Titta

UR Samtiden - Digitalt kulturarv

UR Samtiden - Digitalt kulturarv

Om UR Samtiden - Digitalt kulturarv

Digitalisering av publika och gemensamma institutioner i samhället är en viktig demokratifråga. Informationen ska vara tillgänglig för alla, det är en målsättning också på europeisk nivå. För kulturarvsinstitutionerna - arkiv, bibliotek och museer gäller det att finna nya vägar, att våga experimentera och samverka över gränserna. Syftet med denna konferens, arrangerad av ABM-centrum/Kungliga biblioteket, är att samla synpunkter, inspirera och visa på möjligheter. Inspelat i november 2010 på Naturhistoriska riksmuseet.

Till första programmet

UR Samtiden - Digitalt kulturarv : UndervisningDela
  1. Vi börjar konferensen
    om digital agenda för kulturarvet-

  2. -genom att fokusera på användarna-

  3. -oavsett om de är akademiker,
    amatörforskare, skolbarn-

  4. -allmänheten
    eller till och med den nya publik-

  5. -som vi har arbetat för att nå.

  6. Välkomna Andrew Payne som är
    chef för utbildning och spridning-

  7. -vid riksarkivet i Storbritannien.

  8. Tack, Kate.

  9. God dag.

  10. Hoppas alla hör mig.
    Jag är riggad som Madonna.

  11. Ni väntar er nog inte
    att jag sjunger.

  12. Inspirera, utmana och stötta.

  13. De tre orden ligger till grund
    för allt som vi gör-

  14. -på min avdelning vid riksarkivet.

  15. Vi försöker inspirera barn och lärare
    att använda vår samling.

  16. Utmana dem till att gå längre
    i sina historiestudier-

  17. -genom att använda originalkällor och
    inte bara sånt som andra har skrivit.

  18. Och sen stötta dem
    genom att utveckla deras färdigheter.

  19. Vi stöttar lärare alltmer-

  20. -för att de ska använda
    vårt material i klassrummet.

  21. Här har vi riksarkivets
    vackra byggnad.

  22. Det ser ut som ett parkeringshus-

  23. -och ett stort växthus
    som har krockat med det.

  24. Det är en blandning
    av 70-tals- och 90-talsarkitektur.

  25. Det här är vad vi kallar
    vår offentliga uppgift:

  26. Vi ska ta hand om statens arkiv-

  27. -och se till att det är autentiskt
    och tillgängligt för alla.

  28. Vi syftar inte bara på dokument-

  29. -som har producerats av staten själv-

  30. -utan allt som har kommit i dess ägo
    under de senaste tusen åren.

  31. Under tusen år av brittisk historia-

  32. -har det blivit en enorm
    och varierad samling.

  33. Det är det perfekta materialet-

  34. -för lärare att använda med elever.

  35. Jag vill fråga er
    när ni senast irriterade en lärare.

  36. Kanske i åttan när ni busade längst
    bak eller inte hade gjort läxan.

  37. När jag var lärare
    irriterade jag andra lärare-

  38. -men jag trodde att som chef
    för utbildning på riksarkivet-

  39. -måste jag vara respekterad
    och omtyckt, men tydligen inte.

  40. Förra året talade
    jag på en konferens.

  41. Ett gäng lärare kom fram efteråt,
    och ledaren sa:

  42. "Är du mannen från arkivet?"

  43. "Ja.

  44. -"Med den där hemsidan?"
    -"Ja."

  45. "Du har gjort mitt liv till en pina!"

  46. "Jaha, tack!"

  47. "De pratar bara om henne.
    De vill veta vem hon är."

  48. "Mina mattelärare klagar."

  49. "När de har barnen i datorrummet"-

  50. -"då vill de bara ta reda på vem
    hon är. De arbetar inte med matte."

  51. "De är så beslutna
    att ta reda på det."

  52. Då insåg jag vem han pratade om.
    Den här kvinnan.

  53. Det här är en av sex planscher
    som vi skickade till skolor i landet-

  54. -för att göra reklam för vår
    nätresurs om andra världskriget.

  55. Särskilt den här
    gjorde många elever uppspelta-

  56. -och många lärare ilskna.

  57. En del hade varit tvungna
    att ta ner planschen.

  58. "De ska studera engelsk historia,
    men vill bara veta vem hon är."

  59. "Fantastiskt", tänkte jag.
    Vi behöver fler planscher som den.

  60. Barnen ska tycka
    att historia är så spännande-

  61. -att de bara vill ta reda på vem
    hon och alla andra från förr är.

  62. Det sammanfattar vår inställning.

  63. Vi använder inte
    alltid lättklädda kvinnor-

  64. -men det är ett klassiskt reklamknep.

  65. Det använder originalkällor
    med en fråga.

  66. Det drar in barnen
    och gör dem nyfikna på det förflutna-

  67. -och ger dem en uppgift.

  68. I ett nötskal är det vad vi gör.

  69. Vi inspirerar, utmanar
    och stöttar dem.

  70. Jag skulle kunna sluta nu,
    men jag ska nog fortsätta.

  71. Det ligger till grund
    för vår läroplan i historia.

  72. I den nuvarande läroplanen
    har nån för första gången tyckt-

  73. -att arkiv kan vara till nytta
    i historieundervisningen-

  74. -liksom museum
    och historiska platser.

