Titta

UR Samtiden - Rework the World

UR Samtiden - Rework the World

Om UR Samtiden - Rework the World

1700 personer från 120 länder, nobelpristagare, politiker, gymnasieelever, biståndsarbetare, FN-anställda, har samlats i Leksand för att diskutera lösningar för att skapa en hållbar värld. Genomgående teman är vatten, land, och energi. Men också städer, där en allt större del av jordens befolkning bor. Och arbete, med särskilt fokus på arbete för världens unga. Tanken är att i samtalet som arbetsform hitta nya vägar för hållbara lösningar för världen. Några av världens skarpaste hjärnor diskuterar nya vägar tillsammans med hundratals specialinbjudna unga från hela världen. Rework the World är ett samarbete mellan Tällberg Foundation och YES, Youth Entrepreneurship Sustainability. Seminsrierna är inspelade i Leksand den 2 till 4 juni 2010.

Till första programmet

UR Samtiden - Rework the World : Hans Rosling: Framtidens ungdomar, vilka är de?Dela
  1. Jag heter Karin Bruce
    och kommer från Tällberg Foundation.

  2. Jag har varit med på denna lärorika
    resa som Rework the World är-

  3. -under tre års tid ihop med Carl,
    Poonam och många andra.

  4. Jag måste bara säga att det är
    fantastiskt att få stå här i dag.

  5. Kanske inte just på själva scenen,
    men att få träffa och se alla er.

  6. Många av er har jag pratat med.
    Ännu fler har jag hört talas om.

  7. Vissa av er får jag återse här.

  8. Amabilis Batamula. Vi träffades
    i Tanzania på vårt regionmöte där.

  9. Igor Casapu, vi träffades
    i Moldova för ett halvår sen.

  10. Och Dennis, vi träffades i Sydafrika.

  11. Det här arbetet
    har inte bara handlat om att få se-

  12. -träffa och prata med fantastiska
    människor runtom i världen.

  13. Det har också varit,
    åtminstone för mig personligen-

  14. -en viktig lärorik upplevelse.

  15. Att få lära sig se samband
    mellan olika initiativ-

  16. -inom vitt skilda områden.

  17. Att lära sig se möjligheter-

  18. -där de flesta rapporter
    handlar om offer och utmaningar.

  19. Och att lära sig
    att få nya perspektiv-

  20. -på globala och lokala utmaningar.

  21. Därför är det en ära för mig
    att få presentera nästa talare.

  22. Han, kanske mer än nån annan,
    har hjälpt oss-

  23. -att se utvecklingsutmaningar
    på ett nytt sätt.

  24. Med sina grafer och bubblor-

  25. -har han hjälpt oss att vända upp
    och ner på gamla föreställningar.

  26. Nu välkomnar jag honom tillbaka.

  27. Han var med oss i Tällberg
    för sex år sen.

  28. Jag är glad att kunna önska
    Hans Rosling välkommen tillbaka.

  29. -Tack så mycket.
    -Hans...

  30. Jag hörde att du inte har med dig
    nån Powerpoint-presentation.

  31. Nej, ingen Powerpoint. Jag har använt
    digitala läromedel för mycket.

  32. Nu ska jag prova på
    analoga läromedel.

  33. Jag har samarbetat med Clas Ohlson.

  34. Vi har försökt illustrera
    hur världen såg ut när jag...

  35. Kan jag få upp min bild?

  36. 1960, när jag gick i skolan-

  37. -fanns det tre miljarder människor
    på jorden.

  38. Det finns en miljard i varje låda,
    så det är lätt att förstå.

  39. En miljard levde i den så kallade
    Västvärlden, i industriländer.

  40. Två miljarder bodde i utvecklings-
    världen. Klyftan däremellan var stor.

  41. Den här riktningen
    symboliserar materiell rikedom.

  42. Vad strävade de unga efter?
    Unga familjer? Mina föräldrar?

  43. Det var faktiskt att få köpa en bil.

  44. Den här lilla folkan-

  45. -var den första bil som far och mor
    skaffade sig 1962.

  46. Då kunde vi
    åka på semester till Dalarna.

  47. Vad strävade man efter i utvecklings-
    världen där många levde i fattigdom?

  48. De var väldigt anspråkslösa.
    De ville försöka få tag i skor.

  49. Här har vi en sko till.

  50. Einars skor här i Leksand
    erbjuder alla storlekar.

  51. Det här var en lättbegriplig värld.
    Det blev en del av vårt tänkesätt.

  52. När jag ska prata om
    ungdomssituationen i världen i dag-

  53. -vill jag börja med när jag var ung.
    Då såg det ut så här.

  54. Vad har hänt med världsbefolkningen?
    Den har ökat, eller hur?

  55. Jag måste faktiskt lägga till...

  56. ...fyra miljarder människor totalt.
    De hamnar nånstans här i mitten.

  57. Här nånting. Två miljarder...

  58. Visst är det fantastiskt
    att jordens befolkning-

  59. -är mer än dubbelt så stor
    som när jag gick i skolan?

  60. Oj, oj, oj.
    Vad många människor det är!

  61. Hur såg den ekonomiska tillväxten ut?
    De här människorna blev rikare.

  62. De gick vidare från att önska
    sig bilar. Vad ville de ha då?

  63. Var de nöjda med en bil
    för att åka på semester till Dalarna?

  64. Nä, då.
    De ville åka flygplan till Mallorca.

  65. Där flyger de. Vad har hänt?
    Jag kom precis hem från Shanghai.

  66. Jag märkte att en miljard av de här
    har flyttat hit bort.

  67. De är i tagen att köpa en bil.
    De har precis köpt en Volvo.

  68. Vi har tre miljarder människor där.
    Det tragiska är-

  69. -att vi fortfarande har två miljarder
    som lever i svår fattigdom.

  70. Vad finns det för mål
    mellan skor och bilar?

  71. Det är så klart...

  72. Det är en cykel, eller hur?

  73. Här har ni en fin cykel
    från Allans cykelaffär här i Leksand.

  74. Den tillverkades 1935
    för att främja cyklandet.

  75. Det var när Dalarna låg på den nivån.

  76. Det är i den här världen
    som vi har unga i dag.

  77. Två miljarder måste fortfarande kämpa
    för att köpa skor till hela familjen.

  78. Tre miljarder är på cykelnivån,
    en miljard är här-

  79. -och så har vi en miljard där.

  80. Det här är inte 1960, utan 2010,
    femtio år senare.

  81. Jag har tänkt leva i hundra år.

  82. Jag kommer nästan
    att leva ändå till 2050.

  83. Vad kommer att hända då? Tja,
    med tanke på vad jag såg i Shanghai-

  84. -kommer de här att klara sig,
    vare sig man gillar det eller inte.

  85. De tar sig väl dit? Tillväxtmarknaden
    går från cyklar till bilar.

  86. De här människorna
    går från skor till cyklar.

  87. Men var kommer de resterande
    två miljarderna att befinna sig?

  88. Vi kan inte undvika ett tillskott på
    ytterligare två miljarder människor.

  89. Kom ihåg att demografer kan man
    lita på när det gäller framtiden.

  90. Ekonomer behöver vi inte gå in på...

  91. Läkare som jag kan inte riktigt
    förutspå framtida sjukdomar.

  92. Men demografer är säkra på sin sak,
    och de säger att vi måste planera-

  93. -för ytterligare två miljarder
    människor. Här har jag de sista.

  94. Kommer de att leva där?

  95. När jag dör, kommer två miljarder
    fortfarande att kämpa för skor då?

  96. Eller kommer de att bo där?

  97. Kommer världen rentav ha fått
    ytterligare en miljard människor-

  98. -här under flygplanet, så här?

  99. Det är inget snack om att det blir
    en ohållbar börda för miljön-

  100. -ifall vårt nuvarande
    energisystem fortsätter.

  101. Men inget kan hindra oss från
    att bli nio miljarder människor.

  102. Bortsett från atombomber, förstås.

  103. De som säger
    att de inte vill bli nio miljarder-

  104. -funderar på sätt och vis
    på folkmord.

  105. Om vi däremot
    fortfarande kommer att ha-

  106. -två miljarder här
    i svår fattigdom, så här...

  107. Folk som kämpar för skor, vaccin,
    mat och skolutbildning för barnen...

  108. Då slutar det inte vid nio miljarder.
    En av de värsta myterna är-

  109. -att om vi får ner barnadödligheten
    i den här gruppen-

  110. -kommer världens befolkning att öka.
    Det är ju tvärtom!

  111. Barnadödligheten är redan
    relativt låg: 300 av 1 000 dör.

  112. Det går inte att förhindra
    en befolkningstillväxt-

  113. -med en fortsatt hög dödlighet.
    Vi måste få ner barnadödligheten.

  114. Vi behöver familjeplanering,
    bättre socioekonomiska förhållanden-

  115. -och få bort folk från skonivån.

  116. Vi kanske ser många människor
    på cykelnivån. Det är fullt möjligt.

  117. Hur får de unga det?
    Hur blir ungdomssituationen?

  118. Efter allt analogt arbete måste jag
    nog återgå till mina fina bubblor.

  119. Titta vad jag visar er här:
    världens länder i form av bubblor.

  120. Indien, Kina...
    Storleken anger befolkningen.

  121. Färgen anger var de ligger.
    Det här är Afrika söder om Sahara.

  122. På den här axeln...
    Jag kan zooma in också.

  123. Det är inkomst per person,
    BNP per capita, bla, bla, bla.

  124. Ekonomer använder sånt
    för att jämföra ekonomiska nivåer.

  125. Här: låg inkomst, här: hög inkomst.

  126. På den här axeln har jag-

  127. -andelen av befolkningen
    som är 0-4 år, alltså småbarn.

  128. Budskapet är tydligt: Fattiga länder
    har en hög andel småbarn.

  129. Rika länder har en väldigt låg andel.
    Ni ser procenttalen...

  130. Japan har 4 % barn
    i den åldersgruppen.

  131. Länder som Uganda har nästan 20 %.
    Det är en fem gånger högre andel.

  132. Uganda står inför en enorm utmaning.
    Inte nog med att de har låg inkomst-

  133. -utan en hög andel barn behöver
    tillgång till skolundervisning.

  134. Familjestorleken kommer inte att
    minska förrän barn överlever bättre.

  135. Det här är det dramatiska
    med befolkningen som är 0-4 år.

  136. Jag ska nu ändra bilden
    och i stället titta på unga vuxna.

  137. Det finns många olika grupper här.

  138. Vi hjälper er att använda programmet.
    Det finns gratis på nätet.

  139. Jag hoppar snabbt över
    och tar befolkningen som är tjugo...

  140. Vilken skillnad! Titta!
    20-39 år gamla.

  141. Den högsta andelen
    finns i medelinkomstländerna.

  142. De har många unga människor.
    Det kan vara bra för ekonomin.

  143. Det kallas för en "demografisk gåva":
    en period utan många barn och gamla.

  144. Å andra sidan
    är det en stor utmaning-

  145. -att ordna med bostäder och arbete
    åt dessa unga människor.

  146. Det land som nästan har
    högst andel unga är faktiskt Iran.

  147. Förklaringen är att Iran har gått
    igenom den demografiska transitionen.

  148. De har gått från många barn till
    få barn snabbare än nåt annat land.

  149. Det får den här effekten.
    Förenade Arabemiraten och Qatar-

  150. -finns här uppe tack vare många
    utländska arbetare mellan 20 och 39.

  151. Så är inte fallet här
    eller i Algeriet.

  152. Många arabländer
    har lyckats förbättra barns hälsa-

  153. -och få ner familjestorleken.
    Därför har de en puckel med unga.

  154. De vill komma ut och få jobb. Här
    finns också problem med arbetslöshet.

  155. Här borta finns inte så många unga.
    Vad har de rika länderna, då?

  156. De har inga barn, inga unga vuxna.
    Vad har de, då?

  157. Vi tittar på en åldersgrupp
    som jag är rätt bekant med.

  158. De som är 60+.
    Jag är lite arg på mina vänner.

  159. Jag är 62 år, men buntas ihop med
    alla gamlingar i samma grupp. Nåväl.

  160. Vem har...? Men titta!

  161. Kongo har bara 4 % äldre.
    Japan har 30 % äldre.

  162. När vi diskuterar måste vi beakta-

  163. -de vitt skilda befolknings-
    sammansättningarna i olika länder.

  164. Om jag går tillbaka
    till fyraåringarna här...

  165. De fanns i de fattigaste länderna.

  166. Jag vill titta lite närmare
    på vissa länder.

  167. Jag vill titta närmare på Etiopien.
    Det landet har vi här.

  168. Jag tittar på Filippinerna här.
    Iran har vi här.

  169. Japan och Sverige
    finns borta i den här högen.

  170. Fyra olika grupper.
    Detta är mitt huvudbudskap:

  171. Dela inte upp världen i två grupper,
    för det stämmer inte längre.

  172. Titta på Etiopien.
    Det är inte det värsta landet.

  173. Det ligger i mitten av denna grupp,
    men Etiopien har cirka 17 % barn.

  174. Filippinerna har omkring 12 %.
    Iran har bara 8 %. Sverige har 5 %-

  175. -och Japan har nästan inga barn alls.
    Bara fyra procent.

  176. Hur kommer detta sig? Jag ska
    ändra färgen på geografiska regioner.

  177. Nu blir det avancerat. Jag har visat
    dessa bubblor på Tällberg förut.

  178. Man kan göra väldigt skojiga saker.

  179. Jag låter färgen ange
    antal barn per kvinna.

  180. Det bruna och gula
    betyder många barn per kvinna.

  181. Ju kallare och blåare det blir,
    desto färre barn har de.

  182. Japan har bara 1,32 barn per kvinna.

  183. Och längst ner har vi Hongkong!
    Bara ett barn per kvinna.

  184. Den enda del av Kina
    som inte hade nån enbarnspolitik-

  185. -visar sig ha
    det lägsta antalet barn per kvinna.

  186. Jag har aldrig trott att regeringar
    var särskilt mäktiga i sovrummet...

  187. Däremot tror jag att världen styrs
    från sovrummet i stor utsträckning.

  188. Unga par
    planerar sin framtid i sovrummet.

  189. Amerikanerna har ett härligt uttryck:
    "pillow talk". Det är jätteviktigt.

  190. Många asiatiska länder har låga tal.
    Nu gör jag så här...

  191. Jag tänkte visa det här från början.
    Jag går tillbaka till 1950.

  192. Bubblornas färg anger
    hur många barn de har.

  193. Etiopien: sju, Filippinerna: fem.
    I Iran var det sju barn 1950.

  194. Japan var på väg neråt.
    I Sverige var det lågt, men ändå 2,2.

  195. Nu sätter jag tiden på den här axeln.

  196. Kan ni se årtalen? Från 1930-2030.

  197. Vad har hänt med länderna?
    Jag drar den framåt.

  198. Ser ni hur snabbt Japan sjunker?

  199. Det blir kallt och blått
    och inte många barn gjorda.

  200. Etiopien, Filippinerna
    och Iran sammanstrålar.

  201. Under dessa år var det relevant
    att prata om u-länder och i-länder.

  202. Men titta. Filippinerna börjar dala.

  203. Efter revolutionen
    rasar Iran extremt snabbt.

  204. Det här är tillförlitlig data.

  205. Jag känner personligen fackmännen
    som ligger bakom datan i Iran.

  206. Här ser vi beräkningarna
    fram till år 2050.

  207. Japan fortsätter att ha få barn.
    Iran och Sverige likaså.

  208. 2030 kommer de att ha ungefär
    lika många barn i befolkningen.

  209. Etiopien börjar dala,
    och Filippinerna hamnar mitt emellan.

  210. Nu vill jag titta på dem som...

  211. Minns ni gruppen 20-39-åringar,
    de unga vuxna?

  212. De som styr världen
    från sängkammaren.

  213. 1950 låg Sverige högst upp
    och hade väldigt många unga vuxna.

  214. Japan kom tvåa,
    sen Etiopien och Iran.

  215. Filippinerna hade jättemånga småbarn.

  216. Det gäller alltså
    procentuellt av befolkningen.

  217. Det totala antalet personer varierar,
    men det där är viktigt-

  218. -när det gäller resursfördelningen
    till de olika åldersgrupperna.

  219. Det är viktigt när det gäller jobb.
    Titta vad som hände.

  220. Vilket land skjuter i höjden? Japan.

  221. Sverige går neråt.
    Det är redan ett "gammalt land".

  222. Den var med om sin transition tidigt.
    Japan går upp och når sin topp 1970.

  223. De hade 35 % unga vuxna
    och fick en snabb industrialisering.

  224. De lyckades ordna med arbete
    och bostäder åt alla i städerna.

  225. Titta vem som står på tur.

  226. Det är...Iran.

  227. Iran når sin topp nu.
    De skjuter upp i höjden!

  228. Bortse från den iranska politiken
    och titta objektivt på situationen.

  229. Det är en enorm utmaning
    att ordna med arbete och bostäder.

  230. När så många samtidigt blir unga
    vuxna, kan de inte bo kvar på gården.

  231. Svenskarnas lösning var att dra till
    Minnesota, men nu är där visst fullt.

  232. Man kan inte flytta dit, utan folk
    flyttar till städerna, till Teheran.

  233. De flyttar till Esfahan, till Tabriz
    - till storstäderna i Iran.

  234. Det går långsamt för Filippinerna.

  235. Intressant nog ser vi ofta en
    snabbare övergång av barnafödande-

  236. -i muslimska länder
    än i kristna länder.

  237. När familjeplaneringen väl får fäste
    kan det gå undan i muslimska länder.

  238. Här ser ni vilka länder
    som verkligen dalar.

  239. Det här är Japan.

  240. De nådde sin kulmen, och nu sjunker
    antalet unga vuxna ända hit ner.

  241. Etiopien är det land som kommer
    att nå sin topp här borta år 2043.

  242. Etiopien kommer att ha många barn.

  243. Och slutligen har vi gamlingarna.
    Titta på de äldre här.

  244. Vilket land har många gamla?

  245. Sverige hade många äldre,
    och sen kom Japan och slog oss.

  246. Toyota blir nog namnet
    på ett gånghjälpmedel i framtiden.

  247. Japan kommer att ha 44 % gamla.
    Sverige får 30 %.

  248. Vad har politikerna för budskap, då?

  249. Jag ville berätta hur rubriken löd i
    de stora morgontidningarna den 2 maj-

  250. -efter 1 maj-demonstrationerna.
    Socialdemokraternas partiledare sa:

  251. "Mer till pensionärerna."
    Det här är jätteviktigt.

  252. Man kan se att unga människor
    i lådorna här borta...

  253. De utgör en liten del av väljarna
    och konsumenterna.

  254. De äldre uppmärksammas
    allt mer av politikerna.

  255. När man diskuterar måste man
    tänka på de stora skillnaderna.

  256. Här har de unga vuxna
    inte nått toppen än.

  257. Här har de redan toppat.

  258. Här glöms de unga bort, för de utgör
    en allt mindre del av befolkningen.

  259. Det där var mitt budskap.
    Tack för att ni lyssnade.

  260. -Tack.
    -Tack.

  261. Tack ska du ha, Hans. Tack
    för din fantastiska presentation.

  262. Jag har några frågor till dig.

  263. De här frågorna
    har vi fått via Twitter.

  264. De har också
    lämnats in på papperslappar.

  265. Vi kommer att samla in frågor
    och kommenterar därifrån.

  266. Om ni använder Twitter,
    använd då hashtag och reworkTW.

  267. Ni kan också skriva ner er fråga-

  268. -och lämna den
    till nån av våra volontärer.

  269. Vi fick en tweet med frågan:

  270. "I vilken utsträckning
    kan man lita på statistiken?"

  271. Har du nåt snabbt svar?

  272. Det beror på området.
    Befolkningsstorleken har vi koll på.

  273. Antalet barn per kvinna likaså.
    Det är lätt att samla in datan.

  274. Man knackar på, dörren öppnas,
    barn väller ut och så räknar man dem.

  275. Det är busenkelt.

  276. Mortalitetsdata är mycket knivigare.

  277. Om det inte rapporteras
    får man lita på familjerna.

  278. Mödradödlighet är värst,
    för det är en sån familjetragedi.

  279. Det beror alltså på området. Det här
    med lådorna har vi rätt bra koll på.

  280. Tack. En annan svår fråga...

  281. Du har visat grafer
    med beräkningar fram till år 2050.

  282. Men vad ser du efter 2050?

  283. Inget,
    för då kommer jag att vara död.

  284. Om vi flyttar bort folk
    från den svåra fattigdomen...

  285. Det har pratats om GAVI i dag -
    ett bra initiativ som funkar.

  286. Det är ett initiativ
    som siktar tjugofem år framåt.

  287. Många biståndsprojekt är för korta.
    Man måste fortsätta med dem.

  288. Om de får vaccin, utbildning o.s.v.
    kan vi plana ut vid nio miljarder.

  289. Det tar hårt på våra energibehov
    och hur vi producerar energin.

  290. Kom ihåg en sak:
    Befolkningsökningen är bara 30 %.

  291. Det ökade energibehovet
    är däremot 300 %.

  292. Befolkningsstorleken
    är inte problemet.

  293. Det är välfärden som leder till
    en belastning på miljön.

  294. Därför behöver vi ny teknik.

  295. Tack. Vi har fått...

  296. Vi har fått en lapp med en fråga
    om ett kasino som finns ute i lobbyn.

  297. -Och du satt vid det.
    -Ja. - Kan jag få tillbaka min bild?

  298. Den upphetsade kvinnan här är Gunilla
    Carlsson, Sveriges biståndsminister.

  299. Det här är EU-kommissionären
    inom samma område som spelar.

  300. Det är ett trevligt sätt att testa
    sina kunskaper om olika länder.

  301. Familjestorlek, livslängd...

  302. Karin och Daniel
    från Gapminder och jag-

  303. -står där ute i morgon
    och spelar ihop med er.

  304. Då får ni testa era kunskaper
    och lära er ännu mer.

  305. Tack ska du ha.

  306. Alla ni
    som har ställt frågor på Twitter...

  307. Du har lovat att stanna kvar
    och besvara dem.

  308. -Jag lever på Twitter. Följ mig!
    -Tack ska du ha, Hans.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Hans Rosling: Framtidens ungdomar, vilka är de?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hans Rosling berättar hur världen har utvecklats från 1960-talet och fram till nu. Medan en miljard jobbar för att kunna flyga på semester kämpar två miljarder för att ha skor till hela familjen. Men hur kommer det se ut om några årtionden? Indien och Kina kommer att vara där Västvärlden är i dag. Hur går det till exempel för de två miljarder som lever i svår fattigdom? Och var kommer framtidens unga att bo? Enligt Hans Rosling kommer många att leva i länder som inte har resurser att ge dem den utveckling de behöver. Och detta måste världen hitta en lösning på. De i dag rika länderna, som Sverige och Japan, måste samtidigt raskt hitta en lösning för att försörja sin snabbt åldrande befolkning. En viktig del i lösningarna, säger Hans Rosling, måste vara att ta sikte en bra bit in i framtiden för all planering.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Samhällsekonomi
Ämnesord:
Ekonomisk utveckling, Förvaltning, Samhällsplanering, Samhällsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Rework the World

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Inledning

Ulrika Liljeberg, kommunalråd i Leksand, inleder Rework the World, en global sammankomst för att skapa hållbara samhällen och för att globalt hitta lösningar för att skapa arbeten för världens ungdomar. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Mary Robinson om mänskliga rättigheter

Mary Robinson, tidigare irländsk premiärminister, idag en av världens främsta förkämpar för mänskliga rättigheter, talar om vikten av att alla arbetar för att skapa en rättvis värld med anständiga möjligheter till arbete. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Hans Rosling: Framtidens ungdomar, vilka är de?

Hans Rosling berättar om hur världen utvecklats från 1960-talet fram till nu. Medan en miljard jobbar för att kunna flyga på semester kämpar två miljarder för att ha skor till hela familjen. Hur kommer det att se ut om några årtionden? Var kommer framtidens unga att bo? Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Att göra världen till en bättre plats

Kimmie L Weeks, grundare av Youth Action International i Liberia berättar om sitt arbete för att få fungerande lösningar för unga under 30. Och Jennifer Corriero från Kanada talar om vikten av att personligen engagera sig. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Vilken värld ska utvecklas?

Chefen för Bibliotheca Alexandrina, världens mest berömda bibliotek, Ismail Serageldin, pratar om vikten av projekt som Rework the World. Bo Ekman, grundare av Tällberg Foundation, introducerar två Nobelpristagare, Elinor Ostrom som fick Nobelpriset i ekonomi 2009 och Mohan Munasinghe, som var en av dem som 2007 fick Nobels fredspris. Båda talar om hur man med enkla medel kan förändra konsumtionsmönster i världen. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Var finns möjligheterna?

Reeta Roy från kanadensiska Mastercard foundation talar om den kraft som ligger i entreprenörskap. Detta, menar hon, är särskilt viktigt för dem som lever i botten av pyramiden, vilket i praktiken handlar om en miljard människor, alltså en sjättedel av jordens befolkning. Och det är Afrikas unga som behöver vara i fokus. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Lokala konflikter och globalt tryck

Hur kan ungdomars kunskap användas för att påverka världen? Många i panelen som diskuterar detta vittnar om hur svårt det är att hitta eller skapa jobb. Många unga skapar sina möljligheter själva med entreprenörskap. I panelen sitter den svenska biståndsministern Gunilla Carlsson (M) och arbetsmarknadsministern Nathalie Cely från Ecuador. Där finns också medlemmar från olika ungdoms- och hjälporganisationer från bland annat Nepal, Somalia och Nigeria. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Tema Energi

Ett samtal om olika vägar att på ett hållbart sätt lösa världens energiproblem. Deltagare från bland annat Indien, Bangladesh och Norge. Samtalet leds av Anders Wijkman, vice ordförande för Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Tema Städer - föryngra med gröna zoner

Om hur en gemensam vision kan leda till stor förändring. Exempel från staden Flint i Michigan i USA, där man arbetat för att få en grönare stad med återvinning, gröna zoner och biogas, och från Bolivias huvudstad Bogota. Även om vad Västerås hittills uppnått i sitt arbete med att fasa över till biogas. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Entreprenörskap och jobb för jordens fattiga

Den tidigare finansmannen Percy Barnevik, idag ordförande i hjälporganisationen Hand in Hand, talar med näringsminister Maud Olofsson (C) och Emmanuel Dennis Ngongo från Kenya, om hjälp till självhjälp för fattiga genom entreprenörskap. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Ren energi till fattig landsbygd

Solcellslampor kan vara lösningen på inte bara ett utan tre problem, berättar Reema Nanavaty, chef för utecklingen av landsbygden på kvinnohjälporanisationen Sewa, Self Employed Women's Association i Indien. Försäljningen försörjer flera tusen fattiga kvinnor. Det är denna typ av lösningar världen söker, menar flera av talarna i Rework the World. Vi får också lyssna på Ulrich Frei från organisationen Fundes i Latinamerika. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Ett hållbart samhälle - hur kan en förändring uppnås?

Om vilka förutsättningar som krävs för förändring. Med bland andra Aart de Geus, OECD:s vice generalsekreterare i Paris och Maria Wetterstrand, språkrör för Miljöpartiet. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Människans inverkan

Under ledning av Johan Rockström, Stockholm Environment Institute, SEI, diskuterar Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi från Stockholma universitet, och Jonathan Foley från Institute on the Environment från USA den ekologiska balansen med Katherine Richardson Christensen, professor i biologisk oceanografi vid universitet i Århus, Danmark. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Entreprenörskap som förändrar världen

Det finns ett gap mellan det vi vill göra och det vi gör. Framtiden kräver nya redskap för företag och organisationer om vi ska kunna genomföra en förändring. Det säger Carl Mossfeldt, vice ordförande för Tällberg Foundation. Percy Barnevik, i dag ordförande för hjälporganisationen Hand in Hand, och Maud Olofsson, centerpartistisk näringsminister, samtalar om hur entreprenörskap kan hjälpa till att lyfta en fattig landsbygd. Arrangör: Tällberg Foundation.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rework the World

Så skapar vi jobb i Sverige

Om framtida lösningar för hållbara jobb och hur det beskrivs på de politiska agendorna. Med socialdemokraterna Carin Jämtin och Thomas Östros, moderaten Sven Otto Littorin, miljöpartisten Maria Wetterstrand och folkpartisten och EU-minister Birgitta Ohlsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Från Osmanska rikets fall till idag

Per Jönsson är journalist och Mellanösternanalytiker på Utrikespolitiska institutet. Här berättar han om Osmanska rikets uppkomst och fall, vilka stater som kom att upprättas då riket föll och om deras utveckling under det senaste decenniet. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Karl Marx och arbetets värde

Vid Karl Marx begravning sades att hans namn skulle eka genom århundraden. Och visst fick Friedrich Engels rätt, även om marxismens konjunktur har växlat. Tomas Johansson, metallare på Volvo, tycker att mycket av Marx tänkande står sig än idag. På de nationalekonomiska institutionerna står dock inte marxismen högt i kurs, vilket vänsterpartisten Johan Lönnroth fått erfara.