Titta

UR Samtiden - Vägar framåt

UR Samtiden - Vägar framåt

Om UR Samtiden - Vägar framåt

Regeringen har beslutat att ge ett antal myndigheter och institutioner i uppdrag att komma in med underlag för en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande. Ytterligare ett antal institutioner har bjudits in att lämna bidrag. Uppdrag och inbjudan gäller både arkiv, bibliotek, museer och institutioner med audiovisuella samlingar. Den digitala utvecklingen erbjuder "minnesinstitutionerna" helt nya möjligheter att ge medborgare och forskare tillgång till kulturarvet, Som uppstart för arbetet bjöd Kulturdepartementet in de berörda institutionerna till en konferens den 17 december 2009 med rubriken "Vägar framåt". Syftet var att informera om uppdraget och att klargöra vilka förväntningar som finns. Det gavs också tillfälle att lyssna till talare som berättade om arbetet i våra grannländer, höra om goda exempel i Sverige och ta del av inspirerande tankar om kulturinstitutionernas roll i det nya medielandskapet.

Till första programmet

UR Samtiden - Vägar framåt : Norges nationella strategiDela
  1. Tack för inbjudan.

  2. Stortinget, alltså Norges riksdag-

  3. -fastslog en nationell strategi-

  4. -för bevarande och förmedling
    av kulturarv före sommaren.

  5. För en gångs skull ligger Norge före
    Sverige. Det brukar vara tvärtom.

  6. Så det är en stor ära att få
    komma hit och prata om vårt arbete.

  7. Om tekniken står mig bi,
    så ska jag prata om-

  8. -vilken slags strategi
    Norges politiker har valt.

  9. Med utgångspunkt i att det handlar om
    både digitalt bevarande-

  10. -och digitalt tillgängliggörande,
    att ge tillgång via förmedling-

  11. -så är det principerna om hur man ska
    dela ansvaret för att få det gjort-

  12. -och främst upphovsrättsfrågan,
    som har nämnts flera gånger i dag.

  13. Det är nog det jag kan säga
    utan bilder.

  14. Jag vet inte om det är för att det är
    gratis eller betalteknik.

  15. Där.

  16. Nu ser både ni och jag.

  17. Jag tänkte berätta lite
    om några av våra digitala tjänster-

  18. -som har en förutsättning
    i den nationella digitala strategin.

  19. Jag hämtar exempel från Nasjonal-
    biblioteket, det är det jag kan bäst.

  20. Vi har en relativt ny tjänst
    som heter Bokhylla.no-

  21. -där vi lägger ut 50 000 böcker
    i fulltext för läsning på nätet.

  22. Det ska vi göra i tre år, utifrån
    ett avtal med upphovsrättinnehavare-

  23. -representerade av Kopinor,
    motsvarigheten till Copydan.

  24. Vi betalar för rättigheterna
    för att tillgängliggöra materialet.

  25. Det kan inte laddas ner
    förrän rättigheterna gått ut.

  26. Men det kan läsas,
    bläddras och sökas i.

  27. Det bygger på vår nordiska tradition
    med kollektiva licensavtal.

  28. Kopinor har ingått ett avtal med oss-

  29. -å 22 upphovsrättighets-
    organisationers vägnar.

  30. Pengarna som vi betalar
    fördelas i fonder.

  31. Det överstiger Nasjonalbibliotekets
    budget, men vi har fått ökade anslag.

  32. Det är ett pilotprojekt för att se
    vilka kriterier som ligga bakom-

  33. -att upphovsrättsskyddat material
    kan läggas ut på nätet.

  34. På Bokhylla.no kan man söka
    på titel, författare-

  35. -ord och citat ur texten.
    Vi både struktur- och OCR-behandlar-

  36. -så att man får många ingångar,
    apropå metadata och navigatorer.

  37. Om man söker på "majoriteten
    har alltid rätten på sin sida"-

  38. -kommer man till ett
    av Ibsens verk och kan läsa där.

  39. Vi kan också få information om
    boken man kommer in i.

  40. Man läser fulltexten
    och inte bara snuttar.

  41. Man får veta var man kan låna boken
    eller var man kan köpa den.

  42. Något som vi skulle vilja testa nu-

  43. -är att se om tillgängligheten
    på nätet reducerar lån eller köp-

  44. -eller om det inspirerar
    till köp av materialet.

  45. -elektroniskt eller i tryckt form.