  75. Det är den första läroplanen
    som innehåller ordet "arkiv".

  76. Det är jättebra för oss.

  77. Med vår samling kan vi stötta
    undervisningen på alla nivåer.

  78. Men att det står i läroplanen
    att man ska använda originalkällor-

  79. -innebär inte att lärare alltid
    följer läroplanen. Chockerande, va?

  80. Jag gjorde ett listigt test.
    Jag arbetar mycket på universitet-

  81. -med blivande historielärare.

  82. Innan jag berättar om arkiven
    gör jag ett slugt test.

  83. Jag ber dem hitta källor
    till en särskild lektion.

  84. De börjar och efter fem minuter
    stoppar jag dem och säger:

  85. "Jag vill inte veta vad du hittade,
    utan var du hittade materialet"-

  86. -"och hur du tog reda på
    var du skulle hitta det."

  87. De här resultaten är från Cambridge
    under de senaste tre åren.

  88. 61 av 69-

  89. -gick direkt till Wikipedia
    efter att har gått till Google.

  90. Alla gillar att klaga på Wikipedia,
    men det är en användbar resurs.

  91. Problemet uppstår när man frågar
    om de har kollat Wikipedias källor.

  92. Ofta har de då rört sig i en cirkel
    som leder tillbaka till Wikipedia.

  93. Det är bara nåt
    som nån annan har skrivit.

  94. Här är ett bra exempel
    på hur fel det kan gå.

  95. Det är från Washington Post
    och handlar om den här boken.

  96. En amerikansk historiebok
    om delstaten Virginia.

  97. Problemet är att i avsnittet
    om USA:s inbördeskrig står det:

  98. "Tusentals svarta stred
    för konfederationen"-

  99. -"bland annat två svarta bataljoner
    under Stonewall Jackson."

  100. Det står faktiskt-

  101. -att både fria och förslavade
    afrikaner i Sydstaterna-

  102. -stred på konfederationens sida
    för att försvara slaveriet.

  103. Problemet är att bokens författare
    inte var historiker.

  104. Hon är skolboksförfattare.

  105. Hon använder Wikipedia för en del
    research och fick det där därifrån.

  106. Artikeln hade skrivits-

  107. -av en organisation
    som är för konfederationen.

  108. De tror att slaveriet inte var den
    främsta orsaken till inbördeskriget.

  109. Akademiker förnekar det. Man
    accepterar att en del afroamerikaner-

  110. -stred för Sydstaterna,
    ofta under tvång.

  111. När research är så slarvig,
    och de producerar en skolbok-

  112. -då är det mycket farligt.
    Därför måste lärare vara noggranna.

  113. Hur kan de annars förvänta sig
    att eleverna ska vara noggranna?

  114. Det andra som är viktigt med
    att jobba med elever är följande:

  115. Det här är från departementet
    för kultur, media och idrott.

  116. Det är också från 2007.

  117. Det handlar om att investera
    i våra organisationer för framtiden.

  118. Det allra största skälet till att
    vuxna besöker museum och arkiv-

  119. -är att de var där som barn.

  120. Man behöver bara titta ut i dag-

  121. -för att se vem som tar med barn
    till naturhistoriska museet.

  122. Det är förstås föräldrarna,
    under loven.

  123. Men hur många går till ett arkiv?

  124. "Kom, barn. Vi ska till arkivet
    och slå upp farfars farfar Thomas."

  125. "Toppen..."

  126. Därför är det viktigt
    med ett utbildningsprogram-

  127. -som gör unga intresserade
    av vårt material.

  128. Det är precis
    vad vi har gjort i tio år.

  129. Vi har haft stora framgångar
    och vunnit många priser.

  130. Vi erbjuder en lång rad resurser.

  131. Bland annat hemsidor,
    direktsända workshopar från arkivet-

  132. -videokonferenser på skolor-

  133. -och nyligen har
    vi börjat använda "Illuminate".

  134. Det är ett virtuellt klassrum
    på nätet-

  135. -som också används
    för att utbilda elever.

  136. Några siffror. Förra året
    undervisade vi 14 272 elever året.

  137. 46 procent av dem
    utbildade vi på nätet-

  138. -med videokonferens
    eller virtuellt klassrum.

  139. Vi når inte bara elever
    i Storbritannien.

  140. Förra veckan hade jag en video-
    konferens med elever i Pennsylvania.

  141. 23 procent är antalet barn-

  142. -som kommer från bakgrunder
    som är socialt utestängda.

  143. Det är mycket viktigt-

  144. -att vi når hela spridningen
    av studenter.

  145. 17 procent från etniska minoriteter.

  146. 2,3 miljoner är antalet användare
    som besökte vår hemsida förra året.

  147. Vi kan avläsa att det framför allt
    handlar om folk inom utbildning.

  148. 550... Jag önskar
    att siffrorna var omvända.

