Titta

Jakten på språket

Jakten på språket

Om Jakten på språket

Om de svenska nationella minoritetsspråkens historia. Hur uppstod språken samiska, romani chib, jiddisch, meänkieli och finska? Hur låter de? Var kommer de ifrån? Vilka talar dem i dag? Vi stiftar bekantskap med människorna och historien bakom Sveriges officiella minoritetsspråk, och i ett av programmen sätts dessutom det svenska språket i ett minoritetsperspektiv mot en värld av globala språk som hotar att utrota de mindre språken. Programledare: Max Landergård.

Till första programmet

Jakten på språket : FinskaDela
  1. Sverigefinska blev ett officiellt
    minoritetsspråk år 2000-

  2. -men finska har talats sida vid sida om
    svenskan längre.

  3. Få värmlänningar
    har inte finskt blod i sig.

  4. Varför är det så?
    Jag gav mig ut i jakten på språket.

  5. Tjejen och pojken
    har det soft i kåtan

  6. Jycken lapar kåsan
    Kvarteret börjar låta

  7. Och jag spanar efter min vaja
    Jag vägrar haja

  8. Kärlek som var lattjo är bara trubbel
    Vi simmar runt i vår språkliga balja

  9. Sex språk, ett land
    Rappakalja

  10. Sex språk, ett land
    Rappakalja

  11. Vad tyckte du, Björn?

  12. Herregud.

  13. Gud, de går väl snart till anfall.

  14. -Går det bra att vi står så här?
    -Ja.

  15. Jag hoppas
    att de inte kommer över stängslet.

  16. Jag står med Gun Britt...

  17. -...som är Värmlands Birgit Nilsson.
    -Det är för mycket sagt.

  18. Du ska i dag
    visa oss ett lockrop på finska.

  19. Kan du berätta kort om lockropet?

  20. Det är ett gammalt finskt lockrop
    på kor, hästar, får och höns-

  21. -efter några tanter
    från den lokala omgivningen.

  22. -Ja, varsågod.
    -Tack.

  23. Kossor små

  24. Kom hem

  25. Men var kommer finskan ifrån?

  26. Vi lämnar Värmland
    och förflyttar oss till Ryssland.

  27. Från Uralbergen i dagens Ryssland kommer
    de finsk-ugriska språken.

  28. Ur dessa utvecklades finskan.

  29. De finsk-ugriska språken har också
    influerat ungerskan och estniskan.

  30. Finska är ett finsk-ugriskt språk.

  31. Det är en språkgrupp
    dit ungerskan också hör.

  32. Det är språkstrukturen, uppbyggnaden,
    grammatiken som är ganska lika.

  33. Ungerska och finska är inte nära
    besläktade vad gäller ordförrådet.

  34. Det finns några basala ord,
    som ordet för "hand".

  35. Det heter på ungerska "kéz"
    och på finska "käsi".

  36. Finska och estniska, som är nära
    besläktade, har samma ord - "käsi".

  37. Man kan säga
    att finskan började utvecklas-

  38. -när man befann sig söder om
    Finska viken med balter och ester.

  39. Finskan influerades av baltiska språk
    när många var flerspråkiga.

  40. Kring vår tideräknings början flyttade
    man-

  41. -till norr om Finska viken,
    dagens Tavastland-

  42. -och sen till sydvästra Finland
    med Åbo som centrum.

  43. Några hundra år senare också,
    kanske 700-800-talet, till Karelen.

  44. De är de tre stora språkgrupperna
    som kom över-

  45. -till nuvarande Finland.

  46. I flera hundra år - framtill 1809 -
    tillhörde Finland Sverige.

  47. Finländare har alltid
    flyttat till Sverige för jobb-

  48. -men också för att fly
    då krig härjade.

  49. En av de första migrationerna från den
    östra rikshalvan till den västra-

  50. -började i slutet av 1500-talet
    och in på 1600-talet-

  51. -då kung Karl IX gav skattelättnader åt
    finnar som bosatte sig i Sverige.

  52. Då kom svedjefinnarna
    eller "skogsfinnarna".

  53. Många flyttade från Savolax-

  54. -och kom till trakterna kring Torsby och
    ägnade sig åt svedjebruk.

  55. Svedjebruket går ut på
    att bränna skog-

  56. -för att ur den fruktsamma askan
    från barrträden få bra säd.

  57. Värmland hade mycket skog.

  58. Vi befinner oss på Ritamäki, en liten
    finngård i Lekvattens socken.

  59. Det här huset är byggt på 1840-talet.

  60. Till trakten kom finnarna
    på 1620-talet.

  61. Det var det sista skedet
    av expansionen i Mellansverige.

  62. Man stannade i gränstrakterna och
    spridde sig till den norska sidan.

  63. Man höll sina traditioner
    ganska levande.

  64. Finska familjer
    gifte in sig i varandra.

  65. Det blev ingen inblandning
    på ett par hundra år.

  66. Här etablerade man sig
    under flera års tid.

  67. Man började med svedjebruket ganska
    snabbt och byggde upp ett enkelt hus.

  68. De finska familjerna
    var intresserade av naturen.

  69. För att leva i naturen
    måste man förhålla sig till den.

  70. Allt i naturen var besjälat.

  71. Man var tvungen att läsa ramsor och
    besvärjelser för att kunna överleva.

  72. Mot vilda djur och mot... Ja,
    små getingar finns det ramsor mot.

  73. Man var kristna
    men hade kvar sin folktro-

  74. -och tillbad både Gud
    och sin åskgud Ukko samtidigt.

  75. Arkivfilmen visar svedjefinnsättlingarna
    Jansson-

  76. -som bodde på Ritamäki ända in
    på 1960-talet utan bekvämligheter.

  77. Värmen kom från ugnen, vattnet
    från källan och maten från sjön.

  78. Industrialismen, som kom till Sverige
    100 år tidigare, var långt borta.

  79. De flesta svedjefinnarna
    bodde i "rökstugor"-

  80. -där röken bolmar in från öppen eld och
    lägger sig som isolering i taket.

  81. I hemmen, där folk bodde nära naturen
    och såg en själ i allt omkring sig-

  82. -användes besvärjelser
    för att livet skulle gå ens väg.

  83. Här, en besvärjelse för att få röken-

  84. -att stiga upp genom skorstenen.

  85. Röken, ringla mot rökluckan upp

  86. In ifrån härden,
    ut genom luckan där

  87. Språket var faktiskt levande
    i flera hundra år.

  88. Den värmlandsfinska dialekten-

  89. -var en savolaxdialekt
    som förändrades lite-

  90. -men i stort sett
    var oförändrad ändå.

  91. Folk som i dag kommer från Savolax och
    får lyssna på inspelningar-

  92. -känner igen dialekten
    från det som pratas nu.

  93. Det fantastiska är att det finska
    språket levde kvar i 200-250 år.

  94. In på 1900-talet fanns det folk
    som pratade finska med varandra.

  95. I och med att skolan blev obligatorisk i
    mitten på 1800-talet-

  96. -blev det en snabb försvenskning.

  97. Barnen var tvungna
    att lära sig svenska i skolan.

  98. Småningom sa lärarna:

  99. "Prata inte finska hemma,
    för barnen kan så dålig svenska."

  100. Successivt blev det
    en försvenskning.

  101. Man började gå ut i samhället.

  102. Man flyttade, jobbade utanför hemmet och
    var tvungen att kunna svenska.

  103. Man såg framåt på 1900-talet. Man
    såg inte bakåt och höll traditioner-

  104. -utan man såg utvecklingen
    och ville hänga med.

  105. Man lärde inte barn finska längre.

  106. De finnar som flyttat till Värmland blev
    tvåspråkiga-

  107. -men bevarade sitt kulturella arv.

  108. Till detta mångkulturella Värmland,
    anlände i början av 1800-talet-

  109. -den finske folklivsforskaren
    Carl Axel Gottlund-

  110. -som kom att slå ett slag
    för sverigefinnarnas arv.

  111. Här har vi en minnessten
    över de finska familjerna.

  112. På stenen kan man läsa om alla
    som flyttade till den svenska sidan-

  113. -under 1500- och 1600-talen.

  114. Det finns
    över 430 olika släktnamn på stenen.

  115. Det innebär att många flyttade över.
    Men släktnamnen dog ut snabbt.

  116. När man skrev i kyrkböckerna-

  117. -fick man inte använda finska släkt-
    namn, utan försvenskade förnamnen-

  118. -och använde pappans namn
    som efternamn.

  119. Heikki Häkkinen
    som kom hit på 1640-talet...

  120. -...heter Henrik Tomasson officiellt.
    -Varför fick man inte ha finska namn?

  121. När man kom över
    skulle man bli helsvensk.

  122. Då tyckte myndigheterna att det
    var svårt att stava de finska namnen-

  123. -och döpte om dem till svenska namn.

  124. Under Carl Axel Gottlunds vandringar i
    finnskogen 1821 var det så-

  125. -att han hörde med familjerna
    om vad de tillhörde för släkt.

  126. Han skrev in det i kyrkboken
    som han lånade i smyg.

  127. På natten satt han och plitade in
    de finska efternamnen i kyrkboken.

  128. Det var ett lagbrott, men en god sak för
    släktforskarna av i dag.

  129. Berätta om Carl Axel Gottlunds "crazy"
    idé.

  130. När Gottlund var här hade föreningen
    mellan Finland och Sverige upphört-

  131. -och de var separata länder.
    När Gottlund pratade med bönderna-

  132. -blev det så att han försökte få dem att
    vara stolta över sin finskhet.

  133. Han hade tänkt sig ett självstyrande
    område med finska församlingar.

  134. Det skulle vara finska kyrkor,
    skolundervisning för finska barn-

  135. -och det skulle bli ett finskt härad
    över den svenska och norska gränsen.

  136. Men när myndigheterna
    fick papprena i hand-

  137. -blev det tvärtom.
    Det blev inte lyckat-

  138. -utan man skickade svenska böcker till
    finnskogen-

  139. -så att befolkningen
    skulle lära sig svenska.

  140. Finskan är ett av de äldsta språken som
    talats i Sverige.

  141. Svedjefinnsättlingarna Jansson bodde i
    den sista rökstugan, Ritamäki-

  142. -fram till 1964.

  143. Därmed avslutades ett kapitel
    om svedjefinnarna i Sverige.

  144. Vad kommer att hända
    med sverigefinskan i framtiden?

  145. Sverigefinskans framtid
    är egentligen-

  146. -på samma sätt
    som för de andra minoritetsspråken-

  147. -inte alls garanterad.

  148. I slutändan handlar det om att
    yngre generationer intresserar sig-

  149. -och ser det inte bara
    som en personlig resurs-

  150. -utan också som en möjlighet
    i vidare bemärkelse-

  151. -inom yrkeskarriär
    eller som en sorts kulturellt språk.

  152. Sverigefinnarna har varit anonyma
    i det offentliga livet i Sverige-

  153. -med tanke på storleken på gruppen.

  154. Först efter minoritetsstatusen-

  155. -kan man se en förändring
    av självkänsla och identitet.

  156. Sen kan man diskutera
    om språket är det viktigaste-

  157. -ur identitets- och kultursynvinkel.

  158. Men det är säkerligen så
    att om språket försvinner-

  159. -försvinner många dimensioner
    av kulturen.

  160. Det är omöjligt att upprätthålla
    en kultur som inte är språkbunden.

  161. Vad vackert. Det var ett bra lockrop, i
    mina öron i alla fall.

  162. -Han ser lite fundersam ut.
    -De lyssnade fint.

  163. Han verkar vara kär i dig nu.

  164. Han fick ett mycket mildare uttryck
    i ögonen.

  165. Han funderar på
    om han ska beskydda flocken.

  166. Vad tyckte du?

  167. Jag måste i ärlighetens namn ta tillbaka
    det jag påstod om kitsch.

  168. Det var nästan lysande, det här.
    Jag häpnar.

  169. -Jag måste ge det högsta betyg.
    -Tackar.

  170. Varsågod. Nu tar jag lite
    varmt kaffe, och en kaka också.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Finska

Avsnitt 5 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Många värmlänningar har finskt påbrå. Det beror på att finsktalande befolkning slog sig ned i Värmland på 1500-och 1600-talen för att arbeta inom jordbruket. Max Landergård reser till Torsby och går i finska fotspår och försöker ta reda på varför finska blev ett av Sveriges officiella minoritetsspråk.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska, Svenska > Språkbruk > Nationella minoritetsspråk
Ämnesord:
Finnmarker, Finska språket, Språkvetenskap, Sverigefinnar, Värmland
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Jakten på språket

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på språket

Samiska

Avsnitt 1 av 6

Vad betyder språket för samerna? Vi besöker en renslakt utanför Kiruna och hör samer berätta om sin relation till språket. Dessutom möter vi artisten Sofia Jannok som skriver låtar på samiska.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på språket

Romani chib

Avsnitt 2 av 6

Hur kom romani chib till Sverige? En historisk resa om uppkomsten av ett av Sveriges officiella minoritetsspråk.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på språket

Jiddisch

Avsnitt 3 av 6

Jiddisch höll på att utrotas på grund av nazisternas judeförföljelser under andra världskriget. Vi besöker koncentrationslägret i Auschwitz samt ett jiddischseminarium i Jönköping - två platser med olika innebörd för språket.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på språket

Meänkieli

Avsnitt 4 av 6

Hur blev meänkieli ett av Sveriges officiella minoritetsspråk? Max Landergård reder ut historien och språkets födelse, utveckling och bevarande.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på språket

Finska

Avsnitt 5 av 6

Varför har många värmlänningar finskt påbrå? Max Landergård försöker ta reda på varför finska blev ett av våra officiella minoritetsspråk.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på språket

Svenska

Avsnitt 6 av 6

Hur valdes minoritetsspråken ut och varför behövs det en lag för att skydda svenska språket? Max Landergård undersöker.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaModerna spökhistorier - meänkieli

Vikarien

Min klass är vanligtvis stökig, men när en ny vikarie tar över blir alla tysta. Jag anar en kuslig hemlighet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaModerna spökhistorier - meänkieli

Vacker utsikt

Vi är på semester på Cypern och har hyrt en bil med gps. Vi är på väg upp i bergen för att titta på utsikten. Men vad är det gps:en säger egentligen? Är det bara jag som hör?

Fråga oss