Titta

Orka

Orka

Om Orka

Om barn i kris. Serien tar upp teman som mobbning, dysfunktionella familjer med missbruk och våld, hedersproblematik, psykisk ohälsa och skilsmässa ur barnets perspektiv. I varje program finns en fiktiv karaktär som bär på de olika problemen, och programledarens uppdrag är att ta reda på hur barnet kan få hjälp genom att träffa klasskompisar, lärare, skolsystrar, psykologer och andra som finns i samhället för att hjälpa barn med problem. Programledare: Stephan Wilson Yüceyatak. Säsong 1.

Till första programmet

Orka : Linnéa vill inte gå hemMaterialDela
  1. Det här är Linnea.
    Hon är 12 år och bor i Bålsta.

  2. Utåt sett är allt normalt.
    Linnea är duktig i skolan-

  3. -och hon gör inget väsen av sig.
    Men hon mår inte bra.

  4. Hon trivs inte hemma med pappa.

  5. Han är kontrollerande
    och taskig mot Linneas mamma.

  6. Vad ska Linnea göra?
    Det ska jag ta reda på.

  7. Linneas pappa har kort stubin
    och han är ofta arg.

  8. Linnea blir rädd när pappa är arg.

  9. Han blir en annan person,
    och hans blick blir konstig.

  10. Pappa har alltid velat bestämma
    över henne och mamma.

  11. Lillebror får göra mer som han vill.

  12. Förra året
    förlorade Linneas pappa sitt jobb.

  13. Sen dess har hans humör blivit sämre.
    Han klagar på allt mamma gör.

  14. Han letar fel och blir jättearg om hon
    inte kommer hem i exakt rätt tid.

  15. Mamma har blivit alltmer tyst,
    och hon har blåmärken på armarna.

  16. När Linnea har frågat,
    har hon inte velat prata om det.

  17. Linnea är aldrig glad längre.
    Hon är spänd som en gitarrsträng-

  18. -och hoppar till om nån höjer rösten.

  19. Hon trivs inte längre hemma.
    Hon är rädd och orolig.

  20. Så här ska inte Linnea behöva ha det.

  21. Samtidigt är hon rädd att polisen
    ska ta pappan från henne-

  22. -eller att socialen ska ta henne från
    familjen. Vem ska hon prata med?

  23. Ett första steg kanske är Bris, Barnens
    hjälptelefon.

  24. Jag ska höra
    vad de skulle säga till Linnea.

  25. Först en historia om en kille som har
    blivit misshandlad av sin styvpappa.

  26. Det är hans egna ord, men killen
    i filmen är en skådespelare.

  27. Han som slog mig var min styvfar.

  28. I början var han fruktansvärt snäll-

  29. -och tänkte mycket på familjen.

  30. Många tyckte nog
    att han var en bra kille.

  31. Inte att han skulle göra som han gör.

  32. När han hade fått fäste i familjen-

  33. -och kände att han var hemma-

  34. -gick han från att vara sträng
    till att bli ännu strängare.

  35. Det blev förbud och såna saker.

  36. Han höll mig alltid i nacken
    när vi gick nånstans.

  37. Han kunde styra det jag gjorde.
    Jag kunde inte springa därifrån.

  38. Han höll olika hårt
    beroende på situationen.

  39. Det är också en slags misshandel.

  40. Jag fick stryk när jag vattnade blommor
    och det rann över vatten.

  41. Alltså när det hände en olycka.

  42. Jag fick en smäll i ryggen
    eller i bakhuvudet.

  43. Inget överdrivet. Det hände bara
    när jag hade gjort nåt extremt.

  44. Om jag sprang över gatan
    utan att kolla mig för...

  45. ...då fick jag ordentligt med stryk.
    Hemma.

  46. Kan vi inte gå hem till dig?
    Jag fryser.

  47. -Jag får inte ta hem kompisar.
    -Vad då då?

  48. Skit i det. Ska vi spela lite till?

  49. -Nej, jag fryser.
    -Kom igen, bara lite till.

  50. Nej, jag fryser.
    Jag måste nog gå hem.

  51. Hej då.

  52. En händelse som har satt sig var
    när vi byggde stugan på landet.

  53. Jag och min bror skojbråkade och så.

  54. Det slutade med att han hängde upp oss
    på varsin spik - i sovsäcken.

  55. Där fick vi sova hela natten.

  56. Det har ju satt spår.

  57. Mest för att man hade sån panik.

  58. Det är becksvart
    och man ser inte vad som händer.

  59. Jag hörde min bror gråta.
    Men jag visste att om jag grät-

  60. -så skulle jag få mer stryk.

  61. Det blir bara värre.

  62. Jag minns att jag tänkte
    att jag ska vara tyst och inte gråta.

  63. Jag ska svälja det, sen är det klart.
    Jag försökte sova.

  64. På morgonen sa vi inget.

  65. Vi kunde inte säga nåt.
    Vi satte oss och käkade frukost.

  66. Sen gick vi ut och lekte som vanligt. Vi
    hittade på nåt annat.

  67. Jag hade blåmärken,
    men allt kunde täckas med kläder.

  68. Jag gick på jympan och bytte om,
    men jag hade alltid handduk på mig.

  69. Då ser man inget,
    och det är inga vuxna där.

  70. Det är bara pojkar i min ålder,
    och de tänker inte på det.

  71. Jag skulle inte ha tänkt på
    vad de hade för blåmärken.

  72. Jag ville inte berätta,
    för jag skämdes och mådde dåligt.

  73. Jag visste inte heller
    om det var rätt eller fel.

  74. Självklart förstod jag att det
    var fel, men kunde jag göra nåt?

  75. Har alla det så här,
    eller är det bara jag?

  76. Ingen vuxen får göra så.
    Men kränkningar kan se olika ut.

  77. Killen här blev slagen. Linnea blir
    illa behandlad på ett annat sätt.

  78. Det syns inte på utsidan
    i form av blåmärken.

  79. Nu tänkte jag gå upp till Bris
    och se vad de säger till Linnea.

  80. -Hej, Stephan.
    -David.

  81. Här svarar vi när barn ringer,
    men klockan är inte tre än.

  82. Här inne ska vi vara.

  83. -Vad gör ni egentligen?
    -Här inne pratar vi med barn.

  84. 116111 är telefonnumret.
    Då får man prata med en vuxen.

  85. Man får prata om det man tycker
    är viktigt eller funderar över.

  86. Då har jag kommit rätt.

  87. Pappfiguren är på riktigt.
    Skulle du kunna tänka dig...

  88. -...att Linnea finns på riktigt?
    -Hej, Linnea.

  89. Linnea är 12 år.
    Utåt sett är allt normalt.

  90. Hon är duktig i skolan
    och kompisarna tycker om henne.

  91. Men hon trivs inte hemma. Hennes pappa
    är väldigt kontrollerande.

  92. Han bestämmer väldigt mycket
    och ger sig ibland på mamman.

  93. Tror hon, för hon har sett blåmärken.

  94. Vad händer om hon ringer er?

  95. Om hon skulle ringa 116111
    så skulle vi svara:

  96. "Välkommen till Bris.
    Jag heter David."

  97. Första gången man ringer
    är det svårt att veta-

  98. -vad man ska säga.

  99. Många barn är tysta,
    och då berättar vi hur det funkar.

  100. Det är skönt att få vara anonym.
    Vi frågar inte vilka de är-

  101. -och vi kan inte se vilket telefonnummer
    man ringer från.

  102. Det syns inte på telefonräkningen
    att man har ringt till Bris-

  103. -så ingen får veta att man har ringt.

  104. Jag skulle prata
    att man får berätta vad man vill.

  105. Inget är för stort och svårt,
    eller för litet och oviktigt.

  106. Vi lyssnar på det som Linnea
    och andra barn vill berätta.

  107. Ni heter ju Barnens hjälptelefon.

  108. -Är du expert på att hjälpa barn?
    -Vi är experter på att lyssna på dem.

  109. Vi är vana vid att lyssna på
    och prata med barn.

  110. Vi har hört många barn berätta
    om det Linnea är med om.

  111. Om man behöver hjälp...
    När vi pratar kan vi hjälpas åt-

  112. -att fundera på vad man behöver göra.

  113. Vi kan prata om det tillsammans.
    Vi vet vilken hjälp som finns.

  114. Linnea kanske berättar att hon tror att
    pappa slår mamma-

  115. -och hon är rädd för pappa.

  116. Säger du då
    att du är skyldig att anmäla?

  117. -Vad säger du till Linnea?
    -Det är en jätteviktig fråga.

  118. Att anmäla betyder
    att vi måste ringa polisen-

  119. -eller socialtjänsten.

  120. Alla är anonyma
    och jag vet bara vad Linnea heter.

  121. Jag kan inte anmäla.
    Det vi kan göra är att prata om-

  122. -att det är bra att berätta
    för en vuxen.

  123. Vad tänker hon?
    Hur skulle det kännas att berätta?

  124. Vilken vuxen skulle det vara?
    Det kan vi prata om.

  125. Om Linnea säger
    att hon vill prata om det här-

  126. -och kanske träffa nån,
    kan du ge henne råd då?

  127. Ja,
    och jag kan hjälpa henne att berätta.

  128. Precis som att det är svårt
    att berätta för oss på Bris-

  129. -så kan det vara svårt att berätta för
    nån annan vuxen.

  130. Det kanske är skolkuratorn,
    skolsköterskan eller en lärare.

  131. Men det kan vara svårt.
    Vi hjälper ibland barn att berätta.

  132. Vi ringer den lärare eller kurator som
    Linnea och jag bestämmer.

  133. -Men om personen är anonym då?
    -Vi gör det bara om Linnea vill.

  134. Då får hon berätta vad hon heter.
    Vi gör det på uppdrag av barn.

  135. Om barn ber oss berätta
    för en lärare, så kan vi göra det.

  136. Eller för socialtjänsten,
    som jobbar med att skydda barn.

  137. Om vi sammanfattar lite.

  138. Man kan prata
    och det kan kännas bättre.

  139. Om Linnea känner
    att hon behöver prata med nån-

  140. -så kan du hjälpa
    om hon inte orkar berätta.

  141. Det är skitbra att veta.
    Tack för att du tog dig tid.

  142. Ha det gott.

  143. Vi tänker oss att Linnea tar hjälp
    av David för att få kontakt med soc.

  144. Då skulle hon få besöka familjeenheten i
    Bålsta.

  145. Jag ska söka upp dem.

  146. -Välkommen. Göran Granath.
    -Stephan.

  147. Hej, Stephan.
    Mona Svensson heter jag.

  148. Det här är ju värsta lägenheten.

  149. -Här träffar vi familjer och barn.
    -Det är som ett vanligt kök.

  150. Stort vardagsrum.
    Schyst utsikt också.

  151. Långt bort...

  152. Göran och Mona,
    kan inte ni berätta hur ni jobbar?

  153. Vi träffar familjer som har bekymmer.

  154. Ibland träffar vi hela familjen,
    eller delar av familjen-

  155. -och ibland familjemedlemmar en
    och en, både ungdomar och föräldrar.

  156. Problemen kan variera mycket.

  157. Då har vi kommit rätt.

  158. Linnea har en kontrollerande pappa som
    är våldsam mot mamman.

  159. Är det vanligt att barn
    med de problemen kommer hit?

  160. Inte så vanligt som det borde vara. Det
    är ett stort, dolt problem.

  161. Vi önskar de kommer tidigt.
    De kommer när problemen blir stora.

  162. -Det skulle de säkert bli för Linnea.
    -Hur menar du?

  163. Det skulle visa sig i skolan,
    och då skulle de larma oss.

  164. Just nu verkar hon vara ensam
    och drar sig undan.

  165. Vågar barn berätta för er?
    Ni är ju främmande personer.

  166. Det kan ta ett tag.
    Man kan behöva ses några gånger.

  167. -Men de vill ofta berätta.
    -Varför då?

  168. Det hjälper att inte vara helt ensam.

  169. Men vi vill
    att hennes situation ska förändras.

  170. Hennes situation behöver förändras-

  171. -för att vi ska kunna bli till hjälp.
    Så tänker vi.

  172. Vad tycker barn som Linnea är svårast
    under den här perioden?

  173. Jag tror att det är maktlösheten.

  174. Att leva i en situation
    som man inte kan påverka.

  175. Man har inte redskap
    för att veta vad man ska göra.

  176. Och oron och rädslan.
    Man är spänd hela tiden.

  177. Om det inte löser sig, då?

  178. Om pappan fortsätter
    att göra mamman illa-

  179. -får Linnea ändå ut nåt
    av att komma till er?

  180. Vi tänker att det måste lösa sig, inte
    att det ska fortsätta.

  181. Vi måste hjälpa Linnea att lösa
    situationen, för hon far illa.

  182. Om vi sammanfattar
    så är det viktigaste att prata.

  183. Hur flummigt det än låter.
    Då får man en chans att komma hit.

  184. Berätta för nån vuxen hur man mår
    och vad man är med om.

  185. -Är det nåt annat som är viktigt?
    -Ta henne på allvar.

  186. Hur lite våld det än har varit,
    så påverkar det Linnea mycket.

  187. -Och det är inte okej?
    -Det är inte okej.

  188. Det är vuxnas ansvar
    att göra nåt åt situationen.

  189. Även om de vuxna inte gör nåt,
    så kan man göra nåt själv.

  190. -Prata med nån på skolan.
    -Nån man känner förtroende för.

  191. Tack för att ni tog er tid.
    Lycka till. Ha det bra.

  192. Nu ska ni få höra om Yasmine, som också
    har en kontrollerande pappa.

  193. Oavsett orsaken så blir Yasmine kränkt,
    och det är inte okej.

  194. Historien är verklig
    och nedskriven av Yasmine själv.

  195. Men precis som i filmen innan
    är det skådespelare i alla roller.

  196. Min pappa
    är jättebra på att manipulera.

  197. Han är två personer i en.

  198. När man pratar med honom
    verkar han vara världens bästa pappa.

  199. Men det är han inte.

  200. När jag var liten
    var min pappa jättekärleksfull.

  201. Men när jag blev 11-12 år
    förändrades han.

  202. Då var det plötsligt en massa regler,
    till exempel om kläder.

  203. Inga urringningar eller tajta kläder.

  204. Jag brinner för dans,
    men det gick inte.

  205. Det är ju bara strippor som dansar, så
    det är jättedåligt.

  206. Är det nån hemma?

  207. Hej.

  208. Det här med blickar...
    Jag kan inte förklara hur de kollar-

  209. -men jag förstår
    om jag har gått över gränsen.

  210. "Nu måste jag skärpa mig"
    "Vad är det för fel nu?"

  211. Blicken räckte.
    Jag förstod att det var mina kläder.

  212. Då fick jag täcka mig lite mer.

  213. Om jag sms:ade ville han veta
    vem jag skrev till.

  214. Om jag satt vid datorn
    kollade han vad jag gjorde.

  215. Han öppnade mina brev
    fast de var personliga.

  216. Rykten är typiskt. Jag har inte många
    släktingar, men hans vänner kollar.

  217. De vakar över en så fort de ser nåt.

  218. Det kan vara vad som helst.
    De ringer och skvallrar.

  219. Som i skolan. Pappas bästa kompis
    är vaktmästare där.

  220. Om han skulle se att jag pratar
    med en kille vid mitt skåp-

  221. -så skulle han ringa pappa direkt.

  222. Man blir väldigt bra på att ljuga.
    Det kan vara småsaker.

  223. När man vill gå ut,
    vet man hur man ska ljuga.

  224. Om jag skulle träffa en killkompis, som
    bara är en kompis-

  225. -så kunde jag inte säga det
    till pappa.

  226. Då kunde jag säga att jag ska träffa en
    tjejkompis och prata om skolan.

  227. Jag vet ju vad han vill.
    Han har alltid sagt-

  228. -att man ska sköta skolan
    och skaffa sig en utbildning.

  229. Då använder man det som ursäkt
    för att gå ut och träffa nån.

  230. Jag kan inte förklara, men de som lever
    i den här kulturen förstår.

  231. Man blir jättebra på att vara två
    personer, en hemma och en ute.

  232. Då är du dig själv.

  233. Hemma är jag pappas flicka som inte går
    nära en kille och som pluggar.

  234. Med sina vänner är man sig själv,
    vem man än är.

  235. Jag är jättesocial. Jag älskar att umgås
    med folk och göra allt möjligt.

  236. Jag skulle fylla femton och pappa åkte
    och hälsade på släktingar.

  237. Då bodde jag och min lillebror
    hos honom.

  238. Vi hade bjudit över killkompisar.
    Jag har mest killkompisar.

  239. Vi spelade spel, kollade på film
    och tog det lugnt.

  240. När pappa kom hem fick han veta att mina
    killkompisar hade sovit över.

  241. Han antog direkt
    att jag hade haft sex med alla.

  242. Du kan inte bestämma allt över mig!

  243. Jag var livrädd,
    och då blir jag ofta väldigt stöddig.

  244. Jag kollade honom rakt i ögonen,
    och han bara skrek.

  245. Jag kände inte igen honom,
    jag har aldrig sett honom så arg.

  246. Hans ögon var svarta
    och han var helt röd i ansiktet.

  247. Han stod och skrek
    kanske fem centimeter från mig.

  248. Jag tänkte: "Snart kommer smällen."

  249. Min pappa hade aldrig slagit mig,
    för jag har varit den enda dottern.

  250. Hans prinsessa, enligt honom.

  251. Han slog mig och spottade på mig.
    Han kallade mig hora-

  252. -och bad mig att aldrig mer kalla honom
    pappa. Hans dotter var död.

  253. Jag skulle gå så fort morgonen kom.

  254. Jag var vaken hela natten, livrädd. Jag
    har aldrig sett honom så arg.

  255. Så fort klockan hade blivit sex
    tog jag mina grejer och gick.

  256. Efter allt min pappa har gjort,
    skulle nog många känna hat.

  257. Men jag känner inte så.

  258. Han kommer att inse att han
    gjorde fel och be om förlåtelse.

  259. Jag känner att det är min pappa,
    och jag kan inte hata honom.

  260. Men jag blir väldigt sårad.

  261. Vi har fått se att man kan älska
    sina föräldrar, även om de är elaka.

  262. Ibland tror jag inte att de fattar att
    de är taskiga.

  263. Men det spelar ingen roll.
    Föräldrar får inte göra så.

  264. Om man berättar för en lärare, kurator
    eller skolsyster-

  265. -så är de skyldiga att hjälpa till.
    Dessutom har de tystnadsplikt.

  266. Om Linnea hade funnits på riktigt
    och vågat berätta-

  267. -tror jag att hon skulle ha blivit
    hjälpt av det. Ha det bra. Vi ses.

  268. Textning: Niclas Balinder
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Linnéa vill inte gå hem

Avsnitt 5 av 7

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Linnéa är tolv år och lever i en familj där pappan kontrollerar och är våldsam mot hennes mamma. Vad kan Linnéa göra för att få hjälp? Linnéa är en fiktiv karaktär vars situation påminner om många barns, så vi besöker Bris, Socialtjänsten och Familjeenheten och tar reda på hur de skulle kunna hjälpa henne. Dessutom tar vi del av iscensatta berättelser ur verkligheten om Yasmin, vars pappa kontrollerar henne av kulturella skäl, samt om en pojke som blev misshandlad av sin styvpappa.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Familj och samlevnad
Ämnesord:
Barn som far illa, Barn till misshandlade kvinnor, Barn- och ungdomsvård, Barnmisshandel, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Orka

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOrka

Philip är mobbad

Avsnitt 1 av 7

Pappfiguren Philip går i femman och mobbas av sina klasskamrater. Stephan besöker Philips skola i Västerås och pratar med kloka klasskamrater och en fritidsledare som är van att rycka in när det förekommer mobbning.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOrka

Ebba är utfryst

Avsnitt 2 av 7

Hur kommer man åt mobbning som är tyst och subtil? Ebba är duktig i skolan men blir utfryst. Stephan tar med sig den fiktiva Ebba till skolan och försöker lösa problemet tillsammans med elever och lärare

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOrka

Rafael är rädd

Avsnitt 3 av 7

Hur kan Rafael få hjälp att hantera rädslorna som styr hans liv mer och mer? Vi får också följa med Melanie som kämpar med sin sociala fobi, och vi träffar rapparen Kevin som under högstadiet gått igenom en depression.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOrka

Markus pappa dricker

Avsnitt 4 av 7

Markus pappa är alkoholist men det vet ingen om. Hela familjen blir påverkad och Markus tar ut sin ilska genom att mobba sina klasskamrater.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOrka

Linnéa vill inte gå hem

Avsnitt 5 av 7

Tolvåriga Linnéas pappa är våldsam mot hennes mamma. Bris, Socialtjänsten och Familjeenheten berättar hur de skulle kunna hjälpa Linnéa. Vi hör också om Yasmin vars pappa kontrollerar henne av kulturella skäl och en pojke som blev misshandlad av sin styvpappa.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOrka

Amina har mardrömmar

Avsnitt 6 av 7

Hur kan man hjälpa kompisar som bär på jobbiga erfarenheter från krig eller som har drabbats av svåra sjukdomar? Vi möter Guhn Godani på Kris- och traumacentrum som arbetar med personer som upplevt trauman. Vi träffar även Jessica, som berättar om livet efter cancerbeskedet.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOrka

Sophias föräldrar är skilda

Avsnitt 7 av 7

Sophia berättar om livet före och efter föräldrarnas skilsmässa. Holländska Lucas största problem är att hennes skilda föräldrar fortfarande bråkar om precis allt.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Min skola mitt i kriget

Flickors rätt till skola

När talibanerna styrde stora delar av Afghanistan fick flickor inte gå i skolan. Här får vi möta Saleha som är 12 år och har kunnat gå i skolan i ett år. Hennes familj förstår hur viktigt det är för både flickor och pojkar att utbilda sig. Saleha uppmuntrar andra flickor att komma till skolan och drömmer om att själv bli lärare när hon blir stor. Allt tal i programmet är på svenska.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bomber, flykt och skolböcker

Skolan som inte finns

Syriska barn som flytt till grannländer får inte plats i turkiska eller irakiska skolor. Här berättar de om sin vardag. När det varken finns pennor, skolböcker eller ens en skola att gå till tvingas många barn hjälpa till med försörjningen hemma.

Fråga oss