Titta

En hjärnas födelse och död

En hjärnas födelse och död

Om En hjärnas födelse och död

En människas hjärna är en oerhört komplex organism. Vi följer hjärnans utveckling under en livstid - från det unga barnets nyfikna och receptiva hjärna till den kloka och erfarna, men i värsta fall demensdrabbade, äldre hjärnan. Med hjälp av avancerad grafik kryper vi in i skallen på barn, tonåringar och pensionärer för att se vad som händer i hjärnan när den lär sig läsa och skriva, när den blir förälskad, och när den drabbas av sjukdomar som stroke och Alzheimer.

Till första programmet

En hjärnas födelse och död : Den mognande hjärnanDela
  1. Det här är Maria. Hon är 22 år
    och lite sen till ett möte.

  2. Just nu överväger hon
    en omkörning för att hinna i tid.

  3. Det är inte säkert
    att manövern faller väl ut.

  4. Ungdomar är överrepresenterade
    i olycksstatistiken.

  5. Och inte bara
    för att de är ovana bilförare.

  6. Forskarna tror sig ha hittat
    en förklaring nån helt annanstans.

  7. Marias kropp har nått sin fulla
    längd. Hjärta, njurar och lever-

  8. -är färdigutvecklade.
    Men ett organ är inte färdigt.

  9. Det fortsätter att utvecklas bortom
    de gränser vi har för alkoholinköp-

  10. -rösträtt och inte minst bilkörning.

  11. Dagens program handlar om hjärnan
    vi har i tonåren och precis därefter.

  12. Vi vet relativt lite om den
    men det håller på att förändras.

  13. Det väller in kunskap om hur det går
    till när hjärnan går in i vuxenlivet.

  14. En sommarnatt i juni för två år sen-

  15. -förändrades Peter Pirkos liv
    för alltid.

  16. Ett ögonblicksbeslut,
    en idé som i stunden verkade bra-

  17. -och livet tog sig
    en helt ny vändning.

  18. Vi var ett gäng kompisar
    här i parken-

  19. -och drack och hade kul.

  20. En kompis hoppar i. Jag ser att han
    badar och tänker "Varför inte jag?"

  21. Sen klev jag upp ur vattnet och ville
    hoppa i en gång till för skojs skull.

  22. Jag klädde av mig
    för att inte blöta ner kläderna mer-

  23. -och hoppade i. Då dök jag.

  24. Jag slog i huvudet
    och skadade nacken.

  25. Peter var 20 år,
    en ålder då många tar stora risker-

  26. -och gör sånt
    som inte är så genomtänkt.

  27. Snabba beslut som
    man inte hade tagit några år senare.

  28. En del beror på erfarenhet, men det
    finns en förklaring i hjärnan också-

  29. -i hur hjärnan utvecklas i tonåren
    och det tidiga vuxenlivet.

  30. Vi vet att prefrontala cortex
    hämmar beteende.

  31. Man kanske tycker att det verkar
    jättekul att hoppa bungyjump-

  32. -men då tycker frontalloben att det
    ser farligt ut, så det blir inget.

  33. En tonårings prefrontala cortex
    håller fortfarande på att utvecklas-

  34. -så de har inte samma förmåga
    att undertrycka impulsiva handlingar.

  35. Det visar sig
    till exempel som risktagande.

  36. En spännande sak som forskarna
    i London har konstaterat-

  37. -är att prefrontalcortex i hjärnan,
    som gör att vi tänker oss för-

  38. -innan vi kastar oss ut
    i riskfyllda situationer-

  39. -inte ser likadan ut hos en tonåring
    som hos en vuxen.

  40. Det är den delen som skiljer sig mest
    mellan människor och andra arter-

  41. -inklusive människoapor.

  42. Prefrontala cortex
    är mycket större hos människor.

  43. Det är inte konstigt om man tänker på
    vilka uppgifter området används till.

  44. Sånt som planering,
    beslutsfattande, minne-

  45. -och att göra flera saker samtidigt.

  46. Även sånt som självkännedom,
    att förstå andra-

  47. -och att förstå andras avsikter
    och känslor.

  48. Hjärnans delar hos en tonåring
    mognar alltså i otakt.

  49. De mognar bakifrån och fram. Riktigt
    så enkelt är det inte, men ungefär.

  50. Man har upptäckt att hjärnans
    kontrollstation, prefrontala cortex-

  51. -hamnar på efterkälken och inte
    är mogen förrän i 25-30-årsåldern.