  149. Jag önskar att 2,3 miljoner
    var min budget.

  150. Tyvärr är det 550 000.

  151. Men det är 5,5 miljoner kronor.
    De skulle ni säkert ha velat ha.

  152. Jag kan inte klaga. 550 000 pund-

  153. -är 1,3 procent
    av riksarkivets totala budget.

  154. Men med dessa 1,3 procent
    når vi 10 procent-

  155. -av dem som fysiskt besöker arkiven
    för att forska.

  156. Vi har stor inverkan
    trots vår storlek.

  157. Jag anser att arkiv är nödvändiga
    för bra historieundervisning.

  158. Jag känner starkare för det nu
    än för en månad sen.

  159. Jag var på en mycket oroande
    konferens för en månad sen.

  160. Där hörde jag flera oerhört
    inflytelserika personer säga-

  161. -att elever inte ska arbeta
    med arkivmaterial och källor.

  162. Man ska bara berätta för dem,
    så att de kan vårt lands historia.

  163. Jag har inget emot att de kan det-

  164. -särskilt om det placeras
    i ett större sammanhang-

  165. -med tanke på landets roll i världen.

  166. Men det är absolut nödvändigt att de
    arbetar med material som det här.

  167. Domedagsboken
    är vårt äldsta dokument, från 1086.

  168. Den är en skattekartläggning-

  169. -skriven på förkortat,
    medeltida latin.

  170. Mot förmodan tycker ungarna
    att det är spännande.

  171. Den är nämligen i princip
    skriven på kodspråk.

  172. Barn älskar att knäcka koder.

  173. När de vet vad förkortningarna
    betyder är den lätt att läsa-

  174. -och innehåller massor av information
    om vårt land för 900 år sen.

  175. De förflyttas till den tiden
    och får se var vi började.

  176. Det är också viktigt eftersom tanke-
    processen hjälper dem att minnas.

  177. En del tror att vi
    bara berättar historian för dem-

  178. -och sen kommer de att minnas-

  179. -men det stämmer inte
    med forskningen.

  180. Daniel Willingham är professor
    i kognitiv psykologi i Virginia.

  181. Han har skrivit en lysande bok
    som ni alla bör läsa.

  182. "Varför tycker barn inte om skolan?".
    Den handlar om inlärning.

  183. Vad händer i hjärnan vid inlärning?

  184. Han påstår att det som man minns
    är det som man tänker på.

  185. Inte så förvånande.

  186. Och ju mer man tänker på det,
    desto mer minns man.

  187. Alla andra sätt att försöka minnas
    saker fungerar bara inte.

  188. Man måste tänka på saker.

  189. Om man ger studenter källmaterial
    som originaldokument och föremål-

  190. -och ber dem att undersöka historien
    med hjälp av dem-

  191. -då får de verkligen tänka.

  192. Utan att de inser det är chanserna
    att de ska minnas en del av det-

  193. -mycket stora.

  194. En grundprincip är "undersök
    i stället för att illustrera".

  195. Använd källmaterial
    för att undersöka en fråga-

  196. -i stället för bara illustrera
    vad författaren skrev.

  197. Den traditionella metoden
    i brittiska läroböcker-

  198. -är att författaren skriver två sidor
    och bekräftar det med några källor.

  199. I vissa fall, som vi såg-

  200. -kan ju informationen vara felaktig.

  201. Vi låter eleverna undersöka.

  202. Vi ger dem en nyckelfråga.

  203. Ibland stora nyckelfrågor:

  204. "Varför blev britterna
    imperiebyggare i Nordamerika?"

  205. Av det kan man göra
    en stor undersökning-

  206. -kanske under 4-5 lektioner.

  207. Ibland är det korta frågor: "Hur steg
    Henry VIII upp på morgonen?"

  208. Det gör verkligen en åttaåring
    intresserad av ätten Tudor.

  209. Henry VIII är nog
    vår mest berömda kung.

  210. Vi har ett dokument som beskriver
    allt som ska hända i Eltham Palace-

  211. -innan Henry
    masar sig upp på morgonen.

  212. Allt som händer i de olika rummen
    och i köket.

  213. Bland annat får pojkarna i köket
    inte springa omkring nakna.

  214. Tack och lov!

  215. Låt eleverna gräva,
    vilket historiker gör.

  216. Nu ger jag mig på
    traditionella läroböcker igen.

  217. I en traditionell lärobok får man
    en källa och ska svara på frågor.

  218. Sen får man en källa till, ska svara
    på frågor och jämföra källorna.

  219. Sen får man en tredje källa
    för att jämföra med de andra.

  220. Det följer bara en standardformel.

  221. Det är konstgjort.
    Historiker arbetar inte så.

  222. De hittar själva sina källor.

  223. De går till arkivet,
    letar igenom källorna-

  224. -och försöker pussla ihop alltihop.

  225. Vi anser att även elever bör göra så.

  226. Det försöker vi efterlikna
    när vi arbetar med dem-

  227. -både i workshopar och på hemsidan.

  228. Ge dem nåt att undersöka och låt dem
    gräva. Jag återkommer till det.

  229. Jag ska hacka mer på läroböcker.
    Finns här nån läroboksförfattare?

  230. Bra!

  231. Sammanhanget är allt.

  232. Det här är ett verkligt exempel
    ur en lärobok i historia-

  233. -på bilden där borta.

