Titta

UR Samtiden - Internetdagarna

UR Samtiden - Internetdagarna

Om UR Samtiden - Internetdagarna

Talare och diskussioner från konferensen Internetdagarna på Folkets Hus i Stockholm 26-27 oktober 2010. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Till första programmet

UR Samtiden - Internetdagarna : Inledningstal av Danny McPhersonDela
  1. Nästa talare är Danny McPherson
    från Verisign.

  2. Han ska ta oss
    från servrar och applikationer-

  3. -till Internetinfrastrukturens
    lägre nivåer.

  4. Det kan bli en snabbkurs
    i höghastighets-Internetprat.

  5. Han har förvarnat om
    att han pratar fort.

  6. Håll ett öga på publiken
    och se så att de hänger med.

  7. Okej, tack.

  8. Tack för att jag fick komma hit.

  9. Jag försöker anknyta
    till det som Jeff pratade om.

  10. Jag vill ta upp om trender
    inom sammanslagning av innehåll-

  11. -och Internetinfrastruktur.

  12. Jag har jobbat på ett företag som
    sysslar med infrastruktursäkerhet.

  13. Man spårar botnet och malware
    och skyddar mot attacker.

  14. Mina döttrar frågade vad jag gjorde
    men var inte så intresserade.

  15. Jag flyttade nyligen till Verisign.

  16. Vi administrerar domäner
    som .com och .net.

  17. Mina döttrar frågade
    vad jag skulle göra där.

  18. "Vi sköter register på Internet."

  19. "Coolt", sa hon. Hon brydde sig inte.

  20. "Vi ser till så att Facebook
    och Twitter fungerar."

  21. Hon förstod inte alls vad det innebar
    och brydde sig inte.

  22. Det är lite poängen här i dag.

  23. Mycket av det som möjliggör
    infrastrukturen, som DNS och .se-

  24. -är förbundet med dolda risker.

  25. Folk tänker inte på hur de
    får tillgång till ett visst innehåll.

  26. Jag ska prata om det.
    I kväll har jag en längre session-

  27. -då jag ska prata mycket
    om infrastruktur och säkerhet.

  28. Vi sätter i gång direkt.

  29. Jag börjar med några grundstenar
    inom Internetarkitektur.

  30. Sen tar vi upp förändringar som
    de står inför och problem med det.

  31. Internet är en samling av globala,
    löst sammankopplade nätverk.

  32. Det finns ingen övergripande
    kontroll av nätverket.

  33. Det är datagram- eller paketbaserat.

  34. Information delas upp i delar
    som ska leta sig fram till sina mål.

  35. Varje del bär på information
    om målet.

  36. Det är som ett kuvert.

  37. Man skriver mottagaren
    och skickar i väg det-

  38. -och på nåt sätt hittar det fram.
    Diverse saker möjliggör detta.

  39. Ett av målen när man designade
    paketbaserade nätverk-

  40. -i början, när man forskade om det-

  41. -var end-to-end-koppling.

  42. Jag lägger nåt i ett kuvert och
    skickar, och det kommer fram-

  43. -utan att nån i mitten
    behöver se innehållet.

  44. Den skiktade modellen ger skalbarhet.

  45. Nätverket är korkat
    och ändarna är smarta.

  46. Sånt har gjort IP och Internet
    så framgångsrika.

  47. När det gäller primära element
    i infrastrukturen-

  48. -så tänker en nätverkskille som jag
    på DNS, routing och IP.

  49. Ett namn förklarar vart man vill.

  50. Adressen beskriver var det
    befinner sig i infrastrukturen-

  51. -och routing
    är hur man kommer dit.

  52. DNS och IP är mycket viktigt.

  53. BGP eller routingsystemet är sättet
    att nå en plats på Internet.

  54. Man får en del systemrisker
    på grund av infrastrukturen.

  55. Själva IP-nätverket
    är väldigt motståndskraftigt-

  56. -och man har end-to-end-koppling.

  57. Samtidigt finns
    det överliggande system.

  58. DNS är ett exempel på det.

  59. Om jag vill nå nån i samma land-

  60. -behöver jag kanske ett DNS-svar från
    ett nätverk nån annanstans i världen.

  61. Så DNS måste fungera
    innan användaren kan få innehållet.

  62. Asymmetriska hot tar jag upp sen.

  63. Sen komplexitet och tillskrivning.
    Ett säkerhetsproblem med Internet-

  64. -är att alla har global räckvidd.

  65. När man tänker på cyberbrottslighet,
    cybermobbning och cyberterrorism-

  66. -är det svårt att veta vem
    som ligger bakom ett anfall-

  67. -och se om nån är misstänkt.

  68. Om man frågar min dotter
    eller en vanlig Internetanvändare-

  69. -så ser Internet ut så här.
    Man har en hårddisk i andra änden-

  70. -och där finns allt innehåll.
    Det finns inga variabler.

  71. Ofta är innehållet inte lokalt. Det
    kan vara globalt på andra nätverk-

  72. -men innan man kommer åt det-

  73. -måste man få svar
    på DNS- eller certifikatfrågor-

  74. -på kanske tio eller tjugo nätverk
    innan man når innehållet.

  75. Om de här överföringarna inte
    fungerar får man inte innehållet.

  76. Det är viktigt
    att den infrastrukturen finns.

  77. Hur ser Internetprotokoll-modellen
    då ut? Det är en skiktad arkitektur.

  78. På en sida har man en användare,
    i det här fallet en applikation.

  79. På andra sidan är en server.

  80. Det är en skiktad nätverksarkitektur.

  81. IP utgör det tredje skiktet,
    nätverkslagret.

  82. Allt från laptoppen till
    anslutningspunkten till routern-

  83. -till mellanliggande hårdvara
    till servern-

  84. -måste stödja IP i nätverkslagret.

  85. IPv4 i det här fallet.
    Vi ska snart prata om IPv6.

  86. Lagret under är sånt som radio,
    fiber, ethernet och 3G.

  87. Det som kallas för länklagret
    och det fysiska lagret.

  88. Ovanför har man applikationerna.

  89. De tjänar mest på nätverkseffekten.

  90. Användare driver på och möjliggör
    sociala nätverk och så vidare.

  91. De flesta ser inte nätverkslagret.
    Det möjliggör bara infrastrukturen.

  92. Den mellanliggande teknologin
    måste inte vara så sofistikerad.

  93. Om man tar postsystemet igen.

  94. Man stoppar ett brev i kuvertet,
    skriver adressen och skickar.

  95. Om posten skulle behöva öppna
    och läsa innehållet-

  96. -för att det ska hitta fram,
    då vore det inte särskilt skalbart.

  97. Det är det här.
    Den mellanliggande teknologin-

  98. -tittar vanligtvis inte
    på innehållet.

  99. Det möjliggör end-to-end,
    anonymitet och annat.

  100. En annan sak är att eftersom
    det här är end-to-end-

  101. -behöver varje apparat i nätverket
    en unik IP-adress.

  102. I dag har vi IPv4-

  103. -som ger ungefär fyra miljarder
    unika IP-adresser.

  104. Jorden har sju miljarder invånare
    och en del tror att om 2-4 år-

  105. -kommer en person själv att ha sexton
    IP-adresser för olika apparater.

  106. Det är förstås en utmaning.

  107. IPv4-adresserna tar snabbt slut.

  108. Inom ett år kommer
    alla att vara slut på rotnivån.

  109. IPv6 är nästa adressbas.

  110. Den har 340 biljoner biljoner
    biljoner adresser.

  111. Det bör vara tillräckligt.

  112. Om man tittar i läroböcker
    eller tar en kurs i nätverksteknik-

  113. -ser man det gamla Internet till
    vänster, med en hierarkisk struktur.

