Titta

Jakten på språket

Jakten på språket

Om Jakten på språket

Om de svenska nationella minoritetsspråkens historia. Hur uppstod språken samiska, romani chib, jiddisch, meänkieli och finska? Hur låter de? Var kommer de ifrån? Vilka talar dem i dag? Vi stiftar bekantskap med människorna och historien bakom Sveriges officiella minoritetsspråk, och i ett av programmen sätts dessutom det svenska språket i ett minoritetsperspektiv mot en värld av globala språk som hotar att utrota de mindre språken. Programledare: Max Landergård.

Till första programmet

Jakten på språket : JiddischDela
  1. Vi har vårt årliga jiddisch- seminarium.
    Det här är nionde året.

  2. Vi samlas i tre dagar och försöker
    vara så mycket jiddisch som möjligt.

  3. -Det går inte, va?
    -Folk börjar ju sjunga.

  4. Tjejen och pojken
    har det soft i kåtan

  5. Jycken lapar kåsan
    Kvarteret börjar låta

  6. Och jag spanar efter min vaja
    Jag vägrar haja

  7. Kärlek som var lattjo är bara trubbel
    Vi simmar runt i vår språkliga balja

  8. Sex språk, ett land
    Rappakalja

  9. Sex språk, ett land
    Rappakalja

  10. Vad tyckte du, Björn?

  11. För 70 år sen var jiddisch
    ett stort europeiskt språk-

  12. -som talades av nära 11 miljoner.

  13. I dag finns det knappt
    några jiddisch-talande kvar.

  14. Mycket få personer använder språket,
    förutom några få entusiaster.

  15. De som kan jiddisch har ofta hört
    språket i sitt barndomshem.

  16. Omkring 3 000 personer i Sverige förstår
    jiddisch.

  17. Jag föddes 1946 i ett ganska
    traditionellt judiskt hem-

  18. -så mina föräldrar talade jiddisch till
    varandra och till mig.

  19. Vi hamnade i Malmö
    och jag uppfostrades på gården-

  20. -så jag lärde mig svenska direkt.

  21. Jag talade svenska med mina föräldrar,
    de talade jiddisch.

  22. Elva miljoner människor
    talade jiddisch 1940.

  23. Fem år senare, 1945,
    var jiddisch så gott som borta.

  24. Det var bland annat här, i Auschwitz-
    Birkenau, som jiddisch förintades.

  25. Precis till den här platsen fraktades
    judarna med tåg från hela Europa-

  26. -för att mördas i gaskamrarna.

  27. Här skedde selektionen,
    där de som skulle mördas direkt-

  28. -skiljdes åt från dem som först
    skulle utnyttjas som slavarbetare.

  29. Här leddes de dödsdömda ner.

  30. De fick klä av sig
    och fördes sen in i gaskammaren.

  31. Nazisterna sprängde sen byggnaden
    i ett försök att dölja sina brott.

  32. I dag ser man ruinerna
    efter gaskammaren och krematoriet.

  33. Strax utanför finns ett hål
    där de spred askan-

  34. -efter de över en miljon judar
    som dödades på den här platsen.

  35. 1944, alltså i slutet av kriget-

  36. -tillhörde min mamma
    en av de sista transporterna-

  37. -som gick till koncentrationslägren.

  38. Min mamma fick sitta på en fabrik
    och sy fallskärmar för tyskar.

  39. Därefter transporterades hon
    till Auschwitz.

  40. Men eftersom hon var
    i sin bästa ålder-

  41. -så fick hon åka till Bergen-Belsen, och
    där fick hon vara till 1945.

  42. Då räddades hon av de vita bussarna,
    Bernadottebussarna-

  43. -och hamnade så småningom
    i Sverige.

  44. Några mil från Auschwitz
    ligger Krakow.

  45. Strax intill slottet fanns de judiska
    kvarteren, Kazimierz.

  46. Från början var det här ett stängt
    område, där det enbart bodde judar.

  47. I den här miljön
    var jiddisch ett levande språk-

  48. -i handeln, i samtal
    och i litteraturen.

  49. Före andra världskriget var jiddisch
    ett riktigt judiskt språk.

  50. Åtta av tio judar i världen
    hade jiddisch som modersmål.

  51. I Krakow utgjorde judarna
    en fjärdedel av stadens invånare.

  52. Det var runt 60 000 judar
    som bodde här.

  53. Majoriteten hade jiddisch
    som modersmål.

  54. En varietet som kallas
    galitzianerjiddisch.

  55. Efter andra världskriget blev det så
    att de flesta människorna-

  56. -bokstavligt talat försvann.

  57. Just nu är 200 judar
    registrerade vid Kehila.

  58. Och det är bara några få
    som talar jiddisch.

  59. Jiddisch föddes som språk
    för omkring 1 000 år sen.

  60. Språket började talas
    då judar flyttade norrut-

  61. -till platser som i dag
    ligger i Frankrike och Tyskland.

  62. Den frankiske härskaren
    Karl den store styrde från Aachen-

  63. -ett gigantiskt område
    under 700- och 800-talet.

