Lyssna

Anaconda Gesellschaft

Anaconda Gesellschaft

Om Anaconda Gesellschaft

Nyfikna reportage om tyskspråkiga länders realia, det vill säga det som inte direkt har med den rena språkinlärningen att göra. Vi får höra mer om bitar ur den tyska efterkrigstidshistorien som har format dagens Tyskland, bland annat det kalla kriget, Berlinmuren, det tyska undret och Rote-Armee-Fraktion. Vi lär oss även om Schweiz och deras system med direktdemokrati, och du får höra om den schweiziska kantonen där kvinnlig rösträtt inte infördes förrän år 1990.

Till första programmet

Anaconda Gesellschaft : Berlinmuren byggs, 1961-1963MaterialDela
  1. Hej, läser ni tyska här, eller?

  2. Ja!

  3. Vet du varför muren byggdes?

  4. Berlinmuren byggdes för att hålla dem inne på östsidan så att de inte kunde fly över till västsidan.

  5. Östbor åkte över till västsidan för att arbeta, eftersom inkomsterna var större på den sidan.

  6. Det var inget bra för ekonomin på östsidan.

  7. För att dela Öst- och Västberlin i två delar.

  8. Tyskland år 1961. Mängder av människor flyr från öst till väst.

  9. DDR, Östtyskland, bestämmer sig för att stänga gränsen till väst. Men de berättar inte vad de tänker göra.

  10. Mir ist nicht bekannt, dass solche Absicht besteht …

  11. Niemand hat die Absicht eine Mauer zu errichten.

  12. I juni 1961 säger alltså DDR:s statschef Walter Ulbricht, att ingen har för avsikt att bygga en mur.

  13. Ett par månader senare, i augusti, var murbygget ett faktum.

  14. För att ta reda på mer om varför muren byggdes och hur politikerna i väst reagerade

  15. åkte jag till Berlin och ställde frågan till Hanno Hochmuth, som är historiker på Freie Universität.

  16. 1961 kam die Mauer. Warum? Ganz einfach.

  17. Von 1949 bis 1961 sind aus der DDR ungefähr 3 Millionen Menschen geflohen.

  18. Die DDR war kein großes Land, da lebten ungefähr nur 16 - 17 Millionen Einwohner

  19. und da waren 3 Millionen, die von der DDR in den Westen gegangen sind, eine sehr, sehr große Zahl.

  20. Vor allem weil das sehr viele Junge Leute gewesen sind,

  21. die gerade mit ihre Ausbildung fertig waren,

  22. und die sich im Westen vor allem zwei Dinge erhofften.

  23. Zum einen politische Freiheiten, die es im Osten, in der Diktatur nicht gab,

  24. und zum anderen der Lebensstandard

  25. – Autos, Fernseher, ein schönes neues Leben im Wirtschaftswunderland.

  26. Deswegen sind sehr, sehr viele Menschen aus dem Osten in den Westen gegangen.

  27. Deswegen hat der Osten die Mauer gebaut, um diese Menschen einzuschließen, damit sie nicht weiter fliehen.

  28. Här är Berlin, och här är Brandenburger Tor,

  29. och här går gränsen mellan Östberlin och Västberlin och gränsen mellan öst och väst, helt enkelt.

  30. Framför Brandenburger Tor har fem stridsvagnar kört upp.

  31. Det är här inte längre fråga om en gräns i vanlig mening - det ser mera ut som en frontlinje.

  32. Muren byggdes alltså för att stoppa människorna från att fly från öst till väst

  33. Men hur reagerade man då i väst?

  34. Konrad Adenauer var förbundskansler i Västtyskland

  35. och i Berlin satt en borgmästare som hade varit motståndsman under andra världskriget.

  36. Han hette Willy Brandt. Hanno Hochmuth berättar.

  37. Hier in Westberlin regierte Willy Brandt.

  38. Der regte sich ganz toll auf über den Bau der Berliner Mauer.

  39. Der protestierte. Sowohl bei John F. Kennedy, dem amerikanischen Präsidenten, als auch bei Konrad Adenauer.

  40. Ich wende mich in dieser Stunde ganz bewusst auch an die Landsleute des Zonenregimes.

  41. Lasst Euch nicht zu Lumpen machen.

  42. Schießt vor allem nicht auf eure eigenen Landsleute!

  43. Berlins borgmästare, Willy Brandt, var alltså emot byggandet av muren.

  44. Men hur reagerade då Konrad Adenauer – förbundskanslern i Västtyskland?

  45. Konrad Adenauer war immer ein Politiker, der eher in Köln lebte,

  46. der sehr, sehr stark am Westen Deutschlands interessiert war,

  47. aber Vorbehalte gegenüber dem Osten Deutschlands hatte.

  48. Und als die Mauer gebaut wurde, kam Adenauer nicht nach Berlin,

  49. sondern Adenauer machte Wahlkampf – gegen Willy Brandt.

  50. Und auch John F. Kennedy hat zunächst nicht viel gegen den Mauerbau unternommen.

  51. John F. Kennedy ist im Prinzip glücklich gewesen,

  52. dass Chruschtschow erlaubt hatte, dass die Mauer gebaut wurde.