  114. I dag är Internet mycket plattare.

  115. Antalet nätverk har stigit
    med flera storleksordningar.

  116. Alltså nätverken som utgör Internet.

  117. Men diametern
    från ett nätverk till ett annat-

  118. -har faktiskt krympt.

  119. Nätverk
    är mycket tätare sammanlänkade.

  120. Det har många effekter.
    Det gör infrastrukturen robust-

  121. -och stärker IP:s motståndskraft-

  122. -om överföringarna
    är lika motståndskraftiga.

  123. Men om man ser på
    sammanslagning av innehåll-

  124. -så ser man en betydande ökning.

  125. Det här är
    en kumulativ fördelningskurva.

  126. Vad det här visar är-

  127. -att 2007 stod 1 500 AS:er för
    50 procent av innehållet på Internet.

  128. 2009 är det bara 150.

  129. 30 nätverk
    står för 30 procent av all trafik.

  130. Man kan titta på Google och Comcast.

  131. Jag läste en bloggpost
    av en av mina före detta kollegor.

  132. Google är nummer två nu,
    med 6 procent av all Internettrafik.

  133. Det har allvarliga implikationer för
    allt från anonymitet och spårning-

  134. -till frågor om policy och reglering.

  135. När nätverken är mer sammanlänkade-

  136. -men innehållet mer sammanslaget,
    då uppstår frågor om driftsäkerhet.

  137. Om en sajt inte finns uppe, vad
    innebär det för en vanlig användare?

  138. Ett annat exempel är end-to-end.

  139. När IP designades var det så
    att om man kände till adressen-

  140. -kunde man bara skicka kuvertet,
    och det hittade fram.

  141. Inuti kuvertet kunde man använda
    vilket protokoll man ville.

  142. Särskilt när det gäller säkerhet-

  143. -blockerar många allt
    utom webbportar eller mejlportar.

  144. För programutvecklare betyder det-

  145. -att man inte bara använder
    ett vanligt IP-paket och skickar.

  146. Nu skickar man det till webbporten
    för att komma förbi brandväggen.

  147. Nere till höger har vi det som kallas
    för IP-timglasmodellen.

  148. Nätverkslagret
    är timglasets smala del.

  149. Det börjar se ut så nu.
    Det mesta av trafiken-

  150. -går genom TCP-port 80, webbporten,
    för att kringgå brandväggen.

  151. Det är inte alltid bra. Vi förlorar
    en del öppenhet på Internet.

  152. Jag pratade om att IPv4 tar slut
    och att IPv6 ska sättas in.

  153. Om ni har med nätverk att göra
    bör ni titta på IPv6.

  154. IPv4 och IPv6
    är nämligen inte kompatibla.

  155. Om man har en IPv4-
    och en IPv6-laptop på samma nätverk-

  156. -så kan den inte prata
    utan nån form av översättning.

  157. Det är en utmaning.

  158. Tanken vara
    att alla ska köra IPv4 och IPv6-

  159. -och till slut stänger vi av IPv4.
    Det var för 15-20 år sen-

  160. -och i dag har vi inte
    tillräckligt med IPv4 för det.

  161. Det är en problematisk övergång.

  162. Jag nämnde att högst upp i hierarkin-

  163. -kommer IPv4-adresser att ta slut
    inom ett år.

  164. Och regionala register,
    framför allt RIPE i Europa-

  165. -ligger bara lite efter.

  166. Ni måste titta på IPv6
    i er infrastruktur.

  167. Routing fungerar på ett sätt
    som jag kallar "routing via rykte".

  168. Routing är alltså
    hur man når slutmålet.

  169. Jag skickar ett paket
    som på nåt magiskt vis hittar fram.

  170. Det är Border Gateway Protocol
    som ordnar det.

  171. Med BGP försäkrar jag tillgänglighet
    för en grupp mål.

  172. Det finns ingen central som säger vem
    som har vilka nummer på Internet.

  173. Utan det är routingsystemet osäkert,
    men om man använder det-

  174. -skapar man ett ytterligare beroende.
    Det blir en balansgång-

  175. -mellan en autonomi som man vill ha
    och systemets säkerhet.

  176. Alla som i dag har tillgång
    till en BGP-router-

  177. -kan nå vilken adress som helst.
    Vi har sett problem med det.

  178. Curtis tar kanske upp det senare.

  179. Om man vill gå till Facebook
    är det första som klienten gör-

  180. -att omvandla www.facebook.com
    till en IP-adress.

  181. För det används den DNS.

  182. Sen går det till den lokala
    rekursiva namnservern.

  183. Om den inte finns där
    frågar den en rotnamnserver-

  184. -och sen till en toppdomän-server och
    sen kanske till Facebooks namnserver.

  185. Det kan ta fyra eller fem
    överföringar för att åstadkomma.

  186. Ofta är de inte på samma nätverk
    och de kan vara multinationella.

  187. Om en länk i kedjan bryts,
    kan användaren inte nå innehållet.

  188. Man måste tänka på det
    som en del av ens attackyta.

  189. Man måste kunna verifiera certifikat
    vid säkra överföringar.

  190. Ofta är innehållet inte lokalt.

  191. Det är ingen hårddisk på andra sidan
    av din bredbandsuppkoppling.

  192. Så här ser DNS-landskapet ut just nu.

  193. Till höger har vi pengar och
    till vänster sanning och integritet.

  194. I mitten är man osäker. Alla gillar
    DNSSEC som ger integritet i DNS.

  195. På andra sidan har man folk
    som använder falska resolver-

  196. -och vill lura användare.

  197. Eller så vill man
    kunna sätta botnet i karantän.

  198. En ISP vill kanske kartlägga
    sökningar för att generera intäkter.

  199. Eller så vill man
    implementera föräldrakontroll.

  200. På andra sidan handlar det
    om att inte tala sanning.

  201. DNSSEC handlar om integritet,
    och det kan bli nya applikationer-

  202. -med säkerhetscertifikat.

  203. Men till höger har vi pengarna,
    men det medför inte integritet.

  204. Att balansera integritet
    och datans tillförlitlighet i DNS-

  205. -med marknadens och operatörers
    önskan att tjäna pengar-

  206. -blir en utmaning även framöver.

  207. Reaktiv kontroll.

  208. Jag tog med den här bilden,
    för det är viktigt att man förstår.

  209. Titta på triangeln nere i hörnet.

  210. Nätverkslagret är IP,
    som i modellen med lager.

  211. Ovanför är applikationer.
    Ju bredare, desto mer sårbarhet.

  212. Vi ska titta på vilka brister
    som utnyttjades förra året.

  213. Det finns ny malware
    var tionde sekund.

  214. Vårt huvudsakliga skydd
    är antivirusprogram.

  215. Det finns nya hot var tionde sekund
    och jag uppdaterar mitt program-

  216. -en gång i veckan
    eller en gång om dagen.

  217. Då är jag nog inte alltid skyddad.

  218. Om man tar
    de tio bästa antivirusmotorerna-

  219. -och ser vad man får för skydd,
    så är det högst 80-90 procent.

  220. Med bara en
    har man 60-70 procents skydd-

  221. -mot hoten på Internet.

  222. Och med säkerhet
    måste man alltid lyckas.

  223. Bovarna behöver bara lyckas en gång.

  224. Vid nio av tio överföringar
    är man säker men inte alltid.

  225. Och det sker miljontals överföringar
    och man ser inte hälften-

  226. -så det kan vara svårt.

  227. "Digitala invandrare" är en term
    som jag läste i en broschyr-

  228. -som handlade hur man pratar
    med en ekonomichef om cyberrisker.

  229. Det syftar på nån som inte växte upp
    med dator eller Internet-

  230. -och inte har nån datorvana.

  231. De trycker ut saker och så vidare.

  232. De förstår
    inte ens risker med nätverk-

  233. -och ännu mindre
    nån annanstans i världen.

  234. De investerar gärna i säkerhet
    som brandsläckarsystem-

  235. -ett reservaggregat
    eller den sortens fysisk säkerhet.

  236. Men om man säger att de behöver
    redundanta servrar, skydd mot DDoS-

  237. -eller skydd mot hot på Internet,
    då investerar de inte gärna.

  238. Tills de inser
    att det som är viktigast för dem-

  239. -deras närvaro
    och tillgänglighet online-

  240. -helt beror på de här stöttande
    protokollen och överföringarna-

  241. -blir det svårt att få dem
    att investera i att skydda det.

  242. Några punkter: Om man inte förbereder
    sig för IPv6 ligger man redan efter.

  243. Man måste titta på det.

  244. Inom ett år är adresserna slut.

  245. Nummercertifiering.

  246. Det finns ingen databas där det står
    vem som har vilka IP-adresser.

  247. Vi har integritet i DNS, som kopplar
    ett namn till en IP-adress-

  248. -men ingen databas
    om vem som har vilket nummer.

  249. Man kan inte förlita sig helt
    på IP-lagret förrän vi har det.

  250. Vi behöver certifiering,
    och man jobbar på det.

  251. "DNS-landskapet en utmaning."
    DNSSEC ger integritet i DNS.

  252. Men informationssäkerhetens
    grundpelare är konfidentialitet-

  253. -tillgänglighet och integritet.

  254. DNSSEC ger DNS integritet,
    men det kräver högre kapacitet-

  255. -och mer processorkraft.

  256. Man offrar tillgänglighet
    för integritet i DNS.

  257. Vad vinner man då på
    att ha integritet i DNS?

  258. Man kan vara säker
    när man kopplar nånstans.

  259. Så man måste först se till
    att underlagret är säkert.

  260. En intressant sak med säkerhet
    är anpassningen.

  261. Den brukar ligga 5-10 år
    efter verkligheten.

  262. Man kan titta på hotbilden
    och på vad man gör i dag:

  263. En brandvägg som blockerar
    allt utom tcp-port 80...

  264. ...antivirus och diskkryptering.

  265. Alla hot i dag är infektioner
    på klientsidan-

  266. -så de går igenom brandväggen,
    tcp-port 80 och webbproxyn.

  267. Ändå har man en brandvägg
    som äventyrar end-to-end-principen.

  268. Den blir en flaskhals
    vid en överbelastningsattack.

  269. Den filtrerar mitt i nätverket
    och paketen fastnar där.

  270. Och antivirus höjer förvisso ribban-

  271. -men utgå inte från att ni inte är
    sårbara bara för att ni har det.

  272. Se till att skydda er på andra sätt.

  273. Diskkryptering är till nytta-

  274. -men om de har kommit in i datorn-

  275. -har de nog tillgång till information
    som du använde vid krypteringen.

  276. Internet håller på att förändras.

  277. Det gör det alltid-

  278. -men det finns många nya teknologier
    som omformar Internet.

  279. Det är mycket som sammanförs.

  280. Traditionella nätverk som
    frame relay, atm, röst och video-

  281. -går nu över IP-nätverk-

  282. -som därmed får hela attackytan
    av varje lager under dem.

  283. Man måste efterlikna deras funktion-

  284. -och samtidigt
    har de den här nya attackytan.

  285. Man måste förstå hur infrastrukturen
    under dem fungerar-

  286. -och se till
    att man har lämplig säkerhet.

  287. End-to-end hotas.

  288. Eftersom IPv4 och IPv6
    inte är kompatibla-

  289. -finns det en möjlighet
    att Internet fragmenteras.

  290. Det vill vi absolut inte. Internets
    framgång beror på end-to-end.

  291. Likadant med DNS. Om det används
    för att driva genom policy-

  292. -på en namnserver
    eller på ett slutsystem-

  293. -då får man inte en enda namnrymd
    som är samma för alla användare.

  294. Det skulle vara
    att dela upp Internet.

  295. En sak som jag ska ta upp
    i eftermiddag är-

  296. -att när man tittar på en attackyta
    ser man oftast inte alla element.

  297. Det börjar med köttdatorn,
    killen som sitter vid tangentbordet.

  298. Om han utgör en risk,
    kvittar det vilka andra skydd ni har.

  299. Och slutligen nåt
    som jag nämnde tidigare.

  300. Jag vet inte
    vem som känner till CISSP.

  301. Det är en säkerhetscertifiering.

  302. De lär en att vara pragmatisk.

  303. När man kommer till en organisation
    tar man upp vad det viktigaste är.

  304. För de flesta här inne har det att
    göra med nätverk och närvaro online.

  305. När ni värderar den tillgången-

  306. -tänk då inte bara på att investera i
    att skydda hårdvaran-

  307. -utan även på vad som möjliggör
    närvaron på Internet.

  308. Antagligen har det att göra med
    routing eller DNS, infrastrukturen.

  309. Man måste vara klar över vad som
    möjliggör det som man vill skydda-

  310. -och sen vilka skyddsåtgärder
    man kan investera i.

  311. Det har gått ganska fort fram.

  312. Jag pratar fort, men jag hoppas
    att ni pratar en del engelska.

  313. Annars kan ni titta på bilderna.

  314. Ni har missat allt, men bilderna
    kan kanske vara till nån nytta.

  315. Tack för tillfället
    att få vara här i dag.

  316. Översättning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Inledningstal av Danny McPherson

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Danny McPherson, forsknings- och utvecklingsdirektör på det amerikanska företaget Verisign, berättar om Internets arkitektur och den stora utmaning som säkerheten innebär. Han tar även upp utvecklingen av IPv4 och IPv6 och ny teknik som revolutionerar Internet. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier, Teknik
Ämnesord:
Databehandling, Datakommunikation, Datanät, Datorer, Internet, Internetadresser, Teknik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Internetdagarna

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Inledningstal av Jeffrey Cole

Hur attraherar man tonåringar på nätet? Hur kommer framtiden för Internet, tidningar, radio och tv se ut? Jeffrey Cole, professor och föreståndare för Center for the Digital Future vid USC Annenberg School of Communication, pratar om hur sociala medier förenar människor, och hur strategierna hela tiden måste utvecklas. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Inledningstal av Danny McPherson

Forsknings- och utvecklingsdirektören på det amerikanska företaget Verisign berättar om Internets arkitektur, den stora utmaning som säkerheten innebär samt utvecklingen av IPv4 och IPv6. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Inledningstal av Jonas Birgersson

Jonas Birgersson, vd för It-företaget Labs 2, talar om hur man, baserat på en svensk modell, kan bygga upp en digital infrastruktur. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Sociala medier i valrörelsen: Brit Stakston

Mediestrategen Brit Stakston berättar om den roll de sociala medierna spelade under valrörelsen 2010. Vad fungerade, och vad fungerade inte? Vem vann valet på nätet? Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Sociala medier i valrörelsen: Anders Larsson

Anders Larsson är doktorand vid Institutionen för informatik och media, Uppsala Universitet. I sitt avhandlingsarbete arbetar han med hur olika samhälleliga institutioner arbetar med interaktiva funktioner, som sociala medier, på sina nätsidor. Han har studerat politiker från januari-september. Tittat på funktioner varje månad hur partierna arbetat. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Sociala medier i valrörelsen - Paneldiskussion

Sammanfattning av politikernas arbete med sociala medier under valrörelsen 2010. Medverkande: Hampus Brynolf, f.d. medieredaktör för Socialdemokraterna; Ulrika Ingemarsdotter, ansvarig för sociala medier hos Centerpartiet; Anders Larsson, forskare. Moderator: Brit Stakston, mediestrateg. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Internetsäkerhet och Wikileaks

Moderator och introduktionstal: Anne-Marie Eklund Löwinder, kvalitets- och säkehetschef. Roger Dingledine forskar bland annat om anonynmitet och är grundare till Tor- projektet, en organisation utan statliga bidrag, politiskt obunden. Tor skapar verktyg så att alla internetanvändare kan bli säkra. Han talar om whistleblowers och Wikileaks. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Framtiden - Bättre än verkligheten: Inledning

Moderator Anders Mildner introducerar talarna och deras ämnen och berättar om den turkiske taxichauffören och underhållaren Ihsan som man kan hyra för en dag.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Mobila teletjänster

Christer Pettersson, onlinechef för Eniro, berättar om företagets mobila teletjänster. Hur tjänar man pengar i den här världen? Den växande e-handeln via mobilen kan vara ett sätt. Vi får se ett marknadsföringsexempel med geografisk styrd reklam.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Framtidens GPS

Ludvig Linge, grundare av mobilgrafikföretaget TAT, berättar hur ditt läge i en GPS inte bara är en punkt på en karta, utan en del i ett helt sammanhang. Men hur representerar man tid i en GPS? Hur fungerar en tredimensionell GPS? Och kan man få en karta över hur det ser ut inomhus?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Tekniken i vardagslivet

Hur påverkar den tekniska utvecklingen vårt vardagsliv? Vad förlorar vi och vad vinner vi på internets utveckling? Paneldiskussion med Ludvig Linge, grundare av mobilgrafikföretaget TAT, Christer Pettersson, onlinechef för Eniro, och Rikard Windh, produktchef.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Internet - möjligheter och hot

Cecilia Malmström är sedan februari 2010 svensk EU-kommissionär, med ansvar för inrikes frågor. Internet innebär fantastiska möjligheter, men också nya hot som vi måste möta. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Inledningstal av Anna-Karin Hatt

Anna-Karin Hatt är centerpartist och Sveriges IT-minister. Hon var tidigare statssekreteraret i Statsrådsberedningen med ansvar för samordningen mellan allianspartierna. Hon talar om att minska utanförskapet - att ta vara på varje enskild människa och få alla att växa och utvecklas. IT öppnar nya möjligheter. Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Inledningstal av Robin Teigland

Robin Teigland, docent vid Center for Strategy and Competitiveness på Handelshögskolan i Stockholm inledningstalar. Om hur internet kommer att se ut i framtiden. Även om den virtuella världen. Var kommer vi att vara om 10 år? Arrangör: Stiftelsen för Internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Internetdagarna

Vad ska vi göra med yttrandefriheten?

Hur ska yttrandefriheten på nätet hanteras? Nils Funcke är journalist, författare och flitig debattör vad gäller grundlagsfrågor, rättsfrågor och tryck- och yttrandefrihet. Han är även expert på tryckfrihetsrättsliga frågor. Idag är han en av två utredare i Yttrandefrihetskommittén. Arrangör: Stiftelsen för internetinfrastruktur.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkforum

En morgontidnings språkarbete

Bo Löfvendahl, kulturjournalist och kvalitetsredaktör på Svenska Dagbladet, talar om hur hans tidning aktivt arbetar med språket. Arrangör: Språktidningen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

E-sportaren Aaron

Kommer 17-årige Aaron Sandgren att vara en av Sveriges största idrottsstjärnor i framtiden? Kanske inte om vuxenvärlden får bestämma. Där har många fortfarande svårt att acceptera att våldsamma datorspel kan ses som idrott. Men det bryr sig inte Aaron om. Han och hans lagkompisar satsar hundraprocentigt på att bli proffs inom Counter-Strike. Aaron går i e-sportklass på Arlandagymnasiet och får spela och träna datorspel på skoltid.