Titta

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Om UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Seminarier inspelade under Bok och Bibliotek 2010. 22-26 september 2010.

Till första programmet

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010 : Afrika - ett spektrum av verkligheterDela
  1. Jag ska, alldeles strax...

  2. Jag ska ta det på engelska också.

  3. Välkomna, allihop.

  4. Nuruddin Farah från Somalia,
    numera bosatt i Kapstaden-

  5. -i en kappsäck, sa du.
    Alltid på resande fot.

  6. Författare till många böcker.
    Välkommen hit.

  7. Richard Dowden, som nyss har gett ut
    en bok om Afrikas nutidshistoria-

  8. -med en väldigt positiv bild.

  9. "Framtidens kontinent." Välkommen.

  10. Unity Dow... Åh, tack. Bra.
    Jag har den här också.

  11. En av dina många böcker på engelska.
    Du är domare från Botswana-

  12. -Botswanas första kvinnliga domare
    i Högsta domstolen.

  13. -Jag är inte domare längre.
    -Nej. Nu har du en juridikfirma.

  14. Och du är författare.

  15. Anders Wejryd,
    ärkebiskop i Svenska kyrkan.

  16. Du har arbetat och rest mycket
    i Afrika.

  17. Inte arbetat, så jag är
    en utomstående betraktare.

  18. Välkommen, hur som helst.

  19. Vi vet hur afrikaner dör,
    men inte hur de lever.

  20. Unity, varför är västs synfält
    så smalt vad gäller Afrika?

  21. Det smala synfältet säljer tidningar.

  22. Ett brett synfält tar
    för mycket utrymme att förklara.

  23. Då är det lätt att säga att afrikaner
    aldrig är i tid - en rad.

  24. Jag tänkte börja med att säga
    att det inte stämmer.

  25. Min mamma har aldrig varit sen
    till en begravning eller ett bröllop.

  26. Afrikaner kanske är sena till saker
    som inte är så viktiga för dem-

  27. -men alltid i tid till
    det som är viktigt för dem.

  28. Varför tror du att synen
    är så dyster, Richard?

  29. Tja... När vi såg
    Los Angeles under vatten-

  30. -trodde vi inte
    att hela USA låg under vatten.

  31. Vi har andra bilder av USA.

  32. Vi kanske har varit där, sett det
    på film... Afrikas problem är-

  33. -att vi inte har några bilder
    av det normala Afrika.

  34. Jag säger inte "det lyckliga Afrika",
    bara normalt liv i Afrika.

  35. Vi har inte de bilderna.
    Det är ett skäl.

  36. Det andra,
    om jag får försvara oss journalister:

  37. Vi sysslar med trafikolyckor,
    vi rapporterar inte trafiken.

  38. Normal trafik är ingen nyhet.
    Trafikolyckor är det.

  39. Afrika har haft en del trafikolyckor:
    svält, krig...

  40. Det har man rapporterat om,
    inte om vanligt liv.

  41. Det är ett problem, men man
    ska inte skylla det helt på media.

  42. Nuruddin, vad tror du är skälet?

  43. Du har beskrivit vardagsliv i Afrika
    i dina böcker-

  44. -men ändå
    har så många en felaktig bild.

  45. -Använd mikrofonen, tack.
    -God afton.

  46. Först av allt tycker jag inte
    att det borde spela någon roll...

  47. ...om journalister,
    oavsett hudfärg eller nationalitet...

  48. ...skriver om Afrika, eftersom många
    av dem inte vet vad de pratar om.

  49. Det var det första. Det andra:
    Det är viktigt att känna till-

  50. -att krig i Afrika, precis som
    andra krig, är lokaliserade.

  51. Jag har bott i inte mindre än
    tre afrikanska länder-

  52. -där det var inbördeskrig
    medan jag bodde där.

  53. Jag har bott i städer
    där strider har ägt rum-

  54. -och har blivit guidad till platser
    där det har varit strider.

  55. Jag har varit omkring 100 meter ifrån
    strider mellan miliser i Somalia.

  56. Ändå kan man tjugo meter bort köpa
    cigaretter, se satellit-tv och sånt.

  57. Det nästan alla verkar missa
    är att det lokaliserade kriget-

  58. -framför allt handlar om en enda sak:

  59. Makt. Ekonomisk makt.

  60. Därför...

  61. Somaliska journalister gör
    samma sak som de västerländska.

  62. De förminskar hela det tjugoåriga
    inbördeskriget till en klanfråga.

  63. Klan X slåss mot klan Y.
    Varför slåss de? Det säger ingen.

  64. Däri ligger problemet. Ingen kunskap-

  65. -ingen djupare förståelse
    av motiven till ett krig.

