Titta

UR Samtiden - Digitalt kulturarv

UR Samtiden - Digitalt kulturarv

Om UR Samtiden - Digitalt kulturarv

Digitalisering av publika och gemensamma institutioner i samhället är en viktig demokratifråga. Informationen ska vara tillgänglig för alla, det är en målsättning också på europeisk nivå. För kulturarvsinstitutionerna - arkiv, bibliotek och museer gäller det att finna nya vägar, att våga experimentera och samverka över gränserna. Syftet med denna konferens, arrangerad av ABM-centrum/Kungliga biblioteket, är att samla synpunkter, inspirera och visa på möjligheter. Inspelat i november 2010 på Naturhistoriska riksmuseet.

Till första programmet

UR Samtiden - Digitalt kulturarv : EU:s kulturarv på nätetDela
  1. Vi har bjudit in tre talare
    från olika policyskapande organ-

  2. -som ska berätta om utvecklingen
    på europeisk och svensk nivå.

  3. Först hör vi Luca Martinelli-

  4. -från EU-kommissionens avdelning
    för informationssamhället.

  5. -I Bryssel. Välkommen.
    -Tack, Kate.

  6. Hör ni mig? - I Luxemburg, faktiskt.

  7. Jag företräder EU-kommissionens
    avdelning för informationssamhället-

  8. -och vi sitter i Luxemburg.

  9. Jag accepterade med glädje
    ABM-centrums inbjudan-

  10. -att bidra med ett europeiskt
    perspektiv på de här frågorna.

  11. Ni kanske lägger märke till
    att föredragets titel-

  12. -har ändrats lite jämfört
    med vad som står i programbladet.

  13. "Att göra Europas kulturarv
    tillgängligt online"-

  14. -beskriver vårt mål-

  15. -i En digital agenda för Europa.

  16. Ändringarna finns i undertiteln.

  17. Jag använder plural,
    "konsultationerna".

  18. "Preliminära resultat
    från de senaste konsultationerna."

  19. Vi insåg att det handlade om-

  20. -tre eller fyra konsultationsrundor-

  21. -de senaste månaderna.

  22. Och resultaten är preliminära.

  23. Jag ska snart-

  24. -ge en kort genomgång av resultat-

  25. -som ännu inte har publicerats.

  26. Jag ska inte gå in på detaljer,
    men det är viktigt att ni får...

  27. ...en överblick av vad som händer
    på europeisk nivå.

  28. För att precisera mig så har vi det
    senaste året haft tre eller fyra...

  29. ...konsultationsrundor.

  30. I början av året
    bad vi de 27 medlemsstaterna-

  31. -att rapportera till EU-kommissionen
    hur de har implementerat-

  32. -kommissionens rekommendationer
    för digitalisering-

  33. -tillgänglighet och digitalt
    bevarande av kulturarvet.

  34. Vi har fått en rapport
    från bland annat Sverige.

  35. Vi sammanställer just nu
    kommissionens rapport-

  36. -till ministerrådet och parlamentet,
    och den ska styra framtida åtgärder.

  37. Samtidigt tillsattes
    en visemanskommitté-

  38. -av kommissionären mrs Cruz-

  39. -och av kulturkommissionären.

  40. Visemanskommittén
    för EU:s kulturarv på nätet-

  41. -tittar framför allt
    på offentlig-privat samverkan-

  42. -reformering av
    upphovsrättslagstiftning på EU-nivå-

  43. -och hur digitaliseringen
    av kulturarvet ska finansieras.

  44. Kommittén höll en konsultation
    på nätet-

  45. -som avslutades i september.

  46. Jag blev ombedd att ta upp den här-

  47. -så jag ska berätta om resultaten.

  48. För några dagar sen höll vi
    en offentlig hearing i Bryssel-

  49. -som jag också ska prata om.

  50. Den sista konsultationen gäller...

  51. ...granskningsprocessen
    av PSI-direktivet.

  52. Som vi redan har tillkännagett-

  53. -kommer vårt förslag
    att presenteras 2012.

  54. Kommissionen samlar in synpunkter
    från intressenter och medborgare-

  55. -för att få veta hur direktivet-

  56. -kan granskas.

