Titta

UR Samtiden - Barns psykiska hälsa

UR Samtiden - Barns psykiska hälsa

Om UR Samtiden - Barns psykiska hälsa

Den psykiska ohälsan bland unga ökar, särskilt bland flickor och unga kvinnor. Andelen självmordsförsök ökar kraftigt bland unga kvinnor, och allt fler unga vårdas på sjukhus för depression eller ångest och för alkoholförgiftning. Konferensen handlar om preventionsmetoder, bedömningsmetoder, skolans arbete för barns psykiska hälsa, samverkan och nordisk erfarenhet. Den vänder sig till beslutsfattare, planeringsansvariga och andra på statliga myndigheter, landsting och kommuner. Inspelad på Norra Latin i Stockholm den 9 september 2010. Arrangör: Socialstyrelsen.

Till första programmet

UR Samtiden - Barns psykiska hälsa : Finland: Förebyggande samarbete.Dela
  1. Varsågod, Tytti. Scenen är din.

  2. Tack för inbjudan.

  3. Jag ska prata om
    vad som händer i Finland.

  4. Jag ska se hur den här fungerar...
    Så där ja.

  5. Jag ska ge några exempel
    på förebyggande initiativ.

  6. Men jag ska börja med de här-

  7. -som är hörnstenar
    i mitt eget tänkande-

  8. -och förhoppningsvis i Finland:

  9. Förebyggande och främjande
    är grundläggande i livet.

  10. Ekologisk syn på barns utveckling.

  11. Systemförändring
    och translationell triad.

  12. Jag hoppas att det här
    ska få en mening-

  13. -under min presentation.

  14. Förebyggande och främjande är minst
    lika gammalt som mänskligheten.

  15. Vi välkomnar goda feer
    när våra barn föds-

  16. -och vi hoppas
    att de onda håller sig borta.

  17. Vi har tomtegubbar-

  18. -som vi ger mat vid jul, för att det
    ska finnas mat i huset nästa år.

  19. Aftonbönen omfattar
    alla närstående-

  20. -och vi sänder våra tankar
    till dem som är i fara.

  21. Vad vi gör här är att ta
    ett nytt steg på den långa väg-

  22. -som började för längesen.

  23. Vi vill se till
    att vi inte bara litar till feer-

  24. -för att ge våra barn ett bra liv.

  25. Men feer och skyddsänglar
    behövs alltid, oberoende av bevis.

  26. Just nu är jag lite ivrig
    och lite nervös-

  27. -så jag hoppas att min goda fe står
    bakom mig och slår med vingarna-

  28. -och att min presentation ska vara
    givande för dem som bjöd in mig-

  29. -och för er alla.

  30. De senaste årtiondenas forskning-

  31. -har betonat ekologin
    i barns utveckling.

  32. Vi vet att barn,
    och även vuxna, utvecklas-

  33. -i dagligt samspel med våra miljöer-

  34. -som jag kallar
    för utvecklingsmiljöer.

  35. Hemmet, förskolan, skolan
    och fritidsmiljöer.

  36. Förskola eller skola, till exempel-

  37. -stödjer inte bara
    barnets utveckling-

  38. -utan de deltar i barnets utveckling.

  39. Det är ett annorlunda sätt att förstå
    rollen som dagis eller skola spelar.

  40. Eller fritidsmiljöer.

  41. När jag började mina studier
    i barnpsykiatri-

  42. -var de olika disciplinerna kring
    barns utveckling och psykopatologi-

  43. -fullständigt separerade
    från varandra.

  44. Den traditionen har lett
    till sektoriseringen av tjänster.

  45. Psykologiska problem
    sköts av hälsovården-

  46. -sociala problem av socialtjänsten-

  47. -och inlärnings- och kognitiva
    problem av utbildningstjänster.

  48. Men nu har forskningen lärt oss
    att vi inte kan dela upp utveckling-

  49. -i de här skilda sfärerna.

  50. Emotionell, kognitiv och social
    utveckling är sammanflätade.

  51. Därför är en-sektor-systemet
    fullständigt förlegat.

  52. Det intressanta är
    att det är genforskning-

  53. -som har fört oss alla samman.

  54. Det är interaktionen
    mellan gener och miljö-

  55. -som tar fram exempelvis
    dåliga utslag av dåliga gener.

  56. Miljön är utvecklingssammanhangen,
    och det som händer i dem.

  57. Dessa påverkas även av samhället
    och kulturen.

  58. Kultur inom barnuppfostran, i skolan
    och så vidare.

  59. Den här bilden
    blir en plan för prevention.

  60. Om vi kan påverka miljön,
    så kan vi påverka interaktionen-

  61. -och kanske förhindra
    att de "dåliga generna"-

  62. -agerar på oss,
    och förebygga psykisk ohälsa.

  63. Det som händer är
    att detta producerar-

  64. -utvecklingsbanor.

  65. Utveckling har en riktning.

  66. Den formas och förstärks
    genom daglig interaktion-

  67. -mellan barnet och miljön.

  68. I extremfall kan det finnas
    en ond cirkel-

  69. -när dåliga saker ökar och händer,
    med dåliga resultat.

  70. Det kan också vara en god cykel-

  71. -då allt fler möjligheter
    öppnar sig för barnet.

  72. Vad betyder det
    att "problem vid 3-5 år"-

  73. -"varslar om antisociala problem
    i tonåren"?

  74. Är det nåt i barnet
    som kommer fram under tonåren?

  75. Forskningen lär oss att beteende-
    problem i den tidiga barndomen-

  76. -framkallar straffbeteende hos vuxna.

  77. Hos föräldrar,
    men även mellan lärare och barn.

  78. Det leder till besvikelse i mänskliga
    förhållanden och i skolprestationer.

  79. Det byggs på, kanske förenat
    med avvikande kamrater-

  80. -och följden
    kan bli problem i tonåren.

  81. Om vi nu tänker på förebyggande...

  82. Om vi tar barnet-

  83. -och fokuserar vår
    förebyggande intervention på barnet-

  84. -då gör vi barnet till den
    som ska agera för förändring-

  85. -i systemet, och det är
    en svår uppgift för ett barn.

  86. Därför är det inte konstigt
    att forskning visar-

  87. -att förebyggande intervention
    på flera nivåer-

  88. -har större effekt
    och mer långvarig effekt.

  89. Vi kan arbeta med barnet,
    med föräldrar och i skolan.

  90. Vi kan skapa ett positivt klassklimat
    som stöttar även problematiska barn.

  91. På det sättet kan vi vända
    den problematiska banan-

  92. -i en positiv riktning.

  93. Därför tror jag
    att även riktad prevention-

  94. -kräver ett ekologiskt synsätt
    och måste vara systemorienterad.

  95. I Finland påbörjades programmet 2007.

  96. Det bygger på idén att barnens
    stöttas i sina utvecklingssammanhang.

  97. Inte bara i familjer,
    utan på samma sätt i förskolan-

  98. -med mödrar och lärare,
    i skolan och även i fritidsmiljön.

  99. När det började
    sa jag till vår hälsominister-

  100. -att förändringen
    skulle ta minst 12-15 år.

  101. Vi har bara börjat försöka
    göra det här-

  102. -och även arbeta mellan sektorer
    och olika nivåer av tjänster.

  103. Nu ska jag ta upp några exempel-

  104. -på våra förebyggande initiativ.

  105. När jag lyssnade...
    Tack för den här dagen!

  106. Det var underbart och inspirerande
    att höra alla presentationer.

  107. Jag önskar att jag hade en dag till
    för att sitta och prata om det.

  108. Jag ändrade faktiskt
    min presentation en aning.

  109. Jag hoppar över en del,
    men ni kan läsa om det på hemsidan.

  110. Pre- och postpartumdepression
    hos mödrar.

  111. Vi har mottagningar-

  112. -som nästan alla mödrar
    eller familjer i Finland besöker.

