Titta

Pedagogikens giganter

Pedagogikens giganter

Om Pedagogikens giganter

Maria Montessori och Celestin Freinet är par av de pedagoger som skildras i denna programserie. Flera av dessa kända pedagoger var före sin tid och deras tankar har format den skola vi har idag. Men vilka var de och vad gick deras idéer ut på? Här skildras deras liv och verk och vi får också se hur deras tankar praktiseras idag.

Till första programmet

Pedagogikens giganter : Celestin Freinet och Reggio EmiliaDela
  1. Skolans nya liv
    förutsätter samarbete.

  2. De som använder den måste till-
    sammans organisera skolans arbete.

  3. Hans idéer
    handlade väldigt mycket om-

  4. -att barnen skulle undersöka
    den verklighet som de levde i.

  5. Han myntade begreppet
    "Verkligheten som lärobok".

  6. Freinet föddes 1896 i Frankrike.

  7. Och han dog 1966.

  8. Han bodde hela sitt liv i Provence
    och där jobbade han som lärare.

  9. Många av hans elever
    var flyktingbarn från Spanien.

  10. De var mellan fyra och fjorton år
    gamla och gick alla i samma klass.

  11. Han ville att de här barnen skulle
    lära sig samma saker som andra barn.

  12. Barnen skulle själva söka kunskap-

  13. -därför att de böcker som fanns
    då var alldeles för teoretiska.

  14. Det gjorde att han var tvungen
    att hitta nya metoder.

  15. Han hittade tryckeriet som senare kom
    att förknippas med Freinetpedagogik.

  16. Barnen fick göra egna böcker
    i stället.

  17. Han tog med sig barnen ut i naturen.

  18. De letade efter saker som
    de kunde jobba med i klassrummet.

  19. Stora barn hjälpte små barn.

  20. På det sättet lärde sig de små barnen
    till och med att läsa.

  21. De skrev texter
    som handlade om deras liv.

  22. De buntade ihop texterna till böcker-

  23. -och så skickade de dem
    till andra barn i Frankrike.

  24. Och så fick de tillbaka texter
    om Paris och Marseille.

  25. Freinets pedagogik handlar om
    att använda verkligheten som lärobok.

  26. Det är också viktigt att det man gör
    i skolan är meningsfullt - just då.

  27. -Där är en etta.
    -Det var en färg också.

  28. Ni kan börja med...

  29. Om man gör en bok så är det för att
    nån ska läsa den, inte bara fröken.

  30. Att det blir nånting, att det blir
    en produkt av det man gör.

  31. Att det inte är nåt
    man bara slänger i papperskorgen.

  32. Att man inte bara producerar nåt
    för att fröken ska betygsätta det.

  33. Att man är med
    och planerar sitt eget arbete.

  34. Att man är med i sitt eget lärande.

  35. Man styr det väldigt mycket genom
    att sätta upp mål för sitt arbete-

  36. -som man sen utvärderar tillsammans
    med sin lärare eller sina kamrater.

  37. Freinet var också politiskt aktiv.

  38. Han frågade folk. Han lät barnen
    intervjua andra människor.

  39. Då blev samhällets orättvisor
    uppenbara för barnen.

  40. Att några jobbade väldigt mycket
    och tjänade väldigt lite-

  41. -som t. ex. fåraherden
    som de intervjuade.

  42. Barnen skrev om det här
    och andra människor fick reda på det.

  43. Han uppviglade barnen
    till att ifrågasätta samhället.

  44. Då fick han till
    och med stänga skolan.

  45. Han hamnade också i koncentrations-
    läger under andra världskriget.

  46. På grund av sitt motstånd
    mot fascismen.

  47. Han släpptes ut men
    blev egentligen aldrig fri från det.

  48. De kom och kontrollerade
    vad han hade för böcker hemma.

  49. Men han fick fortsätta
    att verka som lärare.

  50. Det viktigaste
    med Freinetpedagogiken är-

  51. -att det är en grupp människor
    som tillsammans söker kunskap.

  52. -Det är ju ett S.
    -Man kan använda det som både och.

  53. Att barnen får lära sig av varandra.

  54. Det här är ett R.

  55. Men lottar vi på riktigt nu
    när man ska göra det.

  56. -Får jag säga en sak?
    -Du skulle sagt att du hade mackan.