  46. Vi hade ett förprojekt
    där vi la ut 14 000 böcker-

  47. -och det ledde till ökade lån
    av tryckta texter.

  48. Det är spännande att se hur länge
    det tryckta är slutprodukten-

  49. -eller om det blir digitalt.

  50. Och det här används.
    Vår första statistik visar-

  51. -att det varje månad är
    4 000-7 000 böcker-

  52. -av 17 000, som används.

  53. Det är en ökad procentandel
    av de verk som ligger ute som läses.

  54. Vi har haft 28 000 unika användare
    sedan i maj.

  55. Vi ser att böckerna inte bara
    sökes i, men läses.

  56. Det är 66,3 sidovisningar per besök-

  57. -i böcker med i genomsnitt 180 sidor.
    Det är endast norska IP-adresser-

  58. -men det är intressant
    i ett Europeiskt perspektiv.

  59. Vi hörde här om Europeana, som ju
    saknar upphovsrättsskyddade böcker.

  60. Men man har olika system i Europa,
    så vi jobbar med vårt nordiska-

  61. -som gör att man
    utan höga administrativa kostnader-

  62. -för att avgöra vem som har
    rättigheterna, bland annat-

  63. -via det kollektiva avtalet kan
    avtala med en paraplyorganisation-

  64. -som representerar samtliga,
    oavsett verkets status.

  65. Vi har också...
    Nu ska vi se om jag får...

  66. Det skulle egentligen komma ljud,
    men det gör det inte.

  67. Jag får göra som min föregångare
    och berätta om det.

  68. Jag försöker här...

  69. Det har fungerat tidigare. Okej...

  70. Nasjonalbiblioteket samarbetar
    med Norsk Rikskringkasting-

  71. -motsvarande Danmarks Radio
    och Sveriges tv och radio.

  72. Alla som sänder på licens i Norge
    levererar sina program till oss.

  73. Det betyder att vi varje natt får sex
    radioprogram översända via nätet-

  74. -och så fungerar vi sen som arkiv.

  75. Vi har även avtal om tillgänglig-
    görande och ett digitalt radioarkiv-

  76. -med material som NRK
    har skaffat rättigheterna till.

  77. Det är ju många bakom programmen.

  78. De kan sökas hos oss
    och delvis på nätet.

  79. Vi har ett löpande samarbete
    för att utvidga detta.

  80. Vi har även börjat ladda ner
    tv-sändningar digitalt-

  81. -för att fungera som arkiv
    och bevara dem.

  82. Vi har en jazzbas där man
    kan spela musik, bara snuttar-

  83. -men man får biografier, fotografier-

  84. -jazzhistoria och länkar
    förutom ljudexemplen.

  85. Allt det här är förutsättningar av
    att man har en strategi-

  86. -som gör att man kan både kan bevara
    och göra materialet tillgängligt.

  87. Stortingsrapporten som har behandlat
    digital tillgång och bevaring-

  88. -säger att målet är att utnyttja
    potentialen inom ny teknik-

  89. -för att ta tillvara och tillgänglig-
    göra alla typer av kulturarv.

  90. Bevarings- och förmedlingsproblem
    ska ses som två sidor av samma sak.

  91. Målet är att dokumentera
    ett samhälle i förändring.

  92. Att fånga upp förändringarna,
    i stället för att bygga på-

  93. -konventionella sätt som ständigt
    omformas, är en viktig förutsättning.

  94. Tillgängligheten ska vara
    på olika sätt, eftersom vi alla-

  95. -har olika förutsättningar och behov.
    Balansen mellan att vi som samhälle-

  96. -vill nå ett kulturpolitiskt ideal
    som alla medborgare ska ha-

  97. -och att det alltmer är
    individuella behov som vi vill täcka-

  98. -genom bibliotek, arkiv och museum-

  99. -det kan det digitala ge nya
    utmaningar och möjligheter till.

  100. Det har politikerna varit medvetna om
    när de kommit med denna rapport.

  101. De har fördjupat bevarings-
    och förmedlingsperspektivet-

  102. -med att säga att kommande
    generationer ska vara perspektivet.

  103. Demokratiperspektivet är spännande
    med tanke på alla analyser här.

  104. Vi hörde i morse om hur det digitala
    samhället demokratiserar annorlunda.

  105. Det kan man ha
    många olika synpunkter på.

  106. Men nu finns det
    lika många avsändare-

  107. -som mottagare av det som förmedlas
    i arkiv, bibliotek och museum.