  113. Jag tror att det ser likadant ut i
    Sverige och i andra nordiska länder.

  114. Men traditionellt har man betonat
    fysisk hälsa, av historiska skäl.

  115. Det var nödvändigt att även få med
    social och emotionell utveckling.

  116. Finland var med i det europeiska
    projektet för tidigt främjande.

  117. Målet var att utbilda mottagningarna-

  118. -inom primärvården i detta, och om
    interaktion mellan förälder och barn.

  119. Man ville även lära ut en metod
    för intervju av föräldrarna-

  120. -där man är uppmärksam
    på de här frågorna.

  121. Man gjorde forskning om detta-

  122. -som visade att både personal och
    föräldrar älskade den nya metoden-

  123. -men att dess inverkan var mindre
    i Finland än i andra länder.

  124. Det är nåt som vi då och då
    stöter på i nordiska länder.

  125. Program som har inflytande på andra
    ställen är mindre effektiva här.

  126. Ett skäl kan vara att nivån på våra
    tjänster redan är tämligen hög.

  127. Det finns inte mycket utrymme
    för förbättring.

  128. Det andra är vad vi mäter.

  129. Kanske mäter den här sortens
    program-

  130. -inte så detaljerade saker
    eller inte rätt saker-

  131. -i våra system.

  132. Det här var universell prevention.

  133. Men det var en förändring
    av systemet-

  134. -och det banade väg
    för riktad prevention.

  135. Systemet var redo att förstå-

  136. -vad mödrars depression handlade om.

  137. I dag har vi en föreskrift,
    en sorts lagstiftning-

  138. -som tvingar mottagningarna
    att kontrollera-

  139. -om det förekommer depression,
    missbruk eller våld i familjen.

  140. Just nu är det 50-75 procent
    av alla mödra- och barnmottagningar-

  141. -som gör det här.

  142. Det är ett av resultaten
    av projektet för tidigt främjande.

  143. Men det mättes förstås inte.

  144. Systemförändring mäts nästan aldrig.

  145. De förebyggande interventionerna
    mäter de individuella resultaten-

  146. -men inte resultaten för systemet.

  147. Vad ska man då göra med de familjer
    där man hittar problem?

  148. Det är en vanlig fråga
    inom preventiv praktik och forskning.

  149. Vi har en lång historia
    av riskforskning-

  150. -och det är lätt
    att kontrollera risker.

  151. Den stora frågan är
    att vi har mindre kunskap-

  152. -om motståndskraft
    och dess processer-

  153. -och särskilt om olika typer
    av preventiv intervention-

  154. -eller främjande intervention.

  155. Det första som sen hände i Finland-

  156. -var att familjerna remitterades
    till specialiserade tjänster.

  157. Vuxenpsykiatri
    och spädbarnspsykiatri.

  158. Men behovet var stort och kvarstår.
    Problemet är inte löst än.

  159. Vad gör man inom primärvården
    för de här familjerna?

  160. I Vanda har man inlett ett program
    där specialiserade skötare-

  161. -arbetar ihop med skötare
    på mödra- och barnmottagningar-

  162. -med de mödrar som har problem.

  163. Man fann att omkring 80 procent
    av fallen kan få hjälp-

  164. -inom primärvården.

  165. Resultatet var intressant
    och hoppingivande-

  166. -men det saknades kontrollgrupp-

  167. -så vi vet inte hur mycket
    som var spontan bättring.

  168. Det är en ganska vanlig situation.

  169. Vi gör pilotstudier och utvärderar
    vårt arbete, med positiva resultat.

  170. Men nästa steg är
    att göra en kontrollstudie-

  171. -innan vi implementerar det
    i hela systemet.