  57. Nej, vi ska göra om det nu när...

  58. Alla tog en lapp och ni fick
    veckobrev och vi fick macka-

  59. -då säger du
    att vi inte lottar på riktigt.

  60. Ni skulle ha insisterat.

  61. En Freinetlärare är
    mindre rädd för att släppa greppet.

  62. Man litar på
    att barnen vill göra bra saker.

  63. Man organiserar det
    så att de kan söka egen kunskap.

  64. Så att kunskapstörsten
    och sökandet kommer från dem.

  65. Nu är det dags att sätta
    i gång med projekten.

  66. Jag vill att vi kollar
    igenom vad alla gör just nu.

  67. Avan, vad gör du i dag?

  68. Jag skriver håller på med
    en text till matten.

  69. -Sen är jag klar.
    -Okej. - Gabriella H?

  70. -Jag ska intervjua Antonio.
    -Om Kuba?

  71. -Vilka fler länder har du?
    -Kina och...

  72. Från sexan till nian har vi tagit tid
    från alla ämnen och lagt ihop-

  73. -till ett projekthäfte. Och
    vi lärare har satt ihop ett antal-

  74. -projekt i varje ämne
    som man måste redovisa på nåt sätt.

  75. Men det är väldigt fritt
    hur det går till.

  76. Vi kan sitta där nere.

  77. Det är min uppgift att se till
    att de får det material de behöver.

  78. Böcker, eller om de behöver hjälp
    med var de ska leta efter kunskap.

  79. Eller om det är nåt
    jag kan berätta.

  80. Jag ska göra en dagbok om Kina.

  81. -Om hur de har det i skolan.
    -Okej, om hur de har det i skolan.

  82. Måste de ha uniform på sig i skolan?

  83. Ja, egentligen så är det så.

  84. I vilken ålder räknas man som vuxen?

  85. -18 år.
    -Okej.

  86. Jo, ni kopierar det här
    och lägger ner det där.

  87. -Hur gjorde man då?
    -Så här.

  88. Markerar, ett plus c.

  89. Nu flyttar kopierar ni ner de klipp
    ni vill använda.

  90. Ta bort det ni inte vill ha
    och lägg dem i rätt ordning.

  91. Sen kan vi lägga på effekter
    och text och sånt.

  92. Jag måste vara
    på flera ställen samtidigt.

  93. Jag måste se till att det funkar. Att
    de får den information de behöver.

  94. Att de kan träffa dem de vill träffa.
    Jag måste bejaka deras idéer.

  95. Klasserna är inte indelade
    i ettan, tvåan, trean.

  96. De har olika grader.

  97. Jag vet inte hur han menade.

  98. -Vet du när de börjar i skolan?
    -Nej.

  99. De måste du nog ta reda på.
    Skriv upp det så att du kommer ihåg.

  100. De upplever nog
    att det är väldigt mycket eget...

  101. -Hur går det för er?
    -Det går bra.

  102. -Gör ni samma sak allihopa?
    -Ja, vi jobbar i grupp.

  103. De styr innehållet
    till stor del själva.

  104. I sexan är de otroligt engagerade.

  105. -Färdig?
    -Ja.

  106. Klockan är kvart i elva så tänk på
    att ni ska börja duka om en stund.

  107. Så att ni är beredda på
    att städa undan snart.

  108. -Kom ni nånstans med redigeringen?
    -Ja, vi har nästan en film.

  109. Fast inte allt, bara lite grann.

  110. Vi vill vara en del av deras skoldag,
    från kl. 08.00 till 15.10.

  111. Hela tiden egentligen. Så vi har mer
    undervisningstid än andra skolor.

  112. Det är en stor skillnad som jag tror
    att många skulle backa för.

  113. De har olika ansvar för städningen.
    Det är uppdelat.

  114. Vissa dagar ska de dammsuga
    och torka golv.

  115. Det är uppdelat
    så att det cirkulerar varje vecka.

  116. Varje vecka utvärderar vi
    hur det har gått.

  117. Hur var samarbetet var
    och om det var bra gjort.

  118. Städningen kan man ju tycka att
    det vore skönt om nån annan gjorde.

  119. Det är en pedagogisk tanke. Vi
    sparar pengar och kan anställa fler.

  120. Det är en viktig del i grundtanken.

  121. -Vad hade ni för ansvar?
    -Vi hade toan.

  122. Vi fixade ansvaret bra. Listan
    funkade, vi hade delat upp det.

  123. -Vad hade ni för ansvar?
    -Vi hade städa uppe.

  124. Vi samarbetade.

  125. Okej. Beröm, kritik, förslag.

  126. -Ja, Avan?
    -Varför var vår boll inte pumpad?

  127. -Vem hade ansvaret för det?
    -Det var jag och Maria C...

  128. ...som tog ner den.
    Vi bad Adone att pumpa den.

  129. Han sa: "Okej, och ni får den sen."

  130. På torsdag kan ni hämta den.

  131. Ska vi ha samma
    eller ska vi bestämma nåt nytt?

  132. Samma.

  133. Du har mycket mer kontroll i en annan
    skola där du har planerat lektionen.

  134. Nu får ni hjälpa mig.

  135. Även om det kan innebära
    praktiskt arbete-

  136. -så är det fortfarande läraren
    som har bestämt vad som ska ske.

  137. Jag vet aldrig det från början
    utan det utvecklar sig-

  138. -från lektion till lektion hur de går
    vidare utifrån min handledning.

  139. Man får följa efter eleverna
    på ett annat sätt.

  140. Släppa kontrollen till dem.

  141. Vi skulle skriva brev om dem
    vi känner i klassen och oss själva.

  142. Sen kom det på Gotlandsbrev.

  143. Det är som är så konstigt
    men tur för oss är-

  144. -att de också är fem killar
    och tretton tjejer. Jättekonstigt.

  145. Om man är tjej så får man nog en tjej
    och om man är kille får man en kille.

  146. I 7:an vågade de knappt
    lyfta telefonen och ringa.

  147. Men de som är med
    ett par år de är ju...

  148. De tar bara telefonen: "Hej
    Leif Borg, du tränar Brynäs. Hej."

  149. Det ger mig en kick.

  150. Du har jättemycket
    med mögel och sanering, eller hur?

  151. Micke, du har mycket
    att göra som vanligt.

  152. Johan, du och jag ska prata
    om din ledare.

  153. Och Kajsa kör mögel, eller hur?
    Då kör vi.

  154. Mitt jobb är att entusiasmera.

  155. Deras jobb är att utvecklas
    som elev och människa.

  156. Det är inga pluggisar utan ungdomar
    som brinner för sitt intresse.

  157. Är det vanligt att ni hittar det?

  158. Ja, det är det.

  159. Det var en kille som började
    i 7:an och knappt kunde läsa.

  160. Men han brann så mycket för det här.
    Nu går han sista året på gymnasiet-

  161. -och har högsta betyg.
    Då har man vunnit nåt som pedagog.

  162. Hej, jag heter Kajsa
    och är skribent på En spänn.

  163. Varför har ni inte åtgärdat möglet
    i tjejernas duschar?

  164. Det är egentligen inte vårt problem
    utan kommunens som äger skolan.

  165. Men är det inte ni
    som har hand om det?

  166. Det är vi som är förvaltare.

  167. -Tackar. Hej då.
    -Hej.

  168. Gillar ni att han sa
    att det inte var deras problem?

  169. Vi kan ta upp det
    som ett enstaka citat.

  170. Det vi ska göra nu är
    att ringa till...vad heter det?

  171. Arbetsmiljö...
    Det finns lagstiftning mot det här.

  172. Allt överskott ska gå
    till hjälpresan.

  173. Då fick tidningen heta En spänn.

  174. Så att alla
    skulle kunna köpa tidningen.

  175. På första resan
    till Rumänien träffade 3 barn-

  176. -som bodde i en container.
    Den äldsta var elva år.

  177. Det du, det är pedagogik det.
    Att uppleva saker.

  178. Ska jag som SO-lärare berätta
    hur det är ute i världen...

  179. ...när man kan ta ungarna med sig.

  180. Lyssna nu: Vad sa vår
    hemkunskapslärare?

  181. Det är jobbigt att åka dit. Man
    gråter mycket. Barnen gråter.

  182. Det är många som gråter.
    Det måste man vara beredd på.

  183. Men det är en upplevelse.

  184. Ut i verkligheten punkt slut.
    Det är mitt stora motto.

  185. Ett barn har 100 språk
    men berövas 99.

  186. Skolan och kulturen
    skiljer huvudet från kroppen.

  187. De tvingar en att tänka utan kropp-

  188. -och handla utan huvud.

