Titta

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Om UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Seminarier inspelade under Bok och Bibliotek 2010. 22-26 september 2010.

Till första programmet

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010 : Den livsfarliga ojämlikhetenDela
  1. Välkomna. Jag börjar
    med en kort presentation på svenska.

  2. Välkommen,
    professor Richard Wilkinson.

  3. Tack. Tack för att ni kom.

  4. Det är nog bra
    att inte förstå en presentation.

  5. Då blir man inte förlägen
    av att höra allt som inte är sant.

  6. Det är lite som såna där möten
    där alla runt bordet presenterar sig.

  7. Jag är alltid självsäker i början,
    men när alla har sagt vad de gör-

  8. -har jag inget att säga. Så jag
    är glad att ni inte presenterar er.

  9. Nåja. Jag tänker ange huvuddragen
    i det vår bok handlar om.

  10. Jag ber om ursäkt
    till dem som har läst den...

  11. Ni kan gå nu, för jag tänker bara
    säga sånt som finns i boken.

  12. Det är egentligen... Ibland
    kallas vår bok "en teori om allt".

  13. Den handlar om hälsa,
    våld, tonårsfödslar, fängelser...

  14. ...drogproblem,
    utbildningsproblem, skolbarn...

  15. ...många hälsorelaterade
    och sociala problem.

  16. Den är en teori om problem
    med sociala gradienter-

  17. -problem som är vanligare
    i samhällets botten.

  18. Alla de saker jag nämnde
    är vanligare i samhällets botten.

  19. Alla de problemen
    har att göra med social status.

  20. Vi visar att de blir värre
    i mindre jämlika samhällen-

  21. -med större inkomstskillnader
    mellan rika och fattiga.

  22. Det är ett systematiskt förhållande.

  23. Det nya är att vi har
    sammanställt alla dessa fakta-

  24. -och visat att de olika problemen
    beter sig på liknande sätt.

  25. Ett annat sätt att se på boken
    är att den bekräftar en intuition-

  26. -som folk har haft
    sen före franska revolutionen-

  27. -att ojämlikhet
    är dåligt för samhället.

  28. Det är allt våra data visar.

  29. Men det visar att inte bara de
    på botten påverkas av ojämlikhet-

  30. -utan att vi alla påverkas.
    De i botten påverkas mest-

  31. -men även nära toppen har folk det
    bättre i ett mer jämlikt samhälle.

  32. Jag ska visa
    vilka belägg vi har för det.

  33. Jag får ofta höra att det är politik.
    Det har politiska konsekvenser-

  34. -men boken kommer
    ur flera års akademiskt arbete-

  35. -och hundratals rapporter om det här
    i vetenskapliga tidskrifter.

  36. Vår bok är en bild. Vi plockar
    ur de akademiska tidskrifterna-

  37. -där ingen läser det och försöker
    göra det förståeligt för allmänheten.

  38. Vi utelämnar det hemska språket och
    statistiska tekniker och så vidare.

  39. Jag vill börja med det här
    diagrammet, som visar-

  40. -medellivslängd längs sidan
    och inkomst per person nertill.

  41. Det visar var länder befinner sig
    i den ekonomiska tillväxtprocessen.

  42. Man ser stora ökningar i livslängd
    i de tidiga stadierna av tillväxt.

  43. Sen planar kurvan ut. Det här är
    en kurva med avtagande avkastning.

  44. Mer och mer
    gör mindre och mindre skillnad.

  45. Det kan handla om bilar eller bröd
    eller mobiler eller vad som helst.

  46. Det visar i princip-

  47. -att samhällen där man inte har
    livets nödtorft måste bli rikare.

  48. Men för oss i den rika världen
    spelar det mindre och mindre roll...

  49. ...att få mer. Jag tänker prata
    om länderna här uppe på kurvan...

  50. ...där förhållandet mellan livslängd
    och medelinkomst har försvunnit.

  51. Vår mår allt bättre, men det har inte
    att göra med ekonomisk tillväxt.

  52. Om vi ser på länderna längst upp
    till höger och förstorar den biten-

  53. -ser man att livslängden och
    medelinkomsten inte är relaterade.

  54. Norge och USA är dubbelt så rika
    som Israel, Grekland och Portugal...

  55. ...men det gör ingen skillnad
    på medellivslängden.

  56. Ser man på...

  57. Men om man ser inom samhällena
    får man en helt annan bild.

  58. Man vet allt folk mår sämst
    i de fattigaste delarna av städerna.

  59. Hälsa har en social gradient.
    Den är alltid sämst på botten.

  60. Här finns en paradox, en kontrast.

  61. Inkomsten spelar ingen roll
    när man jämför hela samhällen-

  62. -men den är väldigt viktig inom dem.

  63. Svaret är att vi inom samhällena
    ser på relativa inkomster-

  64. -eller social position och skillnader
    i förhållande till varandra.

  65. Jag tänker visa effekterna av
    att öka eller minska-

  66. -skillnaderna mellan oss.

  67. Men jag tror
    att man börjar undra när man ser...

  68. Här har vi medellivslängden i olika
    små områden i England och Wales.

  69. Det ser likadant ut
    i många andra länder.

  70. De fattigaste områden har kortast
    medellivslängd och tvärtom.

  71. Inte en enda
    av de här staplarna står i oordning.

  72. Det är en väldig kontrast
    mot det förra diagrammet.

  73. Vad händer när vi gör
    inkomstklyftorna större eller mindre?

  74. Det är ingen teoretisk övning,
    baserad på åsikter om moral.

  75. Vi ser på inkomstskillnader som de
    redovisas av Världsbanken eller FN.

  76. Vi mäter hur mycket rikare de rikaste
    20 % är än de fattigaste 20 %.

  77. Hur stor är skillnaden?

  78. I länder som
    Japan, Finland, Norge, Sverige...

  79. ...är de 20 % rikaste tre eller fyra
    gånger rikare än de 20 % fattigaste.

  80. Men ser vi på de här länderna
    på den ojämlika sidan-

  81. -Storbritannien, Portugal, USA,
    är skillnaden dubbelt så stor.

  82. Det jag visar
    är vilken skillnad det gör för oss.

  83. Människor oroar sig mer och mer
    för de sociala problemen i samhället.

  84. Hade nån sagt att vi skulle ha
    trygghet, överflöd och gott om mat...

  85. ...men att den mentala hälsan
    försämras, att våld är ett problem...

  86. Vi har stora problem med droger...

  87. Fängelserna
    i många länder är överfulla...

  88. Det går inte ihop.

  89. Jag tror att det finns en oro över
    kontrasten mellan materiell lycka-

  90. -och sociala misslyckanden.
    De problem som tas upp i media-

  91. -är problem som har
    den sociala gradient som jag nämnde.

