Titta

Max 1800-tal

Max 1800-tal

Om Max 1800-tal

1800-talet kallas ibland ångans och nyttans århundrade. Industrialismen och nya vetenskaper revolutionerade Europa. Det var även skräckens, romantikens och dubbelmoralens sekel och en tid då tankar om mänskliga rättigheter och likhet inför lagen föddes. Epoken mellan franska revolutionen och första världskriget skildras genom Max Landergård som gestaltar olika 1800-talskaraktärer, däribland jordenruntresenären Phileas Fogg, en överläkare som tror på att kvinnor styrs av sin livmoder, en statare som faller offer för koleraepidemin och en patriarkalisk verkstadschef som skålar för sin nyss inköpta automobil. Genom att testa 1800-talets teknik och tankegods får vi se hur dessa påverkar oss än idag och hur seklets revolutionerande tankar, uppfinningar och vetenskaper finns representerade överallt.

Till första programmet

Max 1800-tal : Kvinnans århundradeMaterialDela
  1. Jaha du, din lilla puttefnask.
    Nu råkar du ju leva på 2000-talet.

  2. Du känner säkert inte till varifrån
    allt kommer. Som biografen.

  3. Eller varuhuset. Till och med ett
    sådant rackartyg som kvinnokampen.

  4. Se, som de beter sig.
    Spottar på hans givmildhet.

  5. Inget av detta kommer
    från det intetsägande 2000-talet.

  6. Men hade du varit med på 1800-talet
    hade du inte blivit besviken.

  7. Året är 1839.

  8. Carl Jonas Love Almqvist
    ger ut skandalboken "Det går an".

  9. En bok som utmanar dåtidens idéer-

  10. -om hur män och kvinnor
    ska förhålla sig till varandra.

  11. "En torsdagsmorgon i juli strömmade
    mycket folk förbi Riddarholmskyrkan-"

  12. "-och skyndade utför backen mellan
    Kammarrätten och Stadskontoret-"

  13. -"till Mälarstranden,
    där ångbåtarna lågo."

  14. "Det går an" handlar om glasmästar-
    dottern Sara som reser på Mälaren.

  15. Saras mor är sjuk och Sara vill
    ta över föräldrarnas glasmästeri.

  16. Hon har också drömmar om ett annat
    sorts äktenskap än hennes föräldrars.

  17. På båten möter hon Albert, som har
    en konservativ syn på hem och familj.

  18. Albert blir tvungen att under resans
    gång ompröva sin uppfattning.

  19. Tillåt, mamsell, att jag köper
    de två tagelringarna av dalkullan.

  20. Seså.

  21. Få se om jag får på den här... Så!

  22. Det går an att leva modernt,
    i ett kärleksäktenskap-

  23. -där man kanske inte måste gifta sig,
    där man och kvinna är jämställda.

  24. Almqvist blev utskälld
    för sin upprörande framtidsvision.

  25. 1839 är "Det går an" en framtidssaga.

  26. Ursäkta, ser du?
    Jag har också kastat min ring i sjön.

  27. -Det var det bästa vi kunde göra.
    -Är ringen i sjön? Å, då.

  28. -Jag tror att en gädda slukade honom.
    -Min tog en abborre.

  29. Men tänk om gäddan slukar abborren,
    vilket jag hoppas snart sker.

  30. Då kommer ringarna ändå
    att ligga mot samma hjärta.

  31. I 1830-talets Sverige
    var kvinnor enormt styrda-

  32. -inte bara av förväntningar
    och moral, utan även av lagen.

  33. Kvinnor fick inte bli myndiga,
    de fick inte äga egendom-

  34. -inte vara företagare och inte ärva.
    Kvinnor fick inte ens resa ensamma.

  35. I slutet av 1800-talet
    hade mycket förändrats.

  36. Därför kallas 1800-talet
    ofta för kvinnans århundrade.

  37. Det fattiga nordliga rike som Sverige
    är i början av 1800-talet-

  38. -med två miljoner invånare har
    i slutet av 1800-talet fem miljoner.

  39. Det har skett
    en oerhörd välståndsökning.

  40. En dramatisk förändring.
    Det gäller också könens relationer.

  41. Från en nästan slavlik, nu tänker vi
    legalt, inskrivet i lagen, situation-

  42. -i början på 1800-talet, när man
    kunde få dödsstraff för abort-

  43. -eller fängelse för utomäktenskaplig
    sexualitet, "hor" som det hette.