  189. Loris Malaguzzi
    förstod barndomens möjligheter.

  190. Det fanns väldigt mycket att upptäcka
    om människans möjligheter-

  191. -men också barns möjligheter
    att fungera på ett helt annat sätt-

  192. -än vad vi har tillåtit barn
    att göra.

  193. Som ung förskollärare
    hörde jag talas om-

  194. -några förskolor som hade vuxit fram
    på vanligt folks initiativ-

  195. -direkt efter
    Andra världskrigets slut.

  196. Han tog kontakt med dem här
    förskolorna och följde dem sen.

  197. Under tiden utbildade han sig
    till psykolog.

  198. Och startade ett centrum
    för barn med problem.

  199. Han var också en aktiv person
    i Reggio Emilia. Han var känd.

  200. Därför fick han så småningom
    kommunens uppdrag-

  201. -att driva de kommunala förskolorna
    när de startades av kommunen.

  202. När det gäller både Maria Montessori
    och Waldorfpedagogiken-

  203. -så tyckte han att han såg exempel
    på förskolor runt om i världen-

  204. -som var som museer.
    Man höll hårdare i handböckerna-

  205. -än att man verkligen tittade
    på de barn man hade framför sig.

  206. Och utgick från dem.

  207. Loris Malaguzzi sa också
    att precis varje barn...

  208. ...är intelligent.

  209. Man ska förstå
    hur varje barn löser problem.

  210. Så att man sen
    i de uppgifter man ger-

  211. -försöker ge dem i överensstämmelse
    med hur barnet själv går till väga-

  212. -och löser problem. Därför använder
    man sig mycket av observation-

  213. -och dokumentation för att lära sig
    som pedagog egentligen.

  214. Jag åkte till Reggio Emilia
    för första gången 1978.

  215. Jag blev mest tagen av att det var
    ett så medvetet sätt att arbeta-

  216. -i en kommunal verksamhet
    som jag då också jobbade på.

  217. En del i det här sättet
    att arbeta är ju...

  218. ...är tankar om miljön.
    "Miljön som den tredje pedagogen"-

  219. -brukar de uttrycka det som själva.

  220. Det är en miljö där det finns
    väldigt många stimuli och intryck.

  221. Det är en miljö
    där barn arbetar väldigt mycket.

  222. Det blir man också tagen av när
    man kommer till de här förskolorna.

  223. Att så små barn satt så koncentrerat
    och arbetade så länge.

  224. Och så intensivt.

  225. Att arbeta med den här
    Reggio Emilia-inspirationen-

  226. -har gjort mig mycket mer hoppfull
    överhuvudtaget.

  227. Att det går att förändra sånt
    som kan verka omöjligt.

  228. Det kanske inte handlar om
    att man ska hitta rätt metod eller...

  229. ...göra på ett speciellt sätt. Det
    handlar mer om ett förhållningssätt.

  230. Ett sätt att se på människor.

  231. Det är nånting jag har lärt mig.

  232. Okej...

  233. Matvärd... Det är Simon Lassel som
    står på listan. - Vill du vara det?

  234. -Jag vill inte.
    -Du vill inte?

  235. Barnen lär sig genom att forska.

  236. Det är
    det naturliga lärandet på nåt sätt.

  237. Inte att jag som pedagog säger:
    "Så här är det"-

  238. -"och det här ska du lära dig."
    Utan att det är barnet som väljer-

  239. -vad den ska lära sig.

  240. Simon B är det ju då. - Vill du det?

  241. Då är Simon B det, så kan du vara
    en annan dag, Simon, när du vill.

  242. Ja, då kör vi.
    Vi pratade om riddarborgar.

  243. Det var Kalle och Pelle och Alice.

  244. -Simon, var du sugen på riddarborgar?
    -Nej.

  245. -Lydia, har du valt nåt?
    -Nej.

  246. -Vad är du sugen på?
    -Vet inte.

  247. -Bygga riddarborg? Eller rita?
    -Rita.

  248. -Jag undrar vad järn är för nåt.
    -Järn?

