Titta

UR Samtiden - Framtiden för öppna lärresurser

UR Samtiden - Framtiden för öppna lärresurser

Om UR Samtiden - Framtiden för öppna lärresurser

Framtiden för OER, öppna lärresurser, är en konferens för dem som arbetar med eller är intresserade av öppna lärresurser. Konferensen vänder sig bland annat till dem som arbetar med så kallade open educational resources inom högskolan. Vi får ta del av svenska erfarnheter, och av hur OER fungerar i Storbritannien och Norge. Både praktiska och strategiska frågor lyfts fram och diskuteras. Konferensen arrangeras av Kungliga Tekniska högskolan i samarbete med Kungliga biblioteket och Nätverket för IT i högre utbildning, ITHU.

Till första programmet

UR Samtiden - Framtiden för öppna lärresurser : ErfarenheterDela
  1. Välkomna...

  2. ...till OER-konferensen.

  3. Jag ska tala några meningar engelska-

  4. -eftersom vi har
    två internationella gäster:

  5. Patrick McAndrew, från
    Open University i Storbritannien-

  6. -och Jens Breivik
    från Norgesuniversitetet.

  7. Jag heter Per Westman
    och kommer från Högskoleverket.

  8. Jag ska gå igenom
    några praktiska frågor.

  9. Vi ska gå över till
    konferensens internationella del.

  10. I Sverige har vi tidigare haft
    generös finansiering-

  11. -av projekt
    som rör öppna lärresurser-

  12. -distansutbildning och E-lärande-

  13. -i Kungliga bibliotekets-

  14. -KK-stiftelsens och Myndigheten för
    Sveriges nätuniversitets regi.

  15. Med avvecklingen av Myndigheten för
    Sveriges nätuniversitet 2008-

  16. -och KK-stiftelsens
    ändrade inriktning-

  17. -finns nästan bara KB kvar-

  18. -som finansiär på nationell nivå.

  19. Så är det inte i Storbritannien,
    där många stiftelser-

  20. -sysslar med öppna lärresurser.

  21. Av den anledningen har vi en gäst-

  22. -Patrick McAndrew
    från Open University-

  23. -och senare Jens Breivik
    från Norgesuniversitetet.

  24. De har också intressanta projekt
    för öppna lärresurser.

  25. -Då så.
    -Tack.

  26. Fungerar mikrofonen?

  27. Man sa att föredragstiteln betyder
    "Erfarenheter från Storbritannien".

  28. Jag litar på att det stämmer.

  29. Vår senaste erfarenhet,
    som jag ville berätta om-

  30. -är att vi har snö i Storbritannien.

  31. Men ni vet nog mer om det
    än vad vi gör.

  32. Så jag ska inte dröja vid det.
    Jag har lyssnat på konferensen-

  33. -och de här orden förstod jag.

  34. Jag blev glad när någon sa "Twitter".
    Vi pratar nog om samma sak ändå.

  35. Jag förstod förstås
    "Open Educational Resources"-

  36. -"Horizon report" och "MIT".
    Det påverkar även oss.

  37. Jag ska tala lite om hur det ser ut
    på internationell nivå.

  38. OpenCourseWare-konsortiet och MIT-

  39. -har varit drivande bakom
    utvecklingen av öppna lärresurser.

  40. Men det har spridit sig.

  41. Så här fördelar sig
    OCWC:s medlemmar.

  42. Det är väldigt internationellt.

  43. Den största biten av diagrammet
    är faktiskt Spanien, inte USA.

  44. Det finns även många
    icke-nationsbundna organisationer.

  45. Men Sverige finns inte med.

  46. Sidan har inte uppdaterats sedan
    i juni, så någon kan ha anslutit sig.

  47. Men OCWC verkar inte ha
    några svenska medlemmar.

  48. Jag ska framför allt tala om
    lokala erfarenheter-

  49. -och vårt arbete vid Open University.

  50. Jag ska snabbt berätta
    vad Open University är.

  51. Vi bedriver distansutbildning.

  52. Vi firade 40-årsjubileum förra året.

  53. De som inte kan studera
    på vanliga universitet-

  54. -kan i stället studera hos oss.

  55. Själv hör jag till
    Institute of Educational Technology.

  56. Det instiftades för 40 år sedan,
    innan man hade några kurser-

  57. -för att forska om metoder
    för undervisning på distans.