  52. Vad menas med att den inte är mogen?
    Jo, två saker, egentligen.

  53. Nervsignalerna
    blir snabbare och effektivare.

  54. Det beror på
    att nervernas utskott myeliniseras.

  55. De får ett slags isolerande skikt som
    gör att nervsignaler kan hoppa fram-

  56. -och gå snabbare. Det andra
    som händer är att onödiga nervceller-

  57. -och synapser, alltså kontakterna
    mellan cellerna, gallras bort.

  58. Om hjärnan i den här miljön-

  59. -behöver använda vissa förbindelser,
    vissa synapser, förstärks de.

  60. Men synapser som inte används
    rensas bort.

  61. Hjärnan kan alltså leda energin
    till de synapser som används-

  62. -och inte slösa energi
    på dem som inte används.

  63. Det ökar alltså effektiviteten
    hos hjärncellernas nätverk.

  64. Det är inte bara risktagningen som
    skiljer tonårshjärnan från den vuxna.

  65. En hel del sociala funktioner
    tycks fungera annorlunda.

  66. Alltså hur vi förstår,
    tolkar och reagerar-

  67. -på andra människors känslor,
    avsikter och handlingar.

  68. Varsågod och sitt.

  69. Nu ska du få läsa några meningar som
    beskriver känslofyllda situationer.

  70. Forskarna har med magnetkamera-
    undersökningar och experiment-

  71. -ringat in vad som ingår
    i den "sociala hjärnan".

  72. Både unga och vuxna använder dessa
    områden, med en viktig skillnad.

  73. Ungdomar verkar använda ett område
    mer än vad vuxna gör.

  74. Det är mediala prefrontala cortex.

  75. Prefrontalcortex igen, alltså
    - kontrollstationen i pannloben.

  76. I flera försök har man sett att den
    arbetar annorlunda hos tonåringar.

  77. När försökspersonerna fick tänka sig
    in i socialt besvärliga situationer-

  78. -där man kan bli generad
    eller känna skuld-

  79. -arbetade mellersta prefrontalcortex
    mycket intensivare-

  80. -hos tonåringar än hos vuxna.
    Varför vet man inte.

  81. Men det kan bero på
    att den inte är färdigutvecklad.

  82. Den är inte finjusterad.

  83. Överflödiga synapser, förbindelser,
    har inte rensats bort.

  84. Den är inte lika effektiv
    och är kanske därför mer aktiv-

  85. -för att uppnå samma resultat
    som hos vuxna.

  86. Tonårstiden är en speciell tid,
    inte minst i hur hjärnan beter sig.

  87. Det är ingen rak, gradvis och stabil
    utveckling av hjärnan från barndomen.

  88. Många beteenden "peakar"
    under tonåren och lugnar sen ner sig.

  89. Det finns en obalans i utvecklingen.

  90. Det limbiska systemet,
    som kopplas samman med känslolivet-

  91. -mognar snabbare
    än kontrollfunktionerna i pannloben.

  92. En tonårings limbiska system fungerar
    bra och ger spänning, belöning-

  93. -och rädsla. Men pannloberna
    fungerar inte bra nog-

  94. -för att säga åt en
    att inte göra det man tänker göra.

  95. Ångrar du att du har tagit
    så mycket risker under tonåren?

  96. Absolut inte.

  97. Jag ångrar inte ens hoppet, eftersom
    man har fått en så bra syn på livet.

  98. Man vinner mer än man förlorar
    på såna här saker.

  99. Tonårshjärnan är alltså inte mogen
    för alla situationer den utsätts för.

  100. Och som vi hörde
    särskilt situationer som inbegriper-

  101. -genans, pinsamheter och skuld.

  102. En bra grogrund för såna jobbiga
    situationer finner man i skolan.

  103. Man ska vara både snygg,
    cool och populär.

  104. Och gärna smart. Fast inte för smart-

  105. -för då riskerar man att stämplas
    som ocool.