  249. På alla andra förskolor har man
    samling men ni har möte.

  250. Vi har gjort en skillnad,
    vi utgår mer från barnen.

  251. Att det ska vara
    ett mer demokratiskt forum.

  252. Och barnen tycker att
    det känns viktigare att gå på möte.

  253. Och därför säger vi möte.

  254. Det var nån som sa: "En regnbåge blir
    till om solen lyser på en diamant."

  255. "Färgerna blir till
    för att det glänser."

  256. -Det kanske var jag.
    -Ja, det kanske var du.

  257. På vår förskola har vi bestämt
    att ljus är vårt tema.

  258. Vi hade hängt upp massa prismor
    i fönstret i ateljén-

  259. -som barnen blev jättefascinerade av
    för att det blev regnbågar på väggen.

  260. -Jag vet.
    -För att man ser igenom.

  261. Jag vet, Moa. Man tar bara gul.

  262. Det är deras teorier om hur regnbågar
    blir till som vi har jobbat med.

  263. Sara, kan du berätta om den här?

  264. När vi ser att barnen blir
    så där intresserade av nåt-

  265. -så är vi gärna där och hör var det
    är och försöker utmana dem med det.

  266. Hon ritade så här:
    Först ritade hon solen-

  267. -och sen ritade hon diamanten.
    Regnbågen fick inte plats-

  268. -då ritade hon den
    på ett annat papper.

  269. Och sen la hon dem på varandra
    så här. Och så sa hon:

  270. "Nu ser man att den skiner igenom."

  271. Det ser man ju jättebra.

  272. Det är så häftigt, just att solen
    lyser genom diamanterna.

  273. Vi kanske ska använda annat
    genomskinligt material.

  274. Det är en gång i månaden
    som vi har pedagogisk handledning.

  275. Vi ser nåt hos barnen
    eller vi hör nåt.

  276. Och då behöver vi få sitta: "Vad är
    det som de är intresserade av?"

  277. Att få sitta och prata om det
    och kanske ha bilder med.

  278. Att ha praktiken på bordet.

  279. Här blev det
    väldigt mycket diamanten i fokus.

  280. Om man drar det upp och ner så ändrar
    sig mönstret och man ser olika...

  281. Så det höll de på med
    och undersökte jättemycket i går.

  282. Då bad jag Line komma in i dag.

  283. Vi kom på nåt jättehäftigt i går.
    I vår grupp.

  284. Kan du visa hur det blev mönster?
    Kommer du ihåg?

  285. Om man stannar
    vid den korta händelsen.

  286. De får ju verkligen känna sig
    viktiga, att de är viktiga i gruppen.

  287. Barnen blir ju väldigt delaktiga
    i det som pågår.

  288. Man lyfter verkligen fram
    att alla är bra på olika saker också.

  289. Visst vi tar ibland lite tid kanske
    från barnen-

  290. -men det får dem tillbaka
    flera gånger om.

  291. Därför att det är dem
    som är viktiga i de här samtalen.

  292. Snart kommer det att rasa.

  293. Oj.

  294. De bygger jättehäftiga riddarborgar
    därinne. Gå och kika får du se.

  295. På vissa platser får det bara vara
    ett visst antal barn-

  296. -för vi vill att barnen ska sprida ut
    sig. Vi har en tanke med det-

  297. -att barnen ska få jobba
    i en liten grupp under dagen.

  298. Det är viktigt
    att de blir sedda i en liten grupp-

  299. -och med några kompisar
    och en pedagog.

  300. Nu är slottet färdigt.

  301. I en traditionell verksamhet så är
    det pedagogen som är duktig-

  302. -och gör och fixar och donar
    och ordnar pysselstunder.

  303. Här är det barnet
    som är huvudpersonen.

  304. Pelle, vilket häftigt bygge
    ni har byggt.

  305. Kan ni inte berätta lite,
    vad är det ni har byggt?

  306. Vi har byggt ett torn
    för några riddare.

  307. De ska vakta ett torn
    som ingen får vara i.

  308. Vi gjorde en sol som sken
    på en diamant genom fönstret.

  309. Då blev det en regnbåge.

  310. Ja, förskolan har ju varit dålig
    länge. De behövde byggas en ny.

  311. Väldigt tidigt tyckte vi att barnen
    skulle vara delaktiga i processen.

  312. Vi har diskuterat färg
    på golven t. ex.

  313. Och de har fått varit med
    och ritat sin önskeförskola.

  314. Och vad skulle de vilja ha med på
    sin avdelning, vad vill de ha ute...

  315. -Vi hamrade och spikade.
    -Ja, så här.

  316. -Och sen sågade vi bort det.
    -Vi hamrade.

  317. -Hammare och spik.
    -Byggde.

  318. -Det var jättejobbigt.
    -Ja.

  319. Fast man nästan orkade
    fast det var så svårt.

  320. Fast då kom grävskopan.

  321. Och tog det
    och slängde det i sophörnet.

  322. Härmed så förklarar jag
    det nya Trollet i drift.

  323. Det var en häftig resa.

  324. Och vi lärde oss...

  325. ...att även om barnen bara var
    tre år som de jag hade då var-

  326. -faktiskt anammade
    så mycket av teknik och konstruktion-

  327. -och vad det innebär
    att vara på en byggarbetsplats.

  328. Och att de sedan förvandlade det
    till deras egen byggarbetsplats.

  329. Det här är Stora torget.
    Och Larmtorget är där borta.

  330. Det är där vi sitter och äter.
    De stora barnen alltså.

  331. Tanken är
    att det ska vara ett enda stort torg-

  332. -där barn och föräldrar och
    pedagoger möts över avdelningarna.

  333. Arkitekten som har ritat huset
    har döpt torgen.

  334. Lilla torget, Stortorget
    och Larmtorget.

  335. Det är tre torg som finns inne
    i centrala Kalmar.

  336. Ett pyttelitet kök i barnens höjd.
    Vad gör man här?

  337. Här har barnen möjlighet att baka
    och nu är det buffébord.

  338. Tar du tillbaks den?

  339. Vår kokerska som vi hade då
    kom med den idén om en köksateljé.

  340. Där man kan jobba med barnen.
    Antingen hon eller vi pedagoger.

  341. Det var också häftigt
    i mötet med alla jobbarna-

  342. -som verkligen tog emot barnen.

  343. De respekterade dem
    och tog dem faktiskt på allvar.

  344. De svarade på deras frågor.

  345. De tog sig tid.

  346. -Jättemånga.
    -Här var det många.

  347. Textning: Elin Nyås
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Celestin Freinet och Reggio Emilia

Avsnitt 2 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Freinet- och Reggio Emilia-pedagogiken växte fram i Sydeuropa under 1900-talets mitt. Båda inriktningarna används i svenska skolor idag. Vi gör en historisk tillbakablick och får också se hur deras tankar praktiseras idag.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Förskolepedagogik, Pedagogiska frågor > Pedagogiska riktningar
Ämnesord:
Freinet, Célestin, 1896-1966, Freinetpedagogik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Reggio Emilia-pedagogik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Pedagogikens giganter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPedagogikens giganter

Rudolf Steiner och Maria Montessori

Avsnitt 1 av 4

Rudolf Steiner och Maria Montessori är två av 1900-talets stora pedagoger. Vi får se hur deras idéer växte fram och hur de praktiseras idag.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPedagogikens giganter

Celestin Freinet och Reggio Emilia

Avsnitt 2 av 4

Vi får se hur Freinet och Reggio Emilia, två pedagogiska inriktningar, växte fram i Sydeuropa under 1900-talet. Vi får också se hur de praktiseras idag.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPedagogikens giganter

Lev Vygotskij och Jean Piaget

Avsnitt 3 av 4

Om pedagogerna Lev Vygotskij och Jean Piaget. Deras idéer presenteras och vi ser hur de praktiseras i dagens skolor.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Mottagandet

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Berättelsen om en skolas uppgång och fall

Tensta gymnasium var på 90-talet en ansedd skola i Stockholm som lockade till sig elever från hela staden. Nu ska skolan läggas ned efter att söktrycket har minskat under en lång tid. Droppen som fick bägaren att rinna över var den hårda kritik som Skolinspektionen kom med tidigare i år. Skolan beskrivs där som otrygg, fylld av konflikter och med kaosartade lektioner. Hur blev det så? Och vad får nedläggningen för konsekvenser för eleverna, och för förorten?

Fråga oss