  234. Det handlar om
    det engelska inbördeskriget 1642.

  235. Eleverna ska förklara-

  236. -varför kung Karl I
    förklarade krig mot parlamentet-

  237. -baserat på vad författaren skriver
    och fyra källor:

  238. Det är de där små utdragen,
    som är från samma dokument-

  239. -ett porträtt av Karl I och ett
    träsnitt som illustrerar händelsen.

  240. Baserat på detta ska barnen
    svara på varför han förklarade krig.

  241. Jag förstår
    varför man försöker förenkla.

  242. Man tror att det hjälper
    att ge dem ett utdrag-

  243. -i stället för hela dokumentet,
    vilket det där är.

  244. De tror att det hjälper,
    men problemet är-

  245. -att om man tar bort så mycket
    att nästan inget kvarstår-

  246. -blir det svårt att arbeta med.

  247. Därför ger vi dem massor av saker.

  248. Vi utmanar dem till
    att arbeta med materialet-

  249. -och läsa handskriften.

  250. Det fungerar faktiskt, för de blir
    tvungna att studera det-

  251. -och tyda det,
    vilket är en rolig utmaning.

  252. Sen hjälper vi dem
    när de inte kan läsa ett ord.

  253. Då hjälper vi dem med
    transkriptioner och översättningar.

  254. Vi använder dokumentet här
    och tio andra i deras research-

  255. -och sen diskuterar de skälen
    till kriget i en videokonferens.

  256. Vi använder oss av mycket teknik-

  257. -men vi vill inte att tekniken
    ska vara det som är spännande.

  258. Teknik är som en godisbit.

  259. Den gör barnen riktigt uppspelta-

  260. -men efter det
    har de ingen energi kvar.

  261. Det är som att börja lektionen
    med att hoppa på katedern-

  262. -för att göra dem ivriga-

  263. -och vänta sig
    att de ska fokusera sen.

  264. Tekniken ska främja
    men inte driva på arbetet.

  265. Det ska historien göra.

  266. Och tekniken
    måste vara tillgänglig.

  267. Att göra en dåligt uppbyggd hemsida-

  268. -är som att bygga en stol som är så
    obekväm att ingen vill sitta i den.

  269. Den här hemsidan
    var en riktig utmaning.

  270. Det är här som man lär sig så mycket
    av arbetet med elever.

  271. Vi gjorde ett projekt
    med en grupp blinda elever-

  272. -vid New College Worcester.

  273. De kom med idén till projektet-

  274. -vilket var att undersöka fånge 4099-

  275. -tioåringen William Towers som fick
    två månaders fängelse för kaninstöld.

  276. De fascinerades av berättelsen.

  277. De spelade in den
    och ville presentera den på hemsidan.

  278. Då tvingades vi bygga en sida som
    var tillgänglig för blinda elever-

  279. -så att de skulle kunna göra arbetet.

  280. Vi lärde oss också jättemycket.

  281. Nån sa följande till mig:

  282. En hemsida som passar blinda
    är den perfekta hemsidan.

  283. Google är nämligen en blind person.

  284. Google kan inte se bilder.
    Det kan bara läsa text.

  285. Det är allt.

  286. All text och metadata-

  287. -är det som Google hittar.

  288. Google är en blind person som söker
    igenom hela nätet varje vecka.

  289. Baserat på hur lätt nåt är att hitta
    hamnar det överst på listan.

  290. Google gillar det som det kan läsa.

  291. Så om man designar en sida för
    blinda, var hamnar man då på Google?

  292. Jag ska gå igenom några av delarna
    på vår utbildningssida.

  293. Den omarbetades förra året.

  294. Vi ville göra det så att både lärare-

  295. -och elever kan hitta material.

  296. Därför har vi olika
    sorters resurser i raden överst.

  297. Jag klickar för att visa.

  298. Sen har vi historiska perioder
    i huvudfältet.

  299. Överst har vi saker som ämnen,
    lektioner och workshopar.

  300. En lärare som letar efter verktyg
    använder den övre raden.

  301. Om man är elev-

  302. -använder man det historiska
    navigeringsfältet här nere.

  303. Jag ska visa några exempel på
    vad vi har för saker.

  304. Vi ska gå till andra världskriget.

  305. Det illustrerar
    vårt tillvägagångssätt...

  306. ...på ett perfekt sätt.

  307. Vi hade ingen resurs
    om andra världskriget-

  308. -vilket var allvarligt
    med tanke på dess betydelse.

  309. Vi ville visa elever att kriget
    inte bara var tre händelser.

  310. Det är vad många elever lär sig,
    inklusive mina egna barn.

  311. De känner till tre händelser:
    Dunkerque, då armén evakuerades-

  312. -dagen D, då de allierade återvände-

  313. -och atombomben. De känner inte
    till nåt som knyter ihop dem.

  314. Vi ville illustrera att det var
    historiens största konflikt.

  315. Den påverkade hela världen.
    Därför har vi en jordglob.

  316. På ett prov trodde min dotter-

  317. -att Belgien var Tysklands huvudstad.