  172. Nästa program
    som jag vill berätta om-

  173. -gäller unga män
    vid arton års ålder.

  174. De inkallas till militärtjänst
    eller civilplikt.

  175. Det är sista gången
    i unga människors liv-

  176. -då vi möter hela generationen.

  177. Då kan man påbörja förebyggande
    för de som utestängs.

  178. Hälften av dessa
    utestängs på grund av psykisk ohälsa.

  179. I det här programmet
    får varje man en psykoterapeut-

  180. -som går igenom deras livssituation
    och försöker hitta lösningar-

  181. -och även...

  182. ...ger remisser eller hänvisar
    den unge mannen till andra tjänster.

  183. Här finns en randomiserad
    kontrollstudie och resultaten är bra.

  184. Jag säger "föreslå"-

  185. -för många av de unga männen
    gick inte med på att prata.

  186. Många går förlorade.

  187. Min tolkning är
    att det ger löfte om effektivitet-

  188. -men genomförbarheten är ett problem.

  189. Det är en utmaning
    för interventionsutvecklarna-

  190. -att göra det mer attraktivt
    för befolkningen.

  191. Jag vill visa den här bilden-

  192. -eftersom samverkan inte bara sker
    mellan yrkesutövare-

  193. -utan den måste också ske
    mellan departement-

  194. -på en hög, statlig nivå.

  195. Här har vi
    alla dessa statliga byråer-

  196. -som arbetar ihop.

  197. Det som också är intressant är...

  198. ...att försvarsmakten har visat stor
    entusiasm och verkat för det.

  199. Just nu erbjuds hälften av
    de unga män som inkallas vid arton-

  200. -möjligheten att prata om sina liv
    med en utbildad psykoterapeut.

  201. Det bryter mot mina stereotyper.
    Jag hade aldrig gissat-

  202. -att militären intresserar sig
    för psykisk hälsa och socialt liv-

  203. -hos män som utestängs
    från militärtjänst och civilplikt.

  204. Det här är samma sorts överraskning-

  205. -som vi fick i mitt eget program-

  206. -då vi ville stötta familjer
    och förebygga barns problem-

  207. -när föräldrarna är psykiskt sjuka,
    missbrukare eller har andra problem.

  208. Då gav vi oss in på vuxenpsykiatri.

  209. Innan vi började avråddes jag från
    att blanda in vuxenpsykiatri-

  210. -för att de inte intresserar sig
    för barn, men det var tvärtom.

  211. De var mycket intresserade av barn.

  212. Det här är det tredje programmet
    som jag ska prata om.

  213. "Effektiva barn och familjer"
    som inleddes för tio år sen.

  214. Här är vårt team samt finansiärer.

  215. Det baseras dels på den höga risken-

  216. -för intergenerationell
    överföring av motgångar-

  217. -i familjer där föräldrarna har
    problem med psykisk ohälsa-

  218. -missbruk eller svåra sjukdomar.

  219. I dag innefattar det även fattigdom.

  220. Det andra som ligger bakom
    är lagstiftningen.

  221. Inom Finlands hälso- och socialvård
    är man förpliktigad-

  222. -att se till barnens behov
    av stöd och vård-

  223. -när föräldrar
    får hälso- eller socialvård.

  224. En liknande lag infördes-

  225. -i Sverige och i Norge
    den 1 januari i år.

  226. Lagen är mycket viktig,
    självfallet för familjerna-

  227. -men även för att den
    lagstiftar förebyggande.

  228. Den är proaktiv.
    Lagstiftning är ofta reaktiv.

  229. När föräldrar misslyckas
    måste barnet skyddas och så vidare.

  230. Men i allmänhet tycker jag
    att vi ska fokusera-

  231. -ihop med beslutsfattarna-

  232. -för att försäkra att lagen även
    ger befogenheter för prevention.

  233. Programmets mål är att bryta
    den intergenerationella cykeln.

  234. Vi vill utveckla, studera
    och implementera-

  235. -evidensbaserade metoder
    inom specialiserad och primär vård-

  236. -över olika sektorer. Vi vill också
    se till att arbetet fortsätter-

  237. -att det är av god kvalitet-

  238. -och att metoderna
    ständigt utvecklas.

  239. Under de här åren har vi utvecklat
    nåt som vi benämner "metodfamiljen".

  240. "Föra barnen på tal"
    är en diskussion med föräldrar-

  241. -om deras barn, och vi informerar
    även om vad de själva kan göra-

  242. -för att stötta barnen
    i den rådande situationen.

  243. Vi har familjeinterventionen,
    som jag nämnde tidigare.

  244. Vi har stödgrupper
    för barn och föräldrar.

  245. Nätverksmöten är vikiga. Handböcker.

  246. Det är en växande familj.

  247. Vårt mål är att hjälpa föräldrar att
    vara så bra föräldrar som möjligt-

  248. -i den rådande situationen. Det är
    varken föräldra- eller barnterapi.

  249. Vi hjälper föräldrar att använda
    sina egna resurser-

  250. -familjens resurser,
    det egna nätverket-

  251. -och nätverken
    inom våra olika tjänster.

  252. Vid nätverksmötet,
    där man samlas runt familjen-

  253. -upprättas kontakten mellan familjen
    och de olika tjänsterna.

  254. Det är
    ett särskilt sorts nätverksmöte.

  255. Man ser till att psykiskt sjuka eller
    missbrukande föräldrar accepterar-

  256. -att folk får höra om deras problem.

  257. Resultatet kan vara
    aktivering av familjenätverket-

  258. -stöd från socialtjänst
    och barnpsykiatri.

  259. Man aktiverar även lärare-

  260. -för att de ska sluta upp
    runt barnet och familjen.

  261. Familjen kan fortsätta i stödgrupper.

  262. Vi har också jämfört våra metoder:

  263. "Föra barnen på tal",
    alltså diskussionen med föräldrar-

  264. -och familjeinterventionen.

  265. Båda grupperna
    fick också handboken för föräldrar.

  266. 119 familjer randomiserades
    till grupperna-

  267. -och intervention utfördes.

  268. Det är en enkätstudie.
    Det finns en baslinje.

  269. Vi har uppföljning
    efter fyra, tio och arton månader.

  270. Sen ber vi också om feedback
    om interventionen-

  271. -två veckor efteråt.

  272. Det första som vi ville studera, och
    det gjordes även under utbildningen-

  273. -var säkerheten,
    att vi inte gör skada.

  274. Barnuppfostran är ett känsligt ämne,
    och om man är deprimerad-

  275. -kan man ha
    en mycket negativ självbild.

  276. Vi ville inte förstärka det.

  277. Resultaten visade att det fanns
    mycket få negativa svar.

  278. Barn och föräldrar rapporterade att
    de mådde bättre efter interventionen-

  279. -och oron för varandra minskade.

  280. Föräldrarna rapporterade också
    en minskad känsla av stigma.

  281. Vi lyckades närma oss familjerna
    utan att öka stigmat.

  282. Även ökad självförståelse
    hos föräldrar.

  283. Hur användbart det är.

  284. Kan familjerna faktiskt ta in det
    och såna saker.

  285. Både barn och föräldrar
    gav positiva svar-

  286. -och även personalen, som kände
    ökad motivation och arbetsglädje.

  287. Det är vuxenpsykiatri.

  288. Effektivitet som avser
    symtom och prosocialt beteende.

  289. Vi använder SDQ.

  290. Det här är preliminära resultat
    som granskas just nu.

  291. Efter arton månader
    såg man minskning av barnens ångest-

  292. -och emotionella symtom, och där var
    familjeinterventionen mer effektiv.

  293. Båda grupperna visade
    ökat prosocialt beteende.

  294. Vi studerade också föräldrar...

  295. ...föräldrars symtom
    och psykiska problem-

  296. -och kunde justera för det.

  297. De positiva förändringarna berodde
    inte på bättring hos föräldrarna.

  298. Det har börjat implementeras
    inom vuxenpsykiatrin.

  299. Jag tror att hälften
    av alla vuxenpsykiatrimottagningar-

  300. -redan har god praktik
    och bra riktlinjer-

  301. -som säger att de måste ge
    uppmärksamhet till patientens barn.

  302. Arbetet utvidgas
    från psykisk ohälsa till missbruk-

  303. -somatiska sjukdomar,
    barnskydd och barnpsykiatri.

  304. Just nu fokuserar vi
    särskilt på primärvården.

  305. Nu kommer jag
    till den translationella triaden.

  306. Vad jag menar är...
    Translationell forskning betyder-

  307. -att forskningsresultat ska omvandlas
    till praktik så fort som möjligt.

  308. Men jag tror att det måste gå
    på det andra hållet också.

  309. Praktiska erfarenheter måste
    omvandlas till forskningsfrågor-

  310. -och till studier. Beslutsfattande
    måste också finnas i triaden.

  311. Det finns en studie som visar-

  312. -att det tar 10-15 år
    för forskningsresultat-

  313. -att bli till praktik.

  314. I vår värld av ekonomiska tabeller-

  315. -kan man inte vänta 10-15 år
    på att nåt händer-

  316. -och då är barnen redan vuxna.

  317. Under vårt programs andra fas-

  318. -försöker vi bygga en infrastruktur
    för det här.

  319. Jag vet inte hur vi ska göra,
    men det är absolut nödvändigt-

  320. -för att upprätthålla kvalitet-

  321. -och för att arbetet ska fortsätta.

  322. Okej, min sista rad.

  323. Man måste lagstifta om prevention,
    liksom man har gjort om behandling.

  324. Sen behöver vi högkvalitativ
    forskning och utbildning.

  325. Det tredje är att jag är mycket
    positiv till nordiskt samarbete.

  326. Det är ett resurskrävande område,
    och mycket händer just nu.

  327. Det vore bra att slå sig ihop.

  328. Vi har ett nordiskt forum för
    barn till psykiskt sjuka föräldrar.

  329. Det har varit aktivt i 5,5 år.
    Nästa möte äger rum i Norge.

  330. Ni kan kontakta Jan Steneby
    om ni vill veta mer om det.

  331. Anglo-amerikanska synsätt
    passar inte alltid oss.

  332. Vi vill skapa nåt
    som är särskilt till för vår kultur-

  333. -och vårt tjänstesystem,
    som skiljer sig mycket från USA:s.

  334. Tack så mycket för föreläsningen.

  335. Översättning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Finland: Förebyggande samarbete.

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Beteendeproblem hos barn i 3-5-årsåldern styr hur barnet kommer att må som vuxen. Det säger den finländska professorn Tytti Solantuaus från Institutet för hälsa och välfärd i Finland. Men det går att förebygga en vuxen psykisk ohälsa hos barn som mår dåligt. Tytti Solantaus berättar om erfarenheter från Finland när det gäller samarbete mellan de olika delar av samhället som kommer i kontakt med barn som inte mår bra.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa
Ämnesord:
Barn- och ungdomspsykiatri, Beteendestörningar hos barn, Finland, Psykiatri, Psykisk hälsa
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barns psykiska hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns psykiska hälsa

Inledning

Socialstyrelsens överdirektör Håkan Ceder inleder konferensen om prevention och samverkan för barns psykiska hälsa. Arrangör: Socialstyrelsen.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns psykiska hälsa

Att förebygga psykisk ohälsa hos skolbarn

Ett förändrat beteende hos föräldrarna har stor inverkan på barn med dålig psykisk hälsa. Det är en av tankarna i de program som Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, arbetar med, berättar Agneta Pettersson, projektledare. Hon talar också om olika metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos skolbarn. Arrangör: Socialstyrelsen.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns psykiska hälsa