  108. Det är en viktig insikt
    när man ska ha en nationell strategi.

  109. Och balansen mellan att skräddarsy
    för forskning och utbildning-

  110. -som är lätt att komma ihåg
    när vi definierar målgrupper-

  111. -det är att en alltmer upplyst
    allmän publik också ska ha tillgång-

  112. -till det som bevaras eller yttras
    konstnärligt i kulturinstitutioner.

  113. Den norska nationella strategin
    har velat klarlägga sektoransvar.

  114. Två stora institutioner
    har fått huvudansvaret i bevarandet.

  115. Det är Riksarkivet
    och Nasjonalbiblioteket.

  116. Det gäller både digitaliseringen
    och själva tillgängliggörandet.

  117. Arkiv, Bibliotek og Museumsutvikling
    ansvarar för museerna.

  118. Nasjonalbiblioteket och Riksarkivet,
    som redan har tunga digitala lager-

  119. -har fått ansvar för att göra en plan
    för museernas digitala bevarande.

  120. Och det här ska varken ni läsa
    eller jag prata om nu-

  121. -men sektoransvaret
    sammanfattas i rapporten-

  122. -och eftersom ni ska få mitt föredrag
    har jag velat ta med-

  123. -texten i sin helhet, för dem
    som vill titta närmare på det.

  124. Angående kriterier och prioriteringar
    för vad som ska digitaliseras-

  125. -så ansvarar
    varje enskild institution för det.

  126. Det ska utarbetas
    av respektive institution-

  127. -och främja en ökad digitalisering
    under kommande tioårsperiod.

  128. Det förutsätter samarbete,
    också tvärsektoriellt-

  129. -och att de som ska ta emot tjänster
    hos huvudaktörerna-

  130. -också kan ta emot
    och utveckla tjänsten vidare.

  131. Det måste finnas en dialog
    mellan skapare och användare.

  132. Här påpekas också utmaningen
    med digitalisering av privata arkiv-

  133. -utan att gå in i detalj
    på lösningar.

  134. Nasjonalbiblioteket har
    utifrån detta och tidigare arbeten-

  135. -som samarbetet med NRK,
    en strategi för digitalisering.

  136. När den norska upphovsrättslagen
    reviderades för två år sedan-

  137. -så fick vi exklusiv rätt att
    digitalisera allt för att bevara det.

  138. Så det håller vi på med.
    Vi digitaliserar också on demand.

  139. Vi tar hänsyn till om nån behöver
    det som vi ändå ska digitalisera.

  140. Då prioriteras det,
    inom våra resursramar naturligtvis.

  141. Vi har jobbat på att få in materialet
    digitalt så att vi slipper göra det.

  142. Vi har även avtal med tidningar
    och förlag, där arbetet pågår.

  143. Vi är även digitalt arkiv åt andra.
    Vi har ju kapacitet och kompetens.

  144. Det här ska bli ett säkert arkiv,
    som myndigheterna nu har godkänt.

  145. I framtiden ska vi öka tillgången-

  146. -vilket tjänsterna som jag visade
    inledningsvis är exempel på.

  147. En förmedlingspedagogik som ökar
    interaktiviteten med användarna-

  148. -är viktig. Vi tar hänsyn till
    olika sociala tekniker-

  149. -som kan knytas till våra tjänster.

  150. Vårt ansvar för digitalt bevarande
    ihop med Riksarkivet-

  151. -gör att vi får ett ansvar för och
    ingår avtal med förlag och tidningar-

  152. -vilket visar myndigheternas syn på-

  153. -att vi även kan samarbeta
    med privata aktörer-

  154. -för att kunna få
    stora digitala säkerhetsmagasin.

  155. Jag tänkte visa
    en svensk skådespelare-

  156. -som blivit känd på nytt i Norge.
    eftersom Hamsuns "Svält" har visats:

  157. Per Oskarsson. Han är ett exempel
    på att film och foto-

  158. -ska prioriteras av Riksarkivet
    och Nasjonalbiblioteket.

  159. Vi två har fått detta stora ansvar-

  160. -då vi redan har
    stora digitala magasin.

  161. Ni som kan det här med teknik
    kanske förstår vidden av detta:

  162. Vi har tre petabyte
    digitalt innehåll just nu.

  163. Vi har en beräknad tillväxt
    på 750-800 terabyte per år.

  164. Det är rätt stora anläggningar.

  165. Vi har förutom Bokhylla lagt ut-

  166. -allt vars rättigheter har gått ut
    efterhand. Det är multimedialt-

  167. -med digitalt innehåll,
    webbsidor och kataloger i ett.

  168. Nasjonalbiblioteket ska även
    utveckla ett gemensamt bibliotekssök.

  169. Söksystemet ska göra
    att andra bibliotek och användare-

  170. -får en översikt över materialet,
    och när det gäller fjärrlån-

  171. -så ska det kunna effektueras
    också via de här katalogerna-

  172. -över allt som finns i norska
    bibliotek. En digital samkatalog.

  173. Vi vill även ha
    ett gemensamt söksystem-

  174. -för andra delar av arkiv-,
    bibliotek- och museumsområdet.

  175. Men samlingsägarna ska sörja för
    att materialet kan nås-

  176. -och indexeras av sökmotorerna.
    Det är ju viktigt att det går ut.

  177. Vi lägger också ut till sökmotorerna.

  178. Just nu är det Google som gör det,
    delvis Sesam i Norge.

  179. Men vi kan inte vara exklusiva, det
    här måste vara tillgängligt för alla.

  180. Här är det...
    Det här behöver jag inte säga igen.

  181. Copyright. Nasjonalbiblioteket
    har fått ett ansvar-

  182. -å fleras vägnar
    för att trygga upphovsrätten.

  183. Vår pilot med fulltextdatabasen
    Bokhylla-

  184. -den ser vi på nu
    på uppdrag av kulturdepartementet-

  185. -för att se hur vi kan utvidga
    licensavtal för annat än böcker-

  186. -och vilka kriterier som då ska till.

  187. Det här ska resultera i en modell-

  188. -som myndigheterna ska utvärdera
    och se hur de kan utveckla.

  189. Jag måste gå vidare,
    men det här kan ni ju läsa efteråt.

  190. Det sista jag ska prata om
    är två bilder-

  191. -som digitaliseringsrapporten
    och vårt ansvar för oss till.

  192. Det är den flyktiga balansen
    mellan det som vi har haft i arkiv-

  193. -som vi har kunnat fånga upp
    när det börjar bli historiskt-

  194. -och bevara i magasin och sen
    besluta om när tillgång ska ges.

  195. Så är det inte längre.
    Det är flyktigt.

  196. Det kanske inte hamnar
    i digitala säkerhetsmagasin-

  197. -utan blir arkiv direkt
    och ligger nånstans ute i cyberspace.

  198. Vi har satt i gång ett projekt
    som vi kallar Archive in Motion.

  199. Våra arkiv är i rörelse
    både rent bokstavligt-

  200. -de kan inte fångas in
    som när de var fysiska objekt-

  201. -men arkivens roll är även i rörelse.

  202. Rollerna som kulturinstitutionerna
    kan få i förmedlingen-

  203. -omedelbart efter att dokumenten
    är där, är en intressant del.

  204. I och med nätets dynamik
    går vi från definierade roller-

  205. -i en förmedlingstjänst
    till blandade roller.

  206. Vi får en diskussion om
    när ett mervärde skapas-

  207. -och för oss, ett mervärde
    i förhållande till kunskap-

  208. -som gör
    att vi har haft en roll i det.

  209. Och när
    har institutionen upphovsrätt?

  210. Skapandet av metadata
    kan man ju ha upphovsrätt till.

  211. Och vad blir slutprodukten-

  212. -bland annat
    när man förmedlar digital text?

  213. Kommer det att läsa på nätet,
    i en Iphone-

  214. -på läsplattan eller vad det nu
    må vara för ny manick.

  215. Vissa är praktiska
    och har en multifunktion.

  216. Ibland skapar alla funktioner oro,
    och man vill gå tillbaka-

  217. -till en stor skärm som man kan läsa
    i taket om kvällen. Det vet vi inte.

  218. Men innehållet hos alla institutioner
    som är representerade här-

  219. -ryms i dag i ett chips
    inte större än en sockerbit.

  220. Mitt i detta uppstår en diskussion
    angående kulturarv och bevarande-

  221. -om vilka som ska ha ansvaret
    och vara "trusted repositories"?

  222. När det gäller dataintegritet,
    organisering-

  223. -och konvertering. Vi får ständigt
    nya standarder och format.

  224. Hur ska vi undvika att få lika många
    arkiv som vi har skapare-

  225. -som ska ändras för att kunna
    bevaras genom all ny teknik?

  226. Där blir arkiv,
    bibliotek och museum viktiga-

  227. -om vi kan bli digitala
    och ta samma typ av ansvar-

  228. -men med nya metoder och ny teknik-

  229. Samspelet mellan kommersiella
    och icke-kommersiella aktörer-

  230. -blir viktigare, eftersom rollerna
    ändras av den digitala situationen.

  231. Det var det jag hade tänkt säga
    från Norge.

  232. Det är nog viktigt
    att utgå ifrån tillgängliggörandet.

  233. Kopplingen mellan digitalt bevarande
    och digitalt tillgängliggörande-

  234. -är att det ska användas.

  235. Det finns en ensidighet mellan
    sättet att bevara och att förmedla.

  236. Det är viktigt
    att trygga för eftervärlden.

  237. Men det är ingen vits att göra det
    om det inte används i samtiden-

  238. -så att innehållets betydelse
    också förstås av eftervärlden.

  239. En annan sak som är viktig
    är att inte börja ändra mandat-

  240. -för institutioner
    som redan har ett ansvar-

  241. -för bevarande och digitalisering.

  242. För institutionerna klarar
    att anpassa sig till den nya tiden-

  243. -i stället för
    att man skapar många nya-

  244. -som skapar både problem
    gällande antalet som ska samordnas-

  245. -och kaos
    gällande vem som har ansvar.

  246. Det var en viktig diskussion i Norge,
    som har mynnat ut i-

  247. -att myndigheterna ville utnyttja
    den kompetens som redan fanns-

  248. -och ekonomin
    i form av investeringar-

  249. -i nationella instanser
    som redan har ett ansvar-

  250. -samt utmaningen vi måste ta
    för att visa-

  251. -att vi måste anpassa sättet
    att realisera våra mål på-

  252. -till det som efterfrågas
    av våra användare.

  253. Politikerna är ju representanter
    för användarna.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Norges nationella strategi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vigdis Moe Skarstein från det norska nationalbiblioteket talar om erfarenheterna av digital arkivering i Norge.

Ämnen:
Svenska
Ämnesord:
Arkiv, Bibliotek, Biblioteksväsen, Digitalisering, Norge
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vägar framåt

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägar framåt

Inledning

Leif Grundberg, moderator, berättar om förutsättningarna för seminariedagen Vägar framåt. Arrangör: Kulturdepartementet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägar framåt

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) inleder seminariedagen Vägar framåt. Arrangör: Kulturdepartementet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägar framåt

Kommunikationsrevolutionen

Johan Ronnestam, creative director och kommunikatör, talar om nya beteenden och nya förutsättningar i den digitala världen. Arrangör: Kulturdepartementet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägar framåt

Med användarna i fokus

Kan alla villiga medborgare bli arkivarier?Tobias Golodnoff, projektchef på Danmarks Radio, talar om kulturarvsprojektet Bonanza på DR Medier. Arrangör: Kulturdepartementet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägar framåt

Norges nationella strategi

Vigdis Moe Skarstein från det norska nationalbiblioteket talar om erfarenheterna av digital arkivering i Norge. Arrangör: Kulturdepartementet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägar framåt

Om uppdraget

Jakob Kihlberg talar om hur strategin för den svenska digitala arkiveringen ser ut och vilka förväntningar som finns på genomförandet. Arrangör: Kulturdepartementet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägar framåt

Samarbete ger synergi

Gunnar Sahlin, riksbibliotekarie, talar om att samarbete mellan landets myndigheter och institutioner kan ge stora synergieffekter. Arrangör: Kulturdepartementet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägar framåt

Den digitala verkligheten

Tomas Lidman, riksarkivarie, talar om krav och effekter i den digitala verkligheten. Arrangör: Kulturdepartementet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägar framåt

Kulturarvsinformation

Rolf Källman, Rksantikvarieämbetet, talar om den digitala utvecklingen som kan ge medborgare och forskare god tillgång till kulturarvet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägar framåt

Frågor och diskussion

En frågestund, med diskussion och avrundning av konferensen "Vägar framåt" ledd av moderatorn Leif Grundberg från Kulturdepartementet.

Produktionsår:
2009
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Colm Tóibín + Kristoffer Leandoer

Kan man som vuxen förlåta en avståndstagande mor? Författaren Kristoffer Leandoer pratar med irländske författaren Colm Tóibín om hans bok "Nora Webster", om sorgen efter att ha förlorat någon och om hur det är att minnas. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.