Titta

Barnet och orden - om språk i förskolan

Barnet och orden - om språk i förskolan

Om Barnet och orden - om språk i förskolan

Förskolan har en enastående möjlighet att vara den plats där barns intresse för ord och andra språkliga uttryck utvecklas, och där deras naturliga språkglädje ska uppmuntras och stimuleras. Vi tar upp hur det verbala språket utvecklas, hur man arbetar när barnen i en grupp talar flera språk, hur språkstörningar tidigt kan upptäckas och behandlas, och hur barn med funktionshinder finner sina individuella former för kommunikation. Eftersom vuxnas eget språk påverkar barnen vänder vi oss inte bara till de som arbetar inom förskolan, utan även till alla andra vuxna som finns i barnens omgivning.

Till första programmet

Barnet och orden - om språk i förskolan : Språkets gåtaDela
  1. Först pratar man liksom bebisspråk-

  2. -och sen pratar man lite vanligare
    språk, och lite vanligare språk-

  3. -sen kan de prata.

  4. Ja, det är munnen man pratar med.

  5. Redan från födseln är vi människor
    utrustade med massor av förmågor.

  6. Se bara vad de här små barnen
    kan göra i vattnet redan nu.

  7. En annan förmåga som vi tränar
    intensivt redan i mammas mage-

  8. -är kommunikation. De första åren
    utvecklas barnens språk enormt.

  9. Så mycket att det nästan inte går
    att fatta. Hur är det möjligt?

  10. Vår reporter Paul Honkanen
    har sökt svaret på den frågan.

  11. Nummer 9, Patrik Holmqvist,
    jobbar loss pucken för hemmalaget.

  12. Har pucken utanför
    den högra tekningscirkeln...

  13. Vem blir inte imponerad?
    Alla dessa ord. Hur bär han sig åt?

  14. Lasse här har som jobb att hålla låda
    och är en erkänt skicklig yrkesman.

  15. Men proffs eller inte, alla människor
    är specialister på att kommunicera.

  16. Att förmedla våra tankar och känslor
    till varandra via språket.

  17. Jag har cocktailtomater. Två för tio.
    Dagens erbjudande om du vill.

  18. I grund och botten är det just det
    som gör oss till människor.

  19. Det här programmet ska handla
    om språket. Vad är ett språk?

  20. -Kan du säga "Aaa"?
    -Aaaa.

  21. Hur hänger tänkande och språk ihop?

  22. Och hur går det till
    när ett litet barn lär sig att prata?

  23. Det är nästan mer imponerande än att
    höra Lasse Granqvist referera hockey.

  24. Rehnberg, pucken i förlängning,
    skjuter. Ett strålande skott.

  25. Det här är Fanny.
    Som ni ser ska hon snart bli mamma.

  26. Barnet i hennes mage är redan bekant
    med allehanda ljud och oljud-

  27. -i sin omvärld.

  28. Det man vet är att ett foster får
    ett fullt fungerande hörselsystem-

  29. -vid ungefär
    den 150:e graviditetsdagen.

  30. Det innebär att från ungefär
    den femte graviditetsmånaden-

  31. -har fostret möjlighet
    att registrera akustiska signaler.

  32. Vad hör man då i magen?
    Man hör nåt tåg som åker förbi-

  33. -eller bussen eller hög musik.
    Det går genom vävnaden.

  34. En sak som man hör väldigt starkt-

  35. -är mammans egen röst.

  36. Det man får är en form av vad vi
    inom fonetiken kallar hummat tal.

  37. Man hör hummande ljud-

  38. -med en rytm
    som beror på mammans talstil.

  39. Här är han nu i all sin prakt
    tre månader senare: Charlie.

  40. Taggad till max
    för att ta till sig språket-

  41. -som i hans fall råkar vara svenska.

  42. Det känns tryggt att börja
    språkträningen med en bekant röst.

  43. Nu ska han till ett språklaboratorium
    på Stockholms Universitet.

  44. Han ska vara med i ett vetenskapligt
    experiment, så liten han är.

  45. Nyfödda minns språkmelodier och musik
    som de har hört i mammas mage.

  46. Det har språkforskare kunnat visa
    med det här experimentet.

  47. När barnet får lyssna till nåt
    som det gillar och vill höra mer av-

  48. -måste det suga på nappen
    för att ljudet ska spelas upp igen.

  49. Vid test på nyfödda visar det sig att
    det inte behöver vara mammas röst-

  50. -för att de ska reagera positivt.