  66. Om den somaliske författaren
    Nuruddin Farah var här-

  67. -under trettioåriga kriget...

  68. Om jag då skulle rapportera om det...
    Det var värre än de krig vi ser nu.

  69. Ändå... Det som saknas är förståelse.

  70. Folk slåss för ekonomisk makt,
    för ett syfte.

  71. De är inga vildar eller barbarer.

  72. När man lever med dem,
    i Uganda, Sudan och Somalia...

  73. Jag har levt med dem. De är vettiga.

  74. Det enda är
    att yttre krafter ser till...

  75. Yttre krafter ser till
    att kriget fortsätter.

  76. Anders, är västvärlden
    ointresserad av-

  77. -att gräva djupare och förstå
    vad som orsakar krig och konflikter-

  78. -eller att gräva djupare
    i den rika afrikanska kulturen?

  79. Varför tror du att bilden är så smal?

  80. Vi tycker nog att vi lever
    i en internationaliserad värld-

  81. -men på vilka sätt är vi
    internationaliserade?

  82. Det är de som deltar i den inter-
    nationella ekonomin som vi läser om.

  83. Vi läser om dem som verkar betyda nåt
    i den internationella politiken.

  84. För att vilja gå djupare måste man
    ha mer personliga intressen.

  85. Man måste vara släkt med någon
    eller ha andra kopplingar.

  86. Bokmässans tema är mycket viktigt-

  87. -för när vi läser
    litteratur från Afrika-

  88. -skapas länkar
    på ett personligt plan.

  89. Jag tycker att det är intressant-

  90. -att titta på hur kyrkans intresse
    för Afrika har sett ut i historien.

  91. Det har varit väldigt olika
    vid olika tidpunkter.

  92. Inverkan var väldigt stor
    under en tid-

  93. -som vi i dag känner oss
    lite främmande för.

  94. -Menar du missionärerna?
    -Ja.

  95. Då kom det en massa framgångssagor
    om alla människor som blivit kristna.

  96. Det är det som folk kopplar till
    kyrkans kunskaper om Afrika.

  97. Men i flera decennier
    har det inom de kyrkgrupper-

  98. -som aktivt stött mission
    och samarbete med afrikanska kyrkor-

  99. -funnits en hel del politisk kunskap
    och intresse för att försöka...

  100. ...observera och stödja.

  101. Menar du att det finns en kunskap,
    men att den inte når allmänheten?

  102. I mindre grupper
    finns stora kunskaper.

  103. Till exempel i Afrikagrupperna.
    Men de flesta struntar i Afrika.

  104. Det är varken politiskt
    eller ekonomiskt starkt.

  105. De lär märka
    att det snart blir starkt-

  106. -men i dag är de inte intresserade.

  107. Ibland är bilden som man får via tv-

  108. -av krig, flyktingläger och lidande,
    så stark-

  109. -att alla andra
    berättelser försvinner.

  110. Har du upplevt det, Unity?

  111. -Det stämmer absolut.
    -Lite närmare, tack.

  112. För bara två dagar sen talade jag
    med en väldigt trevlig person.

  113. Jag frågade om hon hade varit i
    Afrika. Hon sa: "Nej, jag törs inte."

  114. Hon visste inte
    hur hon skulle bete sig.

  115. Jag sa: "Titta på det där paret.
    Precis så ska du bete dig i Afrika."

  116. Det är såna föreställningar...
    Richard var inne på det i går...

  117. De afrikanska staterna håller på att
    bildas, i tv:ns och internets sken.

  118. Samma sak hände
    för 200 år sen i USA-

  119. -och för hur länge sen det nu var
    i Frankrike. Nationalstater bildas.

  120. Det händer i Afrika nu, men i en
    global värld, där man ser det hända.

  121. Det verkar konstigt, men det är så
    stater har bildats i det förflutna.

  122. De måste inte skapas så,
    men det är verklighet för Afrika:

  123. Man skapar ett Tanzania av folk
    som inte sett sig som tanzanier-

  124. -eller ett Kenya av mikronationer
    som inte sett sig som kenyaner.

  125. Det är knäckfrågan: Hur skapar man
    år 2010 en stat på fredlig väg?

  126. Alla stora demokratier har skapats
    med stora förluster i människoliv.

  127. Jag blev... Glad är fel ord för krig.

  128. Jag försöker hitta rätt ord,
    men när Jugoslavien exploderade.

  129. Där begicks en mängd
    förfärliga skändligheter.

  130. Men en liten del av mig sa: "Puh!"

  131. Fram till dess gjorde bara afrikaner
    sånt - folk fick svälta, massakrer...

  132. Under en period skedde sånt
    bara i Afrika, så det var...

  133. Inte bra... Jag letar efter rätt ord.

  134. Det blev ett mänskligt problem,
    inte ett afrikanskt.

  135. En stat skapad utifrån
    bestående av flera olika stammar.

  136. -Bosniaker, serber...
    -Snälla, inte stammar...

  137. -Jag använder inte det ordet...
    -Det gjorde du just.

  138. -"Stam" är ett väldigt bra ord.
    -Nej, det är det inte.

  139. Som journalist på Independent sa jag
    att jag bara skulle skriva "stam"-

  140. -om de använde det om konflikten
    mellan två semitiska stammar.

  141. När israeler och palestinier kallas
    stammar skriver jag så om Afrika.

  142. De kallas ju inte stammar.
    Inte i Belgien heller.

  143. Jag kallar dem det.
    Jag tillhör själv journaliststammen.

  144. Men min poäng är
    att det här hände i Europa-

  145. -och var jämförbart med
    vad vi sett i Afrika.

  146. Jag håller med om lokaliteten. Jag
    hade ett bra exempel häromdagen-

  147. -när Togos fotbollslandslag
    angreps i Cabinda i norra Angola.

  148. Sky TV bad mig kommentera läget.

  149. En fråga var: "Hur påverkar det här
    VM i Sydafrika?"

  150. Jag sa: Ursäkta, men avståndet
    mellan Cabinda och Kapstaden-

  151. -är som mellan London och Moskva.

  152. Om någon mördas i Moskva,
    är då London osäkert?

  153. Man ser Afrika
    som ett enda litet land.

  154. Och en annan fråga
    som alltid kommer upp: invandring.

  155. Man ser på afrikaner som invandrare,
    som bara vill svämma över Europa.

  156. Kan ni tänka er om det filmades-

  157. -när folk kom
    till Nya Zeeland och Australien?

  158. Om den engelska stammen
    skulle återvända skulle ön sjunka.

  159. Från Sverige utvandrade
    mer än en miljon människor.

  160. Om jag stannar här i Sverige
    längre än till den 26:e-

  161. -då är jag en invandrare.

  162. -Anders...
    -Det bör tilläggas...

  163. ...åtminstone när man talar om
    den här lokala bilden av Afrika-

  164. -för den är svensk...

  165. Man måste ta upp
    stödet till södra Afrika-

  166. -och vad det innebar för folk
    under några årtionden.

  167. När vi försökte uttyda
    vad som är viktigt i livet-

  168. -och kampen
    och den stora glädjen hos folk-

  169. -när äntligen Namibia
    blev självständigt-

  170. -och apartheid föll i Sydafrika.

  171. När...en liten stad i Sverige,
    Arboga, förlorade många jobb-

  172. -eftersom militärindustrin
    lade ner där-

  173. -sjöng folk sydafrikanska sånger.

  174. De hade tagit hem dem
    som exempel på-

  175. -vad arbetarrörelsen och kyrkan
    kunde göra inom politiken.

  176. Vi får inte glömma de årtiondena,
    då läget i Sydafrika var närvarande-

  177. -för många
    som inte hade några band till Afrika.

  178. Det är ett bra exempel.
    Många var engagerade i det-

  179. -och kände det som om de var
    delaktiga i segern mot ondskan-

  180. -när Sydafrika blev demokratiskt.

  181. Nuruddin, du sa att vi inte får tala
    om stammar. Är etnicitet bättre?

  182. Jag skulle säga... En del människor
    talar om yoruba-stammen.

  183. Yoruba är 35 miljoner människor.

  184. Har ni någonsin sett
    en stam om 35 miljoner? Inte jag.

  185. Därför är de en nation.

  186. Stam är ett nedsättande ord.

  187. Ett annat sätt att undvika det är att
    tala om grupper som talar ett språk.

  188. Vad skiljer en afrikansk grupp
    som talar ett språk från en annan?

  189. Det är inte nödvändigtvis hudfärgen
    utan språken de talar.

  190. Länder som gränsar till varandra-

  191. -har liknande språk på båda sidor
    av den så kallade gränsen.

  192. "Stam" betyder även,
    när man hör det på engelska...

  193. Ordet "stamområde" betyder
    ett icke-teknologiskt område.

  194. Det stämmer inte.
    Tekniken påverkar oss allihop.

  195. Det jag menar är: Det är inte
    accepterat att säga ordet "nigger".

  196. "Stam" är ungefär lika illa.

  197. Om man talar om grupper
    som kämpar om makten-

  198. -kan man säga "etnicitet",
    men det är en antropologisk term.

  199. Vi talar inte om antropologi, utan
    om människor som ligger i konflikt-

  200. -om makt,
    eller om en brunn med vatten.

  201. De kämpar om gårdar, territorium,
    gränser, och andra saker.

  202. Varje gång du tänker på "afrikanen",
    tänk på "svensken".

  203. Det är ingen skillnad i hur de
    reagerar på att förlora sin egendom-

  204. -eller på att förödmjukas...
    Allt är likadant.

  205. På samma sätt bör män,
    när de tänker på makt-

  206. -tänka lika mycket
    på kvinnornas maktlöshet.

  207. Man måste se sig själv
    som en människa.

  208. Här är en annan människa.
    Vad vill den?

  209. Vi är glada... "Afrikanen är glad,
    alla ler jämt," sägs det.

  210. Det är ännu en stereotyp: i mörkret
    kan man alltid se afrikanens tänder.

  211. -Ännu en rasistisk term.
    -Jag...

  212. Vi ser ju en maktkamp, och det finns
    konflikter på kontinenten-

  213. -men om vi tittar framåt,
    efter positiva tecken...

  214. Var kommer
    nationsbyggandet att äga rum?

  215. Var kommer förtrycket att ta slut?

  216. Hur kommer det att ske? Vi kan
    prata om Sudan eller Zimbabwe-

  217. -eller andra platser...
    Om vi talar om positiva tecken.

  218. -Jag... Om det går bra?
    -Varsågod. Sen fortsätter vi.

  219. Många människor är extremt...

  220. De uppvisar pessimism och
    misströstan när man talar om Somalia.

  221. Jag är en av de få
    som ibland faktiskt säger-

  222. -att vi somalier kommer att få det
    bättre än våra grannländer.

  223. Vi har haft ett krig
    som har varat i tjugo år.

  224. Vi jobbar ut allt ur systemet-

  225. -på samma sätt som européerna
    har gjort genom konfrontationer-

  226. -krig och kamp.

  227. Jag vill förklara utvecklingen
    av inbördeskriget i Somalia.

  228. 1991 fanns det
    två så kallade krigsherrar.

  229. Båda hävdade sig ha stöd av sin klan.

  230. Fyra år senare fanns det 28.

  231. Sex år senare fanns det 35.

  232. Nu, efter tjugo år,
    är det två fraktioner som krigar.

  233. De båda hade inte krigat tidigare,
    men gör det nu-

  234. -och förhoppningsvis
    blir de de sista.

  235. Den ena menar att Somalia
    måste göras till en islamisk stat.

  236. En radikal religiös rebellgrupp.

  237. Den andra gruppen
    är en moderat religiös grupp.

  238. Inte islamister,
    utan en moderat religiös grupp.

  239. De menar att Somalia
    måste bli en sekulär stat.

  240. Så en sekulär eller en islamisk stat
    - det är det kriget handlar om.

  241. Jag har bott i Rom i många år,
    nära Via della Conciliazione.

  242. Det var där Vatikanen och staten
    slöt en överenskommelse.

  243. De fastslog skillnaderna
    mellan staten och kyrkan.

  244. Jag hoppas och tror
    att om två-tre år-

  245. -kommer det att lösas på samma sätt.

  246. Det var ett positivt tecken från dig.
    Tack. Trots kriget.

  247. Kriget har varit bra. Det har
    i alla fall gett mig 5-6 böcker.

  248. Vi kan inte förstå, men det var
    en intressant förklaring.

  249. Richard, ett positivt tecken.

  250. Problemet är att de negativa tecknen
    mer eller mindre uppstod-

  251. -eftersom självständigheten
    kom så fort på 1960-talet.

  252. Botswana är väl det enda landet som
    har överlevt som demokrati sen dess.

  253. Alla andra länder blev diktaturer,
    antingen militära eller civila.

  254. Under kalla kriget stöddes varenda
    diktatur av Sovjet eller väst.

  255. Demokrati och mänskliga rättigheter
    spelade ingen roll.

  256. Så en stor del
    av den afrikanska politiken frystes.

  257. 1990, när kalla kriget tog slut,
    tinades den upp igen-

  258. -och 1995 hade 26 stater i Afrika
    varit inblandade i något krig.

  259. Därifrån har många bilder kommit.

  260. Somalias krig är ett av dem
    som inte har tagit slut än.

  261. Östra Kongo är ett annat exempel.

  262. Men de i Sierra Leone och Liberia
    är över.

  263. De i Moçambique och Angola är över.

  264. Så många av krigen är över,
    och ekonomin har tagit fart...

  265. Men har alltså civilbefolkningen
    och civilsamhället stärkts efteråt?

  266. Ja, jag tror det. Det är det som gör
    de demokratierna så starka nu.

  267. Jag vet inte om "vinnaren tar allt"-
    demokratier är det bästa för Afrika-

  268. -för trots det du sa
    om vad som skiljer folk åt-

  269. -brukar afrikanska samhällen
    vara åtskilda på ett vertikalt sätt-

  270. -genom etnicitet, språk och så.