  318. Det är oroande hur dåliga barn är
    på geografi, åtminstone i England.

  319. De kan navigera runt
    och se på olika områden.

  320. Vi tittar på Östeuropa.

  321. Här finns en illustrerad karta
    som man kan klicka sig igenom.

  322. Kan vi få lite ljud till hemsidan?

  323. Här kan de se en snabb, animerad
    genomgång av kriget.

  324. Sen har de undersökningar.

  325. Små nålar finns utspridda
    över kartan.

  326. Vi öppnar den här, "Stalingrad".

  327. Det här är ett perfekt exempel
    på vår metod.

  328. De får en nyckelfråga:

  329. "Bör vi tilldela Stalingrad
    Georgskorset?"

  330. De flesta engelska barn
    i tretton- och fjortonårsåldern-

  331. -vet inte var Stalingrad ligger.
    Det finns inte på kartan längre.

  332. De vet nog inte
    vad Georgskorset är.

  333. Och varför man ska ge det ena till
    den andra har de ingen aning om.

  334. Vi ville att de skulle undersöka det.
    Skulle de ge Stalingrad Georgskorset?

  335. Då måste de ta reda på vad som hände
    i Stalingrad och sen ta ett beslut.

  336. Vi ställer frågan
    på grund av den här källan.

  337. Vi ger dem en inledning.

  338. Jag ska spela nåt,
    så kan vi få lite ljud?

  339. Den 24 september 1942.

  340. Jag vill höja volymen...

  341. Så där ja.

  342. Kära mr Churchill.

  343. Vi vill ta upp det heroiska försvaret
    av Stalingrad.

  344. Vi är säkra på att hela brittiska
    imperiet vill visa uppskattning-

  345. -för det sätt på vilket
    denna ryska stad har försvarats-

  346. -mot de barbariska tyska styrkorna.

  347. Vi föreslår ödmjukast att vi,
    liksom i fallet Malta-

  348. -gör ett erkännande
    av våra ryska allierades tapperhet-

  349. -på ett liknande sätt, oberoende
    av hur denna väldiga strid slutar.

  350. Vi är bara tre stenografer
    på ett statligt kontor-

  351. -men vi vet att ni lyssnar på
    och överväger vårt förslag.

  352. Vi önskar er god hälsa och lycka.
    Med utmärkt högaktning:

  353. Lorna C. Dunn,16,
    Peggy McFarlane, 20-

  354. -E. Joan Donkin, 23.

  355. Ett perfekt dokument
    för att få barnen att forska.

  356. Ett originalbrev. En av brevskrivarna
    är själv bara sexton.

  357. Det är skrivet av tre stenografer
    på ett statligt kontor mitt i landet.

  358. De skriver att Stalingrad
    bör tilldelas Georgskorset.

  359. Den sortens material
    fångar elevernas intresse-

  360. -och leder in dem i undersökningen.
    Sen öppnar de lådan.

  361. Vi ville återskapa spänningen
    i att beställa verkliga dokument.

  362. Man vet aldrig vad
    som finns under locket.

  363. Det finns tjugo undersökningar
    om andra världskriget-

  364. -och alla har olika källor.
    Det kan vara film, dokument, foton-

  365. -eller ljudupptagningar.

  366. Vi låter bara barnen gräva.

  367. Eftersom barn är som de är
    går de först till filmerna.

  368. "Fantastiskt! Jag slipper läsa."

  369. Återigen... Här är lite ljud.

  370. ...330 000 dödsdömda män.
    En 163 dagar lång belägring är slut.

  371. Aldrig tidigare
    har en sådan förintelse inträffat.

  372. När vi testade det här
    var det förstås så-

  373. -att eleverna började med filmerna.

  374. Men de vet att de måste
    bestämma sig för om de ska-

  375. -ge Georgskorset till Stalingrad.
    De tittar på ett dokument till-

  376. -och ser kanske ett brev
    där premiärministern svarar.

  377. I slutändan fann vi att genom
    att låta dem styra undersökningen-

  378. -tittade de på allt,
    vilket alla historielärare vet-

  379. -är historieundervisningens
    heliga graal.

  380. Eleverna tittar på allt man vill
    att de ska titta på-

  381. -och detta av egen vilja.
    Man tvingar dem inte.

  382. Att göra det till
    en spännande undersökning-

  383. -som de själva besvarar,
    det är det som lockar in dem.

  384. Den inställningen har vi alltmer.

  385. Allt på hemsidan är inte så. Detta är
    det senaste och mest utvecklade.

  386. Men vi arbetar mer och mer mot det,
    även i fortsättningen.

  387. Låt mig bara återvända
    till min presentation.

  388. Nyligen digitaliserade vi en halv
    miljon regeringsdokument.

  389. Från 1915 till 1979.

  390. Britter får inte studera historia
    som är mindre än 30 år gammal.

  391. Det kan bli pinsamt.

  392. Om man inte åberopar
    offentlighetsprincipen-

  393. -och då blir man avskräckt
    av hur pinsamt det faktiskt är!

  394. Dokumenten är en fantastisk resurs,
    men de är mycket svåra.

  395. Var börjar man
    när man har en halv miljon papper?

  396. Därför har vi skapat
    en sökbar hemsida.

  397. Man kan söka med nyckelord.

  398. Om man gör det
    får man ett enormt antal svar.

  399. Om man söker på "generalstrejk"-

  400. -får man 5 099 svar. Det vet jag,
    för jag har gjort det otaliga gånger.

  401. Det hjälper inte lärare,
    och det skrämmer bort elever.

  402. Så utöver att man kan söka-

  403. -kan man bläddra ämnesvis.

  404. Vi har tre stora områden.

  405. Storbritannien och världen,
    ekonomi och samhälle.

  406. Om man vill läsa om utbildning
    klickar man på det-

  407. -och sen delas det upp
    i mindre bitar.

  408. Om man vill se på
    1944 års utbildningslag-

  409. -som var en viktig utbildningsreform
    vid krigsslutet...

  410. Den förberedde utbildningssystemet
    för landet efter kriget.

  411. Här finns det
    några korta texter om bakgrunden.

  412. Bara tillräckligt för att informera
    lärare och elever.

  413. Sen har vi nyckeldokumenten
    som man måste se.

  414. Vilka var de viktiga frågorna?
    Titta på de här två dokumenten.

  415. "Vad stod det i utbildningsmotionen?"

  416. De här regeringsdokumenten
    måste man se.

  417. Utöver det har vi A-level-studier.

  418. Dessa är utformade särskilt för
    studenter mellan sexton och arton.

  419. Vi har översikter om fackföreningar
    och välfärdsstaten.

  420. Vi tar in annat material också.
    Dokumenten är fascinerande-

  421. -men lite torra.

  422. Så vi tillsätter andra ingredienser
    för att göra kakan godare.

  423. Det handlar om att få dem
    att arbeta med materialet.

  424. Vi har även
    ytterligare digitala källor.

  425. En interaktiv världskarta.

  426. Det här är fascinerande.

  427. Här kan man se hur
    det brittiska imperiet försvinner.

  428. Det brittiska imperiet
    är alltså de rosa bitarna.

  429. Kanada, Australien, Indien.
    Det här är 1900.

  430. Sen går vi till 1918.
    Några delar försvinner.

  431. 1930 har mer försvunnit.

  432. Oj! Vid andra världskrigets slut
    är nästan allt borta.

  433. 1950 är till och med Indien borta.

  434. 1970 är Afrika borta.

  435. Och 1990... Ni ser inte det,
    men om vi zoomar in...

  436. Hurra! Var är det...?

  437. Där är de - Falklandsöarna!

  438. Jag visste
    att imperiet fanns nånstans.

  439. Men det är den sortens
    förbättrade digitala resurser-

  440. -som placerar regeringsdokumenten
    i ett sammanhang.

  441. Ett annat sätt som vi har
    för att levandegöra materialet-

  442. -är att vi twittrar.
    Det har blivit oerhört populärt.

  443. Om man går ut "ukwarcabinet"
    på Twitter-

  444. -kan man se vad som händer i dag.
    Vi tar en titt.

  445. Intressant! "Inrikesministeriet
    undersöker Daily Mirrors aktieägare."

  446. Daily Mirror är en tidning.

  447. "Inga tecken på att subversiva
    intressen kontrollerar tidningen."

  448. Regeringen var tydligen orolig
    att tidningen användes-

  449. -som femtekolonn.

  450. Men för tillfället twittrar vi mycket
    om Italiens invasion av Grekland.

  451. Här ser ni att vi har 4 500 personer
    som följer oss på Twitter-

  452. -och vi har twittrat
    regeringsdokumenten dagligen-

  453. -för hela 1940 allteftersom det sker.

  454. Det är perfekt att ta fram rubriker.

  455. Man tar till sig
    små stycken åt gången.

  456. Det intressanta är folks respons.

  457. De säger att de lever genom
    en historia som rör sig framåt-

  458. -i stället för att se tillbaka.
    Jag säger precis samma sak.

  459. När Tyskland for fram
    genom Västeuropa-

  460. -och Nederländerna, Belgien
    och Frankrike föll under sommaren-

  461. -och franska och brittiska styrkor
    trycktes tillbaka-

  462. -var det skrämmande på riktigt.

  463. Om jag inte visste hur det slutade
    hade jag flytt till USA-

  464. -för det såg verkligen illa ut.
    Man känner rädslan på riktigt.

  465. En del respons på Twitter är:

  466. "Ibland glömmer jag att det hände för
    70 år sen och blir verkligen rädd."

  467. Vi ska dela upp det i korta sektioner
    så att lärare kan använda det-

  468. -på sina egna lektioner.

  469. Vi tittar också på andra händelser
    som vi kan ta upp i Twitter.

  470. En sak som vore perfekt
    är krutkonspirationen.

  471. Det var en grupp terrorister
    på 1600-talet-

  472. -som försökte spränga kungen
    och parlamentet.

  473. Det firas den 5 november varje år
    med brasor och fyrverkerier.

  474. Vi gör små dockor av Guy Fawkes
    och bränner dem.

  475. Sånt sysslar vi med.
    Det är en bra ursäkt för att festa.

  476. Men vi har alla dokumenten
    om det här.

  477. Det vore perfekt
    att twittra krutkonspirationen-

  478. -under ett tiotal dagar,
    så att lärare kan följa det.

  479. För omväxlings skull
    kan eleverna köra historien framåt-

  480. -och inte bara se tillbaka.

  481. Särskilt för aktiviteter som den här
    är Twitter perfekt.

  482. Av de 4 642 personer som följer oss-

  483. -vill vi hitta omkring 20-30 av dem
    som vill gå vidare med det här.

  484. En anställd på min avdelning
    har slitit med det här i ett år.

  485. Han behövs till annat, men för att
    hålla i gång det i fem år-

  486. -räcker det med att hitta
    en liten grupp som vill fortsätta.

  487. De får tillgång
    till det material som behövs.

  488. Det skulle verkligen visa om vi
    har fångat användarnas intresse.

  489. Vi ska undersöka det.

  490. Om ni ser det om ett år,
    så har det lyckats-

  491. -annars vet ni att vi inte
    fick användarna att ta det vidare.

  492. Jag kollar bara tiden.

  493. Nu vill jag fråga
    när ni senast utbildade en lärare.

  494. En sak som vi gör mer och mer
    är att utbilda lärare.

  495. Vi har ett utvecklingsprogram
    för dem på nätet-

  496. -med det historiska sällskapet.

  497. På hemsidan
    har vi ett program för dem.

  498. Det visar hur man skapar material
    med hjälp av vår samling.

  499. Vi har även en masterexamen
    vid Roehampton University.

  500. Den gick för första gången i år.
    Nästa år är 20 lärare intresserade.

  501. Vi har även ett program
    med University of Virginia.

  502. Tio brittiska lärare
    arbetar med tio amerikanska lärare-

  503. -för att utveckla resurser
    om den transatlantiska slavhandeln.

  504. Här dök Virginia upp igen.

  505. Det är en annorlunda inställning
    än vad vi såg i början.

  506. Där hade vi en icke-specialiserad
    läroboksförfattare-

  507. -som gjorde research på Wikipedia-

  508. -vilket orsakade
    ett förfärligt fel i en lärobok.

  509. Här har vi tjugo lärare
    som arbetar med källmaterial-

  510. -från vårt och amerikanska arkiv
    för att skapa lärarresurser-

  511. -om den transatlantiska slavhandeln.

  512. Det blir intressant
    att jämföra vilken metod-

  513. -som Virginias elever föredrar.

  514. Jag tycker att arkiv är oumbärliga-

  515. -men ta inte mitt ord för det.

  516. Parisavtalet 1783.
    USA:s födelsebevis.

  517. En del tror att det är
    självständighetsförklaringen-

  518. -men det är bara
    svaret på graviditetstestet.

  519. Det bevisar att barnet är fött
    och heter Amerikas förenta stater.

  520. Det ger självständighet
    från Storbritannien.

  521. Så här viktigt är det med arkiv:
    I artikel sju står det-

  522. -att kungen ger order om
    att "alla dokument och handlingar"-

  523. -"tillhörande sagda stater
    eller dess invånare"-

  524. -"som under kriget har kommit
    i hans befäls ägo ska återlämnas"-

  525. -"till dessa stater och personer."

  526. Allt som britterna hade konfiskerat
    under kriget återlämnades.

  527. Det viktigaste var arkiv
    och handlingar.

  528. USA:s grundlagsfäder
    förstod att deras folk-

  529. -måste ha fullständiga uppgifter
    om sitt land.

  530. De fanns
    i de dokument som man hade.

  531. Jag tycker att våra elever
    måste ha en liknande möjlighet.

  532. De ska ha tillgång till sin egen
    historia i form av riksarkivet.

  533. Vi måste inspirera dem
    till att använda det-

  534. -utmana dem till att gå längre
    i sina undersökningar-

  535. -och stötta dem i klassrummet,
    på nätet och med vår lärarutbildning.

  536. Jag hoppas att det var intressant,
    och jag svarar gärna på frågor.

  537. Vi hinner nog med några frågor.

  538. Vi hinner med några frågor,
    och vi har mikrofoner på sidorna.

  539. Uppge namn och organisation.
    Ni kan ställa frågan på svenska-

  540. -så översätter vi den.

  541. -Har vi nån?
    -De är mållösa!

  542. Jag har en fråga: Hur väljer
    och prioriterar ni ämnena?

  543. Vi följer läroplanen och förstår
    att lärare inte har mycket tid.

  544. Vi tittar på var vår samling är stark
    och hur det passar läroplanen-

  545. -och hur vi kan erbjuda material
    som man inte hittar nån annanstans.

  546. Den principen följer vi
    när vi väljer ut material.

  547. Nån annan?

  548. Sophia Laurin
    från kulturdepartementet.

  549. Jag undrar vem hon är.

  550. Det ska jag kanske låta er undersöka.
    Hon är...

  551. Om ni tittar på
    "Medelhavet och Nordafrika"-

  552. -finns en undersökning som heter
    "Var ska de allierade invadera?"

  553. Det handlar om invasionen från
    Nordafrika och var de ska anfalla.

  554. Kvinnan på fotot existerade förstås-

  555. -men inte på det sätt
    som hon framställs på fotot.

