Titta

UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema

Om UR Samtiden Tema

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Talare och samtal från de dagliga sändningarna i UR Samtiden kopplas samman kring ett tema.

Till första programmet

UR Samtiden Tema : Åldras vackrareDela
  1. Hur då "vackrare"?

  2. Jag menar, vackrare än vad?

  3. Vackrare än du själv
    som du var i går-

  4. -eller vackrare än din granne
    eller vackrare än Britney Spears?

  5. Den äldre befolkningen växer. Vi lever
    längre, och de äldre blir fler.

  6. Jag har ont i axeln och i höften.
    Jag kan få ont i knät också.

  7. Att åldras vackert är kanske inte
    att åldras snyggt, utan smärtfritt.

  8. Jag har ont i en tå.

  9. Redan de gamla grekerna visste
    att det som inte används förtvinar.

  10. Det gäller även kroppen. Forskning visar
    att motion förlänger livet.

  11. Få livsstilsförändringar påverkar
    så mycket som fysisk aktivitet.

  12. Ett av de stora hoten mot vår hälsa
    i dag är bukfetman.

  13. Det som för stenåldersmänniskan
    var en energireserv-

  14. -är i dag en tickande hälsobomb.

  15. I dag behöver vi ingen energireserv.
    Vi har råd att äta.

  16. Maten är lättillgänglig. Vi kan
    köra in på McDonalds mitt i natten.

  17. Men ålder är relativt.
    I Japan, på ön Hegura Jima-

  18. -hindrar inte ålder kvinnor
    från att utföra tuffa fridyk.

  19. "Jag är minst hundra år", säger hon.

  20. En bit bort står hennes väninnor
    och hör vad hon säger.

  21. De skrattar och ropar:
    "Hon överdriver! Hon är bara 92!"

  22. Kanske kan vi förlänga livet
    genom rätt kost och motion.

  23. Men förr eller senare
    kommer åldrandet.

  24. Det är lite grann som när vi
    i juniorlaget på Kvarnåsen-

  25. -mötte juniorlaget från Norsjö
    och förlorade med 0-10.

  26. Det finns denna obeveklighet...
    Vi hade ingen som helst chans.

  27. Ungdomen-livet 0-10, alltså, om vi ska
    tro författaren Torgny Lindgren.

  28. UR Samtiden Tema: Åldras vackrare.

  29. Lite vackrare?

  30. Hur då "vackrare"?

  31. Jag menar, vackrare än vad?

  32. Vackrare än du själv
    som du var i går-

  33. -eller vackrare än din granne
    eller vackrare än Britney Spears?

  34. Eller Robert de Niro, eller nån?

  35. Min spontana reaktion när jag hörde den
    här rubriken var:

  36. "Varför det? Varför vackrare?"

  37. Är det inte vackert som det är,
    liksom?

  38. Jag menar så här...

  39. ...att komparativen "vackrare"
    ska vi vara väldigt försiktiga med.

  40. På teatern
    så har vi en hel avdelning-

  41. -som sysslar med nånting
    som kallas för patinering.

  42. De ägnar timmar och dagar-

  43. -åt att få ting och tyger och trä
    och metaller, alla sorters material-

  44. -att se gamla ut.

  45. De som håller på med detta
    har konstnärlig utbildning.

  46. Dag ut och dag in
    håller de på med detta-

  47. -som vi här i lokalen
    får alldeles gratis.

  48. Att åldras är alltså en skön konst.

  49. Och jag hävdar med bestämdhet
    att vi bara blir vackrare med åren-

  50. -precis som föregående talares make
    sa om henne.

  51. Alldeles utav oss själva-

  52. -och utan att anstränga oss
    blir vi bara vackrare med åren.

  53. Tänk efter själv.

  54. Vilket är vackrast? En skrovlig,
    mossbelupen krokig stam-

  55. -på en månghundraårig gammal ek-

  56. -eller en färsk,
    barnrumpeslät rönnstam?

  57. Vilket är vackrast?
    Ja, jag vet vad jag tycker.

  58. När jag ser bilder av mig själv
    som fjunig yngling-

  59. -så vill jag helst lägga dem i en
    sån där maskin som strimlar papper.

  60. Ni vet, en förstörare.

  61. Men det gör jag inte. Jag sparar dem-

  62. -så att mina barnbarn och barnbarns-
    barn ska ha nåt att skratta åt-

  63. -sen när ridån har fallit
    för sista gången.

  64. Vackrare än jag är nu
    har jag aldrig varit.

  65. Det är jag säker på.
    Det är min fru också.

  66. Till och med
    när hon har glasögonen på.

  67. Hon gillar till och med att ta i mina
    inte alltför spänstiga muskler.

  68. Var stolta över er kropp.

  69. Ett åldrande med färre krämpor skulle
    kunna vara ett vackrare åldrande.

  70. Nyckeln är motion. All forskning pekar
    på vikten av att röra på sig.

  71. Men det finns hot mot vår hälsa
    i dagens moderna samhälle.

  72. Stillasittande tidsålder
    - vad kan vi göra?

  73. Vi har i dag oerhört mycket kunskap
    om vikten av fysisk aktivitet.

  74. Man kan vända på steken och säga att vi
    också vet att fysisk inaktivitet-

  75. -har kommit att bli en stark riskfaktor
    eller ohälsofaktor.

  76. Den är lika viktig som rökning,
    höga blodfetter eller högt blodtryck.

  77. Den här kurvan har vi tittat på
    i 30-40 år-

  78. -men i dag finns det
    oerhört mycket mer vetenskap bakom.

  79. Kurvan visar sambandet mellan-

  80. -grad av fysisk aktivitet,
    eller kondition, på den här axeln...

  81. Och staplarnas höjd
    är risk för sjukdom.

  82. Alla stora folkhälsoproblem
    är kopplade till fysisk aktivitet.

  83. Den här kurvan
    är faktiskt väldigt positiv.

  84. Den största vinsten gör man-

  85. -om jag förflyttar mig
    från väldigt inaktiv-

  86. -till måttligt fysiskt aktiv.

  87. Då kan jag exempelvis
    halvera risken för hjärtinfarkt.

  88. Metabola syndromet. Vi inbjöd var tredje
    60-åring i Stockholms län-

  89. -och glädjande nog kom 78 procent till
    en noggrann hälsokontroll.

  90. Många var runda om magen
    och vägde för mycket.

  91. Fler än vi trodde
    hade metabolt syndrom.

  92. 30 procent av herrarna
    och nästan 20 procent av kvinnorna.

  93. Nu har vi försökt lära oss mer om hur
    det här är kopplat till vår livsstil.

  94. Bland annat tittade vi på kopplingen
    till alkohol. Det var komplicerat.

  95. Å ena sidan:

  96. Om man drack ett par öl om dagen,
    eller ett par drinkar sprit-

  97. -ökade risken
    för bukfetma och metabolt syndrom.

  98. Men hos dem som drack
    1-2 glas rött vin minskade risken.

  99. Det är ett farligt lättsålt budskap. Men
    jag ska inte fördjupa mig i det.

  100. Socioekonomiska faktorer var starkt
    kopplade, såsom utbildningens längd.

  101. Ju längre utbildning desto lägre
    förekomst av metabolt syndrom.

  102. Matvanorna var viktiga.
    De som hade metabolt syndrom-

  103. -åt mindre fisk, mindre frukt
    och grönt och mera fläsk och korv.

  104. Vi såg en sak som var nytt, faktiskt.

  105. Bland snusande män...

  106. Det fanns ingen kvinna som snusade.
    I alla fall ingen som berättade det.

  107. Men bland snusande karlar var det
    en ökad risk för nyupptäckt diabetes.

  108. Det diskuteras ju om det är farligt för
    hjärta och kärl att snusa.

  109. Men det jag skulle komma till
    var att-

  110. -en jättestark faktor var
    hur mycket 60-åringarna rörde sig.

  111. För de som berättade att de rör sig
    minst två, tre gånger i veckan-

  112. -och tar i
    så det är måttligt ansträngande-

  113. -och håller på minst en halvtimme-

  114. -hade 70 procent lägre förekomst
    av det metabola syndromet-

  115. -jämfört med dem som var väldigt stilla.
    De flesta var stillasittande.

  116. Ju mer man rörde sig desto lägre risk
    för metabolt syndrom.

  117. Det här sambandet fanns oberoende av
    allt det andra som jag nämnde.

  118. Så kopplingen mellan fysisk aktivitet
    och metabolt syndrom är stark.

  119. Det är inte så konstigt,
    om man betänker-

  120. -hur många kalorier vi förbrukar
    vid olika typer av fysisk aktivitet.

  121. Det här visar den energiförbrukning vi
    har utöver den basala.

  122. Även om vi ligger i sängen
    går det ju åt energi-

  123. -för att hålla kroppstemperaturen uppe
    och ämnesomsättningen i gång.

  124. Men att sitta stilla
    är inte särskilt energikrävande.

  125. Det är nästan som att ligga.

  126. Men bara du reser dig upp, och står och
    pratar i telefon, till exempel-

  127. -ökar energiförbrukningen
    med en faktor gånger tre.

  128. Eller tänk så här: Stå i hissen
    eller rulltrappan. Femton.

  129. Och om du i stället ser på varenda
    trappa som ett träningstillfälle...

  130. För att gå i trappor
    är faktiskt ganska jobbigt.

  131. Då är energiförbrukningen
    flera hundra procent högre.

  132. Och med den här nya kunskapen om hur
    farligt det är att sitta stilla-

  133. -så har de här gamla råden om att
    öka sin rörlighet i vardagen...

  134. Ta trappan, gå en hållplats extra
    och så vidare...

  135. Det har fått en ännu större tyngd
    i dag än för 10-15 år sen.

  136. Vi ska göra en riktig djupdykning innan
    jag pratar lite om mat.

  137. Nobelpriset 2009 handlade
    om telomerer. Vad är det?

  138. Jo, längst ut i ändan
    av våra kromosomer...

  139. Här har vi alltså dna-strängarna
    och koden, nyckeln till allt liv.

  140. Och längst ut i ändarna
    sitter telomeren.

  141. De här Nobelpristagarna
    har beskrivit telomerens funktion.

  142. Telomeren är en viktig
    del av dna-strängen-

  143. -för där sitter
    den reparativa förmågan.

  144. Dna:t utsätts för skador under livet.
    Det är åldrandet, helt enkelt.

  145. Vår förmåga att reparera
    de här skadorna-

  146. -är otroligt viktig
    för att vi ska hålla oss friska.

  147. Telomerens längd är starkt kopplad
    till biologisk ålder.

  148. Inte kronologisk, utan biologisk.

  149. I fjol kom den första rapporten,
    det var en engelsk undersökning-

  150. -som visade sambandet mellan
    vår rörlighet och telomerens längd.

  151. Och nu är vi inne på
    verkligt grundläggande mekanismer.

  152. Vi förstår i dag varför fysisk aktivitet
    är en så stark hälsofaktor.

  153. Det här är en rolig undersökning
    från Örebro. Den är liten men kul.

  154. Ett litet gäng fysiskt aktiva
    pensionärer i 75-årsåldern-

  155. -jämfördes med
    fysiskt aktiva 25-åringar.

  156. Man tog en bit muskel
    från underbenet-

  157. -och i muskelcellen tittade man på
    telomeren och mätte hur lång den var.

  158. Den var nästan lika lång hos
    75-åringarna, vilket är fantastiskt.

  159. Då blev det rubriker i tidningarna
    om att motion gör dig tio år yngre.

  160. Ja, maten då? Väldigt kort om det.

  161. Man skulle kunna prata hela dagen
    om alla motstridiga råd.

  162. Men det finns ett kostmönster
    som de flesta forskare är eniga om.

  163. Det är det som vi
    lite populärt kallar medelhavsmat.

  164. I fjol kom en fantastisk
    sammanställning av massor av studier-

  165. -där man har försökt mäta vad folk äter
    och följt dem framåt i tiden.

  166. En och en halv miljon människor
    ingick i undersökningarna.

  167. Ni ser en massa fyrkanter här,
    och en linje vid punkten ett.

  168. Ligger det till vänster
    innebär det en minskad risk.

  169. Ligger det mot 0,5
    så är det 50 procent minskad risk.

  170. Alla studier som fanns,
    av god kvalitet-

  171. -visade att de som äter medelhavslikt
    lever längre.

  172. Samma rapport visade att medelhavsmat
    minskar risken för hjärt-kärlsjukdom.

  173. Samma sammanställning visade
    att det minskade risken för cancer.

  174. Alla studier låg på rätt sida.

  175. Det där visste vi, men det här
    är ett nytt, hett forskningsområde.

  176. Här såg man faktiskt
    de starkaste effekterna.

  177. Det var att även vad gäller
    neurodegenerativa sjukdomar-

  178. -Alzheimers sjukdom, Parkinsons
    och demens, så minskade risken.

  179. Här är en svensk studie
    som är på väg att publiceras.

  180. Den presenterades
    på förra årets läkarstämma-

  181. -och finns presenterad i en bok.

  182. Drygt tusen män i Uppsala har gjort
    en noggrann kostregistrering.

  183. Det här skulle ha platsat
    i den där sammanställningen.

  184. Här har man delat in dem
    i tre olika sätt att äta.

  185. De här äter enligt
    svenska näringsrekommendationer.

  186. Här är medelhavslikt.

  187. Här är om man äter
    lite kolhydrater och mycket fett.

  188. Den färgen betyder
    att man inte är så följsam.

  189. Rött betyder att man verkligen
    håller sig till kostmönstret.

  190. Här såg man att ju mer medelhavslikt man
    åt, desto lägre dödlighet.

  191. Men titta här. Ju mera
    låg-kolhydrat och hög-fett man åt...

  192. Den kosten som är så populär i dag.

  193. Det ökade dödligheten.
    Och det var helt väntat.

  194. Guldmedaljen i att förebygga
    hjärt-kärlsjukdom har de i Lyon.

  195. Det här är studien med de största
    effekterna. Ingen har slagit det här.

  196. Det är 600 personer
    som haft en hjärtinfarkt.

  197. Halva gänget
    fick rådet att äta medelhavsmat.

  198. Studien avbröts
    då man redan efter 27 månader såg-

  199. -att de som åt medelhavsmat
    hade mycket bättre prognos.

  200. Bara tre dog i hjärt-kärlsjukdom,
    jämfört med sexton i kontrollgruppen.

  201. Då vore det oetiskt att fortsätta.

  202. Efter fem år,
    då man gjorde en uppföljning-

  203. -såg man fortfarande en liten
    skillnad mellan de här grupperna.

  204. Vad är då medelhavsmat?

  205. Forskarna arbetar med nåt som heter
    "Mediterranean Diet Score".

  206. För att få hög poäng
    på det här medelhavs-indexet-

  207. -så ska det vara rätt fettkvalitet.

  208. Det ska vara mycket enkelomättade eller
    fleromättade fetter.

  209. Det ska vara mycket baljväxter.
    Ärter och bönor.

  210. Det får vara mycket spannmål,
    som pasta.

  211. Mycket frukt och grönsaker, men lite
    rött kött, fläsk och mejeriprodukter.

  212. Mer Medelhav i våra liv, alltså.
    Men varför är motion så viktigt-

  213. -och vad händer i kroppen
    då vi rör på oss?

  214. Få livsstilsförändringar påverkar
    så mycket som fysisk aktivitet.

  215. Om man tränar med tillräcklig volym och
    intensitet påverkas hjärtat.

  216. Det är väsentligt, för hjärtat är ju det
    organ som drabbas av infarkter-

  217. -proppar i kranskärl, förträngningar som
    leder till eventuell död-

  218. -eller ett handikappande levnadssätt på
    grund av försämrad hjärtfunktion.

  219. I normalfallet när man tränar
    ökar hjärtats storlek-

  220. -på ett normalfysiologiskt sätt.
    Det blir större.

  221. Det kan låta som nån sorts
    sjukdomsanpassning, men det är fel.

  222. Det finns både normalfysiologisk
    och patologisk förstoring av hjärtat.

  223. När hjärtat blir större
    ökar dess slagvolym.

  224. Varje slag blir större
    och effektivare.

  225. I stället för många små slag
    slår hjärtat färre, större slag.

  226. Så ökas hjärtats totala förmåga
    att pumpa ut blod-

  227. -till kroppens alla vävnader
    varje minut.

  228. Som en konsekvens av detta
    sänks vilopulsen och arbetspulsen.

  229. Pulsen hos den som tränat några månader
    är sänkt tio, femton slag-

  230. -som ett tecken på ett större
    och lugnare hjärta, kan man säga.

  231. Också blodkärlen påverkas.

  232. Framför allt blodkärlen i hjärtat
    och i de muskler som man tränar.

  233. Om man paddlar kanot påverkas blodkärlen
    i armar och skuldror.

  234. Om man går är det mest i benen.
    Så det är lokalt-

  235. -beroende på hur man bedriver
    sin fysiska aktivitet.

  236. Det som sker är att man får fler
    små kapillärer eller utbyteskärl.

  237. Vävnaden stimuleras
    till att bilda fler blodkärl.

  238. Då underlättar man
    utbytet av näringsämnen-

  239. -som socker, fetter,
    syrgas, koldioxid, mjölksyra-

  240. -och allt detta
    som behöver bytas ut på olika sätt.

  241. Så det är en viktig del, förstås.

  242. Men lika viktigt är att de små
    blodkärlen, motståndskärlen...

  243. Deras vidgningsförmåga förbättras.

  244. Det är ju viktigt att kärl kan
    vidga sig så att blod släpps igenom.

  245. Kärl kan både dras ihop och hindra
    genomblödning ut till en vävnad-

  246. -eller vidga sig och tillåta det.
    Det är viktigt i alla vävnader.

  247. Det är en väldigt viktig anpassning.

  248. Den gör att ett hjärta, till exempel,
    lättare får blod och kan jobba hårt.

  249. Mekanismen bakom det här är
    att man bildar mer kväveoxid, NO-

  250. -en enkel gas
    som bildas genom en enzymreaktion.

  251. När kroppen känner av träning-

  252. -uppreglerar den förekomsten
    av det här enzymet, kväveoxidsyntas.

  253. Ett enzym som gör att det blir
    mer kväveoxid, som vidgar kärlen.

  254. Det här liknar det som sker
    när man äter nitroglycerin.

  255. Patienter med kärlkramp i hjärtat kanske
    tar en tablett nitroglycerin-

  256. -för att motverka smärtan
    och vidga kärlen.

  257. Då tillförs kroppen en substans
    som bidrar till kväveoxidbildningen-

  258. -så att kärlen vidgas
    och smärtan minskar.

  259. Så med träning kan man alltså-

  260. -endogent, som man säger,
    öka bildningen av en viktig substans.

  261. Det bidrar till vidgningen
    men gör också-

  262. -att risken minskar för att
    blodplättarna klibbar ihop sig.

  263. Kväveoxid minskar
    proppbildningsrisken.

  264. Det är förstås väsentligt
    för hjärtinfarktrisken.

  265. Det händer också saker i blodet.
    Vi har ungefär fem liter blod.

  266. Blodets volym ökar,
    och det gör den på två sätt.

  267. Man bildar fler röda blodkroppar.
    Det sker ju i benmärgen.

  268. Samtidigt ökar dock plasmavolymen.

  269. Plasma är den vätska
    som blodkropparna flyter runt i.

  270. Det är ungefär halva blodvolymen.
    Av fem liter blod är hälften plasma.

  271. Plasman ökar ännu mycket mer
    vid träning.

  272. Det gör att man har en bra blodvolym,
    och kan upprätthålla blodtrycket.

  273. Man späder ut blodkropparna.

  274. Så paradoxalt nog
    sjunker blodvärdet ofta med träning.

  275. Det verkar konstigt.
    Ett högt blodvärde är ju bra.

  276. Men det finns fler aspekter
    på vad som är bra för hälsan.

  277. Kroppen har anpassat sig
    på ett ändamålsenligt sätt.

  278. Fettväven som vi har
    både i underhuden-

  279. -och, i olika stor utsträckning,
    inne i buken, minskar i mängd-

  280. -om man äter som man gjorde
    innan man började träna.