  92. Vi samlade ihop
    internationellt jämförbara data-

  93. -om alla de typerna av problem.
    Data om medellivslängden i länderna-

  94. -och om barns matte- och läskunskap.
    Det finns internationella tester.

  95. Spädbarnsdödlighet, antal mord, hur
    stor procent som sitter i fängelse-

  96. -antal tonårsfödslar,
    tillitsnivåer, fetmanivåer-

  97. -mentalsjukdom,
    inklusive drog- och alkoholberoende-

  98. -samt siffror på social mobilitet.

  99. I det här diagrammet har vi
    ställt samman alla de problemen-

  100. -i ett index över hälso- och sociala
    problem. Det är en salig blandning.

  101. Här har vi ställt det mot
    ojämlikhetsnivån jag visade innan.

  102. Det finns en väldigt tydlig tendens-

  103. -att de mer ojämlika samhällena
    har fler hälso- och sociala problem.

  104. Vi har ställt upp det så att
    högre nivåer betyder värre problem.

  105. Tittar man på samma index, men
    ställt mot medelinkomsten i landet...

  106. ...finns det inget samband.

  107. Förleds inte att tro
    att det finns en nedåtgående linje.

  108. Det är bara för att Portugal är här.

  109. Glöm Portugal, så ser man
    inget samband. USA är här uppe.

  110. Alla de här problemen,
    som är vanliga i botten av samhället-

  111. -förändras inte
    om vi alla blir rikare tillsammans.

  112. Det är viktigt.

  113. Vi var oroliga för att man skulle tro
    att vi valde problem som passade in.

  114. Det här är de viktigaste problemen
    som vi tror har sociala gradienter.

  115. Det som vi tycker
    är fel med vårt samhälle.

  116. För att motverka kritiken såg vi
    på FN:s index för barns välfärd-

  117. -UNICEF:s index för barns välfärd,
    som består av 40 olika delar.

  118. Den går igenom
    alla delar av ett barns välfärd.

  119. Om barn pratar med sina föräldrar,
    om det är mobbning i skolan-

  120. -hur väl barn klarar
    matte- och läsproven-

  121. -hur barnhälsovården ser ut,
    allt räknas in. En ytterligare sak-

  122. -är proportionen barn i relativ
    fattigdom, vilket liknar ojämlikhet.

  123. Vi ville inte anklagas för cirkel-
    resonemang, så vi tog bort det.

  124. Vi skrev en artikel för British
    Medical Journal där vi visade-

  125. -att FN:s index för barns välfärd
    med alla olika delar-

  126. -som nån annan har valt ut,
    också hänger ihop med ojämlikhet.

  127. Återigen, trots att alla säger
    att problemet är barnfattigdom-

  128. -att det är sämre för fattiga barn-

  129. -kan man jämföra välfärsindex
    med medelinkomst.

  130. Det spelar ingen roll
    om samhället blir rikare.

  131. Jag kan bli arg på barnorganisationer
    som talar om fattigdom hos barn-

  132. -utan att göra skillnad
    på relativ och absolut fattigdom.

  133. Man kan tolka det
    som att vi behöver mer tillväxt.

  134. Att det lyfter barnen ur fattigdom.

  135. Absolut fattigdom är oviktig.
    Det är jämförelsen med andra.

  136. Hur långt bakom oss andra de ligger.

  137. Så det ni har sett är...
    Alla diagram berättar samma historia.

  138. Den absoluta levnadsstandarden eller
    ekonomisk tillväxt är inte viktigt.

  139. Medelinkomsten. Det som spelar roll
    är skillnaderna mellan oss.

  140. Det är en väldigt viktig poäng.

  141. Jag ska visa några
    av de olika delarna i indexet.

  142. Delvis för att visa
    hur bevisen ser ut-

  143. -men också för att visa
    hur stora skillnaderna är.

  144. Vi har alltid ojämlikhet på den här
    axeln och det är samma siffror.

  145. Det här är andelen av befolkningen
    som tycker att man kan lita på folk.

  146. I de ojämlika samhällena tycker
    omkring 15 % att de kan lita på folk.

  147. I de mer jämlika samhällena
    är det 60 eller 65 %.

  148. Det måste göra stor skillnad om man
    måste gå hem i mörkret i en storstad.

  149. Speciellt för kvinnor. Men det spelar
    roll för många delar av livet.

  150. Vi har faktiskt gjort allt jobb två
    gånger, inte bara kollat resultaten.

  151. Vi såg på de rika länderna-

  152. -och, för att säkerställa att det
    inte var en statistisk anomali-

  153. -tittade vi också på USA:s 50
    delstater och ställde samma fråga.

  154. Har de mer jämlika delstaterna
    bättre resultat i de här frågorna?

  155. Bilden är likadan. Nästan allt som
    följer på ojämlikhet internationellt-

  156. -är också kopplat
    till ojämlikhet i USA:s 50 delstater.

  157. Jag ska bara visa...

  158. Ett exempel. Det här är
    samma mått på om man litar på folk-

  159. -taget från en statlig
    amerikansk undersökning.

  160. Det är en väldigt liknande spridning.
    På botten går det inte lika lågt-

  161. -men det når upp till samma höjder.
    Det är samma spridning längs linjen.

  162. Bilden ser likadan ut i båda fallen.
    Det är typiskt för vad vi har funnit.

  163. Oftast är förhållandet lite lösare
    bland delstaterna än internationellt-

  164. -men inte mycket.
    Det gäller bara vissa saker.

  165. Här är mental ohälsa.

  166. WHO har gjort undersökningar
    på mental ohälsa-

  167. -som gör att man kan
    jämföra olika länder.

  168. Det handlar inte om folk
    som går till doktorn med depression-

  169. -sömnproblem eller ångest,
    eller om folk som går till sjukhuset.

  170. Det här är slumpvis utvalda människor
    som får genomgå samma intervjuer-

  171. -som är standardiserade och gjorda
    för att kunna se mental sjukdom-

  172. -enligt en psykiaters diagnos,
    jämfört med en psykiaters diagnos.

  173. I de jämlika länderna hade bara 8 %
    av befolkningen mental sjukdom-

  174. -under det år undersökningen gjordes.
    Det går upp till tre gånger det.

  175. Tre gånger mer mental sjukdom
    i vissa samhällen än i andra.

  176. När vi publicerade resultaten hade vi
    anledning att tro på ett samband.

  177. Det har att göra med vikten av
    sociala relationer för mental ohälsa.

  178. Men vi hade väldigt få data
    när vi först publicerade studien.

  179. Många länders data
    hade ännu inte publicerats.

  180. Folk menade att USA hade överdrivet
    stor påverkan på förhållandet.

  181. Men sen kom data från andra länder-

  182. -som hamnade
    där vi trodde att de skulle hamna-

  183. -enligt vår teori att den mentala
    hälsan är sämre i ojämlika samhällen.

  184. Hypotesen om ojämlikhet kunde
    göra framgångsrika förutsägelser-

  185. -vilket vetenskapsteoretiker
    menar visar att det är en bra teori.

  186. Att teorin kan göra
    framgångsrika förutsägelser.

  187. Här visar vi att drogmissbruket
    är större i mer ojämlika samhällen.

  188. Vi har inga siffror,
    för att vi kombinerar...

  189. Siffrorna kommer från FN
    och kombinerar flera olika droger.

  190. Det här är standardavvikelseenheter-

  191. -vilket är hemskt
    att behöva förklara för folk.

  192. Men man ser en tydlig,
    statistiskt signifikant tendens-

  193. -att drogmissbruk
    är värre i ojämlika samhällen.

  194. Det här är spädbarnsdödlighet.

  195. Jag antar att...
    Man kan se på den här och tänka-

  196. -att den här regressionslinjen,
    som räknats fram ur statistiken-

  197. -skulle förväntas vara brantare.

  198. Den dras ner av Singapore, här.

  199. Jag tror inte på att Singapore har
    lägst spädbarnsdödlighet i världen-

  200. -speciellt då jag har stannat där
    två gånger på väg till Australien.

  201. Det är enda stället där det först
    kommer kvinnliga prostituerade-

  202. -och när man säger nej kommer
    det genast manliga prostituerade.

  203. Man får inte det... Det går inte ihop
    med låg spädbarnsdödlighet.

  204. Nåväl. Det här var de siffror
    som vi fick från WHO-

  205. -så vi använde dem.
    Vi väljer inte våra data.

  206. Om det finns i materialet för de
    länderna vi har med använder vi allt.

  207. Om vi valde våra data och sa
    "Vi gillar inte detta, men detta"-

  208. -skulle det vara oanvändbart.
    Så vi gör inte så.

  209. Fetma.

  210. Dubbelt så stora skillnader. Liksom
    skillnaderna för spädbarnsdödlighet.

  211. Det är likadant med fetma. Sambanden
    är statistiskt signifikanta-

  212. -vilket innebär
    att det inte bara beror på slumpen.

  213. Här har vi tonårsfödslar.

  214. Det är antalet födslar
    per tusen tonårskvinnor.

  215. Här nere är det omkring
    fem födslar per tusen tonårskvinnor.

  216. I Storbritannien, högst i Europa,
    är det ungefär sex gånger så mycket.

  217. I USA är det tio gånger så mycket.

  218. Skillnaderna återkommer
    i USA:s delstater.

  219. Det är väldigt stora skillnader.
    Här har vi antal mord.

  220. Siffrorna kommer
    från Daly och Wilson-

  221. -som har specialiserat sig
    på våld under en längre tid.

  222. De här prickarna är USA:s delstater
    och här nere är Kanadas provinser.

  223. De använder ett annat mått på
    ojämlikhet. Det spelar ingen roll.

  224. Måtten överensstämmer med varandra.

  225. Man ser en tiofaldig skillnad
    i antal mord, beroende på ojämlikhet.

  226. Här nere är det 15 mord per 1 000 000
    invånare och här uppe är det 150.

  227. Det här sambandet har påvisats
    40 eller 50 gånger i tidskrifter.

  228. Men ingen pratar nånsin om det.

  229. Några artiklar
    i akademiska tidskrifter-

  230. -säger att det är det mest etablerade
    sambandet vad gäller våld.

  231. I vår bok är skillnaderna
    inte riktigt så stora.

  232. Till stor del för att vi inte har med
    Kanadas provinser.

  233. I boken försöker vi inte visa de mest
    dramatiska bilderna vi kan hitta.

  234. I så fall hade vi använt det här.

  235. Vi försöker visa sambanden
    med exakt samma länder varje gång.

  236. De rika länderna i övre delen
    av det första diagrammet jag visade.

  237. Vi försöker
    gå väldigt systematiskt till väga.

  238. Det här är antal fångar.

  239. Det intressanta är...till att börja
    med storleken på skillnaderna.

  240. Det är en logaritmisk skala. 1 och 10
    har samma avstånd som 10 och 100-

  241. -eller 100 och 1 000. Annars skulle
    USA ligga långt över bilden.

  242. Men...det är svårare att säga var
    40 ligger, men det är ungefär här.

  243. Det går upp till 400. En tiofaldig
    skillnad i antal fängelsekunder.

  244. Det finns ett signifikant samband
    med ojämlikhet.

  245. Sambandet handlar
    egentligen inte om fler brott.

  246. Vi hittade forskningsrapporter
    från USA som försökte förklara-

  247. -varför fler satt i fängelse. Bara
    25 % berodde på mer brottslighet.

  248. Merparten beror på hårdare domar...

  249. ...i mer ojämlika samhällen.

  250. Precis som jag visade
    att förtroende minskar-

  251. -kunde jag ha visat
    att det sociala kapitalet minskar.

  252. Samhällslivet
    blir svagare i ojämlika samhällen.

  253. Men tänker man på sociala samband-

  254. -tror jag att det här också visar på
    fel vad gäller sociala samband.

  255. Jag vet inte om det är mer rädsla
    eller mindre empati. Det är nåt sånt.

  256. De samhällena är hårdare.
    Dessutom har vi funnit...

  257. ...saker som passar in
    på bilden av hårdare domar.

  258. Det finns ett signifikant samband
    mellan straffmyndighetsålder-

  259. -och ojämlikhet. I ojämlika samhällen
    behandlas barn som brottslingar-

  260. -vid yngre ålder
    än i mer jämlika samhällen.

  261. Nå. Social rörlighet.

  262. Det här är också intressant.
    Det handlar om inkomstskillnad-

  263. -från en generation till nästa:
    Får rika fäder rika söner?

  264. Får fattiga fäder fattiga söner?

  265. Eller spelar faderns inkomst
    ingen roll för barnens inkomster?

  266. Alltså när barnen har blivit vuxna.

  267. Det sammanställdes vid London
    School of Economics av Jo Blanden-

  268. -som använde slumpmässigt
    utvalda personer ur befolkningen-

  269. -och jämförde fäders inkomster
    med sönernas inkomster 30 år senare.