  51. Det går nästan lika bra med en
    främmande röst som talar samma språk.

  52. Främmande språk funkar inte lika bra.

  53. "Det ska bli namnsdagspresent åt mor
    och därför är Puttes iver stor."

  54. Slutsatsen är att barnet
    har ett medfött språköra.

  55. Och musiköra.

  56. Vad gör då vi vuxna som märker
    att barnet gillar melodiskt tal?

  57. Vi går till överdrift, förstås.

  58. När det nyfödda barnet svarar
    på den där melodin-

  59. -så märker vi att barnet
    intresserar sig för melodin-

  60. -och då lägger vi på ännu mer av den-

  61. -och hamnar i de väldigt gulliga
    eller löjliga situationerna-

  62. -när man håller på att överdriva sin
    melodi för att barnet ger respons.

  63. Hur gammal är du nu, då?
    - Hur gammal är han?

  64. Hej, Charlie! Oj, en sån fin kille.
    - Han skrattar ju. Han är lik dig.

  65. Då har man en plattform för att
    bygga upp ett intresse för nånting-

  66. -där man sen kommer
    att leverera språklig information.

  67. Hur ska Charlie gå vidare
    för att erövra den heliga graal?

  68. Koden till mänsklig kommunikation:
    språket.

  69. Som sagt gillar han att lyssna på
    mammas prat och pappas med-

  70. -fast för honom är det bara
    obegripliga läten än så länge.

  71. Men han lyssnar uppmärksamt
    och har börjat testa-

  72. -om han kan åstadkomma ljud
    som låter någorlunda likadant.

  73. Och mamma viftar med den färgglada
    grejen framför näsan på honom.

  74. Samtidigt som hon låter
    på ett visst sätt.

  75. Det är ankan. Hej, ankan.

  76. Hm, tänker Charlie. Kan det vara så
    att saken och lätet hör ihop?

  77. Aha, jag tror att jag förstår,
    resonerar han.

  78. Den där saken är en anka. Kul, det
    måste jag komma ihåg, tänker Charlie.

  79. Nej, det tänker Charlie inte, för
    riktigt så enkelt går det inte till.

  80. Det krävs mer än föräldrar som matar
    på nya glosor tills han är fullärd.

  81. Det finns en traditionell språkteori
    som säger att man pekar på ett djur-

  82. -och så säger man lejon,
    och boll när man visar en boll.

  83. Men det är sällan
    som vi lär oss nya ord på det sättet.

  84. Vi lär oss dem genom att tolka orden
    i ett visst sammanhang.

  85. Våra hjärnor är gjorda
    för att finna dessa sammanhang.

  86. Det är fel att påstå att det är
    föräldrarna som lär barnet att prata.

  87. Det lär sig faktiskt barnet självt.
    Det är lite som att lära sig att gå.

  88. Nej, kom inte hit morsan.
    Det här klarar jag själv.

  89. Även om barnet inte vet
    vilket nyckelordet är-

  90. -i det som mamman eller pappan
    säger till barnet...

  91. I och med att barnet tittar på nallen
    och mamman pratar om nallen.

  92. "Titta på nallen.
    Har du sett nallen?"

  93. Det där ordet kommer om och om igen,
    så barnet får en känsla av-

  94. -att "nalle" är kopplat till dockan.

  95. Men det är också
    hela den emotionella situationen-

  96. -att mamman är glad och pratar om
    det där. Det känns bra och är tryggt.

  97. Allt kommer som ett paket.
    Och i det paketet-

  98. -finns modersmålskänslan
    som han utvecklar.

  99. Om man har pratat om nallen och
    barnet helt har missuppfattat det.

  100. De gör fel.

  101. Om barnet i stället för
    att relatera ordet nalle till dockan-

  102. -tror att kläderna
    som dockan har är "nalle"-

  103. -så kommer barnet så småningom
    att agera utifrån sin världsbild.

  104. Då säger barnet "nalle"
    när det ser björnens plagg.

  105. Då säger föräldrarna
    att det är nallens kläder.

  106. Då börjar barnet att förstå
    att det inte bara var nallen.

  107. Nu kommer ett nytt ord, "kläder",
    som hör ihop med det här.

  108. På det sättet lär sig barnet-

  109. -att hantera det
    på ett intuitivt sätt.

  110. Barnet vågar göra fel,
    och blir rättat.

  111. På det här viset gör sig Charlie mer
    och mer hemmastadd med språket.

  112. Men det dröjer tills han är
    sex till åtta månader gammal-

  113. -innan han helt förstår sambandet
    mellan ordet anka och sin kompis.

  114. Nånstans vid tio till tolv
    månaders ålder kommer han själv-

  115. -att säga ordet anka
    för första gången.

  116. Sen dröjer det ytterligare nåt halvår
    innan han inser att ordet anka-

  117. -inte bara står för hans gosedjur,
    utan för en massa andra saker också.

  118. Då har han börjat att förstå
    innebörden av begrepp.

  119. Det är mycket som vi ännu inte känner
    till om barns språkutveckling.

  120. Forskare vid Stockholms Universitet
    försöker att lära sig mer.

  121. Bland annat genom
    det här experimentet.

  122. Barn får se olikfärgade figurer
    på en tv-skärm-

  123. -samtidigt som de hör påhittade ord-

  124. -som talar om
    vilken färg och form föremålet har.

  125. Påhittade ord används för att barnen
    inte ska känna igen orden.

  126. "Nela bimma" betyder här alltså
    "gul boll".

  127. I nästa moment testas om barnet
    kan koppla ihop bilderna och orden.

  128. Då ska det titta på rätt föremål
    när det hör ordet för boll: "bimma".

  129. Infraröda strålar läser av
    barnets ögonrörelser-

  130. -och på så sätt kan forskarna följa
    vart barnet riktar blicken.

  131. Här ser man att han följer
    ett föremål väldigt bra...

  132. Försöken visar att fyra månader gamla
    barn hittar figurerna med rätt form.

  133. Men att pricka rätt på både form och
    färg klarar de först långt senare.

  134. -Kanske inte förrän i ettårsåldern.
    -Då tackar vi jättemycket för det.

  135. Du är jätteduktig. - Nu har han
    bidragit lite till forskningen.

  136. Man studerar också vad som händer
    längre fram i barns språkutveckling.

  137. Vilken är det här?
    I "Björnen sover".

  138. -Den?
    -Var ligger han och sover?

  139. -En pojke.
    -Ja, det är en pojke.

  140. Han ligger och sover på golvet.

  141. När man kommer till ett
    och ett halvt års ålder börjar man-

  142. -att sätta ihop två ord och säger:
    "Kalle mat".

  143. Då är man hungrig.

  144. -Kan du den?
    -Ja, men den kan du också.

  145. När man har börjat
    att sätta ihop orden på olika sätt-

  146. -har man fått insikt i att det inte
    är isolerade ljudharanger-

  147. -som man sätter ihop
    och som får betydelse var för sig-

  148. -utan att när man sätter ihop dem
    får man en ny betydelse.

  149. Då kan man använda den
    nya grupperingen på en annan nivå-

  150. -och kombinera andra grupperingar,
    och då bygger man komplexa yttranden.

  151. När barnet har förstått principen
    tillämpar det den på allt.

  152. Det står inte och väntar på
    att få nya namn på grejer-

  153. -utan det har förstått principen, och
    då blir processen explosionsartad.

  154. Det blir en form av kapprustning.

  155. -Den är också gul. Och den är röd.
    -Visst. Där kom ju alla färgerna.

  156. Så är det alltså. När barnet
    väl har förstått språkets spelregler-

  157. -börjar det i pur spelglädje
    att söka nya språkliga utmaningar.

  158. Och det går undan.

  159. Vid tre års ålder har barnet redan
    ett ordförråd på tusen ord.

  160. Det är bra på att sätta ihop meningar
    och göra sig förstådd.

  161. Vi vet att barnet lär sig,
    från två års ålder upp till tonåren-

  162. -att förstå ungefär tio nya ord
    om dagen.

  163. Många av orden använder det aldrig
    själv, men vet vad det betyder.

  164. Hur den här processen går till
    vet vi ganska lite om.

  165. Vissa typer av inlärning
    är man bättre på när man är liten.

  166. Språkljuden, att lära sig vokalerna
    och konsonanterna i modersmålet-

  167. -måste man lära sig
    ganska tidigt i livet.

  168. Lär man sig nya språk efter tonåren
    blir de inte fria från accent.

  169. Så vi har en så kallad kritisk period
    när vi lär oss de här sakerna.

  170. Tänk att kunna fylla på ordförrådet
    med tio nya glosor varje dag.

  171. Till synes utan ansträngning.

  172. Men, men,
    för oss vuxna språkintresserade-

  173. -är dessvärre blod, svett och tårar
    det ända som gäller.

  174. Varför har barn så oändligt mycket
    lättare att lära sig språk än vuxna?

  175. Inte bara ett,
    utan två, tre språk om det behövs.

  176. En förklaring hänger ihop med nåt
    som vi redan har varit inne på.

  177. Barnet lär sig på ett naivt,
    intuitivt sätt.

  178. Det struntar i grammatik
    och uttalsregler.

  179. Barnet lyssnar, härmar och rättar
    till eventuella fel efter hand.

  180. Och barn tycker inte att det är
    pinsamt att säga fel, som vi vuxna.

  181. När man exponerar sina fel kan man
    bli rättad och lära sig nåt nytt.

  182. Naturen förser också barns hjärnor
    med ett överskott av hjärnceller-

  183. -för att de snabbt ska behärska
    livsnödvändiga saker, som språket.

  184. När barnet lär sig modersmålet städar
    hjärnan bort överflödiga celler.

  185. Efter det är det svårare att börja om
    från början med ett nytt språk.

  186. Men det räcker inte som förklaringar,
    menar en gren inom språkforskningen.

  187. De är anhängare till den här mannen:
    Noam Chomsky.

  188. Världsberömd
    amerikansk språkforskare.

  189. De generativa lingvisterna,
    som de kallas-

  190. -menar att vi föds med en urgrammatik
    som sitter i våra gener.

  191. Det ger oss en medfödd förståelse
    för hur språket är uppbyggt.

  192. Vi brukar tala om att det finns
    en universell grammatik.

  193. Vi behöver inte lära oss den,
    den finns från början.

  194. Alla är lika ur
    ett språkligt avseende när vi föds.

  195. Det är ingen skillnad på den som
    ska lära sig svenska eller kinesiska.

  196. Ur ett språkligt avseende.

  197. Det är som om alla mänskliga språk
    vore ett språk med olika variationer.

  198. Vi ser att alla är
    exakt likadant uppbyggda.

  199. Vi har ljud eller tecken
    som i sig inte betyder nånting.

  200. Vi kombinerar ihop dem
    och får ett ord.

  201. Sen kan vi ta en enhet och kombinera
    flera bitar och då får vi en mening.

  202. Alla språk är exakt likadana.
    Det finns olika nivåer i det.

  203. Chomsky-anhängarna, till vilka
    professorn Christer Platzack hör-

  204. -menar att den medfödda grammatiken
    gör att barn känner på sig-

  205. -hur språket fungerar. De har en
    instinkt för meningars uppbyggnad.

  206. Om vi ser på en enkel svensk sats:

  207. En typisk svensk mening.
    "I går" står först, som säger nåt.

  208. Sen kommer verbet "var"
    och sen kommer subjektet "jag".

  209. Man måste ha verbet
    på andra plats, inte senare.

  210. Då ska barnet lära sig...
    Regeln är enkel:

  211. Det tempusböjda verbet på andra
    plats. Men jag kan också säga:

  212. Korrekt svenska med verbet på andra
    plats. Vad betyder andra plats då?

  213. För att lära sig det måste barnet
    kunna se att språket har en hierarki.

  214. Det är inte bara att räkna när
    det gäller ord, utan också att räkna-

  215. -ett led, och sen kommer verbet som
    led två och så är led tre nåt annat.

  216. Det kan ungarna.

  217. Men vänta. Hur hänger det här ihop?
    Skulle de här barnen-

  218. -från förskolan Myran alltså
    vara födda med svensk urgrammatik?

  219. Medan Gerhard från Würtsburg
    kom till jorden-

  220. -med tyska prepositioner
    innanför pannbenet.

  221. Nej. Det är inte sitt modersmål
    man föds med, menar Chomsky-

  222. -utan en känsla för de saker som
    är gemensamma för alla jordens språk.

  223. Som att subjekt och objekt finns
    i en mening-

  224. -och att satsdelar kommer
    i en viss ordning.

  225. Det gör det lättare för barn
    att lära sig sitt eget språk.

  226. Det är den typen av resonemang
    som man för när man menar-

  227. -att vissa delar av det mänskliga
    språket måste vara medfödda.

  228. Inte nog med
    att vi har en inbyggd grammatik.

  229. Enligt Chomsky har vi också
    en inbyggd språkmodul i hjärnan.

  230. Chomsky talar om
    att vi har ett språkligt organ.

  231. Inte nödvändigtvis att det finns
    ett speciellt ställe i hjärnan-

  232. -som just är språket. Blodomloppet
    eller blodsystemet är ett organ-

  233. -som är knutet till hjärtat,
    men det finns i hela kroppen.

  234. På samma sätt kan språket som organ
    finnas i hela hjärnan i nån mening.

  235. Vi vet att det finns vissa delar av
    hjärnan som är specifikt intressanta-

  236. -för vissa delar av språket.
    Brocas area, till exempel.

  237. Det stämmer att Brocas område
    i vår vänstra hjärnhalva-

  238. -styr vår förmåga
    att formulera långa sekvenser av ord.

  239. Det är också känt att en annan punkt,
    Vernickes område-

  240. -styr vår förmåga
    att tolka språkljud.

  241. Personer med skador i de områdena
    har svårt med tal och talförståelse.

  242. Men det är fel att kalla områdena
    för delar av ett särskilt språkorgan-

  243. -hävdar forskare
    som inte tror på Chomsky.

  244. Dessa områden i hjärnan styr
    en massa andra saker också.

  245. Det är inte säkert att Brocas område
    bara är till för språksekvenser.

  246. När vi lär oss att sy
    eller att snickra-

  247. -lär vi oss också
    att göra sekvenser av handlingar.

  248. Vi är ganska duktiga på
    att lära oss såna kedjor.

  249. Kanske är Brocas inblandat där också.

  250. Det här är roboten Chico
    som språkforskare, psykologer-

  251. -och tekniker från Sverige, Portugal
    och Italien just nu konstruerar-

  252. -inom ramen för ett EU-projekt.

  253. Han ser inte mycket ut för världen-

  254. -jämfört med de spektakulära monstren
    man ibland ser från Japan.

  255. Men han kan nåt som inte de kan. Han
    kan lära sig nya saker på egen hand.

  256. Chico är byggd för att lära sig tala-

  257. -genom att lyssna och härma
    som småbarn gör.

  258. Hur bra kommer Chico att kunna prata?

  259. Det är en svår fråga.

  260. Vårt mål är att han om två år-

  261. -ska kunna prata i enklare meningar-

  262. -och kunna förstå enkelt tal.

  263. Men jag tror att han kan lära sig mer
    under en längre tid.

  264. Vår idé är att roboten måste
    programmeras redan från början-

  265. -så att han kan samspela
    med sin omgivning.

  266. Genom manipulation men också
    genom att prata med andra människor.

  267. Det handlar inte om att utföra
    på förhand specificerade uppgifter-

  268. -utan den ska lära sig genom samspel
    och experiment med sin egen kropp.

  269. Den kommunicerar med omvärlden.

  270. -Vad är det där som låter?
    -Nu håller roboten på att jollra.

  271. Den simulerar det som spädbarn gör
    när de utforskar sin röstkapacitet.

  272. Under de första fyra månaderna
    håller barn på med det.

  273. Vi försöker att göra det
    lite mer komprimerat.

  274. Roboten behöver ju inte äta och sova.

  275. Huvudtesen som vi vill bevisa
    är att både produktionen-

  276. -och förståelsen av ljud eller tal
    är nära sammanlänkade.

  277. Dessa två saker,
    produktion och förståelse-

  278. -sker via samma bana i hjärnan.

  279. Tal och manipulation
    hänger ihop.

  280. Om teamet bakom Chico har rätt
    är spädbarns utforskning av sin röst-

  281. -genom joller nära besläktat
    med hur det utforskar sin kropp-

  282. -och sin omgivning genom
    att gripa efter föremål.

  283. Därför ska förstås också Chico kunna
    leka och röra sig som vanliga barn.

  284. Hans armar och ben provas just nu ut
    på en annan robot-

  285. -för att så småningom monteras på
    hans kropp.

  286. Nästa steg är att jag börjar
    att kommunicera med honom-

  287. -och han försöker
    att återskapa ljuden som jag gör.

  288. -Då ska vi se. Kan du säga "Aaa"?
    -Aaa.

  289. -Ååå.
    -Ååå.

  290. Skötaren är viktig. De personer
    som samspelar med Chico-

  291. -för inlärningsprocessen framåt.

  292. Om Chico växer upp i en annan miljö
    lär han sig andra begrepp.

  293. Han kommer att förstå fotboll
    om vi pratar länge nog om det.

  294. Om han kan samla nog med bevis
    genom att se föremål och höra ord-

  295. -och sen associera till handlingarna,
    meningarna och betydelsen...

  296. Det hänger på vilken typ av miljö han
    lärs upp i, precis som för människor.

  297. Om skötaren säger till Chico
    att han inte ska göra vissa saker-

  298. -kommer roboten att förstå det
    och inte upprepa det i framtiden.

  299. Den typen av samspel är möjlig.

  300. Betyder inte det
    att han har ett samvete?

  301. Han gör det
    som han tror är mest passande-

  302. -i en viss miljö eller situation.

  303. Det programmeras inte fullt ut
    av människor-

  304. -så du kan kalla det för samvete
    om du vill.

  305. Är det så här ni får traggla
    med honom?

  306. Ja. Det är för att en stor del
    är interaktiv. Det måste vara det.

  307. Vi har hållit på i några månader
    med det-

  308. -för att komma så här långt,
    och vi har ett par år till på oss.

  309. Så jag har tid
    att sitta och jobba med honom.

  310. Men Chico i alla ära.

  311. Tills vidare fortsätter språket
    att vara nåt unikt mänskligt.

  312. Vårt redskap för att förmedla
    tankar och planer-

  313. -samarbeta mot gemensamma mål och
    sluta överenskommelser med varandra.

  314. Och som vi förundrade ser
    våra barn lära sig så lekande lätt.

  315. Hur bär de sig åt?

  316. Det är fortfarande en gåta.

  317. Nu är den här programserien slut.
    Gå in på webben och läs mer.

  318. Där kan du titta på tidigare program.

  319. Tack för oss.

  320. Översättning: Karin Hellstadius
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Språkets gåta

Avsnitt 8 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Paul Honkanen intervjuar forskare inom olika områden för att utreda vad ett språk är, hur tankar och språk hänger ihop och hur det går till när ett barn lär sig tala. Vi träffar bland andra Christer Platzack, professor i Nordiska språk, som menar att alla barn föds med en sorts inbyggd grammatik. Vi följer även med till ett språklaboratorium i Lissabon där man lyckats skapa en robot, Chico, som liksom ett barn kan lära sig lyssna, tala och härma.

Ämnen:
Biologi, Pedagogiska frågor, Svenska > Språkbruk
Ämnesord:
Språkforskning, Språkinlärning, Språkutveckling, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Barnet och orden - om språk i förskolan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Allra första språket

Avsnitt 1 av 8

Hur kan man som förskollärare hjälpa de minsta barnen att utveckla sitt språk?

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Barn är rika på språk

Avsnitt 2 av 8

Hur ska man bemöta barn från flerspråkiga familjer? Vi har besökt tre förskolar som har olika syn på detta.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Vad är det som hindrar?

Avsnitt 3 av 8

Om olika typer av språkstörningar och språkförsening.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Alla ska med

Avsnitt 4 av 8

Om språkstimulans för barn med funktionshinder. Vi möter Ossian som har Downs syndrom och Emilie som är blind.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Fingertopparnas språk

Avsnitt 5 av 8

Hur kommunicerar barn som varken ser eller hör? Vi träffar Felix som är dövblind.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Lära läsa tidigt

Avsnitt 6 av 8

Är det förskolans uppgift att lära barn att läsa? Och hur ska det i så fall gå till?

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Vuxet och vildvuxet språk

Avsnitt 7 av 8

Barn som säger fula ord i förskolan tillrättavisas. Men vem säger till personal som skäller på barnen? Om effekterna vuxnas språk och beteende har på barnen.

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarnet och orden - om språk i förskolan

Språkets gåta

Avsnitt 8 av 8

Hur går det till när barn lär sig att tala?

Produktionsår:
2006
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Framtidens sexualundervisning i skolan

Hur står det till med arbetet med att främja jämställdhet och att förebygga sexuella övergrepp och trakasserier i skolorna idag, och hur ser det ut imorgon? Medverkande i panelsamtalet: Teresa Fernández Long, undervisningsråd Skolverket, Jakob Amnér, ordförande Sveriges elevråd SVEA, Hans Olsson, sakkunnig i sexualundervisning på RFSU, och Matz Nilsson, ordförande Skolledarna. Moderator: Alexandra Pascalidou. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Viktigt att prata om sexualitet i särskolan

Nathalie Simonsson är sexualundervisare och undervisar bland annat personal från särskolan i sex-och samlevnadsfrågor. Hon har också varit med och tagit fram appen "Mitt privatliv" som riktar sig till ungdomar med funktionsvariationer. Appen svarar på frågor om kroppen, känslor, relationer och sex och den togs fram i samråd med elever från särskolan. Vi träffar Nathalie Simonsson och pratar om vikten av att alla får bra undervisning om sex och relationer.