  58. Då var utbildningsteknologi
    inte synonymt med datorteknik.

  59. I dag brukar det betyda just det.

  60. Vi fortsätter.

  61. Vi har ett projekt,
    eller snarare ett initiativ-

  62. -eftersom det inte finns
    något slutdatum-

  63. -som heter OpenLearn.
    Det började 2006.

  64. De första två åren
    fick vi finansiering-

  65. -från William and Flora
    Hewlett Foundation.

  66. Vi fick ganska mycket pengar,
    ungefär nio miljoner dollar.

  67. Det var ett sätt för dem
    att uppmuntra-

  68. -ett öppnare förhållningssätt.

  69. Tidigare var jag övertygad om-

  70. -att Open University
    aldrig skulle upplåta sina resurser.

  71. Vi tjänade pengar på
    att sälja böcker, videor och program.

  72. Det här var ett stort steg för oss.

  73. Men det har varit givande,
    och det fortsätter.

  74. Vi fortsätter med OpenLearn
    utan extern finansiering.

  75. Open Universitys policy är-

  76. -att kursmaterialet
    ska finnas tillgängligt gratis.

  77. Själva kärnan... Det skulle ta för
    lång tid att berätta om OpenLearn-

  78. -men kärnan i det vi erbjuder
    är innehållet.

  79. Vi delar upp material i små bitar
    och erbjuder det gratis.

  80. På sätt och vis ser vi oss
    som OpenCourseWare 2.0.

  81. Vi erbjuder inte bara material.

  82. Vi erbjuder även verktyg
    för att använda materialet.

  83. Materialet används
    i en öppen lärmiljö.

  84. Vi erbjuder verktyg som gör
    att man kan delta i olika fora.

  85. Man kan spåra sina aktiviteter
    och upprätta journaler.

  86. Vi har gratis videokonferenser,
    man kan hålla egna kurser-

  87. -eller bilda studiecirklar.

  88. Våra verktyg gör
    att man kan skapa en studieplats-

  89. -samtidigt som vi frigör innehållet.

  90. För så blir det
    med öppna lärresurser.

  91. Många inser inte
    att om man gör en lärresurs öppen-

  92. -så har man släppt den.
    Då finns den på många servrar.

  93. Då används den för andra kurser.

  94. Den kopieras, delas upp
    och används i andra miljöer.

  95. Vi använder Moodle,
    andra använder WordPress.

  96. Och det är bra.
    Förut hade vi sagt att det är dåligt.

  97. Det hade varit att plagiera,
    att stjäla våra kronjuveler.

  98. Men vi vill
    att innehållet ska spridas.

  99. Man kan ladda ner innehåll,
    ändra det och ladda upp det igen.

  100. Men som med många andra initiativ
    har det inte varit vanligt.

  101. Många ser det som ett mål-

  102. -att innehållet kontinuerligt
    ska förbättras.

  103. Men det sker inte.
    Man tar innehållet och använder det.

  104. Det kanske handlar om en tröskel,
    men vi har bara ett tiotal fall-

  105. -inte tusentals som vi hoppades på.

  106. Vi drar besökare. Här ser vi antalet
    besök de senaste sex månaderna.

  107. Vi hade drygt två miljoner besökare
    under den tiden.

  108. Jag inser att...

  109. Åtta miljoner besökare
    sedan i oktober 2006.

  110. Åtta miljoner unika besökare.

  111. Grafiken visar besöken
    uppdelade på länder.

  112. De flesta kommer fortfarande
    från Storbritannien. Här är USA.

  113. Men vi når alla länder.
    Tack vare Google Analytics-

  114. -når vi fler länder
    än det faktiskt finns i världen.

  115. De ser en domän som ett land.

  116. Jag tittade efter...

  117. ...och en halv procent av besöken
    kommer från Sverige.

  118. Vi har...

  119. ...runt 2 000 besökare från Sverige
    varje månad.

  120. Vi nådde dem inte tidigare.
    Vi når nya grupper-

  121. -som är intresserade av det vi gör.

  122. Vi får bra feedback från användarna,
    och vi samlar in data.

  123. Vi är nöjda med
    hur OpenLearn fungerar.

  124. Jan bjöd in mig hit. Vi träffades
    första gången på en konferens-

  125. -när vi startade OpenLearn
    den 26 oktober 2006-

  126. -och jag har tittat
    på våra motiveringar igen.

  127. Det finns många goda skäl
    att delta i öppna lärresurser.

  128. Det kan finnas interna skäl.

  129. Det finns risker med
    att inte göra någonting-

  130. -när utvecklingen går mot,
    som jag visade med grafiken-

  131. -att många öppnar sina resurser.

  132. Det är viktigt att förstå och delta.

  133. Vi betraktade öppna lärresurser
    som ett experiment-

  134. -där vi kunde pröva olika saker.

  135. Vi har tagit fram forskningsfrågor.
    Det var min uppgift-

  136. -snarare än att leda hela OpenLearn.
    Vi var förstås ett forskarlag.

  137. Vi undersökte vilken information vi
    fick tillbaka genom att vara öppna.

  138. Vår filosofi var att fråga:
    "Varför gör vi det här?"

  139. Det är intressant att många av
    de ursprungliga projekten...

  140. ...inte riktigt har täckt det här.

  141. Producenterna har drivit på
    utvecklingen mot öppna lärresurser-

  142. -vilket man också medger.

  143. Det är viktigt att se det här
    som något man bör förstå sig på.

  144. Vad upptäckte vi då
    i slutet av experimentperioden?

  145. Många av resultaten gällde studenter-

  146. -och hur de samarbetade.

  147. Men jag ska koncentrera mig
    på vad det betydde för oss.

  148. Vilka positiva effekter fick det-

  149. -för Open University?

  150. Det förbättrade vårt renommé.
    Vi har fått flera utmärkelser-

  151. -för vårt sätt
    att använda öppna lärresurser.

  152. Bilden av oss utanför Storbritannien
    har förändrats.

  153. Vi ses som innovativa.

  154. Det har lett till många nya kontakter
    och forskningsprojekt-

  155. -eftersom vi ses som en innovatör
    inom öppna lärresurser.

  156. Vårt renommé har förbättrats
    och vi har fått större räckvidd.

  157. Vi når platser
    som vi inte nådde förut.

  158. Vi har studenter på Saint Helena-

  159. -och på Turks och Caicos Islands.

  160. Det skulle vara mycket svårt
    att leverera kursmaterial dit.

  161. Men genom att dela med sig
    av materialet kan alla komma åt det.

  162. Det har hjälpt oss att rekrytera
    studenter. Jag återkommer till det.

  163. Det var överraskande.

  164. Enligt vår analys
    riskerade vi att förlora studenter.

  165. Vi försökte få en indikation på-

  166. -hur många nya studenter vi fick.

  167. Vi spårade besökare på webbplatsen-

  168. -för att se
    om de sedan blev studenter.

  169. Vårt studentunderlag har breddats.

  170. Vi har i uppgift att nå grupper
    som annars sällan studerar.

  171. Det kan handla om minoriteter,
    handikappade och arbetslösa.

  172. Vi ska hjälpa de här grupperna.

  173. Då vi kan erbjuda gratis resurser
    kan våra regionala kontor-

  174. -låta folk prova på
    utan att binda upp sig för betalning.

  175. Öppna lärresurser
    fungerar som ett stöd här.

  176. Vi har experimenterat med kurser.

  177. Vi undersökte intresset för
    italienska innan vi gav kursen.

  178. Det gjorde vi genom att lägga ut
    kursmaterial på webbplatsen.

  179. Vi har prövat olika sätt
    att hålla kurser.

  180. Vi har infört ny teknik.
    Vi använder Moodle.

  181. När vi använde en Moodle-baserad
    lärplattform för OpenLearn-

  182. -ville vi
    att våra betalande studenter-

  183. -också skulle använda
    en Moodle-baserad lärplattform.

  184. Vi kunde snabbt pröva Moodle
    på den öppna sidan.

  185. Det snabbade upp vår teknik.

  186. Vi antog XML snabbare
    på OpenLearn-sidan-

  187. -än på universitetssidan.

  188. Det har möjliggjort samarbete.

  189. Det är alltid intressant
    med nya idéer.

  190. Vi samarbetar
    med universitet i Brasilien.

  191. Vi kom överens om
    att använda OpenLearn.

  192. Nu har vi både portugisiskt material-

  193. -och engelskt material
    från brasilianska universitet.

  194. Detta utan allt merarbete
    som annars måste till.

  195. Vi delar allt öppet.
    Det är ett bra sätt att samarbeta på.

  196. Jag får mycket forskningsmaterial.
    Vi får många användare-

  197. -och vi kan identifiera mönster
    i hur man använder sidorna.

  198. En del är konventionella
    och använder allt material.

  199. Andra är mer sociala
    och gillar videokonferenser-

  200. -och att träffa människor
    som har samma intressen.

  201. Jag nämnde rekryteringen.

  202. Vi spårade besökare för att se
    om de också blev studenter.

  203. Uppskattningen kan slå fel
    både uppåt och nedåt.

  204. Ungefär 13 000 personer
    har registrerat sig-

  205. -under de här tre åren.

  206. Det är runt 13 500 personer.

  207. Vi ser varför de registrerade sig-

  208. -och varför de valde Open University.

  209. De som kommer till oss
    efter att ha sett kursmaterialet-

  210. -blir oftare studenter än de som
    kommer till oss på andra vägar.

  211. Det näst bästa är rekommendationer.

  212. Vanliga tidningsannonser
    kommer långt ner.

  213. Men de drar folk till webbplatsen.

  214. Vi kan sätta ett värde på det här.

  215. Att få en student
    till Open University-

  216. -är värt ungefär 500 pund.

  217. När jag räknade på det
    var 500 pund ungefär 800 euro-

  218. -men nu är 500 pund
    ungefär 500 euro.

  219. Det här är
    en stor inkomstkälla för oss.

  220. Ur ett marknadsföringsperspektiv-

  221. -finns det skäl att fortsätta.

  222. Vi skapade inte det här
    för att marknadsföra oss-

  223. -men det är en viktig bieffekt.

  224. Jag ska tala lite om
    vad jag har gjort sedan OpenLearn.

  225. Jag arbetar med en uppföljning som
    heter OLnet, OpenLearn Network.

  226. Även den finansieras av
    William and Flora Hewlett Foundation-

  227. -i samarbete med
    Carnegie Mellon University.

  228. De förde oss samman
    eftersom vi är två universitet-

  229. -som både forskar om
    och skapar öppna lärresurser.

  230. I vårt forskningsprogram
    samlar vi data-

  231. -om hur väl
    öppna lärresurser fungerar.

  232. Vi har olika forskningsprojekt-

  233. -men vi erbjuder också stipendier-

  234. -för dem som vill ta en paus-

  235. -och arbeta med oss under en tid.

  236. De får studera öppna lärresurser-

  237. -och kan ta initiativ till det
    på sina egna institutioner.

  238. Vi har finansiering för tre år.
    Tre miljoner dollar.

  239. Metoden kallas
    "collective intelligence".

  240. När en webbplats
    har åtta miljoner användare-

  241. -kan man inte fråga alla
    varför de är där.

  242. Man plockar upp små bitar av data.

  243. Vi måste förstå vad som händer
    innan vi kan bevisa det.

  244. Vi samlar in data från kollegor
    som arbetar med öppna lärresurser-

  245. -och verifierar dem genom intervjuer.

  246. Inte bara med folk
    som arbetar med OpenCourseWare-

  247. -utan även
    med folket bakom Wikipedia.

  248. Vi vill veta hur de ser på öppna
    resurser som del av öppen utbildning.

  249. Vi intervjuar även företrädare
    för universitet.

  250. Vi intervjuar, håller konferenser-

  251. -och prövar och utformar idéer.

  252. Några avslutande punkter.

  253. Man börjar se lärresurser
    som något mer-

  254. -än bara ett sätt att överföra
    material mellan universitet.

  255. Man ser det som ett sätt
    att främja deltagande lärande.

  256. Termen "open participatory
    learning ecosystems"-

  257. -myntades av John Seely Brown
    för några år sedan.

  258. Vad händer med öppna resurser?
    Hur underlättar de lärande?

  259. Vi ser lite olika resultat.

  260. Med iSpot använder vi-

  261. -vår förmåga att nå människor-

  262. -för att samla in data.

  263. Vi utgår från lärresurser
    som hjälper oss att se verkligheten-

  264. -för att skapa en webbplats
    som ger oss nya data och ny kunskap.

  265. Jag förmodar att man kan diskutera-

  266. -om innehållet
    är viktigast för lärandet-

  267. -eller om det är processen
    och miljön.

  268. Båda är viktiga.

  269. Men innehållet attraherar.
    Det för samman människor.

  270. Det ger en gemensam grund
    för diskussion.

  271. Men socialt stöd är också viktigt.
    Att föra människor samman-

  272. -och visa på sätt att samarbeta.

  273. Gå gärna in på olnet.org.

  274. Man kan gå med, bokstavligt talat.

  275. Jag ser gärna att ni blir medlemmar.

  276. Vi använder olika typer av tjänster.

  277. Här ser ni några av dem.

  278. De kommer antingen från OpenLearn-

  279. -som vi utvecklar
    för att kunna dela information-

  280. -eller så använder vi
    de verktyg som redan finns.

  281. Jag ska återanknyta
    till Open Universitys utveckling.

  282. Utöver OpenLearn tar vi fram metoder
    för att erbjuda gratis material.

  283. Vi har en iTunes U-sida.

  284. Vi är det populäraste universitetet
    på iTunes U.

  285. Vi har ett supportcenter som länkar
    till andra brittiska initiativ.

  286. Vi delar våra erfarenheter med andra
    institutioner för högre utbildning.

  287. Det här är nästa månads startsida
    för OpenLearn.

  288. Vi håller på att anpassa OpenLearn.

  289. Vi för samman de sätt på vilka vi
    arbetar som ett öppet universitet.

  290. Det gäller inte bara
    det innehåll vi släpper-

  291. -med Creative Commons-licens.

  292. För användaren är licenser inte
    lika viktigt som för leverantören.

  293. Vi knyter ihop betalmaterial,
    gratis material-

  294. -och öppet material-

  295. -för att hjälpa studenter
    att hitta rätt.

  296. Jag nämnde programmet för
    öppna lärresurser i Storbritannien.

  297. Förra året startade ett ettårigt
    program för 5,7 miljoner pund-

  298. -som ska få andra universitet
    att inleda projekt-

  299. -där man använder
    och bygger upp öppna lärresurser.

  300. Tanken är att bygga upp lager.

  301. Inte många små lager-

  302. -utan ett stort,
    där man kan lämna sina bidrag.

  303. Eftersom materialet är öppet kan det
    användas i många olika sammanhang.

  304. Ni kan inte läsa det här...

  305. ...men jag orkade inte
    klistra in 30 loggor.

  306. Jag gjorde en lista i stället.

  307. Den är uppdelad
    på universitetsprojekt-

  308. -och på individer
    med särskild kompetens-

  309. -och på överlappande projekt.

  310. Projektet var ettårigt.
    Det är ekonomiskt svåra tider-

  311. -men vi fick finansiering
    för ett år till.

  312. Lite mindre än vi hoppades,
    men mer än första året.

  313. Det finns en kraft i att vara öppen.

  314. Det skapar
    en helt ny dynamik i ens arbete.

  315. Ytterligare ett exempel...

  316. ...är ett projekt som tilldelades
    Queens Anniversary Award.

  317. Vi har arbetat med
    lärarutbildning i Afrika.

  318. När vi började
    var det svårt att dela material-

  319. -mellan användare i Afrika
    och i Storbritannien.

  320. Det var svårare att leverera material
    till en specifik publik-

  321. -än att leverera materialet
    till alla.

  322. Med öppet material får målgruppen
    tag i det, liksom alla andra.

  323. Öppna lärresurser
    leder till nya sätt att tänka.

  324. Open University är i dag-

  325. -en öppnare organisation än tidigare.

  326. Vi utvecklar nya modeller
    för studenter och lärare.

  327. Jag vet inte om ni undrar över
    just de här frågorna-

  328. -men för mig är de viktiga.

  329. Jag vet inte om allt är överförbart
    mellan olika sammanhang-

  330. -men det vore intressant att få veta-

  331. -vilka planer som finns i Sverige.

  332. Både lokala initiativ
    och större initiativ.

  333. Är öppna lärresurser
    ett hot eller ett löfte?

  334. Det var en av våra frågor,
    och den kanske kvarstår.

  335. Vårt systerprojekt SocialLearn-

  336. -utgår från frågeställningen
    "Kan vi skapa vår värsta mardröm?".

  337. Det är att man använder materialet-

  338. -utan att erbjuda studenterna
    någon egentlig handledning.

  339. Öppna lärresurser kan vara ett hot
    mot existerande universitetsmodeller-

  340. -men även en möjlighet att avlägsna
    sig från stelnade former.

  341. Hur kan man göra det?
    Jag har en del råd att komma med-

  342. -men vi får ta dem en annan gång.
    Tack.

  343. Finns det några frågor?

  344. Alistair?

  345. Ur ett svenskt perspektiv
    finns det en het fråga.

  346. Var det svårt att övertyga lärarna?

  347. En kärnfråga här i Sverige är
    lärarnas rätt till sitt material.

  348. De känner att om de lägger ut det
    på nätet, avhänder de sig det.

  349. Det bör påpekas att Open University
    har en annan syn på upphovsrätt.

  350. Vi har ett teambaserat arbetssätt-

  351. -där Open University
    har upphovsrätten.

  352. Men vad vi gjorde var-

  353. -att vi vände oss direkt
    till lärarna-

  354. -och frågade vilket material de hade-

  355. -som de ville att andra skulle få se.

  356. Vad var de stolta över?
    Vad var användbart?

  357. Det gav oss mycket material.

  358. Vi ville också få dem att inse-

  359. -att föreställningen att de ska tjäna
    en förmögenhet på materialet-

  360. -inte är realistisk.

  361. Många skyddar material
    som aldrig kommer att öka i värde.

  362. I stället kommer det att bli
    inaktuellt och förlora i värde.

  363. Vi försöker övertyga lärarna-

  364. -om att de ska ge materialet
    större spridning.

  365. Det ger liv till något
    som annars skulle glömmas bort.

  366. Det har gått bra. Men vi har som sagt
    en annan syn på upphovsrätt.

  367. Finns det fler frågor?

  368. Jag har en fråga.

  369. Du sa att ni fick anslag
    från Hewlett Foundation.

  370. Innan du började tala sa jag-

  371. -att det är svårt att få anslag
    i Sverige.

  372. Skulle det här vara möjligt
    utan extern finansiering?

  373. Ja, det skulle det.

  374. När man får mycket pengar-

  375. -agerar man därefter.

  376. Men många
    av de individuella initiativ-

  377. -som har tagits i Storbritannien-

  378. -har börjat med en person-

  379. -som har velat dela sina resurser.

  380. Sedan har deras universitet
    uppmärksammat det. Så det går.

  381. Det bör även påpekas-

  382. -att det här med att leverera
    material bara är halva historien.

  383. De stora vinsterna ligger i att
    få tillgång till öppna lärresurser.

  384. Hur gör man sitt jobb effektivare-

  385. -genom att ta del av
    det som finns tillgängligt gratis?

  386. Det är inte så
    att alla plötsligt producerar...

  387. Det är inte så att alla plötsligt
    ska producera ett tv-program.

  388. Så är det inte.
    Man bidrar individuellt.

  389. Vissa använder YouTube och Flickr.

  390. Är man bara tydlig med vilken licens
    man använder, så går det bra.

  391. Materialet kan användas
    med andra tjänster.

  392. De tekniska hindren försvinner.

  393. Möjligheterna är stora
    för alla parter.

  394. Pengar gör inte så stor skillnad,
    även om vi har haft gott om dem.

  395. Inga fler frågor?

  396. Tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Erfarenheter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är OER, öppna lärresurser? Hur ser policyn ut på olika högskolor? Universitetskansler Anders Flodström resonerar kring detta. Jan Hagerlid som är samordnare för OpenAccess.se på Kuingliga biblioteket, berättar om KB:s erfarenheter som jämförelse. Patrick McAndrew från OLnet i Storbritannien talar om de brittiska erfarenheterna.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Högskolepedagogik, Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Högskolan, Högskolor, Open access-publicering, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisningsmateriel, Utbildning via Internet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Framtiden för öppna lärresurser

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtiden för öppna lärresurser

Erfarenheter

Vad är OER, öppna lärresurser? Universitetskansler Anders Flodström resonerar kring detta. Jan Hagerlid, samordnare för OpenAccess.se på Kuingliga biblioteket, berättar om KB:s erfarenheter och Patrick McAndrew från OLnet i Storbritannien talar om de brittiska erfarenheterna.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtiden för öppna lärresurser

Vart går utvecklingen?

Hur fungerar OER i Norge? Jens Breivik från Norgesuniversitetet berättar. En panel med bland andra Agneta Stark, rektor för Högskolan i Dalarna, Thomas Lundén, Högskolan i Malmö och Torsten Fransson från KTH diskuterar under ledning av Alastair Creelman från Linnéuniversitetet hur framtiden för OER ser ut i Sverige.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillit från cell till samhälle

Att lära ut tillit

Hur kan man använda tillit i undervisning? Julia Romanowska har en konstnärlig master i musik och pedagogik och intervjuas av Eva Bojner Horwitz som är hälsoforskare. De samtalar om huruvida tillit är en känsla eller om det är något annat och om hur musik påverkar tillit. Inspelat den 3 november 2015 på Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Stiftelsen Ekskäret och Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss