Wow, så himla snyggt!

Jag undrar hur man får fram
alla färger och former-

-och hur det ser ut inuti en raket.

I ett hemligt bergrum
nånstans i Sverige-

-förbereder man kemiska reaktioner.

Det här är en fyrverkeribomb.
Det är innehållet som är intressant.

Mitt i ligger en krutladdning-

-och runtomkring ligger stjärnorna.

De runda pillren
blir lysande stjärnor på himlen.

Är det krut som skapar explosionen?

Mestadelen är vanligt svartkrut-

-som består av kol,
svavel och salpeter.

-Hur får man fram färgerna?
-Det är olika salter.

Alla salter ser nästan likadana ut.
Färgen bildas när det brinner.

Till rött används strontiumnitrat.

Till grönt används bariumnitrat
och till gult används natriumnitrat.

Och kopparsalter
ger blå och lila färger.

Hur får man till snygga mönster?

Det beror på
hur man placerar stjärnorna i bomben.

Som vi ser, så har vi i den här
bomben en krutladdning i mitten.

Sen ligger det stjärnor
i en ring runt här.

När den smäller
så kastas stjärnorna ut i en cirkel-

-så att det bildas
en rund boll på himlen.

Hur sätter jag i gång fyrverkeriet?

Här under
finns en liten laddning av svartkrut.

När man tänder eld på stubinen
brinner den ner till påsen med krut.

Den tänder eld på svartkrutet, och då
bildas gas som skjuter i väg klotet-

-och även fördröjningsstubinen
fattar eld.

Den brinner långsamt
in i själva bomben-

-och sen
tänder den eld på krutet däri.

Man placerar bomben i ett rör.

När man tänder stubinen
skjuts klotet i väg som en kanonkula.

För fördröjningar mellan bomberna
har vi en långsamt brinnande stubin-

-kopplad till den snabba stubinen.

Avståndet mellan dem avgör
antalet sekunder mellan bomberna.

Jag kan det här nu.
Kan jag göra en egen bomb?

Absolut inte.

Man får inte tillverka saker
som smäller, ryker och brinner-

-som pyroteknik eller explosivämnen.

Man måste veta vad man gör
och förstå kemin i det-

-annars är man illa ute.

Jaha, det är så det funkar.

Men hur kom man på
att göra fyrkverkerier från början?

I Kina skrämde man bort onda andar
genom att kasta färsk bambu på elden.

Luften i röret vidgades
och bambun sprack.

"Baozhu" blev det
kinesiska namnet på smällare.

För 1 000 år sen i Indien och Kina
lärde man sig att göra krut.

Där fanns mycket salpeter i jorden.

Och där utvecklades
de första fyrverkerierna.

Kunskapen om krut
nådde Europa på 1200-talet.

Men man ville ha krutet till vapen.

"Kasta fyrverk" innebar att skjuta.

Därifrån kommer ordet "fyrverkeri".

Några hundra år senare började man
använda krut till fyrverkerier.

I början hade man bara gult och vitt.

I dag används ämnen
som ger fler färger.

Tänk att folk har gjort fyrverkerier
så länge, i flera hundra år.

Men det där med kemiska reaktioner
fattar jag ändå inte riktigt.

Kemiska reaktioner
innebär att det bildas-

-ett eller flera nya ämnen
med nya egenskaper.

Raketerna som far i väg
är bra exempel på kemiska reaktioner.

Från början var raketerna fyllda
med ämnen som kunde explodera.

Men när de flyger i väg bildas
nya ämnen med andra egenskaper.

Det går inte att tända en raket igen.

Kemiska reaktioner finns överallt.

Men alla är inte lika snabba
och häftiga som fyrverkerierna.

En del är väldigt långsamma.
De tar oerhört lång tid.

Ett exempel är den kanske viktigaste
kemiska reaktionen på jorden.

Det är den kemiska reaktion som gör
att ett litet frö på bara några gram-

-efter ett par hundra år
kan bli ett stort träd-

-på flera tusen kilo.

Då bildas det en massa nya ämnen
med nya egenskaper.

Okej, jag tror att jag fattar nu.

Textning: Sofie B. Grankvist
www.broadcasttext.com