  53. Denn das war ein deutliches Zeichen dafür,

  54. dass der Osten, dass die Sowjets und auch die DDR, nicht mehr ganz Berlin beanspruchten.

  55. Das war so ein bisschen die Untätigkeit sowohl von Bonn,

  56. als auch von Washington, als die Berliner Mauer gebaut wurde.

  57. Willy Brandt als Westberliner Bürgermeister, hat im Juni 1963 John F. Kennedy in Berlin begrüßt.

  58. John F. Kennedy wurde in Berlin herumgeführt.

  59. Er hat sich auch die Mauer angeschaut. Er war auch am Checkpoint Charlie.

  60. Flygplatsen Tegel, i Västberlin. President Kennedy har just, i morse, satt sin fot på västberlinsk mark.

  61. Han hälsas utav Berlins regerande borgmästare Willy Brandt, och av förbundskansler Adenauer.

  62. Er war aber vor allem auch beim Rathaus Schöneberg. Das war das Rathaus in Westberlin.

  63. Vor diesem Rathaus Schöneberg hat ungefähr eine halbe Million Menschen gestanden.

  64. Die wollten alle Kennedy sehen.

  65. Kennedy hielt eine Rede, in der er Westberlin als Stadt der Freiheit bezeichnete.

  66. Two thousand years ago, the proudest boast was "civis Romanus sum!"

  67. Today in the world of freedom, the proudest boast is “Ich bin ein Berliner!”

  68. Genom sitt tal visade John F. Kennedy sin solidaritet med Berlinarna, men muren var ett faktum.

  69. Hur skulle det kännas att bo i en stad där man plötsligt satte upp en mur?

  70. Jag frågade några elever på Blackebergs gymnasium hur de skulle reagera.

  71. Jag tror inte riktigt jag kan föreställa mig hur det skulle kännas att bara skäras av från halva samhället.

  72. Jag tänker att det måste kännas väldigt konstigt att se den andra sidan utvecklas, medan sin egen sida står still i utvecklingen.

  73. Hanno Hochmuth växte själv upp bakom muren i Östberlin.

  74. Ich war 12 Jahre alt als die Mauer fiel.

  75. Wir sind sehr, sehr stark im Sinne des Sozialismus erzogen worden.

  76. Und wir wussten, der Feind ist hinter der Mauer.

  77. So, zumindest haben wir das in der Schule gelernt.

  78. Im Wirklichkeit haben die meisten von uns den Westen nicht als Feind betrachtet, sondern oftmals als Vorbild.

  79. Das war die Schizophrenie im Osten,

  80. dass man einerseits lernte der Westen sei der Feind und damit aufwuchs, dass die Mauer selbstverständlich war.

  81. Und auf der anderen Seite war der Westen aber auch sehr attraktiv

  82. und man konnte das zumindest im Fernsehen auch sehr, sehr gut sehen.

  83. Muren särade på vänner och familjer och det var inte förrän två år efter att muren byggts

  84. som västberlinare för första gången kunde hälsa på sina vänner och släktingar i öst.

  85. Dezember 1963, also erst zwei Jahre später – über zwei Jahre später –

  86. erhielten die Westberliner zum ersten Mal die Möglichkeit Ostberlin zu besuchen.

  87. Es war ausgehandelt worden mit der DDR als eine Art Weihnachtsgeschenk.

  88. Und über eine Million Menschen aus Westberlin

  89. haben zur Weihnachten die Möglichkeit genutzt Ostberlin zu besuchen, um ihre Verwandten dort zu besuchen.

  90. Die Westberliner fühlten sich auch selber eingemauert und sangen auch oftmals ein Lied vom Insulaner.

  91. Also, so wie Bewohner auf einer Insel irgendwo im Südpazifik, nannten sie sich Insulaner.

  92. Es liegt eine Insel im roten Meer, und die Insel heißt Berlin.

  93. Der Osten ist nah und der Westen ist fern, und manch Flugzeug dröhnt durch die Nacht.

  94. Und wacht man dann auf, ha’m verärgerte Herrn – sich was Neues ausgedacht.

  95. Der Insulaner hofft unbeirrt, dass seine Insel wieder’n schönes Festland wird.

  96. Berlinmuren stoppade flyktströmmarna från öst till väst,

  97. men många försökte fortfarande ta sig över – trots livsfaran.

  98. Insgesamt sind ungefähr 50 000 Menschen zwischen 1961 und 1989 erfolgreich geflohen, von Ost nach West,

  99. indem sie aus Fenstern gesprungen sind, indem sie Tunnel gegraben haben, zum Teil auch mit Ballons.

  100. Aber es gab auch mindestens 136 Menschen,

  101. die an der Berliner Mauer ums Leben gekommen sind.

  102. Schießt vor allem nicht auf eure eigenen Landsleute!

  103. Mer om Willy Brandt, som blev Tysklands fjärde förbundskansler

  104. och som fick Nobels fredspris, hör du i nästa program.

  105. Skynd dere å handle, før det er for sent å angre.

  106. Mer material och arbetsuppgifter till det här programmet hittar du på www.ur.se/anacondaaufdeutsch.

  107. Jag heter Thérèse Amnéus.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Berlinmuren byggs, 1961-1963

Avsnitt 3 av 10

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför byggdes Berlinmuren? Och hur reagerade politikerna i väst på murbygget? Berlins borgmästare Willy Brandt uppmanade tidigt tyskarna att inte skjuta mot sina egna landsmän och den amerikanske presidenten John F. Kennedy uttalade sin solidaritet med berlinarna i det berömda talet "Ich bin ein Berliner". Det handlar om hur ett helt land stängdes in bakom en mur och om en regim som sköt mot dem som försökte fly.

Ämnen:
Moderna språk > Tyska
Ämnesord:
Berlinmuren, Berlins historia, Historia, Tyskland, Tysklands historia
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9, Gymnasieskola

Alla program i Anaconda Gesellschaft

Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaAnaconda Gesellschaft

Efter kriget, 1945-1949

Avsnitt 1 av 10

Hur såg det tyska samhället efter andra världskriget innan Västtyskland fick sin första förbundskansler?

Svårighetsgrad:
A2
Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaAnaconda Gesellschaft

Den stora uppbyggnaden, 1949-1961

Avsnitt 2 av 10

Hur fick Västtysklands första förbundskansler Konrad Adenauer landet på fötter efter andra världskriget?

Svårighetsgrad:
A2
Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaAnaconda Gesellschaft

Berlinmuren byggs, 1961-1963

Avsnitt 3 av 10

Varför byggdes Berlinmuren? Och hur reagerade politikerna i väst? Om hur ett helt land stängdes in bakom en mur och en regim som sköt mot dem som försökte fly.

Svårighetsgrad:
A2
Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaAnaconda Gesellschaft

Tid för revolt, 1968-1974

Avsnitt 4 av 10

Vi hör om studentrevolten, den tyska terroristorganisationen RAF, Willy Brandts nya östpolitik som han fick Nobels fredspris för, samt den spionskandal som satte punkt för Brandts tid som förbundskansler.

Svårighetsgrad:
A2
Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaAnaconda Gesellschaft

Krishantering, 1974-1982

Avsnitt 5 av 10

Helmut Schmidts tid som förbundskansler i Västtyskland sammanföll med flera uppmärksammande terrordåd. Några av dem var ockupationen av den västtyska ambassaden i Stockholm och gisslandramat på Lufthansa-planet Landshut i Mogadishu.

Svårighetsgrad:
A2
Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaAnaconda Gesellschaft

Berlinmuren faller, 1989-1998

Avsnitt 6 av 10

Tysklands förbundskansler Helmut Kohl njuter länge av återföreningens välvilliga vindar efter Berlinmurens fall. Men varför faller Berlinmuren? Och hur kunde Kohl behålla makten i hela 16 år?

Svårighetsgrad:
A2
Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaAnaconda Gesellschaft

Nya utmaningar, 1998-2005

Avsnitt 7 av 10

Gerhard Schröder och hans regering säger nej till att kriga mot Irak efter 11 september-attackerna 2001. Det skapar stora problem i relationerna till USA, men stödet bland den tyska befolkningen är stort.

Svårighetsgrad:
A2
Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaAnaconda Gesellschaft

Den första kvinnliga förbundskanslern, 2005-

Avsnitt 8 av 10

Förbundskansler Angela Merkel är den första kvinnan på posten. Vem är hon? Och vilka utmaningar möter hon som ledare för landet med Europas största ekonomi och befolkning?

Svårighetsgrad:
A2
Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaAnaconda Gesellschaft

Schweiz - folkomröstningar

Avsnitt 9 av 10

I Schweiz röstar medborgarna i tio till tjugo folkomröstningar per år. Här får vi veta mer om landets politiska system kallat direktdemokrati.

Svårighetsgrad:
A2
Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
LyssnaAnaconda Gesellschaft

Schweiz - kvinnlig rösträtt

Avsnitt 10 av 10

Appenzell Innerrhoden införde, som sista kanton, kvinnlig rösträtt år 1990.

Svårighetsgrad:
A2
Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & moderna språk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Alors parle !

Avoir

Böja verbet avoir (= att ha), i presens. Lisa kastas in i en poängjakt på stan där hon måste iscensätta alla böjningar av verbet. Hon får med sig en väska med saker som hon måste ge till människor hon träffar för att med rätt kontext kunna säga olika böjningar av avoir, till exempel: "ni har en ananas?" eller "han har en saxofon?". Fördjupning om användbara uttryck med verbet "avoir".

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Nouvelles en français facile

2019-02-16

Nyheter direkt från Paris på lätt franska. En kampanj mot homo- och transfobi lanseras i skolor över hela Frankrike. Utrikesministern vill testa att starta lektionerna i skolan en timme senare för att eleverna inte ska vara för morgontrötta. Musik med Minuit, ett syskonpar som är barn till två kända franska musiker.