  44. Om man tittar på den positionen
    och jämför med början på 1900-talet-

  45. -så är det en humanare lagstiftning
    med större frihet för kvinnor.

  46. Ogifta kvinnor blir myndiga och
    gift kvinna får rätt till egendom.

  47. Prostitutionen diskuteras
    hätskt och intensivt.

  48. Flickor får utbildning på ett helt
    annat sätt, helt andra möjligheter.

  49. Plötsligt
    är världen öppen för kvinnor.

  50. I århundraden hade kvinnor och män
    arbetat sida vid sida på bondgårdar.

  51. Man delade upp sysslorna mellan sig.

  52. Kvinnorna utförde ofta de tyngsta
    sysslorna, då man tillverkade ost-

  53. -och då man mjölkade. Förändringen
    inleddes med industrialismen-

  54. -och den franska revolutionens idéer
    om jämlikhet, som spreds över Europa.

  55. Talet om jämlikhet gav kvinnor hopp.
    När fabrikerna öppnade och folk-

  56. -flyttade till städerna vid 1800-
    talets mitt förändrades det mesta.

  57. Stora enkönade arbetsplatser skapades
    där män och kvinnor arbetade för sig.

  58. God middag, Larsson.

  59. Hur gammal kan Larsson vara nu?
    Är det 18 år än?

  60. Då har ni ungefär fyrtio år kvar att
    jobba innan ni får en arbetsskada.

  61. Vet Larsson det? Att företaget inte
    betalar nån ersättning till familjen-

  62. -om Larsson råkar ut för en
    arbetsskada. Jobba på nu.

  63. Jag ser allt vad ni gör här inne.
    Förstår ni det? Va?

  64. 1800-talet skapade
    en idealbild av båda könen.

  65. Hon: den goda modern, öm,
    omhändertagande, kärleksfull-

  66. -den som skapar det trygga hemmet,
    tar hand om barnen, stöttar sin man.

  67. Han: deltar i debatt och politik och
    får identiteten bekräftad av arbetet.

  68. Detta gäller borgarklassen. Arbetar-
    klasskvinnor fick plats i industrin.

  69. Textilindustrin,
    porslinsindustrin, tobaksindustrin.

  70. I början
    kunde män och kvinnor ha lika lön.

  71. Just när det gäller tobaksindustrin
    har vi ett fantastiskt exempel-

  72. -på hur det regleras
    att kvinnor tjänade mindre än män.

  73. Metoden var helt enkelt att kvinnor
    fick rulla sämre kvalitet-

  74. -cigarrer av sämre kvalitet,
    vilket motiverade en förändrad lön.

  75. Industrialismen gjorde för kvinnorna
    att många arbetsområden öppnades.

  76. Folk hade inte förstått att det
    skulle ske. Det blev ett problem.

  77. Det blev en stor debatt under andra
    delen av 1800-talet om kvinnoarbete.

  78. Ska kvinnor arbeta utanför hemmet?
    Eller ska de vara kvar i hemmet?

  79. Är det en upplösning av samhällets
    normer om kvinnorna inte är hemma?

  80. Samtidigt erbjöds kvinnor jobb
    på en väldig massa håll.

  81. Det behövdes arbetskraft och kvinnor
    gick in i livsmedelsindustrier-

  82. -textilindustrier, handel och annat.

  83. Spänningen blev väldigt stark:
    Är det här bra eller är det dåligt?

  84. En sak bekymrar mig enormt.
    Jag begriper inte varför kvinnorna-

  85. -ska ta sig an och tränga sig in i
    statens manliga yrken.

  86. Har könen plötsligt blivit
    samma naturkaraktär? Är det så?

  87. Nej, du. Är det inte kvinnans kall
    att vara hemmets solsken?

  88. Makan, modern.

  89. -Var är vi nu? Jag bara frågar.
    -Snart ska de väl röka cigarr också.

  90. Ja du. Eller börja handha telegrafen.
    Det skulle se ut.

  91. -Nej, men. Vad hände, bror?
    -Jag tog bara halsbloss.

  92. Halsbloss. Å, fan.

  93. När kvinnor kom ut på arbets-
    marknaden blev de billig arbetskraft-

  94. -som arbetsgivare lockades av.