  57. För er som inte är experter
    så handlar PSI-direktivet om-

  58. -att tillgängliggöra
    offentliga handlingar-

  59. -t.ex. statistisk
    och geografisk information.

  60. Det handlar om
    att öka tillgängligheten-

  61. -på ett transparent
    och icke-diskriminerande sätt.

  62. En nyckelfråga för ABM-sektorn-

  63. -är att direktivet
    för närvarande exkluderar-

  64. -kultur- och utbildningssektorn-

  65. -liksom public service.

  66. Man kommer att diskutera-

  67. -om PSI-direktivet
    även bör inkludera-

  68. -kultur-, utbildnings- och
    forskningssektorn och public service.

  69. Konsultationen pågår fortfarande.
    Den avslutas...

  70. Det står fel här.
    Den avslutas i november.

  71. Fram till den 30 november kan ni
    lämna kommentarer och synpunkter-

  72. -antingen som enskilda medborgare
    eller som kulturinstitutioner-

  73. -om hur direktivet bör ändras.

  74. 2010 är också startår-

  75. -för EU-kommissionens
    nya strategiska ramverk.

  76. Kommissionen har suttit
    i nästan ett år.

  77. I mars lanserade EU en ny tillväxt-
    och sysselsättningsstrategi-

  78. -som kallas "Europa 2020".

  79. Utmaningen är förstås
    att ta sig ur finanskrisen-

  80. -så att Europa kan nå...

  81. ...sina sociala och politiska mål
    inom en tioårsperiod.

  82. Den första sektorsstrategin-

  83. -var "En digital agenda för Europa".

  84. Den är ett strategiskt ramverk-

  85. -för hur man ska agera på EU-nivå,
    men även på medlemsstatsnivå-

  86. -för hur informations-
    och kommunikationsteknik-

  87. -ska användas effektivare
    för att främja Europas intressen-

  88. -särskilt ur ett ekonomiskt
    och socialt perspektiv.

  89. Ni är en specialiserad publik, så jag
    behöver inte presentera Europeana.

  90. Jag tror att alla här känner till-

  91. -EU:s digitala bibliotek,
    som ger tillgång Europas kulturarv.

  92. Det har funnits i två år.

  93. Vi har gjort framsteg,
    även om mycket återstår att göra.

  94. En stor utmaning
    är att utöka mängden material-

  95. -som är tillgängligt via Europeana.

  96. Jag börjar med Europeana,
    eftersom det är toppen av isberget.

  97. Det visar
    hur digitaliseringsprocessen-

  98. -bland medlemsstaternas institutioner
    når den europeiska nivån-

  99. -så att en italiensk medborgare
    kan upptäcka-

  100. -Sveriges kulturarv.

  101. Det finns
    ganska stora kvantitativa skillnader-

  102. -mellan medlemsstaterna.

  103. Europeana har nu
    13 miljoner digitala objekt.

  104. Det är mer än väntat,
    och vi förväntar oss en tillväxt-

  105. -på ungefär en miljon objekt per år.

  106. 2015 bör vi ha 15 miljoner objekt-

  107. -och 2020 minst 20 miljoner objekt.

  108. Det finns en viss obalans
    mellan medlemsstaterna.

  109. Mycket återstår att göra,
    för vissa bidrar mycket lite.

  110. Det finns också en obalans
    mellan olika typer av objekt.

  111. Vissa medlemsstater bidrar enbart
    med böcker, andra bara med bilder.

  112. Varje medlemsstat bör bidra
    på ett balanserat sätt-

  113. -för att ge en korrekt bild
    av sitt kulturarv.

  114. Men urvalet av vad som ska göras
    tillgängligt genom Europeana-

  115. -fattas av kulturinstitutioner
    i medlemsstaterna.

  116. EU-kommissionen förhåller sig neutral
    i det avseendet.

  117. Men särskilt ministerrådet
    har betonat-

  118. -att klassiker och mästerverk
    ur varje lands kulturarv-

  119. -bör göras tillgängliga.

  120. Ministerrådet,
    som träffade kulturministrarna i maj-

  121. -anser att vi behöver en tydlig plan
    för att klara det här-

  122. -alltså att klassiker och mästerverk-

  123. -görs tillgängliga.

  124. När jag åker på såna här konferenser-

  125. -vill jag gärna testa Europeana.

  126. När man kommer till Arlanda-

  127. -ser man stora bilder på
    Alfred Nobel och Ingrid Bergman-

  128. -och de speglar ju
    det svenska kulturarvet.

  129. Hur kan man testa Europeana här?
    Jag kom att tänka på...

  130. ...Carl von Linné.

  131. Syns det bra?

  132. Den goda nyheten är att
    ifråga om texter så hittade jag...

  133. ...254 digitala objekt...

  134. ...av eller om Linné.

  135. Den dåliga nyheten är att inga kom
    från svenska kulturinstitutioner.

  136. De flesta kom
    från ett samarbetsprojekt-

  137. -som heter
    Biodiversity Heritage Library.

  138. Det finansieras via våra program-

  139. -men kommer till största delen
    från amerikanska universitet.

  140. Men det är tillgängligt
    genom Europeana.

  141. Vi samarbetar med nationalbibliotek
    och andra kulturinstitutioner-

  142. -och det är goda nyheter.

  143. Det här är den första...

  144. ...upplagan av Linnés
    "Systema naturae".

  145. Den publicerades 1735
    i Nederländerna.

  146. Via Europeana får vi tillgång
    till hela verket i bra bilder-

  147. -om än
    via ett amerikanskt universitet.

  148. För att sammanfatta
    Sveriges medverkan i Europeana-

  149. -så har den kvantitativt sett
    ökat markant sen en månad tillbaka.

  150. Vi har 1,5 miljoner objekt.

  151. Det gör Sverige till
    den tredje största bidragsgivaren-

  152. -efter Frankrike och Tyskland,
    med cirka 11 % av totalmängden.

  153. De största bidragsgivarna
    är K-samsök-

  154. -Riksarkivet och två andra projekt-

  155. -EuropeanaLocal - Sweden
    och KMM-programmet.

  156. De flesta objekten är bilder,
    framför allt från museer.

  157. 1,2 miljoner bilder.

  158. Det finns ganska många texter,
    men inga ljud- och bildobjekt.

  159. Men det är som sagt inte unikt
    för Sverige.

  160. Många länder har samma obalans.

  161. I morse lyssnade jag på
    två intressanta föredrag-

  162. -och fick veta biblioteken bidrar med
    ljud och bild genom andra projekt-

  163. -och det syns inte i statistiken.

  164. Men nåt måste göras åt
    den här obalansen.

  165. Vad som är klassiker och mästerverk
    är inte kommissionens sak att avgöra-

  166. -men jag tycker att dokument
    som rör Linné bör göras tillgängliga-

  167. -genom svenska kulturinstitutioner.

  168. En stor utmaning,
    tillsammans med tillgänglighet-

  169. -är att hitta en finansieringsform-

  170. -som visar sig vara uthållig.

  171. Hittills har Europeana finansierats-

  172. -via eContentPlus-programmet-

  173. -och nu CIP, EU:s program för
    konkurrenskraft och innovation.

  174. Finansiering via projekt
    är ingen optimal lösning.

  175. Vi letar efter en lösning från 2013.

  176. En god nyhet är
    att det inom ramen för-

  177. -En digital agenda för Europa-

  178. -kom ett tydligt uttalande
    från kommissionen.

  179. 2012 ska man lägga fram ett förslag-

  180. -för finansiering av Europeana
    och andra digitaliseringsprojekt.

  181. Vi vet inte exakt
    hur det kommer att bli.

  182. Finansieringen kan ske inom ett nytt
    eller inom redan existerande program.

  183. Men man har tydligt sagt
    att digitaliseringen av kulturarvet-

  184. -är ett prioriterat område,
    och det innefattar Europeana.

  185. Jag ska nu prata lite om resultaten-

  186. -från rapporten som jag nämnde.

  187. Resultaten bygger på
    de nationella rapporterna.

  188. Vi har fått 27 rapporter,
    plus rapporter från EES-länderna-

  189. -Norge, Liechtenstein, Island
    och Schweiz.

  190. Vi har jämfört dem
    för att få en helhetsbild.

  191. Det finns både positiva
    och negativa tendenser.

  192. Framsteg och avvikelser,
    som vi säger.

  193. Europeana,
    dess finansiering på europeisk nivå-

  194. -och utbytet av praktiker
    som vi har försökt...

  195. ...stimulera, skapar en spridning
    av dessa praktiker.

  196. Det börjar komma
    fler nationella portaler-

  197. -inom olika sektorer,
    men även mellan sektorer.

  198. Vi ser det i hälften av
    medlemsstaterna, även i Sverige.

  199. De nationella portalerna
    är en förutsättning-

  200. -för att Europeana ska få material-

  201. -som medborgarna
    enkelt ska kunna ta del av.

  202. Områden där det går dåligt-

  203. -och där vi inte gör några framsteg-

  204. -gäller framför allt
    upphovsrättsliga frågor.

  205. Ni känner säkert till problemet
    med herrelösa verk-

  206. -där rättighetsinnehavaren är okänd-

  207. -eller inte går att kontakta.

  208. I Norden har ni inte det problemet
    tack vare era avtalslicenser.

  209. Vi pratade om det tidigare i dag.

  210. Nej, i morse. Förvirrande...

  211. Så det är inget stort problem
    i Norden.

  212. Ni har hittat en lösning.

  213. Men i de flesta EU-länder
    finns det ingen juridisk lösning.

  214. Herrelösa verk göms undan
    på bibliotek-

  215. -och kan inte digitaliseras.

  216. Men EU-kommissionen
    är aktiv i frågan.

  217. Det kommer ett direktiv
    om herrelösa verk-

  218. -som antagligen meddelas
    i slutet av året.

  219. Detsamma gäller verk
    som är utgångna på förlagen.

  220. Även där bör lösningar...

  221. ...tas fram.

  222. Vad gäller
    den öppna konsultationen...

  223. ...gällande visemanskommitténs
    arbete...

  224. ...fick vi omkring 1 300 svar.

  225. De flesta - minst hälften -
    kom från enskilda medborgare-

  226. De andra var kulturinstitutioner-

  227. -privata företag
    och upphovsrättsinnehavare.

  228. Svaren ger en indikation...

  229. Det ska sägas
    att det här inte är policyförslag.

  230. Men det är intressant
    att få en överblick-

  231. -över de frågor
    som har diskuterats.

  232. Det är viktigt att få en inblick i
    vad medborgarna tycker.

  233. "Hur ska digitaliseringen
    av EU:s kulturarv finansieras?"

  234. De allra flesta svarade att
    det bör ske med offentliga medel.

  235. Många medborgare ser en risk...

  236. ...med privata företag.

  237. De vill inte överlåta det på Google.

  238. En annan fråga gällde material
    som betraktas som allmängods.

  239. "Om digitaliseringen av allmängods
    finansieras offentligt"-

  240. -"vilken användarmodell
    ger bäst resultat?"

  241. Här var den största frågan-

  242. -om man skulle betala för materialet,
    eller om tillgången skulle vara fri.

  243. En stor majoritet ansåg-

  244. -var att materialet
    bör vara fritt tillgängligt-

  245. -för icke-kommersiella ändamål.

  246. Kommersiell användning
    bör vara tillåten mot betalning.

  247. De andra alternativen
    var helt fri tillgång-

  248. -eller att man ska betala
    för all användning.

  249. Det var ett balanserat synsätt-

  250. -som blev resultatet.

  251. "Skulle du vara villig att betala
    för Europeanas material?"

  252. Här bör man komma ihåg-

  253. -att Europeana även vill göra
    skyddat material tillgängligt.

  254. Vi fick två tydliga svar.

  255. "Ja", som bara fick 14 %.

  256. "Nej" - alltså gratis - fick 43 %.

  257. Intressant nog var 43 %
    villiga att betala-

  258. -men bara för skyddat material.

  259. Det här är en modell
    som Europeana överväger.

  260. Det finns två modeller. Den ena är...

  261. ...att användarna betalar.

  262. Den andra är att licens ges
    av kulturinstitutioner-

  263. -genom bulkavtal.

  264. Eller så kan man tillåta
    sökningar av material-

  265. -och sen låta användarna betala.

  266. Så gör man i Frankrike-

  267. -på nationalbiblioteket, BNF.

  268. Angående offentlig-privat samverkan.

  269. "Om digitaliseringen av allmängods
    finansieras av privata aktörer"-

  270. -"är det acceptabelt att materialet
    inte är fritt tillgängligt"-

  271. -"för att den privata aktören
    tar betalt?"

  272. Svaret blev
    ett ganska entydigt "nej".

  273. Allmängods bör vara gratis.

  274. Jag vet att det här diskuteras
    bland kulturinstitutioner.

  275. Oavsett om digitaliserat allmängods
    genererar ny upphovsrätt eller inte-

  276. -så är det allmänt vedertaget,
    och inte bara i Sverige-

  277. -att man tar ut en avgift
    för att ge tillgång till materialet.

  278. Den sista frågan som jag ska nämna-

  279. -gäller frågan om tillgång
    inom hela EU.

  280. En av frågorna gällde tillgången-

  281. -till en gemensam digital marknad-

  282. -och ett gemensamt
    digitalt kulturarv-

  283. -som inte är en marknad.

  284. Vi anser-

  285. -att materialet bör vara tillgängligt
    åtminstone inom hela EU.

  286. Vi ser ibland att kulturinstitutioner
    köper licenser-

  287. -som bara gäller nationellt.

  288. Man vill begränsa användningen
    till datorer...

  289. ...med en viss IP-adress.

  290. Från medborgarnas sida-

  291. -är man tydligt för-

  292. -att tillgången ska gälla hela EU.

  293. Eller åtminstone licenser på EU-nivå.

  294. Detta förutsatt att den avgift
    som en kulturinstitution får betala-

  295. -för att få en EU-licens är rimlig.

  296. Om alla medlemsstater
    använder den modellen-

  297. -så skulle det gynna medborgarna.

  298. Det sista som jag tänkte ta upp
    är den offentliga hearing-

  299. -som ägde rum i Bryssel.

  300. Det var 130 deltagare
    med 23 interventioner-

  301. -och olika position papers.

  302. Hearingen streamades direkt
    och kan snart ses-

  303. -på Europeanas webbplats.

  304. Bland deltagarna märktes Europeana,
    Google, Orange France-

  305. -olika kulturinstitutioner
    som Eblida, British Library-

  306. -och upphovsrättsorganisationer,
    t.ex. förlag och tidningar.

  307. Arbetet kommer att mynna ut-

  308. -i en rapport med rekommendationer
    till EU-kommissionen.

  309. De brukar kungöras i slutet av året,
    men det blir nog i januari.

  310. Rapporten kommer att ligga till grund
    för EU-kommissionens förslag.

  311. Rekommendationerna
    för offentlig-privat samverkan-

  312. -kan vara till nytta för alla
    kulturinstitutioner som deltar.

  313. För att avsluta... Vi har arbetat
    med det här på europeisk nivå-

  314. -i fem år.

  315. Det mest synliga resultatet
    är Europeana.

  316. Vi tycker
    att vi har nått en bit på vägen-

  317. -när det gäller ramverk
    för kulturella institutioner.

  318. Vi kommer att hålla på
    i minst tio år till.

  319. Men jag tror
    att processen kommer att fortgå...

  320. ...för alltid, antar jag, eller
    tills allt material är digitaliserat.

  321. Det är långt dit.

  322. En sista kommentar.

  323. Det är roligt att ni är här,
    på ABM-centrums seminarium-

  324. -för de betonar vikten av samarbete-

  325. -mellan bibliotek, arkiv och museer.

  326. Digitalisering suddar ju ut
    institutionella gränser.

  327. Det gäller även
    den territoriella dimensionen.

  328. Digitalisering
    ökar behovet av samarbete-

  329. -mellan de nationella, regionala
    och lokala nivåerna.

  330. Den europeiska nivån
    är förstås en del av lösningen-

  331. -för att ge alla tillgång
    till det europeiska kulturarvet.

  332. Tack.

  333. Tack, Luca.

  334. Vi hinner med några snabba frågor.

  335. Har nån en fråga?

  336. Längst bak.

  337. Luca, din sista fråga var intressant.

  338. Det brittiska riksarkivet har använt
    offentlig-privata överenskommelser-

  339. -för att digitalisera våra samlingar,
    t.ex. folkräkningarna.

  340. Jag undrar vad du anser om
    valet mellan-

  341. -att använda offentlig-privat
    samverkan för att digitalisera-

  342. -och sen ta betalt,
    eller inte digitalisera alls.

  343. Skulle folk acceptera det?

  344. I vårt fall
    låter licenserna oss göra sånt-

  345. -som vi annars inte
    skulle ha råd med.

  346. Frågan är vad man ska välja,
    eller hur?

  347. Det är ett klassiskt dilemma.

  348. Ni måste hitta rätt balans.

  349. Jag har sett många fall där beslutet
    att digitalisera fattades-

  350. -innan man hade tänkt igenom det,
    och det gällde båda aktörerna.

  351. Det klassiska exemplet
    är British Library och Microsoft-

  352. -som fick avbryta
    ett stort digitaliseringsprojekt.

  353. Microsoft drog sig ur-

  354. -eftersom man hade missbedömt Googles
    marknadsposition.

  355. Tror jag.

  356. Innan man påbörjar en digitalisering
    måste man förstå-

  357. -vilka möjligheterna man har
    att bevara nåt digitalt-

  358. -men också att det finns en risk
    att man låser in ett kulturarv.

  359. Vi talar om kulturella tillgångar,
    särskilt ifråga om allmängods.

  360. Om det skulle leda till,
    som det verkar kunna göra-

  361. -att en privat aktör får ensamrätt
    i 25 år, så är det inte acceptabelt.

  362. I en digital miljö
    är 25 år en väldigt lång tid.

  363. Självklart måste privata aktörer-

  364. -få avkastning på sina investeringar.

  365. Men vi måste komma ihåg att det
    handlar om kollektiva nyttigheter.

  366. Tack. En snabb fråga,
    sen måste vi gå vidare.

  367. Karl-Magnus Drake från riksarkivet.

  368. Jag undrar varför den privata
    finansieringen är så blygsam-

  369. -jämfört med den offentliga-

  370. -i vår förmodat innehållsstyrda
    industriella era.

  371. -Varför är privat finansiering låg?
    -Jämfört med offentlig finansiering.

  372. Som diagrammen visar.

  373. Det stämmer att det är så,
    om vi bortser från Google-

  374. -och några små,
    specialiserade aktörer.

  375. Jag tänker på ProQuest,
    som finns i många länder-

  376. -och några få fall av sponsring-

  377. -på mer eller mindre
    filantropisk grund.

  378. I stället för en utställning
    betalar man för en digitalisering.

  379. Att döma av de summor
    som har investerats-

  380. -så verkar det inte vara så viktigt.
    Det är inte så spritt.

  381. Till en del handlar det säkert om...

  382. Nån pratade om förutsägbarhet.

  383. Vi vet inte vad som kommer att hända
    med materialet om 5-10 år.

  384. Det finns risker,
    och det gillar inte privata aktörer.

  385. Ett tydligare ramverk...

  386. Den juridiska osäkerheten
    är också en stor fråga här-

  387. -både för privata
    och offentliga aktörer.

  388. Det arbete som pågår just nu
    är avsett att skapa-

  389. -stabilare miljö för privata aktörer-

  390. -och kulturinstitutioner
    som vill investera.

  391. Förhoppningsvis gör det
    att investeringarna växer.

  392. Tack, Luca.

  393. Luca äter middag med oss i kväll.
    Vi får fråga mer då.

  394. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

EU:s kulturarv på nätet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

2010 är året för det nya strategiska ramverket kring digitala tillgångar i Europa. Syftet är att bygga ett hållbart Europa och att göra allmän information tillgänglig. Det berättar Luca Martinelli, som arbetar på EU-kommissionens avdelning för informationssamhället med projektet Europeana. Arbetet har pågått i fem år. Sverige är bland de länder som bidragit mest till det eruropeiska digitala arkivet, säger han. Den långsiktiga finansieringen av digitaliseringsprojektet är bekymmersam, men trots att de flesta tycker att en europeisk digitalisering ska finansieras med offentliga medel har det hittills varit projektmedel. Upphovsrätten är en viktig fråga i arbetet. Behovet av samarbete mellan bibliotek, arkiv och museum är tydligt, säger Luca Martinelli.

Ämnen:
Information och media
Ämnesord:
Digitalisering, Kulturarv, Kulturell verksamhet, Samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Digitalt kulturarv

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Digitalt kulturarv

Undervisning

Riksarkiven kan stödja historiundervisning på alla nivåer. Det menar Andrew Payne, chef för utbildning och information på Storbritanniens riksarkiv. Digitaliseringen ger underbara källor för historielärare. Någon har sagt att det är som att flytta sig framåt genom att resa bakåt, berättar Andrew Payne. Arrangör: ABM-centrum/Kungliga biblioteket.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Digitalt kulturarv

E-tillgång för skolbarn

Autentiskt bildmaterial i skolarbetet är en stor tillgång, menar Kristina Alexanderson, gymnasielärare och utbildningsansvarig för Webbstjärnan. Hon tycker att skolan och eleverna måste bli bättre på att värdera källor. Skolan ska öppna upp och göra sig offentlig. Arrangör: ABM-centrum/Kungliga bibliioteket.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Digitalt kulturarv

EU:s kulturarv på nätet

2010 är året för det nya strategiska ramverket kring digitala tillgångar i Europa. Syftet är att bygga ett hållbart Europa och att göra allmän information tillgänglig. Det berättar Luca Martinelli, som arbetar på EU-kommissionens avdelning för informationssamhället med projektet Europeana. Arrangör: ABM-centrum/Kungliga biblioteket.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Digitalt kulturarv

Nationell strategi

Hur kan de svenska och europeiska kulturarvsinstitutionerna digitalisera sin information och göra den tillgänglig för medborgarna? Sophia Laurin är departementssekreterare på Kulturdepartementet och en av dem som arbetar med en nationell strategi för elektronisk tillgång. Arrangör: ABM-centrum/Kungliga biblioteket.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Digitalt kulturarv

Agenda för Europa

Det behövs en ny immaterialrätt, och en gemensam digital agenda. Det fastslår Henrik Hansson, politiskt sakkunnig under Anna Karin Hatt på Näringslivsdepartementet. Sverige ska bli ett kunskapssamhälle där vi värnar innovation och nytänkande, och där alla har tillgång till snabbt bredband, menar han. Arrangör: ABM-centrum/Kungliga biblioteket.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Digitalt kulturarv

Arbetsmarknadsprojekt eller satsning?

- Think outside the box. Så inleder Karin Linder, ordförande i DIK som organiserar personal inom kulturarvsmiljö. Eftersom den digitala tekniken går tvärs över hela samhället och ska nå alla arbetsgrupper krävs informationskompetens, säger hon, och menar att det inte är realistiskt att genomföra det utan utökad budget. Arrangör: ABM-centrum/Kungliga biblioteket.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Digitalt kulturarv

Paneldiskussion

Ett panelsamtal kring digitaliseringen av arkiv, museer och bibliotek. Kristina Alexanderson, gymnasielärare, Sophia Laurin, Kulturdepartementet, Karin Linder, DIK-förbundet, Magdalena Gram, Kungliga biblioteket, Göran Kristiansson, Riksarkivet, Rolf Källman, Riksantikvarieämbetet, Eva Stengård, Naturhistoriska riksmuseet. Moderatorer: Kate Parson och Sven Rentzhog. Arrangör: ABM-centrum/Kungliga biblioteket.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Digitalt kulturarv

Inledning

Moderatorerna Kate Parson, ABM-centrum, och Sven Rentzhog, Nordiska museet ger en introduktion till ämnesområdet och konferensen Digitalt kulturarv. Arrangör: ABM-centrum/Kungliga biblioteket.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Så tar du fajten om insyn

Hur hanterar man beskedet att en konsultrapport är "internt arbetsmaterial" eller vetskapen om att en myndighet varnar sina entreprenörer för "snokande journalister" som begär ut handlingar? Mats Amnell är rådgivare hos Offentlighetsjouren vid Fojo och berättar och ger tips om hur man får motsträviga myndigheter att leva upp till offentlighetsprincipen. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning