Titta

UR Samtiden - Vägar framåt

UR Samtiden - Vägar framåt

Om UR Samtiden - Vägar framåt

Regeringen har beslutat att ge ett antal myndigheter och institutioner i uppdrag att komma in med underlag för en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande. Ytterligare ett antal institutioner har bjudits in att lämna bidrag. Uppdrag och inbjudan gäller både arkiv, bibliotek, museer och institutioner med audiovisuella samlingar. Den digitala utvecklingen erbjuder "minnesinstitutionerna" helt nya möjligheter att ge medborgare och forskare tillgång till kulturarvet, Som uppstart för arbetet bjöd Kulturdepartementet in de berörda institutionerna till en konferens den 17 december 2009 med rubriken "Vägar framåt". Syftet var att informera om uppdraget och att klargöra vilka förväntningar som finns. Det gavs också tillfälle att lyssna till talare som berättade om arbetet i våra grannländer, höra om goda exempel i Sverige och ta del av inspirerande tankar om kulturinstitutionernas roll i det nya medielandskapet.

Till första programmet

UR Samtiden - Vägar framåt : Med användarna i fokusDela
  1. Hej!

  2. Tack. Jag ska prata om kulturarvs-
    projektet på Danmarks Radio-

  3. -och prata lite om två olika projekt:

  4. Bonanza och även
    ett nytt projekt som startar i vår.

  5. Jag är projektchef
    för kulturarvsprojektet i Danmark-

  6. -som är ett projekt
    inom Danmarks radio och tv-

  7. -där vi har fått finansiering
    från staten...

  8. Ser ni nån bild?
    Jag ber om ursäkt. Nu så...

  9. Ursäkta.

  10. Tack, tack.

  11. Jag ska prata lite om projektets
    "vad, varför och hur?".

  12. Vi digitaliserade materialet
    för att göra det tillgängligt-

  13. -och för att se till
    att det nådde användarna.

  14. Hur gjorde vi, då?
    Först ska jag berätta lite om DR.

  15. Det är motsvarigheten till SVT.
    Vi har ca 3 000 anställda.

  16. Vi har en årlig budget
    på en halv miljard euro.

  17. Och vi har opererat sen 1925.

  18. 1955 kom vår tv-avdelning
    och 1990 vår online-avdelning.

  19. I dag finns vi på alla plattformar
    och är mycket nöjda med det.

  20. Jag tänkte visa en liten film-

  21. -som borde ge er inblick i hur vi
    tänker och varför vi gör som vi gör.

  22. Det är vår gamla utbildningsminister-

  23. -Julius Bomholt,
    som inviger tv-avdelningen -55.

  24. Jag ska byta till filmen...

  25. Den är på danska, men den textad
    om ni inte skulle förstå.

  26. Då ska vi se...

  27. Den borde börja nu.

  28. Teknik...

  29. Är det nåt som är fel?

  30. Vi behöver ljud och...
    Jag ber om ursäkt.

  31. Kommer den? Ja, nu så.

  32. "...lika många tv-timmar
    som radio..."

  33. Det är ingen bild.

  34. Okej, vi struntar i filmen.

  35. Julius pratar om...

  36. Jag är online. Ni får ursäkta.

  37. Julius inviger tv-kanalen -55
    och håller ett intressant tal.

  38. Han pratar om hur tv
    kommer att förändra världen.

  39. Han säger mycket roligt.
    - Särskilt för nån som du, Johan.

  40. Han menar att vi bara kan sända tv
    i 1-1,5 timme om dagen-

  41. -för barn gillar tv, men bör inte se
    för mycket. Det är ett roligt klipp.

  42. Han inser inte hur tekniken
    ska förändra världen-

  43. -att vi nu har 400 tv-kanaler
    och att allt finns på nätet.

  44. Men han inser att materialet och
    tekniken kan öppna upp våra arkiv.

  45. Han pratar om
    hur det kan påverka skolan-

  46. -och hur det kan få pjäser och
    föreställningar att nå ut till fler.

  47. Det är intressant
    att han insåg det redan 1955.

  48. Han blev sedermera kulturminister,
    det är också intressant.

  49. Jag ska berätta lite
    om projektet först.

  50. Vi fick pengar för att vi flyttade.

  51. Ni arbetar tydligen
    utifrån en annan strategi.

  52. Ni behöver pengar,
    men hushåll med dem.

  53. Vi har utvecklat
    ett helt digitalt produktionssystem.

  54. Våra arkiv var analoga,
    så nu försöker vi digitalisera dem.

  55. Och användarna var ju redo.

  56. I Danmark
    har 94 % tillgång till internet-

  57. -med en acceptabel bandbredd.
    Det är många.

  58. Vi fick pengar 2007.
    Det är en särskild finansiering.

  59. Det är pengar utöver licensavgiften.

  60. De ska användas
    till att digitalisera våra arkiv.

  61. Samtidigt fick vi ett Copydan-avtal,
    vilket jag kan rekommendera.

  62. Jag vet att ni arbetar
    med samma sak här i Sverige.

  63. Vi får inte ge bort materialet-

  64. -men vi får streama innehållet
    enligt avtalet.

  65. Man kommer att behöva
    ny lagstiftning eller nya avtal-

  66. -om man vill gå i den här riktningen.

  67. Vår minister hjälpte oss mycket.
    Det här är ett bra tillvägagångssätt.

  68. Kulturprojektet har två huvudsyften.

  69. Det handlar om bevarande,
    vilket är vårt främsta mål.

  70. Arkiven var hotade
    och vi måste bevara dem.

  71. Men det handlar också
    om kontextualisering.

  72. Vi ger inget tillbaka om...

  73. Om vi digitaliserar det
    och inte visar det-

  74. -så förändras ingenting.
    Allt byter bara plats.

  75. Så kulturarvprojektet fokuserar på
    hur vi får ut materialet till folk-

  76. -så att det förändrar deras vardag.

  77. Det här gör vi
    via både interna och externa projekt.

  78. Vårt arkiv består av
    35 hyllkilometer.

  79. Det är ca 6 000 timmars material.

  80. Och vi har digitaliserat det
    sen 2007.

  81. Nu har vi digitaliserat
    120 000 radiotimmar-

  82. -och ska nu börja digitalisera
    tv-programmen.

  83. Vi digitaliserar det inte
    nödvändigtvis själva.

  84. Vi har fått särskilda medel
    så jag ansvarar för-

  85. -att digitaliseringen
    blir billig och bra.

  86. Radiodelen digitaliseras i Belgien
    och tv-materialet görs internt.

  87. Det är en ren lönsamhetsfråga.
    Antingen lönar det sig eller ej.

  88. Det är en strikt budget.

  89. Internt fokuserar vi på
    att bevara arkivet-

  90. -och se till att det går
    att använda och återanvända.

  91. Vår främsta kompetens
    är inte att stå för arkivet.

  92. Det är att producera rätt produkter.

  93. Vi borde kunna dela med oss
    utan att förlora nånting.

  94. Det här är en ständig diskussion
    och en viktig detalj-

  95. -men jag anser att vi måste,
    inom lagens gränser-

  96. -försöka göra arkivet
    så tillgängligt som möjligt.

  97. Jag ska visa hur vi gör det.

  98. Fler saker står på vår sida.
    Tekniken blir bara billigare.

  99. Den är inte gratis, inte än.

  100. Och som institutioner
    borde vi försöka tänja på gränserna.

  101. Vi är inga borgar
    som innehåller kultur.

  102. Vi ska vara distributörer av kultur,
    varhelst våra användare är.

  103. Vi startade projektet Bonanza,
    som jag ska berätta om nu.

  104. Det besvarar frågan:
    "Hur går vi till väga?"

  105. Vi börjar närma oss så sakteliga.
    Vi testar det-

  106. -och ändrar våra egna
    och användarnas föreställningar.

  107. Tanken var
    att få användarna att förstå-

  108. -att digitalisering
    är en lång och svår process-

  109. -men att de kan vara delaktiga.
    Vi gjorde en webbsida.

  110. Vi digitaliserade tusen stumpar
    i tio olika kategorier-

  111. -och bad tittarna rösta om vilka
    program vi skulle digitalisera först.

  112. Det var en oerhörd succé.
    Jag ska visa er lite...

  113. Tanken är att folk
    ska få uppleva vårt material-

  114. -men på ett lagligt,
    roligt och underhållande sätt.

  115. Det här är musikkategorin.

  116. Man går in på sidan, och där
    hittar man hundra olika snuttar.

  117. Sen kan man... Jag gillar The Doors.
    Jag vill titta på ett klipp.

  118. Det gillar jag.
    Det vill jag rösta på.

  119. Jag gillar även Ray Charles.

  120. Jag gillar faktiskt Ray Charles mer,
    så jag byter plats på dem.

  121. Vi ville göra en kul, lättillgänglig
    webbsida med kvalitetsmaterial-

  122. -och låta användarna
    diskutera och rösta på innehållet-

  123. -och slutligen digitalisera
    det de valde.

  124. Användarna fick dels en upplevelse...

  125. De sökte, såg sånt de ogillade och
    gillade, de diskuterade innehållet.

  126. När de sen valde
    fick de en spännande omröstning-

  127. -samt fick en förståelse
    för att det tog tid.

  128. De röstade och sen fanns materialet
    inte tillgängligt förrän nästa vecka.

  129. Vi visade dem att digitalisering är
    en lång process, vilket var syftet.

  130. Vi gjorde alltså det här...

  131. De tolv första veckorna
    när folk fick rösta-

  132. -hade vi över tio miljoner video-
    tittare, vilket är helt fantastiskt-

  133. -jämfört med hur mycket
    vår VOD-tjänst används annars.

  134. Mer än 100 000 människor
    deltog i omröstningen.

  135. Folk gillade det.
    Det var en stor händelse.

  136. Man kan säga
    att vi löste hela konceptbiten.

  137. Sen utvecklades det
    till en ny produkt: Bonanza-arkivet.

  138. När det är Eurovision Song Contest,
    till exempel-

  139. -så lägger vi ut gamla tävlingar.

  140. Så vi använder det
    som ett tema-arkiv.

  141. Nu ska vi återgå till att använda det
    som ett omröstningsverktyg-

  142. -för nu används det bara som arkiv.
    Folk är där i ca tolv minuter.

  143. Vi har fortfarande många användare,
    men vill ha den där interaktionen-

  144. -så vi ska ha omröstningar igen.

  145. "Vem är värst i den serien?"
    och andra roliga saker.

  146. Vi gör ett Bonanza för Iphone.
    Vi vill nå ut till andra plattformar.

  147. Eftersom det var en sån succé har det
    blivit ett starkt varumärke inom DR.

  148. Vi har precis lanserat en ny tv-kanal
    - DRK, där K står för kultur.

  149. De visar två timmar Bonanza varje dag
    där vi repriserar gamla serier.

  150. Det här samverkar
    med hela plattformstanken.

  151. Vi ser vad som är populärt på nätet,
    och sen visar vi det för tv-tittarna.

  152. Det vi visar i tv
    går sen tillbaka till arkivet.

  153. Väljer vi nåt som inte digitaliserats
    blir det en tillgång i nätarkivet.

  154. Så arkivet och tv-programmet
    tillsammans är en Bonanza-grej.

  155. Det är jättebra.

  156. Det här är alltså Bonanza.
    Vi vill ha användarengagemang.

  157. Vi vill få folk intresserade av att
    dela med sig av sina upplevelser.

  158. Vi sysslar även med samarbeten,
    som vi hörde i introduktionen här.

  159. Vi delar med oss av vår kunskap till
    andra kulturinstitutioner i Danmark.

  160. Vi har ett frivilligt samarbete-

  161. -med de sju största
    arkivinstitutionerna-

  162. -där vi försöker visa värdet av
    hur man sammanställer arkiven.

  163. Man kan se hur ett politiskt klimat
    eller en politisk lösning-

  164. -vid en viss tidpunkt, förändrade
    en artists beteende, till exempel.

  165. Vi försöker se om vi kan sammanställa
    arkiven så att de kan-

  166. -belysa samma frågor
    ur olika perspektiv. Det är tanken.

  167. Internet är så stort
    att storleken har betydelse.

  168. Om vi sammankopplar våra arkiv
    kan vi hänvisa till varandra.

  169. "Om du gillar det här, finns det mer
    material hos den här institutionen."

  170. Vi har bara börjat.
    Det är främst ett visionärt arbete.

  171. Vi har samlat några huvudpunkter
    på Dansk kulturarv-

  172. -där vi har en informationssida
    med olika demoprojekt.