  95. Yrken som lärare, kontorsarbetare
    och posttjänstemän förvandlades-

  96. -från manliga
    till mer typiska kvinnoyrken.

  97. Kvinnor kommer in på många områden i
    slutet på 1800-talet.

  98. Det är en revolution när det gäller
    möjligheter att tjäna pengar.

  99. Hur mycket pengar de tjänade,
    det var problemet.

  100. Många kvinnoyrken hade dåligt betalt.

  101. Man räknade deras inkomst
    som ett komplement till familjen.

  102. Ärade kandidater. Välkomna till
    den anatomiska teatern i Uppsala.

  103. I dag ska vi prata om kvinnokroppen.

  104. Parallellt med kvinnofrigörelsen
    och allt större självständighet-

  105. -och rörelsefrihet både fysiskt och
    psykiskt har det funnits en rädsla-

  106. -för rörelsefriheten.
    Där jämlikhet och demokrati-

  107. -växer fram kommer motkraften,
    som vi kan kalla biologismen.

  108. -Ta kniven, Bergman. Nu kommer jag.
    -Överläkaren.

  109. -Vad har vi här då, Bergman?
    -Kvinna. Tjugosju år gammal.

  110. Rapporterna talar om en hysterisk
    kvinna, strax innan självmordet.

  111. Jaha, det var ju tråkigt. Synd på ett
    så vackert lik, tycker inte Bergman?

  112. -Jo.
    -Mitt förslag:

  113. Vi går in via myometrium,
    livmodern alltså.

  114. Vi ser då hur livmodern
    har påverkat hjärnan, cerebreum.

  115. Detta kan nog bidra
    till hennes hysteriska anfall.

  116. Tror överläkaren
    att det finns ett samband?

  117. Det råder inget tvivel om saken.
    Vetenskapen säger just det.

  118. Kvinnans nycker och sinnelag
    påverkas just av livmodern.

  119. -Så?
    -Ni kommer snart att se det själv.

  120. Sätt igång nu. Via cerebreum.
    Ni har ett utmärkt verktyg där.

  121. Sätt bara igång. När ni vill.

  122. Det är ett fascinerande kapitel,
    hur de medicinska vetenskaperna-

  123. -hur de kommer att skapa bilden
    av kvinnan som, man kan säga-

  124. -konstitutionellt svag.
    Det gör man via en lång rad modeller.

  125. Den ena är vad man kan kalla
    den gynekologiska.

  126. Den betyder helt enkelt
    att man för tillbaka varje aspekt-

  127. -av kvinnans sensibilitet
    och bräcklighet till hennes underliv-

  128. -till hennes bokstavliga kön.

  129. Man förklarar alla symtom
    från migrän till smärta till astma-

  130. -med gynekologiska modeller.

  131. Det allvarliga är när man förklarar
    avvikelser i kvinnans psyke.

  132. Man vet att man kommer att göra
    kirurgiska ingrepp i kvinnans kön-

  133. -livmoder, äggstockar, äggledare
    på psykiska indikationer.

  134. Det praktiseras ofta
    på de stora sinnessjukhusen.

  135. Ni förstår, mina ärade obildade...

  136. Kvinnans genitalier...

  137. ...är inget mer eller mindre
    än ett telegrafverk...

  138. ...från vilket signaler sänds ut till
    systemets alla vinklar och vrår.

  139. Och genom vilket budskap,
    sjukdomsskapande eller inte-

  140. -överförs, utsöndras.

  141. Det här är ett fantastiskt,
    lite magiskt, rum.

  142. Här utförde man
    anatomiska dissektioner.

  143. Man förevisade inför publik
    hur en människa såg ut inuti.

  144. I undervisningssyfte,
    men också i religiöst syfte.

  145. Det här var både teater
    och kyrka och undervisningslokal.

  146. Det blir bra. Bergman,
    hämta in liket och kandidaterna.

  147. I rätt ordning bara. Jävla odåga.

  148. Man tar bort till exempel äggstockar,
    så kallad kastrering-

  149. -på psykiska indikationer.

  150. Man tar bort livmoder. Det finns
    en lång rad spektakulära ingrepp-

  151. -riktade mot kvinnans kön för att
    ta bort icke önskvärt beteende-

  152. -nymfomani eller masturbation,
    till exempel-

  153. -allt som inte anses vara tillåtet.