  64. Han bjöd in judar och lät dem leva
    relativt fritt under en period.

  65. Tysklands judar kallades ashkenazer, och
    deras språk liknade tyska-

  66. -men hade lånord från
    franska, spanska och hebreiska.

  67. Det var embryot till jiddisch.

  68. De bodde i medeltida städer,
    i avskilda områden-

  69. -som kallades ghetton.

  70. Grindarna var stängda under nätterna,
    och vid en del andra tillfällen.

  71. Det kallades ofta "Judenstrasse",
    judegata.

  72. Där bodde bara judar.

  73. De var även socialt avskilda.

  74. Det liknade och var baserat på-

  75. -de tyska dialekterna
    i de olika områdena.

  76. Men de var också olika.
    Språket återspeglade-

  77. -det som utmärker den judiska
    tillvaron. Religion, ekonomi.

  78. Många lämnade aldrig Judenstrasse.

  79. Särskilt inte kvinnorna.
    Det var en farlig värld.

  80. Under medeltiden
    inleddes judeförföljelserna.

  81. De riddare som var på väg
    mot Jerusalem gav sig på judar-

  82. -och gjorde sig skyldiga till
    massmord. Tusentals flydde österut.

  83. Under digerdöden
    fick judarna skulden för farsoten-

  84. -och ännu fler fick fly mot platser som
    i dag ligger i Polen och Ukraina.

  85. Tusentals judar hamnade i Polen, som
    under 1400-, 1500- och 1600-talet-

  86. -var ett mycket större rike
    än vad det är i dag.

  87. I Polen fanns kungar som bjöd in dem och
    lät dem leva tämligen fritt.

  88. För att en medeltida hertig
    skulle kunna betala sina soldater-

  89. -eller andra människor, behövde han
    pengar. Han ville låna pengar.

  90. För såna här verksamheter
    användes judarna.

  91. Det var fel i det judiska samhället,
    och fel i det kristna samhället.

  92. Men från ett samhälle till ett annat
    var det okej.

  93. Till en början var det här
    en av de huvudsakliga funktionerna-

  94. -det judiska samhället hade.

  95. Först i slutet av 1700-talet
    kom det judar till Sverige-

  96. -efter ett beslut av kung Gustav III.

  97. Men de första judarna kunde inte
    leva och verka fritt i landet.

  98. Judereglementet 1782 talade om
    att judarna var här på vissa villkor.

  99. De fick bara syssla med vissa yrken, och
    fick bara bo i fyra städer.

  100. Stockholm, Göteborg,
    Norrköping och Karlskrona.

  101. Ett tag fick de bo i Marstrand också.

  102. De var som främlingar i Sverige.
    Men de fick bo och verka här.

  103. Ofta var kungamakten
    positivt inställd-

  104. -men prästerna och handelsmännen såg dem
    som konkurrenter.

  105. Så exempelvis när judereglementet...

  106. När dåvarande kungen
    avskaffade judereglementet 1838-

  107. -blev det våldsamma upplopp
    i Stockholm. Man gav sig på judar.

  108. Men i slutet av 1800-talet hände nåt som
    fick antalet judar i Sverige-

  109. -och därmed antalet jiddisch-talande,
    att öka markant.

  110. Den 1 mars 1881 mördades
    tsaren i Ryssland, Alexander II.

  111. Mordet skylldes på judarna-

  112. -trots att enbart en judisk person
    ingått i komplotten mot tsaren.

  113. Snart började pogromer,
    judeförföljelser-

  114. -att sprida sig i Ryssland.
    Människor flydde undan våldet.

  115. De flesta tog sig till USA.

  116. Fortfarande bor flest jiddischtalande
    just i New York.

  117. Ett tusental sökte sig till Sverige. De
    som talade jiddisch blev fler.

  118. Många bosatte sig i ett fattigt kvarter
    i Lund som kallades Nöden.

  119. Andra slog sig ner på Södermalm
    i Stockholm.

  120. En del fick aldrig bli
    svenska medborgare-

  121. -även om de var födda här
    och hade bott hela livet här.

  122. De kunde ha kommit hit som små,
    och blev aldrig svenska medborgare.

  123. Sverige vid den här tiden
    var ju ett utvandrarland.

  124. Det var över en miljon
    som lämnade Sverige för Amerika.

  125. Det var ett stort samhällsproblem
    att så många lämnade Sverige.

  126. Vi behöver folk,
    och då lämnar de Sverige.

  127. Då skulle man ju tycka att
    de få som kom till Sverige-

  128. -som länge inte var
    ett attraktivt land-

  129. -dem borde man väl ge bra möjligheter
    att etablera sig här?

  130. Men det gjorde man inte med östjudarna,
    på grund av fördomar.

  131. Förra sekelskiftet fanns ett par
    tusen jiddischtalande i Sverige.

  132. I dag är de ungefär lika många.

  133. Framtiden ser inte ljus ut
    för jiddisch.

  134. Jag älskar kulturen och språket.

  135. När man är förälskad
    tänker man inte på framtiden.

  136. Man hoppas att allt ska ordna sig.

  137. Men jag är ju professor i lingvistik-

  138. -och jag tycker inte att framtiden
    ser särskilt ljus ut för jiddisch.

  139. Inte ens i stan.
    För trots att många unga-

  140. -studerar jiddisch,
    är de flesta inte judar.

  141. Och för att kunna tala ett språk
    måste det finnas i vardagslivet.

  142. Jag får en känsla av att människorna
    tappar bort sig-

  143. -i den här enorma samtida, moderna,
    globaliserade civilisationen.

  144. En del vill ha en mysig
    kulturell hörna.

  145. Och den hörnan
    har de hittat i jiddisch.

  146. Judar kan ibland hitta
    sin judiska sida i jiddisch.

  147. För många människor
    blir jiddisch det centrala-

  148. -eller åtminstone den viktigaste
    delen av deras judiska sida.

  149. Det har blivit dags för mig
    att gå i programmets språkkurs.

  150. Jag ska lära mig jiddisch
    på två minuter.

  151. Det är ett skämt.

  152. Det är en man från Chelm,
    en liten stad-

  153. -som går på gatan
    med en brun sko och en svart sko.

  154. Då säger en annan man:
    "Du har en brun och en svart sko."

  155. Då säger mannen: "Jag vet. Jag har
    ett precis likadant par hemma."

  156. -Zukt er.
    -Sukter.

  157. Zzz... Zukt er. Er trugt ejn shuch
    a shvartsen, ejn shuch a brojnem.

  158. Ejn chtuk ejn shesa...

  159. Avade vejs ich vos er trugt.

  160. Ich hob
    noch a zelbedike por in der heim!

  161. Subnuchas...

  162. Ich hob
    noch a zelbedike por in der heim.

  163. Esab nocha sellepa...

  164. -Ejn shuch...
    -Ejn shuch...

  165. Ejn shuch a brojnem,
    ejn shuch a shvartsen.

  166. Så är rytmen.

  167. -Ich hob noch a zelbedike por...
    -Isab noch a sellepapor...

  168. -...in der heim.
    -...in der heim.

  169. -Shkojach!
    -Ja! Bra! Tack så mycket.

  170. Vad tyckte du?

  171. Jag måste i ärlighetens namn
    ta tillbaka det jag sa om kitsch.

  172. Det var nästan lysande, det här.
    Jag häpnar.

  173. -Jag ger det högsta betyg.
    -Tackar.

  174. Varsågod. Nu tar jag
    lite varmt kaffe, och en kaka också.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Jiddisch

Avsnitt 3 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jiddisch är ett av Sveriges officiella minoritetsspråk. En gång i tiden talades det av miljontals människor, men andra världskrigets judeförföljelser utrotade nästan språket tillsammans med dess talare. Vi besöker nazisternas koncentrationsläger i Auschwitz - en av de platser som tog livet av språket. Vi besöker också ett jiddischseminarium utanför Jönköping, där jiddischtalare engagerar sig för att bevara språket.

Ämnen:
Svenska > Språkbruk > Nationella minoritetsspråk
Ämnesord:
Auschwitz (koncentrationsläger), Jiddisch, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Jakten på språket

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på språket

Samiska

Avsnitt 1 av 6

Vad betyder språket för samerna? Vi besöker en renslakt utanför Kiruna och hör samer berätta om sin relation till språket. Dessutom möter vi artisten Sofia Jannok som skriver låtar på samiska.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på språket

Romani chib

Avsnitt 2 av 6

Hur kom romani chib till Sverige? En historisk resa om uppkomsten av ett av Sveriges officiella minoritetsspråk.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på språket

Jiddisch

Avsnitt 3 av 6

Jiddisch höll på att utrotas på grund av nazisternas judeförföljelser under andra världskriget. Vi besöker koncentrationslägret i Auschwitz samt ett jiddischseminarium i Jönköping - två platser med olika innebörd för språket.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på språket

Meänkieli

Avsnitt 4 av 6

Hur blev meänkieli ett av Sveriges officiella minoritetsspråk? Max Landergård reder ut historien och språkets födelse, utveckling och bevarande.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på språket

Finska

Avsnitt 5 av 6

Varför har många värmlänningar finskt påbrå? Max Landergård försöker ta reda på varför finska blev ett av våra officiella minoritetsspråk.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på språket

Svenska

Avsnitt 6 av 6

Hur valdes minoritetsspråken ut och varför behövs det en lag för att skydda svenska språket? Max Landergård undersöker.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Pluggkoden

Strategier för läsning

Att vara en bra läsare är avgörande i nästan alla ämnen. Men det är inte bara att stoppa ner huvudet i boken och följa raderna, man behöver skaffa sig lässtrategier. Noah och läraren Martin ger oss tips på strategier att använda innan man läser, under läsningen och efter att man läst.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kortfilmsklubben - norska

Subtotal

Ett norskt par är på shoppingtur på den svenska sidan av gränsen. På parkeringen utanför köpcentret träffar de en svensk försäljartyp som är intresserad av att köpa deras bil. Han får provköra en bit och under färden blir det tydligt att det shoppande paret har en del som skaver i förhållandet.

Fråga oss