  106. Dessutom ska man hantera
    rätt avancerade sociala prestationer.

  107. Vissa skulle många vuxna hellre dö
    än utsättas för. Som den här.

  108. Håret brydde sig män och kvinnor om
    och gned in sig med parfym...

  109. Det här är en välbekant situation
    för oss alla.

  110. Dags att hålla föredrag,
    att få allas blickar mot oss.

  111. Lovisa har valt ämnet
    "antikens Egypten".

  112. Hon har läst, surfat på internet
    och förberett sig väl.

  113. Hon älskar att ha uppmärksamhet.
    Och det syns i hennes hjärna.

  114. Det första man ser är att hon har en
    ökad aktivitet i vänster hjärnhalva.

  115. Forskningen visar att positiva tankar
    är kopplade till vänster hjärnhalva.

  116. De som är pessimistiskt lagda har
    en ökad aktivitet på den högra sidan.

  117. Så vi kan se att Lovisa inte alls
    tycker att det här är jobbigt.

  118. Man ser till och med att hon njuter.
    Belöningssystemet har kickat i gång.

  119. Nucleus accumbens och den ventrala
    tegmentala arean - ja, de heter så-

  120. -skickar ut duschar av endorfiner
    och dopamin i hennes hjärna.

  121. Men alla reagerar ju inte
    på samma sätt.

  122. I de flesta av Lovisas klasskamraters
    hjärnor ser det helt annorlunda ut.

  123. De här röda, mandelformade sakerna
    heter amygdala.

  124. Det är en uråldrig struktur
    som finns av en anledning.

  125. Den aktiveras när vi blir hotade.

  126. Den ställer in oss på överlevnad,
    på kamp eller flykt.

  127. Det här överlevnadssystemet
    hålls i schack av prefrontalloben-

  128. -som oftast
    lyckas lugna ner amygdalan.

  129. Men hos vissa människor
    är det svårare än hos andra.

  130. Anton är näst på tur
    att hålla föredrag.

  131. I hans hjärna pågår nåt som närmast
    kan beskrivas som ett krig.

  132. Anton har gruvat sig i över en vecka.

  133. Att stå framför klassen
    är det mest skrämmande han vet.

  134. Prefrontalloben har extremt svårt att
    hålla emot den överaktiva amygdalan.

  135. Hypotalamus som känner av balansen
    i hjärnan adderar till problemet.

  136. Den beordrar binjurarna att producera
    kortisol som översvämmar hjärnan.

  137. När systemet skenar förbereder sig
    hjärnan på att göra nåt drastiskt.

  138. Det är inte omöjligt att man i en sån
    situation faktiskt lämnar platsen.

  139. Att vara i fokus för uppmärksamheten
    och bedömas när man håller föredrag-

  140. -är ju inte den enda
    jobbiga situationen i unga år.

  141. Nej, man ska dessutom debutera
    på en annan arena.

  142. Den sexuella. Och det kan...

  143. Det kan vara lika pressande
    som att tala inför folk.

  144. Sexdebuten är bara en del
    i en mycket större steg.

  145. Ett steg som det berättas om i filmer
    och böcker och sjungs om i sånger.

  146. Kärleken. Att komma
    en annan människa riktigt nära.

  147. Visste ni att man faktiskt
    kan se i hjärnan om nån är kär-

  148. -eller om nån
    bara är ute efter ens kropp?

  149. Passionerad förälskelse
    syns i hjärnan.

  150. Man kan faktiskt avslöja dem
    som ljuger om att de är förälskade.

  151. Det hävdar i alla fall forskare
    i London-

  152. -som har fångat i bilder
    hur en förälskad hjärna ser ut.

  153. För första gången i historien-

  154. -kan vi på ett objektivt vis
    mäta subjektiva tillstånd.

  155. Om jag säger att jag är förälskad
    kan inte du vara säker på det.

  156. Men jag kan vara säker på det,
    jag vet.

  157. Men numera kan du titta-

  158. -på aktiviteten i min hjärna
    och säga "Han är djupt förälskad".

  159. Försökspersonerna fick ligga
    i en magnetkamera-

  160. -en maskin
    som kan mäta aktiviteten i hjärnan.

  161. Man undrade hur hjärnan reagerade-

  162. -när de såg nån
    som de var passionerat förälskade i-

  163. -jämfört med vanliga vänner.

  164. Om det fanns ett kärlekssystem
    i hjärnan. Och visst var det så.

  165. Systemet som reglerar samhörighet
    och kärleksrelationer-

  166. -är välutvecklat hos människan
    men primitivt hos lägre stående djur.

  167. Men jag tror att det är samma system.

  168. Semir Zeki och hans kollegor såg
    att det finns ett system av områden-

  169. -ett kärlekssystem som aktiveras
    vid passionerad, romantisk kärlek.

  170. Insula, putamen och amygdala
    är några av de delar som aktiveras.

  171. Att just de delarna kopplas samman
    med förälskelse är inte så konstigt.

  172. Insula aktiveras av varningssignaler.

  173. Dem kan man förstås få av att se sin
    älskade lämna en eller vara i fara.

  174. Putamen kopplas ofta ihop-

  175. -med aktiveringen av
    en motorisk försvarshandling.

  176. Och det är intressant att båda
    områden dessutom aktiveras av hat.

  177. Ja. Samma områden som aktiveras
    vid förälskelse triggas också av hat.

  178. Men det finns en viktig skillnad. Vid
    förälskelse deaktiveras vissa delar.

  179. De är inte lika mycket på hugget
    som normalt.

  180. De kopplas till omdöme och förmågan
    att skilja på sig själv och andra.

  181. När man älskar
    hänger man sig åt kärlek och tillit.

  182. Man vill inte förutse
    andras handlingar hela tiden.

  183. Men när man hatar vill man vara
    beredd och på sin vakt. Man vill...

  184. ...förutse vad de tänker göra.

  185. Passionerad förälskelse ger avtryck
    i hjärnan. Det är en stor händelse-

  186. -och väldigt energikrävande med
    många signalsubstanser inblandade.

  187. Men passionerad förälskelse
    varar ju sällan-

  188. -utan övergår i en annan form av
    kärlek. Kanske lugnare för hjärnan.

  189. Men minnet finns kvar och
    längtan efter att få känna den igen.

  190. Man kan vara beroende av kärlek
    och beroende av en älskare.

  191. Vissa personer är beroende
    av att vara förälskade.

  192. Och de är beroende
    av det tillståndet-

  193. -på grund av att hormoner utsöndras
    som får oss att må bra.

  194. Efter hjärnans långa skoltid är det
    dags för nästa steg: Arbetslivet.

  195. Hjärnan kan blomma ut i kreativitet,
    men kan också stöta på problem.

  196. Vissa arbetsplatser kan ge permanenta
    skador på våra sinnesorgan.

  197. Skiftarbete, att vända på dygnet,
    påverkar hjärnans biologiska klocka.

  198. Stress bryter ner immunförsvaret-

  199. -och leder till
    att synapser och hjärnceller dör.

  200. Och monotona arbeten skapar tristess
    som också kan leda till celldöd.

  201. Alltså miljöer
    som är långt ifrån den vardag-

  202. -som evolutionen
    en gång formade oss för.

  203. En allt vanligare arbetssituation
    nuförtiden är såna här miljöer-

  204. -och att sitta och stirra in
    i såna här apparater.

  205. Vi är mycket i teknikintensiva
    och informationsrika miljöer.

  206. Tv-apparater, datorer, telefoner-

  207. -sms, mms, röstbrevlåda, internet
    och gud vet vad.

  208. Tekniken ger oss snabb kommunikation
    och effektiva arbetsverktyg.

  209. Men är det bara bra? För att se hur
    hjärnan reagerar på alla intryck-

  210. -så öppnar vi hjärnan
    och tittar efter.

  211. Klockan är två och det är livlig
    aktivitet på tidningsredaktionen.

  212. Mitt i smeten sitter Henrik.
    Hans uppgift i eftermiddag-

  213. -är att skriva
    om multiresistenta bakterier.

  214. Det bör gå bra. Han har
    användbara anteckningar, bra bilder-

  215. -och har två timmar
    till pressläggning.

  216. Nu gäller det bara
    att koncentrera sig i larmet-

  217. -och få full tillgång
    till sitt arbetsminne.

  218. Då vi lyckas hålla uppmärksamheten
    under kontroll-

  219. -blir det en högre aktivering
    i pannloben och hjässloben.

  220. Det är samma områden
    som arbetsminnet använder sig av.

  221. Så länge Henrik har kontroll
    på sin uppmärksamhet-

  222. -kommer arbetsminnet
    att arbeta till full kapacitet.

  223. Men nu blir det problem.

  224. Redaktionschefen
    har en ny arbetsuppgift:

  225. En uppföljning
    på ett aktuellt kriminalfall.

  226. -Det vore bra om du kontaktade honom.
    -Nu? På en gång?

  227. Nej. I morgon.

  228. Fallet är intressant och
    Henriks uppmärksamhet vandrar i väg-

  229. -till den spännande
    kriminalhistorien.

  230. Henriks inbox plingar. Han har fått
    ett mejl från bostadsrättsföreningen.

  231. Han minns att han inte har hunnit
    förbereda en fråga till nästa möte.

  232. Tre arbetsuppgifter pockar nu
    på hans uppmärksamhet.

  233. Samtidigt gör sig omvärlden
    allt mer gällande.

  234. Telefoner, datorer och samtal runt
    omkring stör Henriks koncentration.

  235. Signaler som pockar
    på vår uppmärksamhet-

  236. -och är bortom vår kontroll, s.k.
    stimulusdriven uppmärksamhet-

  237. -drar nämligen i gång andra delar
    av hjärnan än arbetsminnets-

  238. -som äter av arbetsminnets kapacitet
    på ett rätt drastiskt sätt.

  239. Kvaliteten på Henriks artikel
    riskerar att bli betydligt sämre.

  240. Och risken finns
    att han inte ens blir klar i tid.

  241. Allt beroende på att hjärnan
    processar irrelevant information.

  242. Du har forskat om hur hjärnan
    fungerar i såna här miljöer.

  243. Hur har arbetssituationen för hjärnan
    förändrats de senaste generationerna?

  244. Det har skett enorma förändringar
    från bondesamhället-

  245. -till vårt datoriserade samhälle.

  246. Det är större krav på problemlösande
    och förmåga att ta in information.

  247. Man kan isolera tre faktorer
    som är särskilt viktiga.

  248. Det första är att ta till sig
    information, flödet har ökat.

  249. Det andra är att distraktionerna,
    det man ska filtrera bort-

  250. -som grannarnas samtal eller
    mobilsignaler också har ökat.

  251. För det tredje ägnar vi oss mer åt
    att göra flera saker samtidigt.

  252. Prata i mobiltelefon och åka bil,
    sitta i möten och sms:a...

  253. Utvecklingen drivs mycket av
    att den tekniska möjligheten finns.

  254. Vilka tecken ser du på hur vi
    reagerar på den här nya miljön?

  255. Många beskriver
    att de känner sig otillräckliga-

  256. -eller att hjärnan svämmar över.

  257. Det tror jag
    är ett av de tydligaste tecknen.

  258. Men är det skadligt? Betyder det att
    våra hjärnor håller på att smälta-

  259. -eller att vi får epidemier av ADHD?
    Vi behöver nog inte vara rädda.

  260. Men det verkar
    som om alla krav ökar hela tiden.

  261. Jag tror att vi behöver tänka
    på mental ergonomi-

  262. -och inte ställa för stora krav
    på våra förmågor.

  263. Om man tar hänsyn till hur den
    översvämmade hjärnan påverkas-

  264. -hur ska man formge en arbetsplats
    så att Henrik kan göra ett bra jobb?

  265. Det är svårt att ge generella svar
    på hur man ska sitta och arbeta.

  266. Det beror på situationen
    och uppgiften.

  267. När Henrik ska samla information-

  268. -kanske han behöver
    mycket kommunikation och stimulans.

  269. I en annan fas
    behöver han koncentrera sig.

  270. Vi vet
    att det som kallas för arbetsminne-

  271. -det äts upp, vår kapacitet
    äts upp av distraktioner-

  272. -och av att göra två saker samtidigt.
    Det konsumerar en del av kapaciteten.

  273. För att koncentrera dig
    och göra hundra procent-

  274. -ska du göra en sak i taget och inte
    störas av irrelevant information.

  275. Tack, Torkel.
    - Ja, när hjärnan blir översvämmad-

  276. -är tanken nära till hands: Tänk om
    det fanns en outnyttjad potential.

  277. Tänk om hjärnan hade
    en reservkapacitet att koppla på-

  278. -när man behövde öka prestandan.

  279. Den tanken är det andra
    som har haft före mig.

  280. Det finns en seg myt om att vi bara
    använder tio procent av vår hjärna.

  281. Det kommer sig av att en psykolog
    som levde på 1800-talet-

  282. -i slutet av 1800-talet pratade om-

  283. -att människor inte kan utnyttja
    sina kapaciteter fullt ut.

  284. Så småningom togs idén upp av folk
    som kopplade ihop det med hjärnan-

  285. -och ansåg
    att bara en del av hjärnan fungerar.

  286. Tio procent lät bra.
    Det är bara det vi använder.

  287. Alltså finns det nittio procent
    outnyttjade resurser. Wow!

  288. Det finns ingen sanning bakom detta.
    Vi använder stora delar av hjärnan-

  289. -men vi använder inte
    alla delar aktivt fullt ut.

  290. Vissa delar kanske är mer aktiva
    än andra när vi gör en viss sak.

  291. Men den måste ofta
    ha understöd av andra delar.

  292. Genom att kartlägga hjärnan
    kan man se-

  293. -att i stort sett alla delar
    av hjärnan har en funktion-

  294. -och börjar bli
    mer eller mindre välkänd.

  295. Att ha en hjärna som bara utnyttjar
    tio procent av sina resurser-

  296. -vore ett enormt slöseri.

  297. I framtiden kanske vi kan förverkliga
    drömmen om en optimerad hjärna.

  298. Vad sägs om ett piller som
    gör det lättare att komma ihåg saker?

  299. T.ex. det vi har läst till en tenta.
    Det är realistiskt enligt forskare.

  300. Nu lär det väl dröja
    innan vi har ett minnespiller-

  301. -men nästa vecka
    ska vi tala mer om minnet.

  302. Det är sista avsnittet i serien och
    handlar om den åldrande hjärnan.

  303. Då ska vi få veta varför vissa blir
    glömska och virriga på ålderns höst-

  304. -medan andra förblir klara i knoppen
    ända till slutet.

  305. -...8395.
    -Bra!

  306. Du fick jobba med ditt arbetsminne.

  307. Det märks ju inget konstigt
    så här utifrån.

  308. Men den har drabbats
    av hjärnans värsta fiende.

  309. Man har trott att de hjärnceller man
    föds med behåller man hela livet.

  310. I dag vet vi bättre.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Den mognande hjärnan

Avsnitt 2 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En 20-årings kropp har nått sin fulla längd. Lever och njurar är fullt utvecklade. Men det finns ett organ som inte mognar förrän långt senare - hjärnan. Den sena utvecklingen av prefrontalloben kan förklara varför ungdomar ofta är mer lynniga, impulsiva och omdömeslösa än vuxna. Vi träffar bland andra Peter Birko som blev rullstolsbunden efter ett ödesdigert kvällsdopp. Dessutom får vi ta del av ny forskning som förklarar vad som händer innanför skallbenet när vi blir kära och varför våra stenåldershjärnor är så dåligt anpassade till många arbetsplatser.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Allmän medicin, Hjärna, Medicin, Nervsystemet, Neurologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i En hjärnas födelse och död

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn hjärnas födelse och död

Den unga hjärnan

Avsnitt 1 av 3

Barns hjärnor är mer formbara än muskler. När barn lär sig läsa och skriva förändras hjärnans själva anatomi.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn hjärnas födelse och död

Den mognande hjärnan

Avsnitt 2 av 3

Ungdomar kan vara lynniga, impulsiva och omdömeslösa. Förklaringen kan vara att deras hjärnor inte är helt utvecklade. Och vad händer i hjärnan när vi blir kära?

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn hjärnas födelse och död

Den åldrande hjärnan

Avsnitt 3 av 3

Det är mycket negativt som händer när hjärnan blir gammal. Men vissa funktioner blir faktiskt bättre med åren och sådana som förlorats kan återskapas.

Produktionsår:
2008
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Förebyggande arbete mot unga vuxnas självmordshandlingar

Professor Danuta Wasserman forskar om ungdomars psykiska hälsa. Här berättar hon om riskfaktorer och skyddsfaktorer, om internationell forskning och förebyggande arbete för att förhindra självmord bland unga. 800 000 människor i världen dör varje år i självmord, det är fler än malaria, bröstcancer eller demens, säger Danuta. Inspelat den 29 Januari 2015 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica AB.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Stålmannen, öppna upp!

Ett avgörande ögonblick i Gunillas liv var när älskaren sa "Gör med mig, vad du vill!" Efter det kunde hon, nu som subjekt, på allvar njuta av sin sexualitet. Jonas Liliequist, professor i historia vid Umeå universitet, berättar hur mannen som sexuell norm har förändrats.