  154. Det är ju så att allt hos kvinnan
    som inte ryms inom bilden-

  155. -av hennes förväntade kvinnlighet
    som behagfull, nedtonad och mjuk-

  156. -som kanske vrede och aggressivitet-

  157. -riskerar att placeras
    i såna här diagnoser.

  158. Där spelar underlivet en central
    roll. Det är ett sorgligt kapitel.

  159. Bergman är inte så dum.

  160. Han gjorde ett rekorderligt arbete
    inför de där studenterna.

  161. Jag kanske skulle bjuda honom
    på ett besök på hotell London.

  162. Här i Kråkgränd, ner mot Skeppsbron-

  163. -låg en av Stockholms första
    officiella bordeller, hotell London.

  164. Det var en av två bordeller som
    startade 1838, som ett undantag.

  165. Egentligen var det förbjudet
    "att hålla hus där otukt bedrevs".

  166. Om inte kvinnor hade flyttat in
    hade stockholmarna dött ut.

  167. Det dog fler stockholmare
    än det föddes vid den här tiden.

  168. Nu befinner vi oss på Trädgårdsgatan.

  169. Det är strax bakom slottet,
    det som är Gamla stan i dag.

  170. Här låg Besiktningsbyrån
    på 1800-talet.

  171. Alla kvinnor i Stockholm
    som sålde sex-

  172. -skulle två gånger i veckan uppsöka
    Besiktningsbyrån. Var de friska-

  173. -hade de inga symtom på sjukdom
    så fick de ett friskhetsintyg.

  174. Hade de symtom skickades de direkt
    till kurhuset Eira på Kungsholmen.

  175. Där fick de kostnadsfri vård.

  176. Många kom hit
    med drömmen om ett bättre liv.

  177. En av dem var Anna Johannesdotter.

  178. Anteckningar i prostitutionsrullan
    berättar om varningar, sjukhus-

  179. -böter och fängelsestraff. Anna
    Johannesdotter avled 17/2 1906.

  180. Hon blev tjugoåtta år gammal.

  181. Det främsta officiella skälet
    till de här undersökningarna var-

  182. -att man ville stävja könssjukdomarna
    som härjade vid den här tiden.

  183. Man var mest rädd för syfilis.

  184. Det var en skrämmande sjukdom,
    dåtidens motsvarighet till AIDS.

  185. Män var sjuka och man resonerade då
    att kvinnorna spred smittan.

  186. Fokus hamnade på kvinnorna
    och framför allt de som sålde sex.

  187. Offentliga bordeller blev kortvariga.

  188. Hotell London slog igen
    efter protester.

  189. Prostitutionen frodades ändå.

  190. Här låg Besiktningsbyrån
    och Sedlighetspolisen.

  191. Kvinnorna skrevs in med namn,
    utseende och livssituation.

  192. Reglerna de fick rätta sig efter
    gjorde det omöjligt att leva normalt.

  193. De fick inte vistas ute efter elva
    eller efter mörkrets inbrott-

  194. -vilket var tidigare än så vintertid.

  195. De fick inte synas i sina fönster,
    de fick inte klä sig utmanande-

  196. -inte tilltala folk på stan,
    inte väcka uppmärksamhet-

  197. -inte gå för fort eller i grupp,
    inte stå still under ett gatljus.

  198. Det fanns en massa regler
    som beskar deras rörelsefrihet.

  199. Om reglementet inte efterföljdes
    kunde man få böter eller fängelse.

  200. Flera inburade kvinnor skrev brev
    till polisen. Många var desperata.

  201. "Stockholm, 2 mars 1886.
    Jag har olyckligtvis varit tvungen-"

  202. "-att återigen vara herr kommissarien
    olydig, ty nöden har tvingat mig."

  203. "Jag har nämligen varit ute efter
    klockan elva. Och vad kostar det?"

  204. "Jo! Allt jag äger,
    nämligen min frihet."

  205. Vad skall en kvinna mer förtryckas-

  206. -skall hon åt lasten offer bli?

  207. Parallellt med denna utveckling,
    kommer ju en kvinnorörelse-

  208. -som kräver bättre villkor för
    kvinnor och kräver jämlikhet.

  209. ...vi frihet få...

  210. ...och målet vi uppnå.

  211. I organiserad form föddes
    kvinnorörelsen i New York 1848.

  212. I vissa länder förknippades den
    med nationalism-

  213. -i andra med kamp
    mot kyrkans förtryck.