  271. Politikerna kan spela på det.
    Systemet är under utveckling, men...

  272. En man från Lancashire
    och en från Yorkshire...

  273. Jag tror nog att man kan
    sätta i gång det inbördeskriget igen.

  274. Unity...

  275. Med några dåliga ledare. Helt säkert
    mellan England och Skottland.

  276. -Och särskilt om folk svälter.
    -Ja.

  277. Jag häpnar alltid
    när folk talar om kalla kriget-

  278. -för i Afrika var kalla kriget hett.

  279. Det kalla kriget i Europa
    var hett i större delen av Afrika.

  280. I Angola och Moçambique,
    och även i Sydafrika.

  281. Många blir irriterade när afrikaner
    talar om kolonialismen-

  282. -och om kalla krigets inverkan
    på deras länder-

  283. -och säger: "Gå vidare!
    Ni kan inte fortsätta älta det!"

  284. Men om vi ska räkna efter måste
    vi räkna med slutet på kalla kriget-

  285. -och nedkylningen
    av det heta kriget i Afrika.

  286. Och det var 1989, 1990...

  287. Det var först då
    som folk började kunna diskutera-

  288. -utan att behöva välja
    Amerika eller Sovjet.

  289. Det är så nyss.

  290. Och frågan borde lyda:
    Varför har Botswana lyckats?

  291. Det är magiskt att det har lyckats.
    Det går emot allt annat.

  292. Om man betänker dess läge...

  293. Menar du
    att det dagliga livet har fortsatt?

  294. Nej, att det aldrig
    har blivit inbördeskrig-

  295. -att vi har haft fria val
    vart femte år...

  296. ...och att det har fungerat,
    som ett medelinkomstland-

  297. -med tämligen stor yttrandefrihet.

  298. Så frågan är:
    Varför har Botswana lyckats?

  299. Skälet är att det var fattigt
    på resurser vid självständigheten-

  300. -hade få kolonialister i landet-

  301. -och därför mer eller mindre
    fortsatte som hundra år tidigare.

  302. Kan du tänka dig ett inbördeskrig
    i Botswana? Vad kan utlösa ett?

  303. Angående det Nuruddin sa
    om Lancashire. Skulle det gå?

  304. Jag menar förstås inte att ni ska
    starta ett, men är det tänkbart?

  305. Det är nästan otänkbart, på grund av
    hur stater har skapats där:

  306. Genom diskussion och utbrytning.

  307. Om man är oense med kungen sluter
    man sig samman och bildar en ny stat.

  308. Om man tar de åtta etniska huvud-
    grupperna som talar samma språk...

  309. ...så skapades alla genom utbrytning.
    Man är oense om hövdingen-

  310. -och så har man ett möte
    där man bryter sig ur.

  311. Och de andra grupperna...
    Sanfolket hade en platt struktur-

  312. -och bakalanga hade också
    en demokratisk, platt struktur-

  313. -där beslut fattades
    genom konsensus och diskussion.

  314. Får jag bara säga nåt som slog mig?

  315. Det finns två afrikanska länder
    med bara en språkgrupp.

  316. Det ena är Somalia,
    det andra Botswana.

  317. Ja... Så det innebär inte-

  318. -att det måste bli fred eller krig...

  319. Nej, social orättvisa
    skapar problemen.

  320. Social orättvisa. - Anders, du talade
    tidigare om Ubuntu och solidaritet.

  321. Det gjorde oss gripna.

  322. Ubuntu är något som vi... Kan du
    se det som ett positivt tecken?

  323. Jag tänkte säga nåt helt annat,
    så du fick mig i obalans nu.

  324. Säg det du tänkte säga.

  325. Först, angående nationsbyggande...

  326. Det är synd att ni måste göra samma
    resa, men det kanske är nödvändigt.

  327. Men hela nationsidén är ung,
    och den kanske inte är optimal.

  328. Men det jag tänkte ta upp som
    ett positivt tecken är nåt negativt-

  329. -som kanske kan bli nåt positivt.

  330. Förr var kristendomen
    en nordatlantisk religion-

  331. -eller europeisk.

  332. I dag är det så intressant
    hur de afrikanska kyrkorna-

  333. -pressar kyrkorna i nord
    i många frågor.

  334. De vet att de har styrkan.
    De har folk, de har engagemang-

  335. -och de har även självförtroende.

  336. Det innebär att kyrkor som vår-

  337. -som tillåter homosexuella relationer
    ifrågasätts väldigt mycket.

  338. Och när vi talar
    om mänskliga rättigheter...

  339. Det ifrågasätts starkt:
    "Är inte det en västerländsk idé?"

  340. Det är förstås negativt,
    så varför tar jag upp det?

  341. Jo, det är ett tecken
    på självförtroende.

  342. Ett tecken på att man står upp.

  343. Man vill inte vika sig.
    "Vi tänker själva."

  344. Det är kanske en nödvändig övergång
    som man måste genomgå.

  345. Det blir väldigt tydligt
    inom kyrkan i våra dagar.

  346. Det är förstås också en utmaning:
    Hur ska man arbeta ihop?

  347. -Nord har ju dikterat villkoren.
    -Ja, och nu slår det tillbaka.

  348. Vi inser vad det handlar om,
    och det är sunt.

  349. Fortfarande är många av oss
    övertygade om att vi gör rätt-

  350. -men vi måste kunna samarbeta
    trots skillnaderna.

  351. Ja... Nuruddin och Unity.
    Sen vill jag ta upp två saker till.

  352. -Om du vill, så kan du...
    -Jag vill bara säga...

  353. ...att det finns 29 språk i Botswana,
    inte ett.

  354. Och, ja...

  355. De som talar det språk du talar om
    tror att det bara finns ett i landet.

  356. Det jag ville säga,
    med all respekt till dig...

  357. Jag håller inte med dig
    om en viktig sak.

  358. Inte om religion i sig, men om
    de afrikanska kyrkornas attityd.

  359. Först måste jag säga-

  360. -att jag är född och uppfostrad
    som muslim, och är nu sekularist-

  361. -varför jag respekterar
    alla religioner.

  362. Men de afrikanska kyrkorna
    verkar lägga så mycket energi-

  363. -på meningslösa debatter.

  364. På saker som inte är så viktiga
    för den sociala sammanhållningen.

  365. De lägger mycket tid
    på homosexualitet-

  366. -och på andra saker som egentligen
    inte spelar någon roll-

  367. -vad gäller tekniska
    och kulturella angelägenheter.

  368. Att Museveni trakasserar...

  369. Vem påverkar det om två män
    eller två kvinnor gör det de vill?

  370. Mikrofonen närmare...

  371. Här får man inte bli för livlig.
    Men det var allt jag ville säga.

  372. Vi har inte så mycket tid kvar,
    och jag vill ta upp en sak.

  373. Det finns mycket vi inte diskuterat.
    Vi vet att Afrika är rikt.

  374. Kina, Indien
    och många länder i väst finns där.

  375. Jakten på Afrikas rikedomar
    har aldrig varit ivrigare.

  376. Vi känner till följderna:
    krig och plundring å ena sidan-

  377. -men om resurserna
    utvinns på ett bra sätt-

  378. -kan det leda till en positiv utveck-
    ling för länderna, och hela Afrika.

  379. Det kan man tala mycket om,
    men jag vill nämna kvinnor och barn.

  380. Jag vet att ni intresserar er
    för det. I går beslutade FN-

  381. -att lägga ytterligare 40 miljarder
    dollar på kvinnors och barns hälsa.

  382. De vet att om millenniemålen
    ska uppnås-

  383. -är det där man måste satsa.

  384. Ni arbetar med det, och har sett det.

  385. Jag vill höra positiva tankar om-

  386. -hur kvinnor och barn, särskilt
    kvinnor, kan förändra Afrika-

  387. -och fortsätta göra det de gör.

  388. Och hur kan vi i den här delen
    av världen hjälpa dem?

  389. Vi kan börja med dig, Anders.
    Kyrkan arbetar ju med det här.

  390. Sen får Nuruddin, Richard och Unity
    säga sitt.

  391. Då börjar vi utifrån.
    Jag får begränsa mig-

  392. -men en enkel sak är mikrokrediter,
    som vi jobbat med länge-

  393. -innan de blev mer välkända.

  394. Vilka betalar tillbaka lånen?
    Jo, till kvinnorna.

  395. De håller ihop landet,
    och de är en så stark kraft.

  396. Jag hoppas att det finns bra sätt
    att använda de resurserna-

  397. -för det finns många sätt
    att slösa bort dem.

  398. Tack, Anders. - Nuruddin?

  399. -Hur mycket pengar var det?
    -40 miljarder dollar.

  400. Låt mig börja med det negativa.

  401. Det negativa är
    att cirka 25 miljarder-

  402. -går till dem som arbetar för FN.

  403. Fem miljarder går till byråkrati-

  404. -och flygresor i business class.

  405. Så tekniskt sett är det bara
    tio miljarder dollar.

  406. I Afrika ägnar sig
    en kvinna varje dag-

  407. -särskilt på landsbygden...

  408. ...omkring 9-13 timmar om dagen
    på att arbeta.

  409. Männen arbetar mycket mindre.

  410. Om det fanns ett sätt att få fram-

  411. -tekniken
    till jordbruket och till landsbygden-

  412. -så att man inte behöver arbeta lika
    länge och i stället kan utbilda sig-

  413. -skulle de tio miljarderna
    räcka långt.

  414. Så det handlar inte om pengar,
    utan om något annat. - Richard?

  415. Jag har två enkla lösningar. Man kan
    ta med de 40 miljarderna i ett plan-

  416. -och varje gång man ser en odling
    hivar man ut 5 000 dollar ur planet.

  417. Man vet att det är kvinnorna
    som odlar jorden, och får pengarna.

  418. Det andra är att bannlysa män
    från politiken i Afrika i 20 år.

  419. Jag utvecklar ditt första förslag.
    Ni skrattar, men det är knäckfrågan.

  420. Jag har arbetat för både nationella
    och internationella NGO:er-

  421. -och jag tror att problemet är-

  422. -att vi bortser från familjens,
    klanens och grannskapets betydelse-

  423. -som förändrande krafter.

  424. Vi skapar en massa NGO:er som vi
    hoppas kan samarbeta med folk-

  425. -men det går inte. Jag har arbetat
    med det i så många år.

  426. Ta reda på vad som funkar i sam-
    hällena, vilka strukturer som finns-

  427. -och nå folket genom dem. Skapa inte
    nya strukturer som inte funkar.

  428. Man har lagt miljarder på det här
    problemet, med begränsat resultat-

  429. -eftersom vi inför strukturer
    som inte fungerar i Afrika.

  430. Vi har en minut kvar.
    När det gäller mänskliga rättigheter-

  431. -hur kan du som afrikansk kvinna,
    om jag får kategorisera dig så-

  432. -nå ut till engagerade människor
    i resten av världen-

  433. -och få dem att göra nåt
    som verkligen är effektivt?

  434. Ärkebiskopen talade tidigare
    om de människor...

  435. Om förhållandet mellan folk i Sverige
    och Sydafrika under apartheid.

  436. Det är nog sånt som fungerar.
    Inte kontakter mellan politiker-

  437. -utan kontakter mellan människor
    som bryr sig.

  438. Människor med liknande
    värderingar och rättesnören.

  439. Till exempel lärarförbunden eller
    kyrkorna i Sverige och Botswana.

  440. Det är såna relationer som verkligen
    funkar, till skillnad från politiska.

  441. Efter de orden
    vill jag tacka er alla.

  442. Till publiken: Det finns böcker
    för signering längre ner i salen.

  443. Richard, du säger
    att det ligger en flygresa bort.

  444. Det är en inbjudan till oss alla-

  445. -att söka oss tillbaka
    till våra rötter. Tack så mycket.

  446. Översättning: Jens Ullenius
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Afrika - ett spektrum av verkligheter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Västvärldens bild av Afrika domineras av svält, fattigdom och konflikter. Varför är den så ensidig? Var finns bilden av det moderna Afrika? Och hur kan perspektiven vidgas? Samtal med Nuruddin Farah, internationellt välkänd somalisk författare, Richard Dowden, chef för Royal African Society, Anders Wejryd, ärkebiskop i Svenska kyrkan och Unity Dow, den första kvinnliga domaren i Botswanas högsta domstol som idag driver advokatbyrå och skriver deckare. Samtalsledare: Marika Griehsel. Arrangör: Afrika 2010, Albert Bonniers Förlag, Leopard förlag och Se människan/Svenska kyrkan.

Ämnen:
Geografi > Afrika
Ämnesord:
Afrika, Geografi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Pedagogik när flera kulturer möts

Interkulturell pedagogik innebär stora utmaningar för de flesta länder på grund av såväl historiska som nya synsätt på social mångfald. Professor Jagdish S. Gundara vid Londons universitet behandlar några av de pedagogiska frågor som hänför sig till det sekulära och det heliga och som ställt skolor, lärare, studenter och samhällen inför stora utmaningar. Arrangör: Västra Götalandsregionen och Nätverket för interkulturell pedagogik.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Solnedgångar och svältkatastrofer är bra

Hur ser afrikaner på den generaliserade bilden av Afrika som finns i västvärlden? Författarna Helon Habila från Nigeria, Kopano Matlwa från Sydafrika och Alain Mabanckou från Kongo-Brazzaville diskuterar och berättar om sina egna erfarenheter.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

När byxor är ett brott

Lubna Ahmad al-Hussein greps av polisen i Khartoum 2009 för att hon gick klädd i byxor. Boken "40 piskrapp för ett par byxor" är ett personligt vittnesmål där hon skildrar ett Sudan som dignar under dubbel börda: sharialagarna och landets traditioner. Moderator: Dilsa Demirbag-Sten. Arrangör: Sekwa förlag.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Kultur, religion och kvinnors rättigheter

Ett seminarium med Fatmagül Berktay, turkisk forskare i statsvetenskap, aktivist för mänskliga rättigheter och mycket engagerad i kvinnofrågor. Fatmagül föreläser och samtalar därefter med Rasoul Nejadmehr. Arrangör: Västra Götalandsregionen, Nätverket för interkulturell pedagogik.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Vart går Afrika?

Journalisten Richard Dowden har efter tre decennier av resor i Afrika skrivit boken "Afrika - framtidens kontient". I ett samtal med SVT:s korrespondent Marika Griehsel berättar han varför den europeiska bilden av Afrika behöver nyanseras. Arrangör: Leopard förlag.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Läsplattor - så fungerar de

Vilka möjligheter kan läsplattor ge för elever med funktionsnedsättning? Sören Henriksen och Åke Runnman, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten ger praktisk vägledning kring valet av läsplattor. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Tala dig till ledarskap

Vi kan läsa oss till tusentals teorier om ledarskap, men till slut är det din förmåga att kommunicera med andra som avgör om du lyckas leda andra människor mot ett gemensamt mål. Föreläsaren Paul van der Vliet berättar hur man gör. Arrangör: Studentlitteratur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Modigare vardag

När vi går till botten med stress, tvivel eller obeslutsamhet finner vi alltid en rädsla som spökar. Carl Lindeborg, föreläsare inom personlig utveckling och ledarskap, och Sofia Sivertsdotter, professionell coach, talar om rädsla och mod i vardagen. Arrangör: Liber.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Prata sex och manlighet i skolan

Hur ska man prata med killar om sex, kärlek, normer, relationer och respekt? Ett samtal mellan Alán Ali från Fryshusets projekt Elektra, Karolin Röcklinger, genusföretaget Amphi och författaren Inti Chavez Perez. Moderator: Anna Hellgren. Arrangör RFSU (Ottar).

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

2000 språk i Afrika

Hur och varför har olika språk vuxit fram i Afrika? Och hur skiljer det sig från framväxten av språk i Europa? Ett seminarium med Lars-Gunnar Andersson, professor i svenska, och Tore Janson, professor emeritus i afrikanska språk. Arrangör: Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg och Jonsereds herrgård/Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Dyslexi - förbannelse och möjlighet

Ulla Föhrer, leg. logoped och med. hedersdoktor, och Eva Magnusson, logoped och fil. dr, har djupintervjuat fyrtio personer med läs- och skrivsvårigheter. Vilka strategier har dessa använt för att klara skola, utbildning och arbete? Moderator: Elisabet Reslegård, ordförande i Läsrörelsen. Arrangör: Läsrörelsen, BTJ Förlag, Dyslexitorget och Allmänna arvsfonden.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Så blir du en bättre journalist

Journalisten Augustin Erba berättar om sin nyutkomna bok om journalistik: en rad knep och tankar om hur man blir en bättre och gladare journalist. Talang är irrelevant, menar Augustin Erba. Arrangör: Svenska Journalistförbundet.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Vårdens utmaning - att behärska kaos

De som arbetar inom vården måste lära sig kontrollera det kaos som är helt oundvikligt, säger Jonas Åberg, med många års erfarenhet av ämnet socialt arbete vid Linnéuniversitetet. Han menar att vården står inför ett paradigmskifte. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2010.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Samtala med tonåringar

Socionomen Mia Börjesson ger teoretiska och praktiska verktyg till alla som möter tonåringar i sin vardag, både professionellt och privat. Arrangör: Argument förlag.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Viktiga samtal med barn och ungdomar

Samtal mellan barn och vuxna, oavsett var dessa sker, är oändligt betydelsefulla. Petter Iwarsson, socialpedagog och föreläsare verksam inom Bris, talar om vikten av att vi vuxna möter barn i samtal om viktiga saker i deras liv. Arrangör: Bris.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Isbiten - mina expeditioner i Polarvärlden

Ola Skinnarmo är Sveriges främsta äventyrare. I "Isbiten - mina expeditioner i Polarvärlden" berättar han om sina sex mest spektakulära resor. Bland annat resor till Grönland i Fridtjof Nansen spår, och Expedition Vega som är den senaste. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet

Elvir - Navestads eldsjäl

När media rapporterar om bilbränder och pensionärer som inte vågar gå ut är det Elvirs kvarter de pratar om. För honom är Navestad utanför Norrköping hemma och han är trött på bilden av sin hemort. Även om den till viss del är sann. Redan som 10-åring bestämde sig Elvir för att vara med och förändra samhället - och Navestad.