  270. När vi publicerade det här diagrammet
    i boken hade vi mycket mindre data.

  271. Vi hade Storbritannien och USA
    och länderna här uppe-

  272. -men inte Frankrike,
    Australien eller Italien.

  273. Det verkar vara ett osäkert samband.

  274. Men när vi har fått in mer data
    passar de in i mönstret.

  275. De länderna ligger inte långt från
    det man skulle förutsäga.

  276. Där inkomstskillnaderna är stora
    och det är större ojämlikhet...

  277. ...är det mindre jämlikt
    vad gäller möjligheter.

  278. Det är svårt att få lika möjligheter
    om man har ett ojämlikt samhälle.

  279. Det är ganska viktigt.

  280. Som jag sa i början är det inte bara
    så att ojämlikhet drabbar de fattiga.

  281. Om jag sa att de fattigas problem
    är värre i ojämlika samhällen-

  282. -skulle ni säga: "Där finns
    fler fattiga. Det är därför."

  283. Skillnaderna är för stora för att
    gälla bara den fattigaste tiondelen.

  284. Några skillnader är enorma. Om vi
    jämför folk på olika social nivå...

  285. Det här är ett gammalt diagram, från
    när man började göra jämförelser.

  286. Några svenska forskare var vänliga
    nog att klassificera svenska döda-

  287. -enligt brittiska social nivåer.

  288. Det är en uppdelning
    i sociala nivåer efter arbete.

  289. Den översta nivån är här.
    Chefer för stora företag-

  290. -läkare, advokater, såna människor.

  291. Det går neråt genom icke manuellt
    arbetande till kvalificerat arbete-

  292. -ner till okvalificerat
    manuellt arbete.

  293. Man klassificerar spädbarns-
    dödlighet efter faderns yrke-

  294. -med ensamma föräldrar för sig själv.

  295. Men ni är bättre än vi
    över hela skalan.

  296. Men skillnaderna
    är störst längst ner i samhället.

  297. Men till och med högst upp
    är ni bättre.

  298. En annan artikel visade
    samma sak för vuxnas dödlighet.

  299. Det här är bara spädbarnsdödlighet.

  300. Vi visar fem exempel som bevisar
    exakt den här poängen i boken.

  301. Från olika datamängder. Vi använder
    också mer sofistikerad statistik-

  302. -med vad som kallas multinivåmodeller
    som använder individuella särdrag-

  303. -som individuell inkomst eller
    utbildning över hela befolkningen-

  304. -och ser om ojämlikhet
    kan säga nåt om det.

  305. Återigen... Kollegor på Harvard
    har kallat ojämlikhet-

  306. -"en allmän social nedsmutsare",
    eftersom det påverkar hela samhället.

  307. Här är ännu ett dramatiskt exempel
    som inte är hämtat ur boken.

  308. Det här är nivåer på läsförmåga
    hos ungdomar mellan 16 och 25.

  309. De jämförs med hur många års
    utbildning deras föräldrar har.

  310. Här har man barn till högutbildade
    föräldrar i samhällets översta skikt.

  311. De är lite bättre i mer jämlika
    Sverige än i mindre jämlika Kanada-

  312. -eller i mycket mindre jämlika USA.

  313. I samhällets bottenskikt,
    med lågutbildade föräldrar-

  314. -är skillnaderna enorma
    i hur barnen klarar sig.

  315. Det betyder inte att det finns fler
    på botten i ojämlika samhällen.

  316. Det säger inte var de befinner sig.
    Oavsett var man är går det sämre.

  317. Men det blir ännu värre
    längre ner på den sociala skalan.

  318. Jag vill återkomma till diagrammet
    där vi sammanställde allting.

  319. Jag vill säga ett par saker.
    Många säger att allt beror på USA-

  320. -eller på de engelsktalande länderna
    eller Skandinavien eller Japan.

  321. Men man kan faktiskt ta bort
    alla engelsktalande länder-

  322. -och ändå få
    ett signifikant resultat här nere.

  323. Man kan ta bort Skandinavien,
    som folk verkar tycka är konstiga.

  324. Man får fortfarande ett signifikant
    samband. Man kan ta bort länder.

  325. Om sambandet är signifikant
    med så få data-

  326. -är det ett väldigt starkt samband.

  327. Jag vill säga
    ett par saker till om det.

  328. En sak som man lägger märke till
    i alla diagrammen-

  329. -är att samma länder verkar ligga
    illa till vad gäller alla problem.

  330. USA och Storbritannien
    klarar sig alltid dåligt.

  331. När jag föreläser i USA-

  332. -är det trevligt att kunna visa att
    Storbritannien kan vara sämre än USA.

  333. De tycker att det är skönt att jag
    inte bara attackerar amerikaner.

  334. Men de är ganska bra
    på att attackera själva.

  335. I alla fall...

  336. Det är också samma länder
    på den bra sidan.

  337. Det är nästan alltid Skandinavien
    och Japan som klarar sig bra.

  338. Det vi ser är en social dysfunktion
    som har att göra med ojämlikhet.

  339. Inte bara en eller två saker
    går snett, det mesta går snett.

  340. Det regeringar gör
    är det allmänheten begär...

  341. Är det mer brottslighet
    vill vi ha fler poliser.

  342. Är det drogproblem vill vi ha hårdare
    straff och mer rehabilitation.

  343. Är det hälsoproblem
    vill vi ha fler läkare och så vidare.

  344. Det vi gör är
    att vi lägger till dyra tjänster-

  345. -i försök att komma till rätta med
    problem som ständigt återkommer.

  346. Man gör oändliga
    mängder bypassoperationer-

  347. -men folks artärer täpps ändå igen,
    och vi vet att det kommer av stress.

  348. En annan poäng är att, när folk vill
    ta bort de engelskspråkiga länderna-

  349. -vill de göra det för att de tror
    att det handlar om kultur-

  350. -och inte ojämlikhet. Finns det nåt
    annat som kan förklara mönstret?

  351. Men här ligger Portugal.
    Det är svårt att tänka sig ett land-

  352. -mer skilt från USA
    och Storbritannien.

  353. Här nere...

  354. Både Sverige
    och Japan klarar sig bra.

  355. Men kvinnors position
    i de två samhällena är väldigt olika.

  356. Eller hur viktig kärnfamiljen är.

  357. Antalet kvinnor inom ekonomin
    är fullständigt annorlunda.

  358. Antalet kvinnor i politiken
    är fullständigt olika.

  359. Det de har gemensamt
    är att inkomstskillnaderna är små.

  360. Och de klarar sig båda bra
    enligt alla de här måtten.

  361. Det beror inte på liknande kulturer.

  362. Och om man talar om att engelsk-
    språkiga länder har samma problem-

  363. -förklarar det inte varför sambandet
    också finns mellan USA:s delstater.

  364. Vissa samband, speciellt hälsa och
    våld, har undersökts så många gånger.

  365. Om man vill ta länder och visa att
    sambandet inte existerar i våra data-

  366. -kan jag visa diagram
    som visar att i provinserna i Kina-

  367. -mår folk sämre i de mer ojämlika.

  368. Eller i Japans olika regioner.
    Där är det samma sak.

  369. Vilka regioner ska man ta bort för
    att bli av med det här sambandet?

  370. Man har visat de här sambanden på
    rika och fattiga länder tillsammans.

  371. Man kan använda medellivslängd
    och dödstal och kanske våld-

  372. -i utvecklingsländer.
    Sambanden är i princip de samma.

  373. Men i utvecklingsländer spelar
    även den ekonomiska tillväxten roll.

  374. Sverige och Japan kommer också fram
    till sina höga nivåer på olika sätt.

  375. Sverige har stora inkomstskillnader.

  376. Det blir jämlikt av skatter
    och bidrag. Ni omfördelar.

  377. Japan har lägre skatter,
    men har lägre inkomster före skatt-

  378. -lägre inkomstskillnader före skatt
    och ett mindre välfärdssamhälle.

  379. Samma kontrast finns mellan USA:s
    delstater. Stater som New Hampshire-

  380. -som är mer jämlika än de flesta,
    om inte den mest jämlika-

  381. -klarar sig bra
    enligt alla kriterier.

  382. Men de har lägst delstatsskatt
    av alla delstater förutom Alaska.

  383. De får sin ojämlikhet genom
    mindre inkomstskillnader före skatt.

  384. Det spelar ingen roll
    hur man gör på vägen dit.

  385. Det är viktigt.

  386. Jag borde säga några ord till...

  387. Tiden är nog ute om jag vill ha en
    fem minuters frågestund, eller hur?

  388. Det finns intressanta saker
    i vår bok om sociala relationer-

  389. -om stress
    och hur det har med allt att göra.

  390. Vi har utvecklat en psykologisk
    känslighet för sociala skillnader-

  391. -och sociala relationers kvaliteter,
    men intuitionen stämmer.

  392. Ojämlikhet är socialt nedbrytande.
    Det är inte ett privat antagande-

  393. -utan det går att bevisa offentligt.

  394. Och det påverkar
    hela samhällets välfärd. Tack.

  395. -Vi har tid till några frågor.
    -Jag borde ha lämnat mer tid.

  396. Vi har lite tid.
    Om det finns några frågor?

  397. Ja? Jag tror inte
    att vi har mikrofoner...

  398. -Fungerar de här?
    -Kanske... - Kanske ni kan ropa?

  399. -Jag kan inte ropa.
    -Okej...

  400. Tack. Jag heter Ingrid Munck.

  401. Du har visat oss hur Sverige är...

  402. -...väldigt...
    -...att ni klarar er bra.

  403. Och vi...
    Jag har det statistiska beviset.

  404. Ojämlikheten i Sverige
    låg på topp 1980...

  405. ...när vi kunde visa det
    inom Sverige.

  406. -Ja.
    -Trenderna gick mot mer jämlikhet.

  407. Men faktum är att vi rör oss bort.

  408. -Vi har en omfördelningsformel...
    -Ja.

  409. Finns det andra sätt?

  410. Jag skulle vilja ha några råd, för vi
    håller snabbt på att röra oss bort...

  411. ...från vår position.
    Det syns inte i dina diagram än...

  412. -...men vi som forskar på det här...
    -Okej.

  413. ...ser att vi är på väg bort
    från den här positionen.

  414. Nyckeln är att vi alla
    blir sämre tillsammans.

  415. Den här motgående trenden började
    runt 1980, eller under sent 70-tal...

  416. ...med en ny ekonomisk filosofi.
    Reagan, Thatcher, nyliberalism...

  417. Man sänkte skattetaken, försvagade
    facken, alla möjliga förändringar-

  418. -som bidrog till större ojämlikhet.

  419. Även om ojämlikheten
    i Sverige har ökat-

  420. -ligger ni bättre till än andra
    länder, för det ökar där också.

  421. I Storbritannien hade vi en dramatisk
    ojämlikhetsökning på sent 80-tal.

  422. Sen dess har vi legat på
    en mycket högre nivå.

  423. Det har gått upp och ner, men vi hade
    en stor ojämlikhetsökning tidigt.

  424. Jag tror att alla är medvetna om att
    samhället blir hårdare och råare.

  425. Det har blivit mer antisocialt...
    Man ser det på gatorna hela tiden.

  426. Vi känner av de långsiktiga
    effekterna av ojämlikhetsökningen.

  427. Ni kommer att få liknande effekter.

  428. Vi fick just reda på att vi kan
    hålla på till klockan sex.

  429. -Vi har lite tid.
    -Jag kan fortsätta föredraget.

  430. Du kanske skulle avsluta den här
    viktiga delen och ta frågorna sen.

  431. Ja...

  432. Jag kommer till hela det här området
    som en epidemiolog-

  433. -som försöker förstå vad som ligger
    bakom hälsoskillnader.

  434. Den stora skillnaden i vad vi har
    förstått de senaste 20 eller 30 åren-

  435. -är att en viktig del
    består av psykosociala faktorer.

  436. Det är inte bara det att folk på
    lägre social nivå arbetar längre-

  437. -bor sämre, har mer föroreningar
    eller vad som helst.

  438. Det handlar inte
    om den fysiska miljön.

  439. Det är vad man känner
    om sina omständigheter.

  440. Depression, ångest, hopplöshet,
    att man blir sedd ner på.

  441. Allt det ger kronisk stress.

  442. Vi förstår mycket bättre hur stress
    förändrar fysiologiska prioriteter.

  443. Immunsystemet försvagas,
    hjärtat påverkas och så vidare.

  444. Problemet med stress...
    Folk frågar: "Men bra stress, då?"

  445. Stress är okej
    om det inte varar för länge.

  446. I tio eller femtio minuter.

  447. Men om det fortsätter
    i över en timme börjar det få...

  448. ...skadliga konsekvenser. Och när man
    oroar sig i dagar, veckor och år...

  449. ...blir man mer sårbar för
    en mängd saker. Det påminner om...

  450. Man åldras snabbare.

  451. Och vi har nu börjat förstå-

  452. -varför det finns
    sociala gradienter för hälsa.

  453. Om man läser Sir Michael Marmots
    bok "Statussyndromet"...

  454. Han är nog världens främste expert på
    sociala faktorers påverkan på hälsa.

  455. Han berättar om
    hur social differentiering i sig-

  456. -fungerar på psykologisk väg.

  457. Ser man på de psykosociala
    riskfaktorerna för ohälsa-

  458. -finns det tre kategorier:
    Social status i sig själv.

  459. Om man ser sig själv som sedd upp
    till eller känner sig nedvärderad.

  460. Svaga sociala relationer.

  461. Alla sätt att mäta sociala relationer
    har starka samband med hälsa.

  462. Till exempel om man har en dålig
    relation till sin partner hemma-

  463. -om man har få vänner eller om
    man inte alls är socialt aktiv.

  464. Alla de sakerna förutsäger
    att du får en kortare livslängd.

  465. Nyligen gjordes en genomgång
    av ett antal studier-

  466. -som såg på mått som vänskap
    i förhållande till hälsa.

  467. De data som studierna
    hade samlat ihop-

  468. -täckte 300 000 människor.

  469. Slutsatsen var att vara socialt
    isolerad, mer socialt isolerad...

  470. ...var en större riskfaktor än
    rökning, träning, matvanor och sånt.

  471. Den sista faktorn är
    stress tidigt i livet.

  472. Både stress under graviditeten
    och saker som konflikter i hemmet.

  473. Man har mer och mer börjat förstå-

  474. -hur tidigt människor är känsliga.

  475. Det verkar vara en del av nåt större.

  476. Bland de flesta däggdjur finns
    en känslig period tidigt i livet-

  477. -som påverkar
    den senare utvecklingen.

  478. Det verkar alltid
    handla om anpassning-

  479. -till den värld och miljö
    man har omkring sig.

  480. Hos människor handlar det om
    anpassning till den sociala miljön-

  481. -som man har runt sig. Antingen växer
    man upp och måste kämpa för allt-

  482. -och lär sig att inte lita på nån-

  483. -eller så växer man upp
    i ett samhälle byggt på samarbete-

  484. -ömsesidighet, tillit och såna saker.

  485. Då krävs en helt annan känslomässig
    och kognitiv utveckling.

  486. Det är så
    den tidiga barndomen påverkar.

  487. Men under alla de faktorerna
    finns samma problem-

  488. -om hur vi tycker att vi blir sedda
    av andra, i termer av social status.

  489. Osäkerheten
    som kommer av låg status liknar den-

  490. -som kommer av en svår barndom.
    En känsla att man inte är värd nåt.

  491. Vänskap spelar roll.
    Har man vänner känner man sig bättre.

  492. Folk gillar mig. De skrattar
    åt mina skämt. De gillar min mat.

  493. Jag tror inte att nån gillar min mat,
    men i alla fall.

  494. Men känner man att folk undviker en,
    att man inte får vara med om saker-

  495. -så känner vi alla till
    de tvivel som börjar gro.

  496. Man känner sig
    oattraktiv, tråkig, tafatt...

  497. Jag tror att epidemiologer kan
    berätta att i moderna samhällen-

  498. -är det de viktigaste faktorerna
    för social stress, kronisk stress.

  499. De orsaker till kronisk stress
    som drabbar oss värst-

  500. -är de här sociala orsakerna.

  501. Att stå i skuld eller
    att vara arbetslös är stressande-

  502. -men inte alla är arbetslösa
    eller har skulder de inte klarar av.

  503. Jag får nog sluta för andra gången.

  504. Jag skulle gärna fortsätta. Jag har
    ljuvliga data om allt möjligt.

  505. Det förklarar varför våld
    är vanligare i ojämlika samhällen.

  506. Människor på botten blir känsligare
    för att bli sedda ner på.

  507. Våld kommer av att folk känner sig
    förödmjukade och inte respekterade.

  508. Så...

  509. De flesta problem
    som jag har pratat om-

  510. -kommer ur
    förändringar i sociala relationer.

  511. Det kommer ur större ojämlikhet,
    större statuskonkurrens-

  512. -och att man dömer varandra mer efter
    status än i mer jämlika samhällen.

  513. -Tack.
    -Vi har tio minuter för frågor.

  514. Det är en lyx.
    Vi har en första fråga.

  515. Jag undrar om antalet självmord-

  516. -har ett samband med era övriga data?

  517. Ja. Tyvärr är svaret nej.

  518. Vi visar det i boken
    och nånstans har jag...

  519. ...en bild som påminner mig om
    att prata om det.

  520. Självmord och rökning
    har inget samband med...

  521. Det blir inte värre
    i mer ojämlika samhällen.

  522. Självmord är vanligare
    i mer jämlika samhällen.

  523. Data antyder att självmord
    och mord har ett omvänt samband.

  524. Ett antal rapporter
    visar att de går åt motsatt håll.

  525. Det kan ligga en viss sanning i
    att våld antingen riktas inåt-

  526. -eller ut mot andra människor.
    Är saker mitt fel eller ert fel?

  527. Om man till exempel
    tittar på amerikanska data-

  528. -är andelen självmord lägre i den
    svarta befolkningen än i den vita.

  529. Alla andra dödsorsaker
    är högre för svarta amerikaner.

  530. Precis innan jag åkte
    från England för att komma hit-

  531. -såg jag en rapport om Östeuropa.

  532. Där ledde ojämlikhet till ökningar...

  533. Större ojämlikhet ledde till
    ökningar i antalet självmord.

  534. Jag tror inte att självmord
    alltid har haft en social gradient.

  535. I vissa länder är självmord vanligare
    i samhällets topp än på botten.

  536. I Storbritannien har det blivit
    vanligare på botten sen omkring 1970.

  537. Jag vill särskilja länder där det är
    vanligare på botten och i toppen-

  538. -och se om länderna har olika
    förhållande till ojämlikhet. Tack.

  539. Här är nästa fråga.

  540. Du talar om fäder och söner
    och fäder och söner...

  541. Är kvinnor medräknade?

  542. Och en sak till:
    Har ni mätt ojämlikheten...

  543. Effekten av ojämlikheten
    mellan män och kvinnor?

  544. Ja...till den andra delen.

  545. Data om social rörlighet...

  546. Eftersom man ser sambandet mellan
    fäders inkomst när sonen föddes-

  547. -och sonens inkomst 30 år senare-

  548. -behöver man väldigt långa studier
    som följer upp människor.

  549. Och på 60- och 70-talen
    var det naturligtvis så-

  550. -att kvinnor inte var lika ekonomiskt
    aktiva. Därför finns de nog inte med.

  551. Vi kan bara använda andras data. Där
    fanns inget om mödrar och döttrar.

  552. Jag tror att man skulle se
    ett liknande förhållande.

  553. Kvinnors status - ja.

  554. Kvinnors status förbättras med
    större jämlikhet i hela samhället.

  555. Det gäller ett antal olika faktorer.

  556. Vi har internationella data i boken
    som ser på kvinnors lägre löner.

  557. Men i USA kom en intressant rapport
    med tre mått på kvinnors status.

  558. Måtten var politisk representation,
    hur många politiker som är kvinnor-

  559. -kvinnors lägre löner-

  560. -samt graden av ekonomisk autonomi,
    andelen kvinnor som lönearbetar.

  561. De måtten hade samband
    med inkomstskillnader i samhället-

  562. -men de hade också samband
    med hälsa, och specifikt mäns hälsa.

  563. Anledningen till sambandet mellan
    minskad ojämlikhet i befolkningen...

  564. ...och förbättrad status för kvinnor
    är att det är svårt...

  565. Mer ojämlika samhällen
    är mer mansdominerade.

  566. Om man tänker på djurens hierarkier
    är de dominanta djuren hanar.

  567. I de samhällen där våld
    och liknande är viktigt...

  568. ...och gammaldags mönster
    där kvinnor måste övervakas...

  569. Kvinnor skyddas av sina män
    från andra män, som är farliga.

  570. Jag tror att
    det mönstret börjar försvinna-

  571. -när samhället blir socialare.

  572. När...

  573. Socialt kapital och social kohesion
    leder till ökad status för kvinnor.

  574. Kvinnors status
    är på ett sätt en indikator för...

  575. ...samhällen med bättre socialt
    kapital, trevligare samhällen.

  576. En fråga där.

  577. Har ni gjort undersökningar
    om skillnader-

  578. -mellan ganska rika människor
    och väldigt rika människor?

  579. Jag skulle gärna göra det. Vi
    förväntas säga att även väldigt rika-

  580. -mår bättre i ett jämlikt samhälle.
    Det kan vi inte.

  581. De väldigt rika utgör
    en liten bråkdel av befolkningen.

  582. Vi kan säga att de översta 10 %
    mår bättre. Kanske de översta 5 %.

  583. Men vi kan inte prata om delar
    av en procent. För några veckor sen-

  584. -talade jag med
    en väldigt rik bankir. Riktigt rik.

  585. Han trodde att de flesta av hans rika
    vänner skulle acceptera våra data.

  586. De vet att det är skadligt.

  587. Men nej,
    vi kan inte säga nåt om det.

  588. Jag kan inte gå bortom våra data,
    men nu tänker jag genast försöka.

  589. Jag tror att... De rika
    kan bo i inhägnade samhällen-

  590. -vilket visar att de ser
    resten av samhället som ett hot.

  591. De måste skydda sig från det.

  592. Men deras barn går i skolor där fler
    barn slutar skolan eller tar droger-

  593. -eller mer och mer våld.
    De kan inte isolera sig.

  594. De lyssnar på samma musik och deltar
    i samma tonårskultur och så vidare.

  595. Jag skulle förvänta mig att de lider.

  596. Okej. Vi har en fråga till där borta.

  597. Ganska nyligen gavs det ut en bok
    som ett svar på er bok.

  598. -Jag ser dig inte.
    -Här är jag.

  599. Nyligen gavs det ut en bok på svenska
    som svar på er bok.

  600. -Den heter "Jämlikhetsbluffen".
    -"Jämlikhetsbluffen".

  601. -Ja...
    -Har du nåt svar på kritiken i den?

  602. De tror att allt som jag har sagt
    är mina egna vanföreställningar.

  603. Jag är en sån som alltid har varit
    väldigt rädd för att göra bort mig.

  604. Jag går alltid igenom
    mina data väldigt noggrant-

  605. -för att bli säker på
    att jag inte kan kritiseras.

  606. Vi hade aldrig ens tänkt på att ge ut
    boken om vi inte var väldigt säkra.

  607. Vi har svarat på kritiken på vår
    webbsida - www.equalitytrust.org.uk.

  608. Där finns ett stort dokument
    som går igenom alla punkter.

  609. Den typen av politiska attacker-

  610. -är väsensskilda
    från de akademiska diskussionerna.

  611. De akademiska diskussionerna...

  612. Det finns nog inga forskare
    som inte godtar de här sambanden.

  613. Åtminstone gör de det med merparten
    av den forskning som vi talar om.

  614. De meningsskiljaktigheter som finns
    handlar om tolkningar av sambanden.

  615. Kritiken från den politiska högern-

  616. -säger att alla våra data är trams.

  617. "Om man tar bort de här länderna
    finns det inget samband kvar."

  618. "Det diagrammet beror på
    USA och Japan. Ta bort dem."

  619. Om det till och med skulle vara så
    att de har rätt i allt de säger...

  620. ...kunde jag, som jag sa tidigare,
    visa rapporten om regioner i Kina...

  621. ...eller Ryssland,
    eller länder i Sydamerika...

  622. "Vilka länder vill ni nu ta bort
    för att ta bort sambandet?"

  623. Det gäller våld, tillit
    och så vidare. Det är trams.

  624. Det de säger är:
    "USA är extremt. Det ska bort."

  625. "Det är det som skapar sambandet."

  626. Men vi förklarar att de ofta har fel.

  627. Tar man bort USA kvarstår
    ett alldeles utmärkt samband.

  628. Tar man bort alla extrema punkter
    kvarstår fortfarande sambandet.

  629. Vi ser en poäng i
    att inte ta bort några data.

  630. Vi börjar med den här gruppen länder.

  631. Närhelst vår källa har data
    för de här länderna använder vi dem-

  632. -även om vi tror
    att det är nåt fel på dem.

  633. Kritiker verkar tro att vi är de enda
    som har bevisat de här sambanden.

  634. Men känner man till
    den publicerade forskningen-

  635. -tillför inte de data vi har i boken
    särskilt mycket.

  636. Det som är viktigt med boken
    är att den visar det för allmänheten.

  637. Vår tid är tyvärr ute.

  638. Tack så mycket, professor Wilkinson.
    - En applåd.

  639. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Den livsfarliga ojämlikheten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det har länge ansetts att ökad tillväxt är medicinen för att lösa många av samhällets problem. Professor emeritus Richard Wilkinson menar att det istället är inkomstskillnader som ligger bakom många av problemen. Hans forskning pekar på att i ojämlika samhällen mår människor sämre både fysiskt och psykiskt, att de lever kortare liv, att kriminaliteten är större och våldet mer utbrett. Boken "Jämlikhetsanden", som Wilkinson skrivit tillsammans med Kate Picket, visar att den avgörande faktorn bakom en rad centrala sociala och hälsomässiga problem är graden av ojämlikhet. Wilkinson, som är tongivande i internationell forskning om ohälsans sociala faktorer, berättar om nya vetenskapliga rön som håller på att förändra bilden av hur våra rika samhällen faktiskt fungerar. Moderator: Dan Josefsson. Arrangör: Karneval förlag.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper
Ämnesord:
Samhällsvetenskap, Social differentiering, Social ojämlikhet, Sociala klasser, Sociala strukturer, Sociologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Pedagogik när flera kulturer möts

Interkulturell pedagogik innebär stora utmaningar för de flesta länder på grund av såväl historiska som nya synsätt på social mångfald. Professor Jagdish S. Gundara vid Londons universitet behandlar några av de pedagogiska frågor som hänför sig till det sekulära och det heliga och som ställt skolor, lärare, studenter och samhällen inför stora utmaningar. Arrangör: Västra Götalandsregionen och Nätverket för interkulturell pedagogik.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Solnedgångar och svältkatastrofer är bra

Hur ser afrikaner på den generaliserade bilden av Afrika som finns i västvärlden? Författarna Helon Habila från Nigeria, Kopano Matlwa från Sydafrika och Alain Mabanckou från Kongo-Brazzaville diskuterar och berättar om sina egna erfarenheter.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

När byxor är ett brott

Lubna Ahmad al-Hussein greps av polisen i Khartoum 2009 för att hon gick klädd i byxor. Boken "40 piskrapp för ett par byxor" är ett personligt vittnesmål där hon skildrar ett Sudan som dignar under dubbel börda: sharialagarna och landets traditioner. Moderator: Dilsa Demirbag-Sten. Arrangör: Sekwa förlag.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Kultur, religion och kvinnors rättigheter

Ett seminarium med Fatmagül Berktay, turkisk forskare i statsvetenskap, aktivist för mänskliga rättigheter och mycket engagerad i kvinnofrågor. Fatmagül föreläser och samtalar därefter med Rasoul Nejadmehr. Arrangör: Västra Götalandsregionen, Nätverket för interkulturell pedagogik.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Vart går Afrika?

Journalisten Richard Dowden har efter tre decennier av resor i Afrika skrivit boken "Afrika - framtidens kontient". I ett samtal med SVT:s korrespondent Marika Griehsel berättar han varför den europeiska bilden av Afrika behöver nyanseras. Arrangör: Leopard förlag.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Läsplattor - så fungerar de

Vilka möjligheter kan läsplattor ge för elever med funktionsnedsättning? Sören Henriksen och Åke Runnman, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten ger praktisk vägledning kring valet av läsplattor. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Tala dig till ledarskap

Vi kan läsa oss till tusentals teorier om ledarskap, men till slut är det din förmåga att kommunicera med andra som avgör om du lyckas leda andra människor mot ett gemensamt mål. Föreläsaren Paul van der Vliet berättar hur man gör. Arrangör: Studentlitteratur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Modigare vardag

När vi går till botten med stress, tvivel eller obeslutsamhet finner vi alltid en rädsla som spökar. Carl Lindeborg, föreläsare inom personlig utveckling och ledarskap, och Sofia Sivertsdotter, professionell coach, talar om rädsla och mod i vardagen. Arrangör: Liber.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Prata sex och manlighet i skolan

Hur ska man prata med killar om sex, kärlek, normer, relationer och respekt? Ett samtal mellan Alán Ali från Fryshusets projekt Elektra, Karolin Röcklinger, genusföretaget Amphi och författaren Inti Chavez Perez. Moderator: Anna Hellgren. Arrangör RFSU (Ottar).

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

2000 språk i Afrika

Hur och varför har olika språk vuxit fram i Afrika? Och hur skiljer det sig från framväxten av språk i Europa? Ett seminarium med Lars-Gunnar Andersson, professor i svenska, och Tore Janson, professor emeritus i afrikanska språk. Arrangör: Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg och Jonsereds herrgård/Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Dyslexi - förbannelse och möjlighet

Ulla Föhrer, leg. logoped och med. hedersdoktor, och Eva Magnusson, logoped och fil. dr, har djupintervjuat fyrtio personer med läs- och skrivsvårigheter. Vilka strategier har dessa använt för att klara skola, utbildning och arbete? Moderator: Elisabet Reslegård, ordförande i Läsrörelsen. Arrangör: Läsrörelsen, BTJ Förlag, Dyslexitorget och Allmänna arvsfonden.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Så blir du en bättre journalist

Journalisten Augustin Erba berättar om sin nyutkomna bok om journalistik: en rad knep och tankar om hur man blir en bättre och gladare journalist. Talang är irrelevant, menar Augustin Erba. Arrangör: Svenska Journalistförbundet.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Vårdens utmaning - att behärska kaos

De som arbetar inom vården måste lära sig kontrollera det kaos som är helt oundvikligt, säger Jonas Åberg, med många års erfarenhet av ämnet socialt arbete vid Linnéuniversitetet. Han menar att vården står inför ett paradigmskifte. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2010.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Samtala med tonåringar

Socionomen Mia Börjesson ger teoretiska och praktiska verktyg till alla som möter tonåringar i sin vardag, både professionellt och privat. Arrangör: Argument förlag.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2010

Viktiga samtal med barn och ungdomar

Samtal mellan barn och vuxna, oavsett var dessa sker, är oändligt betydelsefulla. Petter Iwarsson, socialpedagog och föreläsare verksam inom Bris, talar om vikten av att vi vuxna möter barn i samtal om viktiga saker i deras liv. Arrangör: Bris.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mediedagarna 2014

Medier - för vem?

Kan medier konsumeras på lika villkor? Med bl.a. Catarina Ahlqvist, SRF; Magnus Larsson, Myndigheten för radio och tv; Roland Esaiasson, MTM. Från Mediedagarna i Göteborg (Meg) 2014. Inspelat 6 mars på Svenska mässan. Arrangör: Myndigheten för radio och tv samt MTM.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Imrans längtan efter ett vanligt liv

Imran är 11 år och kom till Sverige från Bangladesh med sina föräldrar. I tre år har de levt med utvisningshot och Imrans liv är stundtals kaotiskt. De traumatiserade föräldrarnas frustration går även ut över barnen. Imran längtar efter att få gå i skolan, att få spela fotboll, att få ett vanligt liv.

Fråga oss