  173. Vi gjorde en demo om
    hur det här kunde fungera i skolan.

  174. Vi testade det.

  175. Eleverna tyckte om att få
    allt material samlat på ett ställe.

  176. Man kunde tagga saker
    och lägga in egen metadata.

  177. Det var intressant att se
    hur man kan berika arkiven-

  178. -med användarnas information.

  179. Vi försökte utveckla ett sätt
    för att samla det här.

  180. Kulturdepartementet uppskattade
    kostnaden till tre miljarder.

  181. Det är mycket pengar,
    och det tar lång tid.

  182. Men tekniken blir allt billigare-

  183. -och man kan åstadkomma mycket
    genom samarbete.

  184. Om ni går in på Dansk kultur
    kan se våra demo.

  185. Där kan ni se hur vi jobbbar,
    vilket är intressant som showcase.

  186. Men om man vill driva det här-

  187. -så måste det ge
    institutionerna nånting.

  188. Så medan vi försöker lösa frågan-

  189. -om hur man skapar ett Google
    för våra kulturtillgångar-

  190. -så utvecklade vi olika teman ihop.

  191. Det tänkte jag prata om nu.
    Räcker tiden? Det gör den nog.

  192. Tillsammans med
    det danska statsbiblioteket-

  193. -som levererar material
    till studenterna-

  194. -och med Danmarks forskningsnät,
    som har infrastrukturen-

  195. -och vår digitaliserade radiosamling,
    så har vi startat projektet LARM.

  196. Det betyder "ljud".
    Det är även namnet på ett projekt-

  197. -som bedrivs
    vid Köpenhamns universitet.

  198. Där försöker vi göra mer än
    50 000 radiotimmar tillgängliga.

  199. Från 1989 fram till i dag
    har vi spelat in allt som har sänts.

  200. Det är den samlingen
    som vi vill göra tillgänglig.

  201. Tanken är att om vi ger studenterna
    tillgång till radiosamlingen-

  202. -så kan vi samla in ny metadata.

  203. Så vi försöker visa
    att det finns en koppling-

  204. -mellan att använda materialet och...

  205. Och den interaktionen skapar
    nytt värde åt de gamla arkiven.

  206. Jag ska visa. Vi har en teori
    om en evig värdeslinga.

  207. När man digitaliserar material
    och gör det tillgängligt-

  208. -om man då gör det smart
    och övervakar förändringarna-

  209. -så fortsätter det att förändras
    och nå ut till nya människor-

  210. -och den kedjereaktionen
    skapar ett socialekonomiskt värde-

  211. -som kan vara mer kunskap
    hos användaren-

  212. -saker som vi inte ens
    har kommit på än, och så vidare.

  213. Det får nog avsluta mitt anförande.

  214. Jag skulle vilja avsluta med att säga
    att ur mitt perspektiv-

  215. -så anser jag att användarna bör ses
    som samarbetspartner.

  216. De berikar våra arkiv
    om de får chansen.

  217. Det är genom den här kunskaps-
    överföringen av vårt material-

  218. -och deras användande
    som vi fullbordar vår uppgift.

  219. Public service
    är fortfarande rätt väg.

  220. Vi upptäcker bara nya vägar att gå.

  221. Det var allt.

  222. Ja, det stämmer.

  223. Ta vår radiosamling till exempel.

  224. Den ligger på gamla DAT-kassetter.
    Såna band rymmer två timmar.

  225. Allt spelas in automatiskt
    sen -98.

  226. Så vi har 175 000...

  227. Vi har 175 000 band,
    som inte har nån metadata.

  228. All information vi har är att det var
    ett nyhetsinslag från en viss dag-

  229. -men vi vet inte vad det innehåller.

  230. Så genom att göra det offentligt
    och låta studenterna använda det-

  231. -och låta dem delta i processen,
    kan vi få information om innehållet.

  232. Den uppgiften skulle förut-

  233. -ha utförts av våra egna anställda.

  234. Men när man ser på omfattningen
    inser man att det är omöjligt.

  235. Men nu bidrar användarna
    till att skapa värde-

  236. -för vårt arkiv, och de använder
    själva arkivet och drar nytta av det.

  237. För om de inte får ut nåt av det,
    använder de det inte.

  238. Så om de använder det,
    skapar det värde.

  239. Det är jätteviktigt. Vi kan inte
    nog påpeka hur viktigt det är-

  240. -att vi träffar nya människor
    som har en ny syn på teknik-

  241. -och som förstår allt det nya
    bättre än vi.

