Titta

Pedagogikens giganter

Pedagogikens giganter

Om Pedagogikens giganter

Maria Montessori och Celestin Freinet är par av de pedagoger som skildras i denna programserie. Flera av dessa kända pedagoger var före sin tid och deras tankar har format den skola vi har idag. Men vilka var de och vad gick deras idéer ut på? Här skildras deras liv och verk och vi får också se hur deras tankar praktiseras idag.

Till första programmet

Pedagogikens giganter : Lev Vygotskij och Jean PiagetDela
  1. "Medvetandet avspeglar sig i ordet
    såsom solen i en vattendroppe."

  2. "Ord förhåller sig till medvetandet
    som lilla världen till den stora."

  3. "Som en levande cell till organismen
    och som atomen till kosmos."

  4. Vygotskij sitter i mitt klassrum.
    Jag för alltid dialog med honom.

  5. Han har gett mig redskap
    att titta i mitt klassrum.

  6. Han föddes i slutet av 1800-talet
    och dog 1934.

  7. Vygotskij levde i Ryssland under
    en mycket spännande period.

  8. Det var ett nytänkande av Guds nåde
    under den tiden överallt i världen.

  9. Vygotskij var en nytänkare.

  10. Han var otroligt verksam
    och ville förändra och förnya.

  11. Han hade mycket tankar
    om konst, litteratur–

  12. –psykologi och barns tänkande.

  13. Någonting i den här tiden handlade
    om vad är ord, tankar och text?

  14. Texten är inte det skrivna,
    utan relationen människa-text.

  15. Det här vet jag
    att Vygotskij influerades av.

  16. Han var lärare ett tag och han–

  17. –i ljusets av hans tid,
    ville lärarna skulle vara de bästa.

  18. Det var de inte.

  19. Han var en omtyckt föreläsare. När
    han föreläste hängde folk utanför.

  20. Lokalerna var fulla av människor
    som ville lyssna.

  21. Vygotskijs idéer för mig som lärare
    handlar om att han problematiserar–

  22. –vad tanken är och vad språket är.

  23. Det är jätteintressant för lärandet
    kan, om man tänker som Vygotskij–

  24. –aldrig vara tyst
    utan vi måste kommunicera det.

  25. Allt vi lär oss måste få prövas
    av den som ska lära sig.

  26. Det kan inte bara presenteras.
    Man måste vara aktiv själv.

  27. Lärarens roll blir då mer
    att avvakta och vänta och lyssna.

  28. Man låter eleven fabulera, diskutera
    och samtala med mig.

  29. För mig blir det tysta klassrummet,
    det är en helt...

  30. Det finns inte i Vygotskijs tankar.

  31. Sen hade han tankar om att man
    utvecklas i nära samspel med andra.

  32. Då blir samspelet viktigt. Kunskap
    byggs genom att härma en modell.

  33. Man ser saker man vill ta efter.

  34. Modellen är den som vet lite mer.

  35. Han var otroligt produktiv under
    tiden han skrev. Han skrev massvis.

  36. Men det är så att dikten, konsten,
    ordet påverkar.

  37. Pennan och penseln är ju farligare
    än allt annat.

  38. Hans skrifter förbjöds året efter
    han hade dött.

  39. I dag är han högaktuell
    med det sättet han tänker på.

  40. Hur barn tänker, hur man utvecklar
    lärandet med språk, hur man lär sig.

  41. Jag tänker på mig själv
    som en mycket tystare lärare–

  42. –än när jag inte förstod Vygotskij.

  43. Det jag säger är väsentligt och
    så lämnas ordet fritt till eleverna.

  44. Under strukturerade former.
    "Det här är vad vi ska diskutera."

  45. "Ni får diskutera det
    hur mycket ni vill."

  46. Man kan nog inte räkna
    till hundra miljoner.

  47. Det handlar hela tiden om ett möte
    mellan lärare och elev.

  48. Eller elev och elev,
    eller stoff och elev.

  49. Båda påverkar varandra.
    Det tänker jag.

  50. Läs vidare så ser vi.

  51. Läs tyst för dig själv
    och sedan kan du tala om...

  52. När du har läst ett stycke
    får du återberätta det.

  53. -Jag är hos dig inom en timme.
    -Ja!

  54. Vet du vad? Kan inte ni sätta er
    tillsammans och översätta meningen.

  55. Gör det muntligt
    och se vad det blir.

  56. Ludvig?

  57. Man går till lärare som en
    uppslagsbok. "Hur stavas det här?"

  58. Jag har försökt gå runt det där.

  59. Jag är ingen uppslagsbok
    eller ordningsvakt.

  60. Jag är en lärare som går in dialog
    med stoffet och eleven.

  61. Kan du fråga en fråga?

  62. Tvättar du dina kläder?

  63. Jag tvättar mina kläder...

  64. Jag gjorde det en gång,
    och det var mycket svårt.

  65. Miljön är sådan
    att man diskuterar med någon.

  66. Även om de sitter två och två
    eller ett helt gäng–

  67. –böjer de sig över: "Titta här."

  68. Det är egentligen att de
    får möjlighet göra orden muntliga.

  69. Allt ska omslutas av en muntlighet
    som mynnar i tänkande.

  70. Det är inte fusk att hjälpa varandra
    utan en förutsättning för tänkandet.

  71. De får inte fråga mig förrän de
    har frågat tre eller slagit upp det.

  72. Någonting de har gjort
    innan de ber mig om hjälp.

  73. Du bestämmer själv vilken uppgift
    du vill göra. Det utmanar dig.

  74. Jag kommer.

  75. –Vi fattar inte vad vi ska göra.
    –Ska man bara skriva en tanke?

  76. Jag vet vilka som vet:
    Erik och Kalle. Gå och fråga dem.

  77. Täljaren är tre och nämnaren är sju.

  78. Och sen är täljaren ett
    och nämnaren tio.

  79. "Storleksordna med den minsta"?
    Jag tror jag vet hur man gör.

  80. –Ja, det är rätt.
    –Jag tänkte väl.

  81. Ska vi fråga dem?

  82. Oavsett om det är matte,
    naturvetenskap, SO så är det text.

  83. För att text ska bli begripen
    måste den samtalas om.

  84. En fjärdedel var låtsas och en
    fjärdedel vanliga. Av det eller det?

  85. De här är ju halva pruttar.

  86. Då är det bara att ta dem
    och dela dem med två.

  87. I mitt klassrum jobbar alla
    med olika saker för de är individer.

  88. Jag kan iscensätta samma uppgift
    men det blir 30 olika gensvar.

  89. –Menar du det här eller det där?
    –Det undrar jag.

  90. –Vad räknar du ut nu?
    –Det där.

  91. –Hör ni, killar. Vi klarade det.
    –Gjorde ni?

  92. –Få se.
    –4 620 915.

  93. –Säg igen.
    –Kontrollräkna.

  94. Behöver de min hjälp
    skriver de upp sig.

  95. De kanske inte får hjälp
    med en gång. Ann-Marie hjälper mig–

  96. –när hon är färdig med det hon gör.

  97. Jättebra.

  98. Då fortsätter de bara. Ansvaret för
    organisationen ligger hos eleverna.

  99. Det är många vinster för en lärare.

  100. –Du har skrivit upp dig.
    –Jag fattar inte, det här är knäppt.

  101. Man ska räkna ut hur mycket tid
    hon behöver. Hur tar man bort 0,75?

  102. "Bara tre personer har gjort slut
    på sina hundra miljoner ord."

  103. "Några kanske blev stumma. De hann i
    alla fall säga hundra miljoner ord."

  104. Det var bra att du sa
    att det var positivt.

  105. –Erik, berätta vad du tänker.
    –Det är en konstig mening.

  106. Den berättar ingenting.

  107. Vi tänkte förklara hur mycket det
    kan vara med hundra miljoner ord.

  108. Skriv upp det så att alla får se
    hur du tänkte.

  109. –Du behöver bara visa tänket.
    –Det är det jag gör.

  110. Svaret från det...

  111. Jag kan aldrig dokumentera
    vad de har lärt sig.

  112. Enligt Vygotskij ska man lita på det
    som när man odlar morötter.

  113. Man kan inte ta upp dem för att se
    hur de växer och sätta ner dem igen.

  114. Det tycker jag är svårast –
    att verkligen lita på det.

  115. Vygotskij är en forskare
    som ger mycket inspiration kring–

  116. –hur man förstår ords betydelse
    som verktyg för lärande.

  117. Det är där vi lanserar begreppet
    lärande istället för inlärning.

  118. Ska man ge sig på Vygotskij måste
    man förstå rysk psykologiforskning–

  119. –från 1900-talets början och framåt.

  120. Han var från början Pavlovan,
    alltså Pavlov och beteende.

  121. Han är mer komplicerad, har blivit
    det i de moderna översättningarna.

  122. Där har han populariserats
    och kommit in i lärarutbildningar.

  123. Han stimulerar
    till intressanta frågeställningar.

  124. Det är en moderniserad Vygotskij
    man får, en Vygotskij light.

  125. Man lyfte honom ur badvattnet och
    satte honom i ett annat sammanhang.

  126. Förklaringen ligger väl i
    att något måste förnyas.

  127. Man måste få in något intressant
    i lärarutbildningen.

  128. I pedagogikundervisningen.
    Då träder Vygotskij in.

  129. Det gåt bra att använda honom
    i relationen ny teknik.

  130. Informationsteknik och läran.

  131. Det är nog ett rimligt sätt
    att använda honom på.

  132. Det finns en tendens i utbildnings-
    politik att återskapa det förlorade.

  133. En viss rädsla för framtiden.

  134. Jag kan tänka mig att någon av de
    äldre pedagogerna väcks upp igen.

  135. Det finns zombies i den här världen.

  136. Med jämna mellanrum vaknar de till
    och blir aktuella igen.

  137. Le conflit,
    c'est la nourriture de la pensée.

  138. Konflikten ger tänkandet näring.

  139. Jean Piaget föddes 1896.

  140. Han var schweizare
    och en av 1900-talet giganter–

  141. –i forskningen om barns utveckling.

  142. Som 15-åring blev han erbjuden ett
    chefsjobb för en forskaravdelning.

  143. De visste inte att han var 15 år,
    han hade publicerat flera artiklar.

  144. Han disputerade när han var 22 år
    vilket också är väldigt tidigt.

  145. I Paris började han utveckla
    intelligenstest–

  146. –men fann att det var mest spännande
    när barnen gjorde fel.

  147. Och varför de tänker annorlunda
    än vad vuxna gör.

  148. Sedan kom han att intressera sig för
    varför barn i olika åldrar tänker–

  149. –annorlunda på samma sätt.
    Det finns system i hur barn tänker.

  150. När han fick egna barn vid 30,
    Jacqueline, Lucienne och Laurent–

  151. –gjorde han och hans fru små
    dagboksnotiser som de numrerade.

  152. Utifrån de egna barnen utformade han
    vad han såg–

  153. –som en universell teori
    om intelligensens utveckling.

  154. Han tittade på när Laurent
    var bebis.

  155. De gick till jobbet
    och vinkade adjö till barnen.

  156. Första gången Laurent vinkade
    innan han själv han vinka, skrev de:

  157. "Laurent vinkar för första gången.
    Är glad när pappa vinkar tillbaka."

  158. "Vinkar ytterligare en gång." Då har
    det blivit ett avsiktligt beteende.

  159. Han gjorde en tidtabell
    för hur intelligensen vaknar.

  160. Något riktigt centralt
    i Piagets tänkande–

  161. –är det med konflikt
    som tänkandets näring.

  162. Det är genom att saker inte
    hänger ihop som barnet börjar tänka.

  163. Utmaningarna pushar utvecklingen
    framåt.

  164. När vi inte förstår och det inte går
    ihop börjar vi tänka mer avancerat.

  165. Den andra viktiga saken i hans
    modell var vikten han gav kamrater.

  166. Barn är oerhört auktoritetstroende.

  167. Deras tänkande utvecklas bäst ihop
    med kamrater. Då kan de få kritik.

  168. Genom dispyter med kamrater
    utvecklas tänkandet.

  169. Piaget betonade tidigt
    och konsekvent–

  170. –projektarbeten, grupparbeten,
    kamratdialoger–

  171. –som det viktigaste i tänkandet.
    Vuxna fick en mindre roll.

  172. Han var alltså
    en antiauktoritär tänkare.

  173. Hans pedagogiska idé var
    att man måste låta saker ta tid.

  174. Man måste ge barn möjlighet
    att experimentera–

  175. –och resonera med andra barn.

  176. Mycket av den moderna skolans
    vikt vid gruppundervisning–

  177. –är influerad av Piaget.

  178. Han talar om tidig intelligens
    som en handlandes intelligens–

  179. –då man jobbar med färg, form,
    sortering.

  180. Man börjar upprusta förskolor och
    daghem material som ska locka barn–

  181. –att sortera, systematisera,
    rangordna.

  182. Han var aldrig
    kommersiellt intresserad.

  183. Han försökte aldrig få
    några intäkter på Piaget-metoden.

  184. Hade han varit intresserad av det
    hade det nog uppstått Piaget-skolor.

  185. För Piaget var det mer
    ett engagemang som drev honom.

  186. Han såg sig som någon som stod
    på barnens sida–

  187. –och försökte förstå
    det barnsliga tänkandet.

  188. Då går vi vidare i projektet där ni
    ska prata om vad ni själva kan göra–

  189. –för att förbättra miljön.

  190. Ni får en ny utgångspunkt. Det här
    basgruppsmötet pratar vi svenska.

  191. Nästa gång ska ni kunna redovisa
    era inlärningsmål på engelska.

  192. Vem är ordförande i dag? Sara.

  193. Och sekreterare? Sandra.

  194. På lärarhögskolan
    stod läraren i centrum.

  195. Läraren står framför 30 elever och
    har bestämt innehållet på lektionen–

  196. –och ska fylla de här kärlen
    med det jag kan.

  197. Att vända på rollen och istället
    vara en ämneskompetent person–

  198. –som handleder eleverna
    att hitta sin egen kunskap.

  199. –Utsläpp.
    –Framtid.

  200. Förbränning av fossila bränslen.

  201. Eleverna får jobba i små basgrupper.

  202. De har ganska mycket ansvar
    för att uppnå tillsammans...

  203. –hjälpas åt att uppnå målen
    i kurserna.

  204. Jag befinner mig mycket
    i bakgrunden.

  205. –Vet ni vad alla symbolerna är?
    –Nej.

  206. Det här är Fair Trade som sitter
    på produkter som man kan köpa.

  207. –Ni har fått ihop många ord.
    –Då sorterar vi.

  208. Min uppgift är att se över processen
    som de går igenom på basgruppsmötet–

  209. –när de brainstormar idéer,
    sorterar, stryker och lägger till–

  210. –och formulerar vad de behöver veta
    för att uppnå målen.

  211. –Inlärningsmål om Fair Trade, då?
    –Ja, det är med på pappret.

  212. –Vad har det med miljön att göra?
    –Det står ju på pappret.

  213. Det är deras diskussion
    och det är mer levande–

  214. –än en klassisk klassrumssituation.

  215. Självklart ska de uppnå
    samma kursmål som alla andra.

  216. De får dessutom träning i
    att söka information.

  217. Efter att de har gått ut skolan
    är de aldrig i den situationen–

  218. –att en lärare berättar allt
    för dem.

  219. Paulina har skrivit upp massa bra.

  220. Så här ska sidan se ut.

  221. –Går det bra?
    –Det är lite svårt.

  222. Jag förstår inte.
    Linus tänker beskriva en hel dag.

  223. "Till frukost åt jag
    ekologiskt bröd."

  224. Sara tyckte att det var så stort.

  225. Men det spelar inte jättestor roll
    så länge du kan motivera.

  226. Då skriver jag rubriken:
    "Hur värnar man om miljön?"

  227. När de har vant sig vid arbetssättet
    blir jag lite osynlig.

  228. De ställer frågor de kanske inte
    skulle ställa för att jag är lärare–

  229. –och man inte vågar fråga dem.
    Det blir en levande diskussion.

  230. Rättvis handel garanterar
    en bättre affär.

  231. Det var det du sa.

  232. De får många fler synvinklar.

  233. De kommer inte att ha
    så många svensklärare.

  234. Här får de sina vänners syn
    på det hela.

  235. Jag kan börja. Man vaknar...

  236. Sen tar jag på mig
    mina icke-ekologiska byxor.

  237. Jeanstyg är
    ett dåligt material för naturen.

  238. Om jag duschar en halvtimme
    kan jag duscha i fem minuter-

  239. -i kallare vatten,
    så kan den energin...

  240. ...användas av nån annan.

  241. -Ni verkar nervösa.
    -Ja.

  242. Välkomna till det första
    muntliga provet...på engelska.

  243. Om ni är tysta kan jag inte
    sätta ett betyg-

  244. -så ni måste prata.

  245. En sak som ingen gör
    är återanvändning.

  246. Papper går till en pappersstation.
    Vi skulle kunna återanvända det...

  247. -...och göra mer papper.
    -Hur hjälper det miljön?

  248. -På vilket sätt?
    -Om vi gör det...

  249. ...behöver vi inte hugga ned
    fler träd för att få mer papper.

  250. Man kan prata om vad man vill.

  251. Då kommer orden lättare
    och man kan fokusera.

  252. Man är med i lektionen. De gamla
    lektionssätten när man sätter sig–

  253. –och skriver och antecknar
    och lyssnar på läraren.

  254. Tillslut hör man inte. Nu får man
    diskutera själv. Jag lär mig bättre.

  255. Man behöver inte plugga till proven.
    Man har gjort inlärningsmålen själv.

  256. Börja hjärntvätten tidigt.

  257. Nej, jag menade inte så!

  258. Okej, det var sista kommentaren.

  259. Bra jobbat. Hur kändes det?

  260. -Nervöst först, men nu är det okej.
    -Okej.

  261. Kände alla så? Känns det okej?

  262. -Ja.
    -Ni var jätteduktiga, tycker jag.

  263. 1957 lyckas Sovjetunionen skjuta upp
    den första rymdraketen–

  264. –och Sputnik-eran tar fart.

  265. USA ligger steget efter bekymrar sig
    för hur man ska forma vetenskapsmän–

  266. –för att ta täten
    i rymdkapplöpningen.

  267. Piaget får sitt genombrott
    på 60-talet–

  268. –och amerikanerna blir intresserade.
    Forskning som besvarar frågan:

  269. "Hur kan vi påskynda utvecklingen?"
    är intressant.

  270. Piaget blir forskaren framför alla
    vad gäller barns utveckling.

  271. Under 60-talet och 70-talet startas
    Piaget-laboratorier världen över.

  272. Hans experiment om hur barn tänker
    kring abstrakta begrepp–

  273. –som "flera än" och "större än"–

  274. –har blivit grund för pedagogik
    i många former.

  275. Utan Piaget inget "Sesam" eller "Fem
    myror är fler än fyra elefanter".

  276. –Hej, vad gör du där?
    –Jag står här. Du står där.

  277. Jag står här. Jag har alla
    mina hönor här, alltså är jag här.

  278. Det är du som står där borta.

  279. Illustrerad pedagogik
    finns nu överallt.

  280. Science Center är vår tids
    pedagogiska nöjesfält.

  281. Experiment för barn
    konstruerade av vuxna.

  282. Åter visas det att det intressanta
    är när barnen svarar fel–

  283. –och avslöjar hur vi vuxna
    tänker fel.

  284. Vi har till exempel ett frågespel
    där man ska svara "ja" och "nej"–

  285. –och undvika att bollar
    sprutar i huvudet.

  286. Ju rättare man svarar desto
    färre bollar får man i huvudet.

  287. –Så används det inte alltid.
    –Vad hände?

  288. Oftast var det roligast
    när det kom mycket bollar.

  289. Ungarna försöker ofta svara fel
    eller hitta på andra grejer–

  290. –som gör att de
    blir maximalt bestraffade.

  291. De är snabba på att lära sig
    hur spel funkar.

  292. De lär sig jättesnabbt hur man
    blir smartare än vi har varit–

  293. –och smartare än spelet
    genom att maximera–

  294. –hur många bollar man ska rädda
    i målvaktsspelet eller–

  295. –hur man lurar stationen där man ser
    hur högt man hoppar på planeterna.

  296. De vet hur man kan
    manipulera spelet.

  297. Det blir en metagrej. Det handlar
    inte om det vi hade tänkt.

  298. De lär sig hur man använder spel
    på smartaste sätt.

  299. Du måste blåsa nere på båten.
    Under där.

  300. Hårdare och längre.
    Hårda blås, och så runt fläkten.

  301. Textning: Maya Danielsson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Lev Vygotskij och Jean Piaget

Avsnitt 3 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lev Vygotskij och Jean Piaget är två av 1900-talets mest inflytelserika pedagoger. Vi får här ta del av deras liv och idéer och får även se hur deras teorier gestaltar sig i skolan idag. Vi besöker bland annat Byängsskolan och Fryshusets gymnasium där Vygotskijs och Piagets tankar används i undervisningen.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Pedagogiska riktningar
Ämnesord:
Alternativ pedagogik, Pedagoger, Pedagogik, Piaget, Jean, 1896-1980, Undervisning, Vygotskij, Lev Semenovic, 1896-1934
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Pedagogikens giganter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPedagogikens giganter

Rudolf Steiner och Maria Montessori

Avsnitt 1 av 4

Rudolf Steiner och Maria Montessori är två av 1900-talets stora pedagoger. Vi får se hur deras idéer växte fram och hur de praktiseras idag.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPedagogikens giganter

Celestin Freinet och Reggio Emilia

Avsnitt 2 av 4

Vi får se hur Freinet och Reggio Emilia, två pedagogiska inriktningar, växte fram i Sydeuropa under 1900-talet. Vi får också se hur de praktiseras idag.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPedagogikens giganter

Lev Vygotskij och Jean Piaget

Avsnitt 3 av 4

Om pedagogerna Lev Vygotskij och Jean Piaget. Deras idéer presenteras och vi ser hur de praktiseras i dagens skolor.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Eleven som producent

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Behöver lärare kunna mer om NPF?

Fyra av fem som jobbar i skolan anser att de inte har tillräckliga kunskaper om NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som adhd och autism. Det visar en undersökning som gjorts vid Karolinska institutet. Barnombudsmannen Fredrik Malmberg tycker att kunskapsbristen är så allvarlig att han vill se lagstiftning om mer NPF-kunskap i lärarutbildningen. Många lärarutbildningar i Sverige motsätter sig en statlig reglering och menar att om något mer ska in i lärarutbildningen så måste något annat ut. Vi besöker Källbrinksskolan i Huddinge där man aktivt jobbar med att NPF-säkra sin skola.