  281. Om man ökar sitt intag
    påverkas inte kroppen på samma sätt.

  282. Men om man äter som man gjorde innan
    minskar fettmängden i kroppen.

  283. Man bränner ju fett. Det tar
    lång tid, naturligtvis, men ändå.

  284. Inte minst minskar fettet i buken, det
    som ligger bakom kalaskulan.

  285. Det fettet
    anses vara särskilt farligt.

  286. Vad gäller rörelseapparatens olika
    delar, bindväv, ben och brosk...

  287. Bindväv i senor, i ledband-

  288. -i kapslar och så runt lederna,
    stärks.

  289. Brosk stärks, om det är friskt nog-

  290. -så att man får en tjockare broskyta,
    broskhöjd i lederna, kan man säga.

  291. Och man stärker också skelettet.

  292. Det gäller framför allt
    när man är ung-

  293. -så det är lättast att bygga benbank i
    den tidiga, prepubertala åldern-

  294. -nånstans mellan
    åtta och femton års ålder.

  295. Därför är fysisk aktivitet
    i den åldern viktig.

  296. Och idrott och hälsa i skolan,
    till exempel.

  297. När det gäller hormoner händer ganska
    mycket. Här nämner jag två saker.

  298. Dels förbättras insulinkänsligheten-

  299. -alltså muskulaturens förmåga att
    reagera på insulin och få in socker.

  300. Hos diabetiker kan muskulaturen
    vara dålig på att reagera på insulin-

  301. -och inte ta upp socker - glukos -
    i den mängd den borde.

  302. Och då stiger blodsockret.

  303. Träning gör muskulaturen känsligare. Då
    tar den upp socker lättare-

  304. -och blodsockret hålls lägre
    och stabilare efter måltid.

  305. Det är en viktig konsekvens.

  306. Dessutom påverkas stresshormoner.

  307. Förekomsten av adrenalin,
    som är ett viktigt stresshormon-

  308. -för att få upp blodtryck och blodsocker
    när man behöver kämpa...

  309. I vila sjunker koncentrationen
    av det hormonet.

  310. Så man har mindre stressnivå i kroppen
    om man är regelbundet aktiv.

  311. Det gagnar hjärtat.

  312. Hjärtat mår inte bra
    av höga adrenalinkoncentrationer.

  313. Träning sänker dem. Likaså sjunker
    kortisol, ett annat stresshormon.

  314. I skelettmuskulaturen händer det saker i
    de muskler vi jobbar med.

  315. Man bildar fler små "kraftverk".

  316. Våra celler innehåller kraftverk-

  317. -som med hjälp av syrgas, socker
    och fetter kan utvinna energi-

  318. -och bilda energi
    som vi har nytta av.

  319. Mängden såna här mitokondrier
    ökar radikalt om man rör sig.

  320. De kan öka till det dubbla, beroende på
    hur länge och hårt man tränar.

  321. Då gör man saker och ting lättare,
    helt enkelt.

  322. Återigen ökar antalet kapillärer.
    Man förbättrar sockertransporten-

  323. -och man ökar sina
    energireservlager i muskulaturen-

  324. -så att man får det att vara längre. Man
    orkar gå längre.

  325. Nåt som är ganska intressant, som har
    kartlagts de senaste tio, tolv åren-

  326. -är att hjärnan påverkas av träning.

  327. Man har sett i djurförsök
    för ungefär tio, tolv år sen-

  328. -att nybildningen av nervceller, alltså
    hjärnceller, ökar markant-

  329. -om försöksdjur
    får möjlighet att springa.

  330. Råttor och möss väljer spontant
    att springa om de har ett springhjul.

  331. Då springer de kanske
    upp till en mil per natt.

  332. De djur som gör detta får en påtaglig
    ökning av nybildning av nervceller.

  333. Det tycks ha ett samband med vissa
    rumsliga minnesfunktioner och annat.

  334. Djuren förbättrar sin
    orienteringsförmåga, kan man säga.

  335. Hos människor vet man att kognition,
    olika problemlösningsförmågor-

  336. -förbättras. Det finns samband
    mellan träningsgrad och intelligens.

  337. Det kom en studie förra veckan
    som omtalades en del i media.

  338. Man påverkar stämningsläget.

  339. Fysisk aktivitet är en viktig del
    i depressionsbehandling i dag.

  340. Dessutom påverkas det
    som kallas livskvalitet generellt.

  341. Det här är ett exempel
    på en sån studie som...

  342. Den är lite svårtydd,
    men den pekar på olika aspekter-

  343. -med upplevd fysisk funktion-

  344. -upplevd mental hälsa, andra aspekter
    med sociala funktioner...

  345. Här är försökspersonernas
    egna angivelser av hur de mår.

  346. I studien som innefattar 400 kvinnor-

  347. -hade man en kontrollgrupp
    som inte fick träna-

  348. -och tre grupper som fick träna
    på olika volymer av träning-

  349. -i gång eller cykling
    under sex månader.

  350. Det finns ett
    dos-respons-förhållande.

  351. De som övervakat...

  352. Man följde försökspersonerna
    hela tiden.

  353. Man tog in dem till labbet
    och så fick de träna på plats.

  354. Det finns ett samband mellan mängden
    träning och påverkan på vitalitet-

  355. -och annat
    som personerna själva anger.

  356. Det viktigaste av allt är att
    man mår bättre av att röra sig mer.

  357. Vi har chansen till ett längre liv
    om vi rör på oss.

  358. Men förr eller senare
    brukar åldern ta ut sin rätt.

  359. När du blir 76, som jag är nu,
    måste du inte skaffa en rullator.

  360. Men rör dig
    som om du gick bredvid en.

  361. Lugnt och värdigt. Du har tid.

  362. Man har aldrig så mycket tid
    som när man är 76.

  363. Det låter absurt. Men plötsligt
    blir tiden av ett annat slag.

  364. När man hade... Man hade ju
    väldigt bråttom en gång i tiden.

  365. Nu ska vi se var jag var...
    Jo, jag hade så ont i axeln.

  366. Jag har ont i den här höften.
    Jag kan få ont i knät också-

  367. -om jag går för länge och för snabbt.

  368. Jag har ont i en tå
    som jag bröt för länge sen.

  369. Det är också pinsamt.
    Jag bröt den mot sängstolpen.

  370. Jag förstår att jag
    inte behöver berätta mera.

  371. Ja, ibland har man lite bråttom.

  372. Var är jag? Jo...

  373. Jag har alltså ont i axeln,
    höften, tån...

  374. Hälarna!

  375. Mina hälar, de ser ut som en...
    Om man tittar på dem i närbild-

  376. -ser de ut som ett flygfoto
    över Klippiga bergen.

  377. Jag hör illa!

  378. Jag hör er lite grann,
    som ett skönt brus där borta.

  379. Jag har ett finger
    som kröker sig allt mer.

  380. Det gör inte alls ont,
    men det kröker sig mer och mer.

  381. Jag kan inte peka! Om jag ska peka
    på dig så pekar jag ju på dig.

  382. Det är väl bara en tidsfråga
    innan det börjar peka bakåt.

  383. Alltså, mina vänner...

  384. Det gör lite ont att åldras.

  385. Men jag har tänkt en sak som kan hjälpa
    oss alla när kroppen gör ont.

  386. Jag tänker så här: "Tack för det!"

  387. För då vet jag med bestämdhet
    att jag lever.

  388. Jag vaknar på morgonen, jag rör
    försiktigt på mina knakande leder-

  389. -och om jag då säger "Aj!"-

  390. -vet jag att jag kan gå upp,
    koka kaffe, läsa tidningen-

  391. -och börja på en ny
    och märkvärdig dag.

  392. För då vet jag att jag inte
    står med i dödsannonserna.

  393. För de japanska havstanterna
    är ålder och krämpor inget hinder.

  394. Enligt en gammal tradition
    dyker de kvinnliga ama-dykarna-

  395. -högt upp i åldrarna efter föda på
    havets botten utanför ön Hegura Jima.

  396. Sen begav vi oss till hamnen igen, för
    klockan två kommer dykarna in-

  397. -för att väga in sin fångst
    som fiskeorganisationen köper upp-

  398. -och transporterar till fastlandet
    för försäljning.

  399. Man kommer in med stora korgar med
    dagens fångst, och lägger på vågen.

  400. Man får ett papper som man kan använda
    för att hämta ut en slant.

  401. Vi blev förvånade när vi såg åldern på
    de flesta kvinnorna som stod där.

  402. Vi antog att de var ganska gamla.

  403. Vi frågade vår tolk om det var ofint att
    fråga en dam om hennes ålder.

  404. Den lilla japanska damen skrattade och
    sa: "Inte är det nån fara, inte."

  405. "Jag är minst hundra år", säger hon.

  406. En bit bort står hennes väninnor
    och hör vad hon säger.

  407. De skrattar och ropar:
    "Hon överdriver! Hon är bara 92!"

  408. Så den här damen är 92 år,
    och är fortfarande aktiv och dyker.

  409. Vännerna som stod bredvid
    var bara i 87-årsåldern.

  410. Här är åldrarna på människorna som dyker
    där. Ett sextiotal personer.

  411. Damernas medelålder är nästan 70 år.
    I den vänstra spalten är det kvinnor.

  412. I den högra är det bara två stycken och
    det är unga killar.

  413. Så det är allra mest äldre damer
    som utför det här yrket fortfarande.

  414. Den äldsta är alltså 92.
    Några var 87, men de är inte med här.

  415. Och sen är det 81, och sen går
    det neråt. De flesta är kring 70.

  416. Dagen därpå fick vi möjligheten
    att via öns läkare och vår tolk-

  417. -följa med hövdingen och hans fru
    på en dag på jobbet.

  418. På morgonen
    när vi sitter där vid hamnen-

  419. -kommer små, små tanter cyklande
    på sina trehjulingar ner till hamnen.

  420. Vi blev mottagna av fruns mamma.

  421. Hon dyker inte längre, men rensar
    och tar hand om fångst som kommer in.

  422. Man fångar olika saker
    olika tider på året.

  423. Man har bara ett uppehåll varje år. En
    liten stund på hösten.

  424. Annars dyker man sju dagar i veckan.

  425. Vi åker ut med båten. Machiko-San som är
    57 år samlar ihop sin utrustning.

  426. Hon har en dykardräkt
    och ett viktbälte.

  427. Korgen är förankrad med ett hängande
    ankare som man lätt flyttar med sig.

  428. Sen simmar hon upp och ner på ett djup
    mellan åtta och femton meter.

  429. Hon samlar, och lägger det hon hittar
    i korgen. Och så ner igen.

  430. Det här är verkligen
    uthållighetsdykning.

  431. Runt omkring oss fanns även
    tio, femton andra ama-dykare-

  432. -som ligger där med sina små bojar. Man
    ser bara deras små huvuden.

  433. De arbetar så att de simmar
    en liten bit med sin boj-

  434. -och tittar ner, utan snorkel,
    för att se var det är bäst att dyka.

  435. Sen går man upp och ner.

  436. Erika och jag kunde sitta
    och klocka de här dykarna.

  437. Vi tittade på
    hur långa tider man dök-

  438. -hur lång tid man var uppe vid ytan, hur
    många timmar man jobbade-

  439. -och hur lång tid det försiggick,
    om man gjorde pauser et cetera.

  440. Tiden man fiskar
    regleras av fiskeorganisationen-

  441. -så man håller på i fyra timmar.

  442. Då är dykarna i vattnet hela tiden,
    varav två timmar är under vattnet.

  443. Man dyker en minut, vilar en minut,
    dyker en minut, vilar en minut.

  444. I fyra timmar.

  445. 92 år!

  446. Vid arbetsdagens slut kliver man upp och
    åker till hamnen med sin last.

  447. Vi fick även intervjua en ama-dykare som
    inte längre bor på Hegura.

  448. Enligt traditionen är det så,
    att för att kunna fiska där ute-

  449. -måste man gifta sig
    med en manlig ama.

  450. Annars måste man lämna ön och flytta.

  451. Yuko, till vänster, är 41 år
    och hade varit gift med en ama.

  452. Hon är själv född ama.

  453. Hon skilde sig och gifte sig med en
    japan. Därför tvingades hon flytta.

  454. Hon får inte utöva sitt yrke längre.

  455. Var femte person över 80 år
    lider av nån demenssjukdom.

  456. Att bli virrig och förlora skärpan
    blir för många en tuff insikt.

  457. Ett vackrare åldrande skulle kunna vara
    att bli sedd som den man är-

  458. -även om man är lite äldre,
    och snurrig.

  459. "Vill du åldras lite vackrare?"

  460. Nej. Nej. Nej.

  461. Nej. Nej.

  462. Det är bra som det är.

  463. Jag har kallat
    det här lilla pratet här i dag-

  464. -för "Vad då åldras?"
    Det gör man ju i ungdomen."

  465. Nu ska jag prata om våra rättigheter.

  466. Ett: Rätten att få vara gammal
    så länge jag vill och kan.

  467. Det låter som självklart, men det är det
    inte. Det verkar krävas av oss-

  468. -att vi snarast ska sluta
    med dessa irriterande dumheter.

  469. Att släpa omkring våra nödtorftigt
    utstyrda skelett över gator och torg.

  470. Att ständigt vara i vägen.
    Det låter som om de säger till oss:

  471. "Kan ni inte bli färdiga med
    era liv snart? Ni uppehåller oss."

  472. Alltså: I rätten att vara gammal
    så länge jag vill och kan-

  473. -ingår rätten att vara svag i knäna,
    rätten att få yrsel-

  474. -rätten att bara ta hand om barnbarnen
    när jag själv vill-

  475. -och säga: "Ta hand om era ungar själva.
    Jag ska på dans med Estrid."

  476. Alternativt Allan.

  477. Rätten att få vara i fred
    med sin käresta-

  478. -rätten till ett sexualliv
    om jag vill och orkar.

  479. Och det ska fan inte komma
    några ungjävlar och lägga sig i!

  480. Viktig fråga, det här.

  481. Rätten att bli virrig i huvudet
    när den tiden kommer.

  482. Och kravet att ingen i min omgivning
    ska skämmas då-

  483. -och försöka gömma mig
    när jag börjar bete mig konstigt-

  484. -på min väg in i dimmorna.

  485. Det kanske viktigaste kravet
    att ställa-

  486. -är att vi måste få fortsätta vara
    de unika varelser vi alltid varit.

  487. Att våra behov,
    lustar och möjligheter fortsätter-

  488. -att vara våra egna
    till det sista andetaget.

  489. Vi måste få utvecklas åt olika håll.
    Stoppa inte in oss i fack-

  490. -för att våra röster blivit svaga
    och vi inte längre kan ta för oss.

  491. Mina vänner, vi måste lära oss
    att bli besvärliga.

  492. Att ställa krav
    på värdigt bemötande och respekt.

  493. Vi backar alltför lätt.

  494. Jag har också...
    En rättighet som jag kräver-

  495. -är rätten att bli sedd
    som den jag är.

  496. Det är seendet det handlar om.
    Att se varandra som de vi är.

  497. När vi håller på och åldras
    är det en av de viktigaste sakerna.

  498. Och särskilt
    om vi börjar bli virriga i huvudet-

  499. -tappa minnet, drabbas av nån
    av de demenssjukdomar som finns.

  500. Framför allt Alzheimers sjukdom.

  501. Jag råkar ha tagit reda på
    lite grann om just Alzheimers.

  502. Och en av de svåraste sakerna
    med denna sjukdom-

  503. -är skambeläggandet.

  504. Stigmatiseringen av dem
    som drabbas av det här uppe.

  505. Om du bryter benen är det okej.
    Du kan gå omkring-

  506. -med ett stort jävla gipspaket.

  507. "Åh, du har brutit benen.
    Var det i Åre?"

  508. Men blir du virrig i huvudet, så att du
    går fel på gatan eller nåt sånt...

  509. Detta får vi sluta med.

  510. Och har vi anhöriga
    som börjar bli konstiga-

  511. -skäms då inte för dessa anhöriga!

  512. Tala med dem.
    Säg: "Morsan. Farmor. Farfar."

  513. "Ska vi gå till vårdcentralen?
    Där kan de göra lite tester."

  514. "För vi kanske ska ta reda på
    varför du gör fel ibland."

  515. På det sättet kan man
    så tidigt som nånsin-

  516. -få gjort en riktig undersökning,
    en kartläggning av människorna-

  517. -och därigenom få de stopp...
    de bromsmediciner...

  518. Inte stoppmediciner, för sjukdomen
    är än så länge inte möjlig att bota.

  519. Man är på väg. Än så länge har vi ganska
    hyggliga bromsmediciner-

  520. -som man kan ta, och ge människorna
    ett värdigt liv mycket längre.

  521. I alla fall några år.

  522. Vad händer i hjärnan
    mellan födelse och död?

  523. Det är inte bara kroppen
    som behöver motion-

  524. -för att hålla åldrandet på avstånd.
    Hjärnan mår också bra av träning.

  525. Generna spelar roll för åldrandet, men
    det är långt ifrån allt.

  526. Vi vet i dag
    att även den vuxna hjärnan-

  527. -besitter en stor förmåga till
    förändring, så kallad plasticitet-

  528. -genom att man ger hjärnan
    rätt stimulans.

  529. Våra gener ger
    grundläggande förutsättningar-

  530. -men vi vet genom den
    omfattande forskning som bedrivits-

  531. -att vi påverkar
    uttrycket av våra gener-

  532. -genom miljön, och genom
    den sensoriska sinnesstimulansen.

  533. Det är visat i många djurmodeller, och
    allt tyder på-

  534. -om att så är fallet även för vuxna,
    och även för den åldrande hjärnan.

  535. Många inneboende processer startar.

  536. Nybildningen av celler byts om
    till en nedbrytning av celler.

  537. Det sker
    genom en endogen genetisk process.

  538. Men genom att stimulera hjärnan
    kan man bromsa processerna.

  539. Det är ett trösterikt budskap-

  540. -för att vi får en möjlighet
    att komma in på banan igen-

  541. -genom att bli mer fysiskt aktiva-

  542. -eller genom att lyssna på musik
    och dansa.

  543. Så det är positivt
    även för vuxna och äldre.

  544. Det är kul med optimism. Jag antydde
    ju i början att allt gick utför-

  545. -men det är inte så.
    Man kan påverka hela livet.

  546. Ja. Vi har även nybildning
    i vissa delar av hjärnan.

  547. Så kallade stamceller
    finns i definierade områden.

  548. Bland annat i hippocampus,
    som finns här i tinningloben-

  549. -har man en nybildning och omsättning av
    nya nervceller genom hela livet.

  550. Och även runt hjärnans hålrum-

  551. -i en migrationsväg
    fram till hjärnans luktorgan-

  552. -som vi inte vet vad det står för. Det
    här pågår hela tiden.

  553. Men det bildas inga nya nervceller
    i hjärnbarken, enligt Jonas Frisén.

  554. Det är bra. Man kan inte byta hjärn-
    celler som man byter kappa eller fru.

  555. Man har samma hjärnceller hela livet så
    man behåller samma personlighet.

  556. Det är rätt.
    Jag håller helt med Jonas.

  557. Det kallas homeostatisk plasticitet.

  558. Man kan förändra
    sina egenskaper i hjärnan-

  559. -men man måste också få en retention
    av det man har uppnått.

  560. Just i hjärnbarken vet vi i dag att
    ingen nybildning av nervceller sker.

  561. Men kanske kan man stimulera hjärnan att
    även i det området, efter skada-

  562. -ta till sig
    nya migrerande nervceller.

  563. Det här är ett forskningsfält
    som rör sig väldigt snabbt.

  564. Jag vill be Torkel komma in.
    Du pratade ju om mognadsprocessen-

  565. -i adolescensen, och så.

  566. Vad är det som stimulerar till
    att vi blir smartare-

  567. -och kanske till och med
    lever längre?

  568. Ja, det är ju många miljöfaktorer
    som spelar roll.

  569. Förutom det vi har forskat på,
    alltså träning...

  570. Att man kan träna upp arbetsminne
    och koncentrationsförmåga...

  571. Jag kanske ska inflika-

  572. -att det här började vi
    att titta på hos barn.

  573. Men nu har vi sett att kapaciteten finns
    kvar hos äldre. De kan också...

  574. -Hur gamla?
    -En studie på 60-70 år, har jag sett.

  575. Det som framför allt händer
    är att nerverna i framhjärnan-

  576. -förses med nervskidor.

  577. Det gör att nervimpulserna
    kan gå snabbare.

  578. En ung bilförare har snabb reaktions-
    hastighet och mycket emotioner.

  579. Han brassar på och krockar.

  580. En äldre person processar det här
    snabbt längst fram i hjärnan-

  581. -och tänker efter, och bromsar in.

  582. Det kanske förklarar varför ungdomar
    oftare är utsatta för trafikolyckor.

  583. Man blir inte riktigt mogen
    förrän i 30-årsåldern.

  584. Jag tror inte det är så sent som 30-

  585. -om man tittar på problemlösnings-
    förmåga eller koncentration.

  586. Det är väl en utveckling fram till
    nånstans mellan 20 och 25.

  587. Sen pratar vi ju inte bara
    om den grundläggande kapaciteten-

  588. -utan också hur mycket
    som hunnit lagras.

  589. Om man tittar på semantiskt minne,
    alltså verbal förmåga och ordförråd-

  590. -kan man se att det ökar
    ända upp till 50-60-årsåldern.

  591. Bland annat Lars-Göran Nilssons
    och Lars Nybergs Betulastudie-

  592. -visar att det ökar
    väldigt högt upp i åldrarna.

  593. Barnet har enorma fördelar
    när det gäller språk, till exempel.

  594. Det beror på synapsbildningen. Hos en
    treåring bildas en miljon i sekunden.

  595. Tänk när ni går till Näröppet
    med ert barn eller barnbarn.

  596. Då har barnet hundra frågor om
    varje liten hundlort och pizzabagare-

  597. -på denna 300 meter långa promenad. Barn
    lär sig tio nya ord per dag.

  598. Barnet kan lära sig flera modersmål
    upp till 3-5 års ålder.

  599. I skolan går det ganska bra,
    men efter puberteten är det svårare.

  600. Då är det svårt att lära sig
    ett nytt språk utan brytning.

  601. Så det gäller att utnyttja dessa
    "windows of opportunity" tidigt.

  602. Det har man missat i skolan.

  603. Eftersom jag ska tala om
    den vuxna och den åldrande hjärnan-

  604. -så är det ju som Hugo säger, att man
    har bäst möjligheter i tidig ålder.

  605. Men det är inte för sent! Det ser vi
    till exempel efter en stroke.

  606. Ni känner säkert till nån som fått
    en stroke. Det är en vanlig åkomma.

  607. I rehabiliteringen av strokepatienter
    har vi olika strategier-

  608. -för träning av minne
    och inlärningsförmåga.

  609. En enkel sak som fysisk aktivitet
    kan påverka väldigt tydligt.

  610. Om vi går tillbaka
    till Lars Nybergs Betulastudie-

  611. -så har han visat
    att en grupp 80-85-åringar-

  612. -har en starkt konserverad
    kognitiv kapacitet-

  613. -och presterar som 40-45-åringar.

  614. När de grottar in
    i de här resultaten-

  615. -ser man att kontinuerlig utmaning för
    nervsystemet genom hela livet-

  616. -hjälper till
    att behålla kognitiv kapacitet.

  617. Och vi återkommer till dans, Gunnar.
    Det är ett kraftfullt instrument.

  618. En vals eller quickstep
    är vad forskningen rekommenderar-

  619. -för den som vill hålla sig ung.

  620. Med bättre kost och mer motion
    kan vi kanske skjuta på döden.

  621. Kanske blir åldrandet lite vackrare när
    vi blir friskare.

  622. Men helt undan kommer vi inte.
    Än finns inga stegkombinationer-

  623. -varken i vals- eller sambatakt
    som kan lura döden.

  624. Åldrandet kommer, var så säker.

  625. Det finns en obeveklighet
    i åldrandet-

  626. -som är ganska obehaglig.

  627. Det är lite grann som när vi
    i juniorlaget på Kvarnåsen-

  628. -mötte juniorlaget från Norsjö
    och förlorade med 0-10.

  629. Det finns denna obeveklighet...
    Vi hade ingen som helst chans.

  630. I det avslutande samtalet
    med din förläggare-

  631. -pratade du lite
    om meningen med allting.

  632. Så som du på flera ställen
    har beskrivit din hemmiljö-

  633. -så verkar det
    som om allt var förutbestämt.

  634. När nån dog i lungsoten
    sa man att det var meningen.

  635. Men själv lyckades du
    ta dig ut ur det där. Eller?

  636. Ja... Eller, jag vet inte
    hur klokt det var.

  637. Och det är en oerhört stark känsla
    som jag har nu-

  638. -att jag har levat fel liv.

  639. Jag har inte genomfört det liv som jag
    egentligen borde ha genomfört.

  640. Jag vet inte om det här
    är vanligt bland äldre människor.

  641. Min mor ville att jag skulle bli
    landsfiskal, det vill säga jurist.

  642. Det tänker jag på ganska ofta-

  643. -och känner att hon hade nog rätt.

  644. Och min far, han ville
    att jag skulle hålla på med skogen.

  645. Jag skulle ha fortsatt efter honom-

  646. -att köpa, och låta avverka
    och sälja skog.

  647. Och det tänker jag också ibland
    att jag borde ha gjort.

  648. Jag borde ha granskat stämpellängder-

  649. -och gått i skogen
    och provborrat i tallarna-

  650. -och knackat på dem
    och hört om det var brandljud i dem-

  651. -och låtit skeppa virke ut till Kåge,
    och så småningom till England.

  652. Det är nog vad jag borde ha gjort.

  653. Så är det.

  654. Ingen av oss kan med säkerhet veta
    om vi genomför rätt liv.

  655. -Det är tyvärr så.
    -Nej.

  656. Å andra sidan är vi många
    som hade gått miste om mycket-

  657. -om du hade stått och knackat
    på tallar och granar.

  658. Textning: Nina Brander Källman
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Åldras vackrare

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Går det att åldras vackrare? Det går i alla fall att åldras friskare och minimera riskerna för åldersrelaterade sjukdomar. Knepen är välkända, men vad är det som händer i kroppen när vi motionerar och äter rätt? I vattnet utanför en liten ö i Japan har åldern ingen betydelse, där dyker över 80-åriga kvinnor efter musslor. Ett hårt och tufft jobb redan för en ung person. Och förresten, åldras, det gör man väl i ungdomen?

Ämnen:
Biologi, Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Hälsa och friskvård, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Vuxna och äldre
Ämnesord:
Folkhälsa, Friskvård, Medicin, Preventiv medicin, Samhällsmedicin, Samhällsvetenskap, Socialmedicin, Sociologi, Äldre
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden Tema

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Myter om mat

Sanning eller skröna? Möt experterna som bland annat hävdar att bantning kan göra dig fet och att smörgåstårta före konditionslopp kan vara bättre uppladdning än pasta. Vad är myt och vad är beprövad verklighet? Med bland andra extremsportaren Rune Larsson, dietisten Anna Ottosson och riskforskaren Misse Wester. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sexuella övergrepp mot barn

Hur bryter man sin tystnad som utsatt? Hur förhörs barn vid misstankar om övergrepp? Hur arbetar polisen i kampen mot barnpornografi på Internet? Med Daniella Nilervik, Björn Sellström från Rikskriminalens IT-brottssektion, läkaren Åsa Kastbom och poliskommissarie Birgitta Engberg. Arrangör: Föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Skaparlust och kreativitet

Vad är det som gör oss kreativa? Och är kopplingen mellan konstnärskap en myt eller verklighet? Möt forskare och författare som berättar om sin kreativitet och tipsar om hur du utvecklar din egen skaparlust. Med bland andra författaren Jonas Hassen Khemiri, forskaren Örjan de Manzano och författaren bakom succéserien Saltön Viveca Lärn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Lika eller olika?

Varför fokuseras det mer på olikheter än likheter mellan folkgrupper? Med professor Hans-Ingvar Roth, Peter Sköld, Centrum för Samisk forskning, och religionshistorikern Mattias Gardell.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Personlig utveckling

Lasse Gustavsons ansikte brann upp under ett brandmansuppdrag. Bearbetningen av olyckan gav ökad livsglädje. Christer Olsson berättar om hur du utvecklar din personliga kommunikation. Benamputerade Aimee Mullins lärde sig att omdefiniera vad en kropp kan vara. Den inställningen har gett henne superkrafter och rekord i Paralympics.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Hjärnans mysterier

Forskaren Miia Kivipelto berättar hur du kan leva för att slippa glömska och demens. Och varför köper vi dyr alternativmedicin utan bevis på att den fungerar? Professor Dan Larhammar om mänskliga beteenden. Detta och mer därtill om hjärnans mysterier.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Global Casino

Hur har hälsan i världens länder utvecklats sedan 1950? Hans Rosling spelar Global Casino med Svenska FN-förbundets ambassadörer: Lena Endre, Jason Diakité, Carolina Klüft och Lasse Åberg.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Framtiden på nätet

Tillhör du nätets framtida över- eller underklass? Alexander Bard om ett nytt klassamhälle där kontakter slår pengar. Hur ökar ett land sin BNP mest effektivt? Genom bredband, hävdar IT-entreprenören Jonas Birgersson. Hur ser radio och tv ut om tio år? Sveriges Radios Hanna Stjärne tror sig veta.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Bilden av Afrika

Varför förknippas Afrika oftast med fattigdom, hungerkatastrofer och konflikter när det egentligen handlar om en kontinent med ett 60-tal unika länder - de flesta på frammarsch. Med bland andra afrikanska författare som Kapano Matlwa, Alain Mabanckou och Tolu Ogunlesi samt den brittiske journalisten Richard Dowden som bevakat afrikanska länder i 40 år.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Naturkrafter

Den 12 januari 2010 kollapsade hela samhällen i Haiti på grund av en kraftig jordbävning. Journalisten Michael Winiarski var strax efteråt på plats och berättade om sina upplevelser. Går det att förutspå jordbävningar? Och vilka effekter fick oljekatastrofen i den mexikanska gulfen?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Tro och tvivel

Hur står det till med religiositeten i Sverige? Med Lotta Bromé, Anders Wejryd, Maria Küchen och Owe Wikström. Och kan religion och vetenskap förenas? Debatt mellan humanister och kristna forskare.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Åldras vackrare

Går det att åldras vackrare? Det går i alla fall att åldras friskare och minimera riskerna för åldersrelaterade sjukdomar. Vad är det som händer i kroppen när vi motionerar och äter rätt? Utanför en liten ö i Japan har åldern ingen betydelse. Där dyker 80-åriga kvinnor efter musslor.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Knarkets makt

Författarna Lasse Wierup och Erik de la Reguera berättar om den nya folkdrogens väg till Sverige. Och hur kunde en heroinkultur födas i Norrköping på bara några år? Forskaren som levt ihop med de unga missbrukarna berättar. Dessutom om missbrukarflyktingar i Köpenhamn. Ett helt program om knarkets makt.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Klokskap

Vad är skillnaden mellan kunskap och klokskap? Experter inom pedagogik ifrågasätter den svenska idén om bildning. Att förstå andra människor kan vara viktigare än att ha läst litteraturklassiker. Trots det rankas praktisk klokhet inte lika högt som teoretiska kunskaper. Hur blir det i framtiden? Med bland andra professorn i pedagogik Bernt Gustavsson, debattören Dilsa Demirbag-Sten och journalisten Helle Klein.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sverigebygget

Hur byggdes den svenska välfärden upp, hur mår den och vart är den på väg? Vi hör Tapio Salonen, professor i socialt arbete, och så tar vi del av en debatt med Jimmie Åkesson (SD), biskop Eva Brunne och journalisten Maciej Zaremba.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Hjärndagen 2015

Gridceller och hjärnans inbyggda gps

May-Britt och Edvard Moser fick 2014 års Nobelpris i fysiologi och medicin för ett system som håller koll på var man befinner sig, ett slags kognitiv gps. Detta system bygger på en ny typ av nervcell, en så kallad gridcell. Martin Hägglund, postdoktor vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, talar i denna föreläsning om vad gridceller kan lära oss om hur resten av hjärnan fungerar. Inspelat den 23 oktober 2015 på Chinateatern, Stockholm. Arrangör: Stiftelsen Forskning & Framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Cykelmannen och langningen

Polisen i Stockholm utreder 2013 en langare som säljer sprit och cigaretter till tonåringar och elever på mellanstadiet. Han kallas för cykelmannen eftersom han cyklar när han levererar sina varor. Ryktet säger att han säljer alkohol för att kunna komma i kontakt med barn. En flicka hamnar på akuten alkoholförgiftad. Vilka är de bakomliggande motiven för att sälja alkohol till barn och vad får det för konsekvenser?