  556. Jag lämnar er med den gåtan.

  557. Gå till hemsidan
    och leta upp undersökningen.

  558. Sen kan ni mejla svaret till mig.

  559. -Tack, Andrew.
    -Tack.

  560. Översättning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Undervisning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Riksarkiven kan stödja historiundervisning på alla nivåer. Det menar Andrew Payne, chef för utbildning och information på Storbritanniens riksarkiv. Enligt honom har kulturarvsinstitutionerna ett ansvar att inspirera och undervisa elever, studenter och allmänhet i alla åldrar. Den modell man använt i ett projekt i Storbritannien är att låta eleverna göra egna undersökningar i arkiven. Genom att berätta spännande historier som leder fram till en uppgift har de fått tiotusentals elever att söka i arkivet. Digitaliseringen ger underbara källor för historielärare. Någon har sagt att det är som att flytta sig framåt genom att resa bakåt, berättar Andrew Payne.

Ämnen:
Information och media
Ämnesord:
Digitalisering, Kulturarv, Kulturell verksamhet, Samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Digitalt kulturarv

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Digitalt kulturarv

Undervisning

Riksarkiven kan stödja historiundervisning på alla nivåer. Det menar Andrew Payne, chef för utbildning och information på Storbritanniens riksarkiv. Digitaliseringen ger underbara källor för historielärare. Någon har sagt att det är som att flytta sig framåt genom att resa bakåt, berättar Andrew Payne. Arrangör: ABM-centrum/Kungliga biblioteket.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Digitalt kulturarv

E-tillgång för skolbarn

Autentiskt bildmaterial i skolarbetet är en stor tillgång, menar Kristina Alexanderson, gymnasielärare och utbildningsansvarig för Webbstjärnan. Hon tycker att skolan och eleverna måste bli bättre på att värdera källor. Skolan ska öppna upp och göra sig offentlig. Arrangör: ABM-centrum/Kungliga bibliioteket.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Digitalt kulturarv

EU:s kulturarv på nätet

2010 är året för det nya strategiska ramverket kring digitala tillgångar i Europa. Syftet är att bygga ett hållbart Europa och att göra allmän information tillgänglig. Det berättar Luca Martinelli, som arbetar på EU-kommissionens avdelning för informationssamhället med projektet Europeana. Arrangör: ABM-centrum/Kungliga biblioteket.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Digitalt kulturarv

Nationell strategi

Hur kan de svenska och europeiska kulturarvsinstitutionerna digitalisera sin information och göra den tillgänglig för medborgarna? Sophia Laurin är departementssekreterare på Kulturdepartementet och en av dem som arbetar med en nationell strategi för elektronisk tillgång. Arrangör: ABM-centrum/Kungliga biblioteket.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Digitalt kulturarv

Agenda för Europa

Det behövs en ny immaterialrätt, och en gemensam digital agenda. Det fastslår Henrik Hansson, politiskt sakkunnig under Anna Karin Hatt på Näringslivsdepartementet. Sverige ska bli ett kunskapssamhälle där vi värnar innovation och nytänkande, och där alla har tillgång till snabbt bredband, menar han. Arrangör: ABM-centrum/Kungliga biblioteket.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Digitalt kulturarv

Arbetsmarknadsprojekt eller satsning?

- Think outside the box. Så inleder Karin Linder, ordförande i DIK som organiserar personal inom kulturarvsmiljö. Eftersom den digitala tekniken går tvärs över hela samhället och ska nå alla arbetsgrupper krävs informationskompetens, säger hon, och menar att det inte är realistiskt att genomföra det utan utökad budget. Arrangör: ABM-centrum/Kungliga biblioteket.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Digitalt kulturarv

Paneldiskussion

Ett panelsamtal kring digitaliseringen av arkiv, museer och bibliotek. Kristina Alexanderson, gymnasielärare, Sophia Laurin, Kulturdepartementet, Karin Linder, DIK-förbundet, Magdalena Gram, Kungliga biblioteket, Göran Kristiansson, Riksarkivet, Rolf Källman, Riksantikvarieämbetet, Eva Stengård, Naturhistoriska riksmuseet. Moderatorer: Kate Parson och Sven Rentzhog. Arrangör: ABM-centrum/Kungliga biblioteket.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Digitalt kulturarv

Inledning

Moderatorerna Kate Parson, ABM-centrum, och Sven Rentzhog, Nordiska museet ger en introduktion till ämnesområdet och konferensen Digitalt kulturarv. Arrangör: ABM-centrum/Kungliga biblioteket.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Sant eller falskt - vem bryr sig?

Har sanningen blivit alltmer oviktig när vi skapar våra världsuppfattningar? Är bra och övertygande berättelser viktigare än vad som faktiskt hänt? I denna debatt diskuteras även filterbubblor, myter, faktaresistens och konspirationsteorier. Medverkar gör journalisterna Jack Werner och Anders Mildner, kulturgeografen Maja Essebo och idéhistorikern Svante Nordin. Moderator: Andreas Ekström, journalist. Inspelat den 14 mars 2016 på Akademiska föreningen i Lund. Arrangör: Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning