Titta

I love språk

I love språk

Om I love språk

År 2010 är det tio år sedan finska, romani chib, jiddisch, meänkieli och samiska blev erkända som nationella minoritetsspråk i Sverige. Vem ska se till att språket lever vidare om få talar det? Är det staten, skolan, eller talarna själva? Och varför är det viktigt att bevara? Lotta Jankell samtalar med gäster i studion.

Till första programmet

I love språk : Meänkieli och framtidenDela
  1. Välkomna. "I love språk special"
    handlar om våra minoritetsspråk.

  2. I dag är det meänkieli
    som står i fokus.

  3. I år är det tio år sen finska,
    romani chib, jiddisch, meänkieli-

  4. -och samiska
    erkändes som minoritetsspråk.

  5. Vem ska se till att språket
    lever vidare om få talar det?

  6. Staten, skolan eller talarna själva?

  7. Och varför är det så viktigt
    att bevara språket?

  8. Välkomna hit,
    Viktor Mäntyranta och Anton Raukola.

  9. Viktor, du har finska som modersmål
    och bor i Göteborg.

  10. -Vad är relationen till meänkieli?
    -Jag är född i Pajala i Tornedalen.

  11. Det har alltid varit
    en naturlig del av vardagen hemma.

  12. Det har funnits där
    och man har pratat det.

  13. -Hur ser det ut för dig, Anton?
    -Mamma är från finska Tornedalen.

  14. Min pappa är från svenska Tornedalen.

  15. -Pratade du meänkieli som liten?
    -Det är mitt modersmål...

  16. ...blandat med finska.

  17. Vi ska reda ut hur mycket
    finska det är i meänkieli.

  18. Du spelade en huvudroll
    i "Höstmannen".

  19. Filmen vann ett novellfilmspris
    i Göteborg på filmfestivalen.

  20. Där pratar du meänkieli.
    Det låter så här.

  21. Det var inte så mycket meänkieli vi
    fick höra. Du har ett sår i huvudet.

  22. -Vad är det för blodig film?
    -"Höstmannen" heter den, som sagt.

  23. Den handlar om två killar
    nånstans i norra Sverige.

  24. De livnär sig på
    att råna änkor i trakten där.

  25. De är inte så hemskt populära.
    De är lite själsligt vilsna.

  26. Men min karaktär upptäcker lyrikens
    värld. Det kanske blir hans räddning.

  27. Lyrik, rånare, blod.
    En speciell film.

  28. Vad betyder det, tror du, att man
    gör en film där meänkieli pratas?

  29. Jag tror det betyder jättemycket,
    att...

  30. Från att ha varit ett bruksspråk
    man pratar i köken-

  31. -att det kan göras film och musik,
    och att man skriver på det.

  32. Det betyder mycket
    för språkets framtid.

  33. Är det viktigt att göra såna här
    saker? Man gör film, sjunger...

  34. -För att det ska leva vidare?
    -Det är jätteviktigt.

  35. För att visa andra att det går
    att göra saker även på meänkieli.

  36. Så det inte blir ett museispråk-

  37. -man lär ut i skolan,
    men ingen pratar på riktigt.

  38. Vi ska strax se
    lite mer historia runt meänkieli.

  39. I Finland är det en finsk dialekt,
    och i Sverige ett minoritetsspråk.

  40. Vi hörde lite,
    men om du säger, Anton...

  41. "Jag ska åka till Stockholm och spela
    in 'I love språk'." Hur låter det?

  42. Några ord kände jag igen. Det
    är lite svenska ord, finska ord...

  43. -Hur ser språket ut?
    -Grunden är finska.

  44. Den härstammar
    från den finska som pratades-

  45. -innan 1809, då gränsen drogs.

  46. Sen har det fyllts på
    med svenska låneord.

  47. Tekniska termer och fackuttryck
    blir oftast svenska man använder.

  48. "Handskfacki" sa du till exempel.
    Är det i på slutet av svenska ord?

  49. Det blir lätt så.
    För det låter finskt.

  50. Det passar in i språkmelodin,
    rent grammatiskt.

  51. Kan man låna in vilka ord som helst?
    Ta svenska ord, lägga till ett i...

  52. Och så de gamla finska orden.
    Är det ett flexibelt språk?

  53. På så sätt är det det. Men nu finns
    det grammatiska regler i språket.

  54. Men traditionellt, om jag som
    Pajalabo åker till Junosuando-

  55. -så kan de ha ett helt annat ord
    för det vi säger i Pajala.

  56. Man använder det man kan
    för att förklara ett ord.

  57. Filmen verkade lite rå
    och ganska manlig.

  58. Är meänkieli ett manligt språk?

  59. Ja, både och. Det är klart att
    språket har använts och levt vidare-

  60. -inom de traditionellt manliga
    näringarna. Skogsbruk och jordbruk.

  61. Det finns ett stort ordförråd
    av naturord.

  62. Men...kvinnorna har ju också
    varit delaktiga.

  63. Det finns
    ett kvinnligt vokabulär också.

  64. Kvinnorna har tagit hand om gården
    när männen har arbetat i skogen.

  65. Så det finns det också tyngd i.

  66. Kvinnorna har också använt språket.

  67. Håller du med om att det är manligt?

  68. Ja, det är en väldigt manlig kultur.

  69. -Hur ser den ut?
    -Ja, hur den ser ut...

  70. Det finns en tendens att männen får
    mer plats i Tornedalen än kvinnorna.

  71. -Är man högljudd, eller...?
    -Nja, högljudda är vi väl aldrig.

  72. Men man tar mer plats, helt enkelt.

  73. -Är kvinnorna mer hemma?
    -Det är nog så, även traditionellt.

  74. Jag bjöd hit en tjej, men det
    var inte så lätt. Det var rätt svårt.

  75. -Så det kanske är så.
    -Över lag har det blivit så...

  76. ...att män talar meänkieli mer.

  77. De har intressen i skogen och jakten-

  78. -där man använder
    meänkieli väldigt naturligt.

  79. Sen har vi en utflyttning av kvinnor.

  80. Vi är mest män i Tornedalen.

  81. Meänkieli är ett av Sveriges
    fem minoritetsspråk sen år 2000.

  82. Målet med den svenska
    minoritetspolitiken är att ge skydd-

  83. -för de nationella minoriteterna
    och stärka inflytandet.

  84. Att stödja minoritetsspråken
    så de hålls levande.

  85. Vad tror ni det stödet betyder?
    För ett minoritetsspråk?

  86. Betyder det nånting?

  87. Stödet behövs som en katalysator
    för att sätta i gång en process.

  88. Men för att det ska överleva,
    måste det finnas forum-

  89. -och folklig förankring i språket.
    Det tror jag.

  90. -Annars blir det ett musealt språk.
    -Det kanske inte finns det än.

  91. Jag vet inte vad du erfarit,
    men bland unga i Tornedalen-

  92. -finns inte riktigt den förankringen
    än. Men det sker mycket arbete.

  93. Bara med musik arbetas det mycket för
    att få unga att sjunga på meänkieli.

  94. -Vi får se om det bär frukt.
    -Vi ska få lyssna på din musik.

  95. Men vi börjar med lite språkhistorisk
    hjälp. Det handlar om meänkieli.

  96. Inslaget är från "Jakten på språket".

  97. I augusti 2009 uppmärksammades
    200-årsminnet från slaget vid Sävar.

  98. Slaget var ett av de
    mest avgörande under kriget 1809.

  99. 1809 kom att bli ett år som födde
    Sveriges minoritetsspråk meänkieli.

  100. Kriget mellan Sverige och Ryssland
    ledde till att det svenska Finland-

  101. -blev ryskt storfurstendöme.

  102. Före 1809 var Finland Finland.
    Det fanns många dalgångar.

  103. Tornedalen var en av dem
    som var finskspråkig.

  104. Ingen brydde sig så mycket om den
    dalgången. Det var en bland många.

  105. Efter 1809 blev det en särskild
    dalgång, för freden drog gränsen.

  106. Freden mellan Sverige och Ryssland,
    i kriget 1808-1809, drog gränsen-

  107. -efter Torne älv. En minoritet finnar
    blev kvar på svenska sidan.

  108. Tornedalingar, som de kallas.

  109. Tornedalsfinska och meänkieli
    är alltså samma sak.

  110. Meänkieli som benämning på språket
    uppstod nångång på 80-talet.

  111. Jag säger också
    tornedalsfinska ibland.

  112. Jag kanske säger finska till och med.
    Det låter så.

  113. I vardagligt tal
    säger jag nog finska.

  114. Har ni lärt det av era föräldrar
    eller nån annanstans? Just meänkieli?

  115. Det är föräldrarna och släkten. Det
    är naturligt att man lär sig prata...

  116. -...deras variant av tornedalsfinska.
    -Så det är hemmaspråket?

  117. -I skolan, då?
    -Då fanns det inte som tillval...

  118. ...utan man fick läsa standardfinska.
    Det tyckte man var väldigt konstigt.

  119. Det var ungefär som att jag
    som svensk skulle få läsa norska.

  120. Det var konstigt.

  121. Hur uppfattade du det?
    Det var ingenting positivt?

  122. Nej, det var främmande att lära sig
    finska. Det är så pass stor skillnad.

  123. Om du hade kunnat få meänkieli
    hade du velat det?

  124. Ja, det hade jag. Men jag vet inte om
    det fanns undervisning på meänkieli.

  125. Men modersmålsundervisning i dag
    är viktigt?

  126. -Det tror jag absolut.
    -Vad kan man gå miste om?

  127. En del av sitt arv
    och en del av sig själv.

  128. -Läste du det i skolan?
    -Nej. Jag läste finska.

  129. -Men inte meänkieli?
    -Nej.

  130. Hade du velat ha det i skolan?

  131. Frågan är om jag var så mottaglig
    för det just då. Det vet jag inte.

  132. Varför inte?

  133. Du frågade tidigare om
    det varit fräckt att tala meänkieli.

  134. -Jag kände att det inte var det.
    -Det var inte coolt.

  135. Precis. Jag ville lära mig
    riktig finska. Det var målet.

  136. Vi har en del av det i Tornedalen.

  137. Skammen att inte kunna språket fullt
    ut. Man kan inte finska riktigt.

  138. Skammen är inte att tala meänkieli,
    utan att man inte kan finska riktigt.

  139. Vad sätter det för stämpel på
    meänkieli? Blir det nåt mittemellan?

  140. Vissa kallar det för
    till exempel rotvälska.

  141. -Att det är ett hitta på-språk.
    -Är det finnar som kallar det så?

  142. -Det är nog mest svenskar kanske.
    -Svenskar?

  143. Rotvälska? - Har du
    ändrat uppfattning nu, Viktor?

  144. Jag har ändrat uppfattning
    om mångt och mycket.

  145. Jag känner fortfarande att jag
    hellre lär mig riktig rejäl finska.

  146. -Men du sjunger på meänkieli?
    -Precis.

  147. Kände du ett kall?
    Att förmedla det på det sättet?

  148. Det är en del av min kultur.
    Vi spelar många gamla tornedalsvisor.

  149. Gamla finska folksånger som kommit
    för länge sen till Tornedalen.

  150. Det känner jag är viktigt
    att förmedla. Det är en del av mig.

  151. Men jag skriver inte
    så mycket nytt på meänkieli.

  152. Du förmedlar det gamla,
    men tänker framåt?

  153. Ja.

  154. Vad är det för kultur
    du vill förmedla?

  155. Vad är det i den här kulturen
    som är viktigt? Vad tycker du?

  156. Vad ska man säga...? Just i musiken,
    t.ex. att kunna uttrycka känslor.

  157. Känslorna blir starkare
    i de gamla sångerna-

  158. -än vad jag kan hitta i svenska
    visarkiv och svenska folksånger.

  159. Det är en jättebra anledning till
    att jag spelar dem.

  160. Finns det minnen som inte
    kan berättas på nåt annat språk?

  161. Så kan det vara också.
    Man känner stämningar.

  162. Ja. Och det finns en humor som
    bara funkar på meänkieli och finska.

  163. Som inte går att översätta rakt av.
    Det är också...

  164. Ett språk har man
    för att beskriva den miljö man är i-

  165. -och det liv man lever.

  166. För att förmedla det
    måste man ha ett gemensamt språk.

  167. Vi pratar känslor. Vår reporter har
    besökt Kiruna och pratat med elever-

  168. -i åttan och nian som läser
    meänkieli. De talar också om känslor.

  169. Det är väldigt stor skillnad
    mellan finska och meänkieli.

  170. "Omena" och "appuli"
    är ju "äpple" på olika sätt.

  171. -"I love språk."
    -Ja.

  172. De hade inte meänkieli när jag
    började skolan. Det är på senare tid.

  173. Det är en del av finskan,
    så den är väldigt viktig, tycker jag.

  174. Det är mycket bättre med meänkieli.
    Jag kan uttrycka mig på det sättet.

  175. Det finns saker jag har tappat, men
    det är för att jag inte har läst det.

  176. Det är inte så viktigt
    att kunna meänkieli. Jag vet inte...

  177. Det finns mycket
    jag hellre säger på meänkieli.

  178. När jag säger att jag älskar nån,
    säger jag det på finska.

  179. Då känns det
    som det är mer innebörd i det.

  180. Jag säger till min kille
    att jag älskar honom på finska.

  181. Jag har lärt honom ordet.

  182. Kulturen försvinner
    om meänkieli försvinner.

  183. Det hade varit skittråkigt.
    Man hade suttit där-

  184. -och tänkt att då försvann
    det språket, och börjat prata finska.

  185. Man hoppas det stannar.
    Det vore synd om det försvann.

  186. Hon säger "synd". När hon säger att
    hon älskar nån är det på meänkieli.

  187. När man är riktigt arg och måste
    svära, då använder jag meänkieli.

  188. -Du känner igen det?
    -Ja.

  189. Hon säger finska här,
    men det är meänkieli hon menar.

  190. Det är så, helt enkelt.

  191. Detta att kunna bevara framåt...
    De här eleverna läser ju meänkieli.

  192. Men vems är ansvaret för
    att det ska leva vidare?

  193. Ett ansvar ligger självklart
    hos de meänkieli-talande föräldrarna.

  194. Att de för vidare språket.
    Det är en jätteviktig del, tror jag.

  195. Hur motiverar man det? Några killar
    sa "Äsch, det är inte så viktigt".

  196. Det är för att kunna hålla kontakt
    med släkt och mor- och farföräldrar.

  197. Tror ni de förstår att man bara på en
    generation kan bli av med ett språk?

  198. Det gjorde inte jag när jag var ung.

  199. Jag kanske säger nåt
    ni inte ens har tänkt på själva.

  200. Hur känns det?
    Du pratade inte det. Du har barn?

  201. -Nej.
    -Om du skulle skaffa barn...?

  202. Lite beroende på...
    Jag har ju finskan.

  203. Jag skulle lära dem min finska,
    och det är meänkieli.

  204. -Du har barn. Lär du dem meänkieli?
    -Jag försöker.

  205. Jag bor i ett svenskspråkigt sam-
    hälle, men jag försöker lära dem...

  206. När jag var hemma med min son
    var det bara vi som umgicks hemma.

  207. Hans första ord var meänkieli.

  208. Du känner att det är viktigt?

  209. Om inte hans generation pratar det,
    finns det risk att det försvinner.

  210. Det tror jag absolut.
    Vår generation är bland de sista-

  211. -som talar det.

  212. I alla fall i stor utbredning. Vi
    förstår det. Det är steg nummer ett.

  213. Slutar man tala det,
    försvinner språket.

  214. Nån måste kunna lära ut det, också.
    I skolans modersmålsundervisning.

  215. Det måste finnas nån
    som entusiastiskt kan lära de unga.

  216. Det finns också...

  217. Äldre människor är dåliga på
    att tilltala en på meänkieli.

  218. När de tilltalar nån yngre
    använder de oftast svenska.

  219. Man kan testa först med meänkieli
    när man träffar nån yngre.

  220. Funkar inte det
    kan man byta till svenska.

  221. Det är ett bra tips. Hur knutet
    är det till den geografiska platsen?

  222. I Tornedalen. Att det bara finns där.
    Kan man sprida det därifrån?

  223. Det är genom kulturen,
    skulle jag vilja säga. I så fall.

  224. Genom musik och film och såna saker.

  225. Har ni fått nån annan förfrågan
    om att göra film på meänkieli?

  226. Nej, inte på meänkieli, tyvärr.

  227. Jag prioriterar och ser fram emot
    att jobba med meänkieli.

  228. Jag har gjort lite teater
    på meänkieli.

  229. Det är härligt att göra det, eftersom
    det är ens känslospråk på nåt sätt.

  230. Rent fysiskt förändras man
    när man skådespelar på olika språk.

  231. Hur fysiskt förändras du
    när du pratar meänkieli?

  232. Meänkieli kanske inte...
    Det är mer en inre motor.

  233. Man kanske blir lite mer sammanbiten,
    inte så snabb i rörelserna.

  234. Pratar lite långsammare. I svenskan
    använder jag mer ansiktsuttryck.

  235. -Och viftar mer med händerna.
    -Känner du igen det?

  236. Ja, absolut.

  237. -Att du också blir en annan person?
    -Ja.

  238. Tillhör det kulturen,
    att vara lite mer sammanbiten?

  239. Ja, litegrann kanske.

  240. Det är också viktigt att bevara.
    Det låter väldigt manligt.

  241. Det manliga sammanbitna,
    och inte så mycket...

  242. Har det funnits fördomar
    mot meänkieli-

  243. -och kulturerna ni har växt upp i?
    Har ni känt det?

  244. Jag har ju växt upp i...
    Jag har tillhört majoriteten-

  245. -av de som har talat
    och förstått meänkieli.

  246. Jag har inte upplevt så direkt.
    Klart man har hört att-

  247. -att det är en manskultur,
    och så där. Det har man hört.

  248. Och att när man kommer
    lite längre ner i Sverige-

  249. -så tror alla att man är finne.

  250. En gång när jag kom in
    på ett hotell i Sundsvall-

  251. -sa han i receptionen: "Jag ser att
    du är finne. Jag har värmt bastun."

  252. -Tog du det positivt eller negativt?
    -Positivt. Bada bastu är skönt.

  253. Vi pratade förut om rotvälskan.

  254. Vad man kunde tycka både som
    svensk och om man pratar finska.

  255. Att det finns lite fördomar mot
    språket. Är det också mot kulturen?

  256. Jag tror inte först och främst...
    Det är finska för många.

  257. Det finns ingen nyansskillnad.

  258. Om det är fördomar, är det fördomar
    mot finnar, inte mot tornedalingar.

  259. Det har vi pratat om
    i tidigare program också.

  260. Avslutningsvis... Du tar på dig
    ansvaret att lära dina barn.

  261. -Tungt ansvar? Enda sättet?
    -Ja. Men det är samtidigt lite kul.

  262. -Och du kan tänka dig att göra det?
    -Absolut.

  263. Vi ska få lyssna på dig
    och ditt band. Vad ska vi få höra?

  264. En tango som heter "Tulethan takasi".
    "Du kommer väl tillbaks".

  265. Du kommer tillbaks strax.

  266. Nu står jag med bandet här.
    - Vad betyder "Surunmaa"?

  267. Det betyder...sammanbitet nu...
    Sorgelandet betyder det.

  268. Du är från Göteborg. Hur känns det
    att sjunga på meänkieli-

  269. -för att ni har tagit med er Viktor?

  270. Man har fått den frågan många gånger
    när vi varit ute och spelat.

  271. Det är ganska konstigt. Det är två
    öbor utanför Göteborg som är med-

  272. -och jag är från Ulricehamn...

  273. Jag blir alltid nervös av den frågan.
    Jag har aldrig reflekterat...

  274. -Känner du dig lite extra manlig?
    -Kanske det. Nej...

  275. Jag träffade Viktor i Göteborg.
    Vi gick i samma skola.

  276. Det föll sig naturligt att vi
    började spela. Jag har aldrig ens...

  277. -Vi spelar och har det jävligt bra.
    -Vad kul!

  278. -Vad är det för låt ni ska spela?
    -Det är en låt som...

  279. Det är en tango
    som Viktor har komponerat...

  280. -...som vi översatt till meänkieli.
    -Nu ska vi lyssna.

  281. Detta är ett av programmen
    om de nationella minoritetsspråken.

  282. Alla fem program kan ses på UR Play.
    De går också att låna till skolorna.

  283. Jag lämnar plats på scen
    för Surunmaa. Varsågoda.

  284. Svensktextning: Louise Hjorth
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Meänkieli och framtiden

Avsnitt 4 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

År 2010 är det tio år sedan finska, romani, jiddisch, meänkieli och samiska blev erkända som minoritetsspråk. Vem ska se till att språket lever vidare om få talar det? Är det staten, skolan, eller talarna själva? Och varför är det viktigt att bevara? Målet med den svenska minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna, stärka deras möjligheter till inflytande och stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Lotta Jankell samtalar med Viktor Fors-Mäntyranta och Anton Raukola. Medverkar gör också musikgruppen Surunmaa.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Meänkieli, Svenska > Språkbruk > Nationella minoritetsspråk
Ämnesord:
Meänkieli, Minoritetsspråk, Språkvetenskap, Sverige
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i I love språk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaI love språk

Finska och framtiden

Avsnitt 1 av 5

Är det staten, skolan eller talarna själva som ska se till att minoritetsspråken lever vidare? Finska är ett av de fem minoritetsspråk som blev erkända år 2000.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaI love språk

Romani chib och framtiden

Avsnitt 2 av 5

Är det staten, skolan eller talarna själva som ska se till att minoritetsspråken lever vidare? Romani chib är ett av de fem minoritetsspråk som blev erkända år 2000.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaI love språk

Jiddisch och framtiden

Avsnitt 3 av 5

Är det staten, skolan eller talarna själva som ska se till att minoritetsspråken lever vidare? Jiddisch är ett av de fem minoritetsspråk som blev erkända år 2000.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaI love språk

Meänkieli och framtiden

Avsnitt 4 av 5

Är det staten, skolan eller talarna själva som ska se till att minoritetsspråken lever vidare? Meänkieli är ett av de fem minoritetsspråk som blev erkända år 2000.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaI love språk

Samiska och framtiden

Avsnitt 5 av 5

Är det staten, skolan eller talarna själva som ska se till att minoritetsspråken lever vidare? Samiska är ett av de fem minoritetsspråk som blev erkända år 2000.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Pinos dagbok - lulesamiska

Pino fixar allt

Pino har en verkstad och han kan fixa allt. Det ringer. Det är många som behöver hjälp. Pino kör sin fixarbil och hjälper andra. Pingvinen har fått punktering och behöver hjälp. Kaninen och katten behöver också hjälp. Men vem behöver hjälp med att måla sitt hus? Orkar Pino hjälpa alla som behöver hjälp? Berättare: Lisa Lyngman Gaelok.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Vad ska vi göra idag? - kurdiska

Bengt och Bodil plaskar i vattnet

Idag ska Bengt och Bodil åka båt. Bengt vill bada men Bodil vill hellre plaska i vattnet.

Fråga oss