man parar ihop två olika ljud.

  290. Smaken är väl framför allt
    de här smakflaskorna som finns.

  291. Här har vi sött, surt,
    salt och beskt.

  292. Det är lite spännande
    för de här barnen första gången.

  293. Man vet inte om det ska smaka gott,
    eller om det ska vara jätteäckligt.

  294. Det var surt!

  295. Det är spännande när man ser barnen
    som gör en upptäckt av nåt nytt-

  296. -om du har kommit på
    att det här är en rektangel.

  297. Då börjar du upptäcka rektanglarna
    hemma: ett bord är en rektangel.

  298. Du ser saker i din omgivning.
    Man har blivit lite avtrubbad själv-

  299. -vissa saker ser man inte längre.
    Barnen upptäcker saker på nytt.

  300. Och det finns mycket att upptäcka
    när man har fått upp ögonen-

  301. -för en ny form eller en ny smak.

  302. Textning: Tove Falk
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Rudolf Steiner och Maria Montessori

Avsnitt 1 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Rudolf Steiner och Maria Montessori var två av 1900-talets största pedagoger. Här får vi ta del av deras tankar kring barn och skola, och se hur deras pedagogik praktiseras idag.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Pedagogiska riktningar
Ämnesord:
Montessori, Maria, 1870-1952, Montessoripedagogik, Pedagogik, Steiner, Rudolf, 1861-1925, Undervisning, Waldorfpedagogik
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Pedagogikens giganter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPedagogikens giganter

Rudolf Steiner och Maria Montessori

Avsnitt 1 av 4

Rudolf Steiner och Maria Montessori är två av 1900-talets stora pedagoger. Vi får se hur deras idéer växte fram och hur de praktiseras idag.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPedagogikens giganter

Celestin Freinet och Reggio Emilia

Avsnitt 2 av 4

Vi får se hur Freinet och Reggio Emilia, två pedagogiska inriktningar, växte fram i Sydeuropa under 1900-talet. Vi får också se hur de praktiseras idag.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPedagogikens giganter

Lev Vygotskij och Jean Piaget

Avsnitt 3 av 4

Om pedagogerna Lev Vygotskij och Jean Piaget. Deras idéer presenteras och vi ser hur de praktiseras i dagens skolor.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Inspirerande matematik

Att laborera med matte i datorn

Med hjälp av datorn kan eleverna aktiveras och begripa matematiken från ett annat håll. Bengt Aspvall, professor i datalogi, visar hur det går att arbeta praktiskt och lekfullt med matten i klassrummet. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Annas lista

Hur ska man göra för att skapa en skola där alla tillåts växa och lära på lika villkor? Anna Kaya som är lärare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk har funderat mycket över den frågan. Särskilt när det kommer till elever som växer upp i områden med stora utmaningar. Hon skrev en lista med förslag på förändringar hon tyckte behövde göras. Listan fick snabbt stor spridning och uppmärksamhet. Hon formulerade texten som ett brev till sin förra arbetsplats, en skola i Rinkeby, men det kunde lika gärna ha varit skrivet till vilken annan skola som helst som ligger i något av de områden som brukar beskrivas som "utsatta". Det här avsnittet fokuserar främst på en av punkterna på listan: tvålärarskap.

Fråga oss