  214. Gemensamt var kampen
    för allmän och lika rösträtt-

  215. -för kvinnans rätt att utbilda sig,
    lönearbeta och äga egendom.

  216. En författare som sökte sanningen
    och stred för jämställdhet-

  217. -var George Sand. Hon fascinerade,
    men skrämde också sin samtid.

  218. Hon vägrade klä sig i kvinnokläder.

  219. Hon vågade gå mot strömmen.
    Hon levde ett liv som männen levde.

  220. Hon ville inte sitta instängd
    på ett slott och sköta man och barn.

  221. Hon ville gå på teatern i Paris och
    gå på restauranger och på Operan.

  222. Hon ville få möjlighet att skriva,
    hon ville träffa tidningsredaktörer.

  223. Då var det praktiskt att vara klädd
    i kostym. Hon ville leva i frihet.

  224. Hon ville få möjlighet att utveckla
    sig själv, att få vara den hon var.

  225. Hon är på många sätt en utmanande
    kvinna, som överskred många gränser.

  226. I sina romaner har hon kritiserat
    det borgerliga samhällets konvenans-

  227. -och framför allt kvinnans inlåsning
    i äktenskap där friheten beskars.

  228. Hon har betytt mycket för synen
    på kvinnans rätt till sin sexualitet-

  229. -och att det på det planet
    också borde finnas en jämlikhet.

  230. Det var chockerande och utmanande.

  231. Hela det borgerliga Frankrike
    såg henne som ett rött skynke.

  232. Hon blev ju kritiserad av många.

  233. I George Sands hemland,
    Frankrike, tar en ny företeelse fart.

  234. De första varuhusen fick en viktig
    roll som offentlig mötesplats-

  235. -för kvinnor i en tid
    när kvinnor skulle vara i hemmet-

  236. -och inte kunde röra sig ensamma var
    som helst utan att få dåligt rykte.

  237. Varuhuset som sådant
    var ju kvinnornas värld.

  238. Medelklassens kvinnor under sent
    1800-tal kunde ägna sig åt...

  239. ...filantropiskt, socialt arbete
    och kanske skapa egna karriärvägar.

  240. Men de kunde också röra sig
    offentligt genom att gå och shoppa.

  241. I varuhusen öppnades en ny offentlig
    plats för kvinnor, nåt att gå till.

  242. I restaurangerna kunde kvinnor
    träffas utan manligt sällskap.

  243. Man lockade kvinnor till varuhus
    med många olika nya inrättningar.

  244. Barnpassning erbjöd flera varuhus.

  245. Livsmedelsavdelningen lockade också.

  246. Där såldes inte bara livsmedel
    utan också färdiga rätter att ta hem.

  247. Vissa varuhus var måna om
    att stödja kvinnorörelsen.

  248. Kvinnorörelsen fick använda
    skyltfönstren för affischer.

  249. I amerikanska varuhus fick man ledigt
    för möten. Det fanns ett samarbete.

  250. Gån på, gån på-

  251. -vi frihet få-

  252. -och målet vi uppnå.

  253. Frihet få och få?

  254. Kvinnans tidevarv? Jag är skeptisk.

  255. Jag tycker att kvinnor ska niga
    och män få uppvakta.

  256. Och att en karl
    är fruntimrets bäste uppfostrare.

  257. Så som Almqvist
    sammanfattade det i "Det går an".

  258. Är jag gjord att gapa
    över ett helt franskt bröd?

  259. I Stockholm har man vettet att klyva
    brödet först och breda vardera sida.

  260. Nämen, jag ber satans.
    Det sitter ju smör ren på utsidan.

  261. Ta ett nytt vitt bröd, klyv det
    och bred smör på vardera insida.

  262. Anfäkta vad man får vänta!
    Kasta alltihop, jag är inte hungrig.

  263. 1800-talet var uppfinningarnas
    århundrade. Tåget, filmen, fotot-

  264. -musikinstrument,
    upptäckten av fossila bränslen.

  265. Människan lärde sig
    helt nya sätt att kommunicera på.

  266. Man visste inte hur den fungerade och
    trodde att man kunde skicka föremål.

  267. Jag vill skicka det här till min son.
    Han är soldat i kriget.

  268. Telegrafen var för dem som ett
    smygbombplan, eller nåt sånt.

  269. "Det är dyrt. Måste regeringen
    verkligen lägga pengar på det?"

  270. Men regering och militär gillar det.

  271. Om detta och mycket mer handlar nästa
    program av "Max 1800-tal".

  272. Men det är som min vän, Oscar Wilde,
    en gång sade till mig:

  273. "Bigami är att ha en kvinna för
    mycket. Monogami är detsamma."

  274. "Egenkärleken, däremot, är
    begynnelsen på en livslång romans."

  275. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Kvinnans århundrade

Avsnitt 3 av 7

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vid 1800-talets början var kvinnor hårt styrda och hade inga rättigheter. Hon fick inte ärva, var inte myndig, hade ingen rösträtt och fick inte äga egendom. Industrialismen och nya politiska uppfattningar kom under 1800-talets gång att långsamt förändra samhället. Kvinnor tog plats i arbetslivet och mot slutet av seklet hade många rättigheter vunnits. Men samtidigt med denna frihet kom ett biologistiskt bakslag där den nya borgarklassens könsideal tillsammans med olika pseudovetenskaper ledde till en ny typ av ofrihet.

Ämnen:
Historia > Nya tiden - Europa och världen > 1815-1914, Historia > Nya tiden - Sverige och Norden
Ämnesord:
1800-talet, Historia, Kvinnor
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Max 1800-tal

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMax 1800-tal

Jagets århundrade

Avsnitt 1 av 7

Under 1800-talet föddes idén om människan som en fri individ. Samtidigt trodde man sig kunna skapa en god människa genom politiska reformer som folkskolan och cellfängelser.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMax 1800-tal

Revolutionernas århundrade

Avsnitt 2 av 7

Franska revolutionens idéer om frihet, jämlikhet och broderskap spreds över Europa med Napoleonkrigen. Samtidigt skedde en annan revolution, den industriella, som skulle förändra Sverige och Europa för alltid.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMax 1800-tal

Kvinnans århundrade

Avsnitt 3 av 7

1800-talet var en tid av ökad frihet för kvinnor. Industrialismen och nya politiska idéer öppnade upp samhället. Samtidigt ledde borgarklassens könsideal till en ny typ av ofrihet.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMax 1800-tal

Uppfinningarnas århundrade

Avsnitt 4 av 7

Under 1800-talet skulle uppfinningar som tåget, telegrafen och telefonen komma att revolutionera kommunikationen mellan människor. Då oljan upptäcktes skulle världen aldrig mer bli sig lik.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMax 1800-tal

Emigrationens århundrade

Avsnitt 5 av 7

Under 1800-talet fick drömmen om ett bättre liv 1,3 miljoner svenskar att flytta över Atlanten till Amerika. Hur kom det sig att så många hamnade i Minnesota?

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMax 1800-tal

Rasismens århundrade

Avsnitt 6 av 7

Kolonialismen gjorde Europa rikt under 1800-talet och motiverades bland annat av rasism som gjordes till vetenskap. Även antisemitismen ändrar karaktär och blir rasistisk snarare än religiös.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMax 1800-tal

Nöjenas århundrade

Avsnitt 7 av 7

Under 1800-talet får människor mer tid och pengar att lägga på nöjen som kläder, danser och middagar. Vi bekantar oss med dandyn, den första serietidningen och följer med på bal hos societeten.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Nationen

Skitåret 1917

Under första världskriget led Sverige av hungersnöd och arbetarklassen svalt. 1917 inledde Sveriges arbetarklasskvinnor våldsamma hungerkravaller som låg på gränsen till revolution. Dessvärre nämns sällan arbetarkvinnornas hungerupplopp i beskrivningar av Sveriges demokratiprocess. Folkmusikern Sara Parkman besöker Söderhamn för att se var hungerprotesterna inleddes och berättar om kvinnor som kämpade för bröd och fred.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Pop och politik

Sex

Vem var kvinnan som grundade RFSU? Hör om pionjären Elise Ottesen-Jensen som upplyste svenska kvinnor om preventivmedel under det tidiga 1900-talet. Vi tittar på Loretta Lynns låt The pill och hur den skapade rabalder i 1970-talets konservativa countryvärld. Beatrice Eli berättar om hur hon kom ut via låten Girls. Vi kollar också in blueskvinnornas låtar om gränsöverskridande sex och de porriga affischerna från tidningen Poster som hängde på svenska tonårsväggar under 1970-talet.