Norge: Samarbete när barn har beteendeproblem

I Norge satsar man på att bygga ut arbetet med barn och unga som har psykiska problem genom att öka samarbetet mellan olika delar av samhället. Det finns tydliga direktiv från regeringen att detta är prioriterat, säger May Britt Drugli, assisterande professor i pedagogik. Hon ger även flera praktiska exempel. Arrangör: Socialstyrelsen.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns psykiska hälsa

Riktade insatser i skolan

Koncentrationsproblem gör att en del barn har svårt att klara sig i skolan och att misslyckas i skolan har en direkt länk till beteendeproblem, säger Bo Vinnerljung, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet. Stöd hemifrån och ett starkt stöd i skolan kan underlätta för dessa barn. Arrangör: Socialstyrelsen.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns psykiska hälsa

Samverkan som strategi

Skolverksamheten har mycket stor inverkan för samverkan kring barn som mår dåligt psykiskt. Det säger Berth Danermark, professor i sociologi vid Örebro universitet. Man måste vara medveten om att det tar tid att samverka, säger han. Arrangör: Socialstyrelsen.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns psykiska hälsa

Att bedöma barn och unga i riskzonen

Det finns risker det inte går att göra något åt, säger Anna-Karin Andershed, filosofie doktor vid Örebro universitet. Att vara pojke är en sådan. Att tillhöra en minoritet en annan. Det finns lika många riskfatorer, och lika många skyddsfaktorer, som det finns individer, säger hon. Hon genomför också några enkla övningar med publiken för att visa hur svårt det är att göra bedömningar utan rätt instrument. Arrangör: Socialstyrelsen.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns psykiska hälsa

Prislappen - om samhället inte samverkar

Kostnaden kan bli stor när samhällets institutioner inte sanmarbetar för att upptäcka och förebygga psykisk ohälsa bland barn - inte bara i lidande utan även i pengar. Claes Malmquist, forskare i hälsoekonomi, ger en bild av problematiken. Arrangör: Socialstyrelsen.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns psykiska hälsa

Finland: Förebyggande samarbete.

Beteendeproblem hos barn i 3-5-årsåldern styr hur barnet kommer att må som vuxen. Det säger den finländska professorn Tytti Solantuaus från Institutet för hälsa och välfärd i Finland. Arrangör: Socialstyrelsen.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns psykiska hälsa

Skolans arbete med utsatta barn

Förskolan och de tidiga åren i skolan är särskilt viktiga, säger Carl-Anders Ifvarsson som är regeringens utredare om skolan och barn som far illa. Men forskningen är "sparsam" när det gäller pedagogiken på dessa områden. Arbetet med barn och ungdomar måste förbättras, är hans slutsats. Arrangör: Socialstyrelsen.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns psykiska hälsa

Rätt metod på rätt sätt

Mycket pekar i positiv riktning när det gäller arbetet med barns psykiska hälsa, men mycket behöver göras direkt, menar socialrådet Knut Sundell som arbetar med det mål med evidensbaserad praktik som Socialstyrelsen i sin tur arbetar för. Arrangör: Socialstyrelsen.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Hälsoministerns syn på unga vuxna

Frågor om rör unga vuxnas hälsa är väldigt viktigt för regeringen men även för mig med egen erfarenhet av utmattningsdepression, säger folkhälsominister Gabriel Wikström. Här berättar han om regeringens arbete för att förbättra och förebygga unga vuxnas hälsa. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Sex är min hobby

Johanna har sex som hobby och ser fram emot att ha födelsedagssex med någon av sina älskare på kvällen. Hon bloggar också om sex och sexualpolitik. Niklas Eriksson forskar inom områdena kön, sexualitet och socialt arbete och menar att vi i Sverige länge haft en mer sexkritisk än sexpositiv feminism, något som nu håller på att förändras.