  242. Vi tar det bästa från den nya världen
    och från vår egen värld.

  243. Vår kompetens som kulturinstitutioner
    bevarar våra arkiv-

  244. -och gör att vi får rätt metadata
    på materialet.

  245. Men jag ser inget problem
    med användargenererad metadata.

  246. Det är bara ytterligare data.
    Det är det nya.

  247. Förut hade varje artikel metadata.
    Och det fanns en logik i det.

  248. Om metadatan inte stämde,
    tappade man bort artikeln.

  249. Men i den digitala eran kan man ha
    hur mycket metadata som helst.

  250. Det ses ofta som ett dilemma-

  251. -och som nåt farligt
    för institutionerna.

  252. Men det är det inte.
    Det är bara så man gör numera.

  253. Institutionerna har kvar sin egen
    metadata, som de kan kalla sann.

  254. Men materialet kan aktiveras
    av all typ av metadata-

  255. -som användarna finner vettig.
    Så vi begränsar våra arkiv-

  256. -om vi inte tar till vara
    den här chansen.

  257. Jag kan inte se nåt problem med
    att samarbeta med privata samlingar.

  258. När vi inledde det här samarbetet
    var det en del av...

  259. Det var ett logiskt samarbete.
    Alla institutionerna medverkade-

  260. -i kulturdepartementets utredning om
    digitaliseringen av vårt kulturarv.

  261. Vi ville som institutioner
    markera att det här var viktigt.

  262. Så viktigt att vi ville samarbeta
    i den här frågan.

  263. Därför var det bara
    de största institutionerna.

  264. Många av dem brukar träffas ändå.

  265. Och eftersom DR finansieras
    på ett annat sätt blev vi inbjudna.

  266. Vi hade redan pengarna,
    för vi fick finansieringen först-

  267. -och vi hade erfarenhet av
    att kontextualisera material online.

  268. Så vi beslutade att vi skulle vara
    värdar för samarbetet.

  269. Men det är ingen liten klubb.

  270. Samarbetet används inte så.
    Vi träffas inte så ofta.

  271. Nu träffas vi två och två.

  272. Jag gör LARM-projektet
    med statsbiblioteket.

  273. Vi har precis samarbetat
    med Danmarks konstmuseum-

  274. -om Wilhelm Freddie, en
    surrealistisk konstnär från 30-talet.

  275. Förhoppningsvis
    ska DR samarbeta med Adidas-

  276. -i sommar under... Förlåt.

  277. Under fotbolls-VM ville Adidas
    göra saker på temat fotboll.

  278. Och vi tänker på användarnas bästa-

  279. -så om Adidas vill inleda
    ett samarbete-

  280. -som fungerar ur ett public service-
    perspektiv för DR-

  281. -då vill vi gärna delta.

  282. Vi kan inte utesluta olika parter.
    Vi måste dela med oss.

  283. Om vi vill samarbeta,
    måste vi göra det med alla.

  284. Så länge det inte inkräktar
    på våra rättigheter och övertygelser.

  285. Det är de stora frågorna, anser jag.

  286. Vi inledde det här samarbetet
    eftersom det var vi som var med-

  287. -i det nationella arbetet
    från departementets sida.

  288. I framtiden handlar tillgänglig-
    görandet av kulturarvet om-

  289. -att alla samarbetar.
    Och min erfarenhet...

  290. Jag har samarbetat hos DR i sex år-

  291. -och jobbat med externa samarbeten.

  292. Men vi är tyvärr dåliga på det
    i den halvoffentliga sektorn.

  293. Det tar lång tid för oss
    att få förtroende för varandra.

  294. Det tar omkring två år
    för stora institutioner-

  295. -att få tillräckligt med förtroende
    för att kunna jobba ihop ordentligt.

  296. Vi måste bli bättre på
    att skapa förtroenderelationer.

  297. De är avgörande
    i såna här samarbeten.

  298. Man måste också se till behoven.
    Mina bästa samarbeten-

  299. -är när jag träffar
    statens konstmuseum och de säger:

  300. "Vi ska göra en utställning
    om Wilhelm Freddie."

  301. "Allt ska handla om Wilhelm Freddie
    i två månader."

  302. "Har ni nåt material som vi
    kan använda i vår utställning?"

  303. "Vi kan göra några korta filmer
    som ni kan få visa i tv."

  304. Så skapar man snabbt ett samarbete.
    Då löser det ett problem-

  305. -som ligger inom
    institutionens uppdrag och mål-

  306. -det året.
    Det bör nog hållas på årsbasis.

  307. För det är så lätt att sitta här och
    diskutera och göra upp stora planer.

  308. Men man måste bestämma ramarna.

  309. Sen får myndigheterna röja några
    av hindren, som copyright-frågan.

  310. Man måste ha några riktlinjer.

  311. Sen träffas man i mindre grupper
    och startar projekt-

  312. -där man kan nå nya människor
    som inte kommer till ens institution-

  313. -men som kanske kommer en dag,
    eller som aldrig gör det.

  314. Så tacklar man problemet.
    Fokusera på det som är meningsfullt.

  315. Om det är meningsfullt att arbeta
    med de där arkiven, så gör det.

  316. Ju bättre man blir
    på att förstå den nya världen-

  317. -desto attraktivare blir man
    i samarbetet.

  318. För om man hela tiden
    måste förklara för sin partner-

  319. -att det är mobilerna som gäller nu-

  320. -då är det inget samarbete längre,
    utan utbildning.

  321. Så träffas och hjälp varandra,
    det blir kanon.

  322. Det blir en lång process,
    men det kommer att gå fort.

  323. För om inte vi lägger ut det,
    lägger nån tittare ut det på Youtube-

  324. -i en dålig kopia, vilket är synd
    när vi själva kunde ha gjort det.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Med användarna i fokus

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tobias Golodnoff är projektchef på Danmarks Radio. Han talar om kulturarvsprojektet Bonanza på DR Medier, Danmarks Radio. Arrangör: Kulturdepartementet.

Ämnen:
Information och media
Ämnesord:
Kulturell verksamhet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vägar framåt

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägar framåt

Inledning

Leif Grundberg, moderator, berättar om förutsättningarna för seminariedagen Vägar framåt. Arrangör: Kulturdepartementet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägar framåt

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) inleder seminariedagen Vägar framåt. Arrangör: Kulturdepartementet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägar framåt

Kommunikationsrevolutionen

Johan Ronnestam, creative director och kommunikatör, talar om nya beteenden och nya förutsättningar i den digitala världen. Arrangör: Kulturdepartementet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägar framåt

Med användarna i fokus

Kan alla villiga medborgare bli arkivarier?Tobias Golodnoff, projektchef på Danmarks Radio, talar om kulturarvsprojektet Bonanza på DR Medier. Arrangör: Kulturdepartementet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägar framåt

Norges nationella strategi

Vigdis Moe Skarstein från det norska nationalbiblioteket talar om erfarenheterna av digital arkivering i Norge. Arrangör: Kulturdepartementet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägar framåt

Om uppdraget

Jakob Kihlberg talar om hur strategin för den svenska digitala arkiveringen ser ut och vilka förväntningar som finns på genomförandet. Arrangör: Kulturdepartementet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägar framåt

Samarbete ger synergi

Gunnar Sahlin, riksbibliotekarie, talar om att samarbete mellan landets myndigheter och institutioner kan ge stora synergieffekter. Arrangör: Kulturdepartementet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägar framåt

Den digitala verkligheten

Tomas Lidman, riksarkivarie, talar om krav och effekter i den digitala verkligheten. Arrangör: Kulturdepartementet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägar framåt

Kulturarvsinformation

Rolf Källman, Rksantikvarieämbetet, talar om den digitala utvecklingen som kan ge medborgare och forskare god tillgång till kulturarvet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägar framåt

Frågor och diskussion

En frågestund, med diskussion och avrundning av konferensen "Vägar framåt" ledd av moderatorn Leif Grundberg från Kulturdepartementet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Kvinnan mitt i kriget

Journalisten Terese Cristiansson har skrivit om mamman som vill sälja sin dotter, intervjuat IS-domare och talibankvinnor. I Turkiet, Afghanistan och Pakistan har hon alltid fokuserat på dem som har svagast röst i samhället. Och det är oftast kvinnorna. Här berättar hon om sitt arbete. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning