Titta

Hej litteraturen!

Hej litteraturen!

Om Hej litteraturen!

Vi bekantar oss med några av den svenska litteraturhistoriens främsta författarskap med hjälp av experter, reportage, texttolkningar, musik, värme och humor. Från den svenska poesin och namn som Karin Boye och Gustaf Fröding tar vi oss via platsens betydelse för Selma Lagerlöf och Hjalmar Söderberg till den svenska arbetarlitteraturen och dess historia med författare som Moa Martinsson och Vilhelm Moberg. Författarnas texter spelar en framträdande roll, och dåtid blandas hela tiden upp med nutid. Vi ser även längre intervjuer med nutida författare som på olika sätt reflekterar kring det aktuella temat. Programledare: Rebecca Vinterbarn Elg. Säsong 2.

Till första programmet

Hej litteraturen! : Den svenska arbetarlitteraturenMaterialDela
  1. Med fötterna i myllan och fast
    förankrade i sin samhällsklass.

  2. Ändå ville de skriva
    och hade modet att prova.

  3. Arbetarlitteratur,
    bondelitteratur, socialrealism-

  4. -och proletärlitteratur.
    Kärt barn har många namn.

  5. Det är mellankrigstiden som räknas
    som arbetarlitteraturens guldår.

  6. Själva storheten med böckerna-

  7. -var ju att de skrevs
    både om och av underklassen.

  8. Man skrev dem för underklassen-

  9. -och därmed hade man hittat
    en enormt stor, ny läsargrupp.

  10. Det var en kvinna
    som nyss inte ens haft rösträtt-

  11. -som nu blev
    en av de mest lästa författarna.

  12. Moa Martinsson. Hon hittade fram
    till den här nya gruppen läsare.

  13. Hon beskriver ju liksom ett svenskt
    30-tal där arbetarklassen ofta svalt-

  14. -och där man slet oerhört hårt-

  15. -och ofta var helt utlämnad till tur-

  16. -och uppfinningsrikedom
    och en vänlig granne.

  17. Men där det också finns väldigt
    mycket solidaritet och medkänsla-

  18. -och människor som hjälper en.

  19. "Krig. Naturligtvis är det krig."

  20. "Människorna har inga pengar.
    Slutledningen är enkel."

  21. "Den som inga pengar har måste dö."

  22. "Men uppe i Mårbo ligger Sally
    och föder. Tänker på mycket."

  23. "Tänker på att hon är ensam
    och att hon inte får skrika högt."

  24. "Barnen kan väckas."

  25. "Hon kryper in i kammaren. Hon
    känner hur hinnan spänner i blygden."

  26. "Den är seg och stark.
    Svetten rinner."

  27. "Stönande sliter hon allt vad
    hon orkar framför fostrets huvud."

  28. "Saxen vågar hon inte använda."

  29. "En ström av blodblandat vatten
    forsar om henne."

  30. "Fostrets huvud
    nästan lösgörs i den trånga porten."

  31. "Hon biter munnen blodig.
    Hon reser sig, lägger sig."

  32. "Den trånga porten
    vill inte ge efter."

  33. "Äntligen tränger det fram
    ur en skälvande kvinnokropp"-

  34. -"följt av blod
    och slem och fostervatten."

  35. "Tränger fram och kräver plats."

  36. "Ett nytt liv."

  37. Det är den första förlossningsscenen-

  38. -de första realistiska
    i svensk litteratur.

  39. Det som händer är att huvudpersonen
    i boken föder ett barn helt ensam.

  40. Hon är väldigt isolerad,
    hon har ingen hon kan tillkalla.

  41. Hennes andra barn ligger och sover-

  42. -och hon försöker att inte
    väcka dem samtidigt som hon föder.

  43. Faktum är att Moa Martinsson
    födde barn i den här stugan-

  44. -och gjorde det ensam.

  45. Så den är nog
    till stor del självbiografisk.

  46. Moas mamma var ensamstående.
    När hon var 19 år gifte hon sig.

  47. Här är hemmet utanför Nynäshamn där
    hon bodde med fem barn-

  48. -och sin alkoholiserade man.
    Hon levde ett hårt arbetarliv-

  49. -och det är den verkligheten
    hon berättar om i sina böcker.

  50. Cd ett.

  51. "I kväll badar mor."

  52. Med sin nyskapande stil
    och de berättelser hon valde-

  53. -nådde Moa Martinsson
    helt nya läsekretsar.

  54. Människor som
    tidigare inte läst böcker.

  55. Och att med nåt nytt
    nå ut till nya grupper av läsare-

  56. -händer även i vårt tidevarv.

  57. Inte minst ljudböcker
    har gett litteraturen ett uppsving.

  58. Jag hade väl kört i nästan tio år-

  59. -innan jag började med ljudböcker.

  60. Jag var i trettioårsåldern-

  61. -och hade väl läst runt fem böcker.

  62. Nu har jag hört över hundra böcker.

  63. Och så här jag väl
    läst lite över 20 böcker.

  64. Så det har ju
    blivit en stor skillnad.

  65. Man har läst så många böcker i dag
    att det är rätt så...

  66. Det finns många bra.

  67. Ljudböcker har ökat läsandet,
    inte minst bland lastbilschaufförer.

  68. Och i dag finns det
    elva vägkrogsbibliotek.

  69. Dessutom har många åkerier
    egna bibliotek.

  70. En bok som jag gillar var
    "Djävulen bär Prada".

  71. Jag kan rekommendera den till alla.

  72. Det var lite det att den berättar
    hennes tankar om sin chef...

  73. ...och hur hon beter sig mot henne.

  74. Så att...

  75. Många böcker blir som
    en annan inblick, en annan värld.

  76. Arbetarförfattarna
    nådde nya läsare-

  77. -för att de skrev
    om arbetares verklighet-

  78. -i högre utsträckning
    än vad man hade gjort tidigare.

  79. Och Moa Martinsson nådde ju ut i ännu
    högre utsträckning till kvinnor-

  80. -därför att hon
    beskrev kvinnors verklighet.

  81. Det kvinnliga hon använde sig av
    var dessutom ofta självbiografiskt.

  82. "Kvinnor och äppelträd" var debuten.
    I den återfinns förlossningsscenen.

  83. Senare skrev hon Mia-serien, som
    tydligt är baserad på hennes liv.

  84. Den första boken i serien
    heter "Mor gifter sig"-

  85. -en titel, som när den kom ut,
    väckte stort uppseende.

  86. Det fanns ensamstående mödrar förr-

  87. -särskilt i arbetarklassen,
    däremot skrev man inte om det.

  88. Och om man skrev om det
    så satte man det inte i titeln.

  89. Det var nåt att skämmas för.
    En ogift mor skulle skämmas-

  90. -och ett barn till en ogift mor
    skulle skämmas över sitt ursprung.

  91. Det gjorde inte Moa
    och det var speciellt.

  92. Moa Martinssons samtida recensenter
    skrev ner böckerna.

  93. Hennes språk var för vardagligt,
    men det höll läsarna inte med om.

  94. I stället blev hon en bästsäljare,
    en litteraturkändis under sin levnad-

  95. -och rik på kuppen.

  96. Jag vet de som läser mer än jag.

  97. Det finns de jag känner som läser
    nästan en-två böcker i veckan.

  98. Innan böckerna kom in i ditt liv,
    vad gjorde du då medan du körde?

  99. Man satt ju och lyssnade på radio
    eller så hade man nån cd på.

  100. -Men nu har du blivit bokmal.
    -Man har ju blivit det.

  101. Så att...

  102. Betydligt, får man säga.

  103. Böckerna är aldrig förskönande-

  104. -men samtidigt
    inte heller nattsvarta.

  105. Det finns alltid mycket styrka i dem.

  106. Men de visar livet som
    det verkligen är och verkligen var.

  107. I och med att hon för in det-

  108. -har hon också öppnat för att fler
    människor kan skriva om ämnena.

  109. Utan Moa Martinsson hade vi haft en
    mycket fattigare svensk litteratur-

  110. -även efter henne.

  111. När arbetarromanerna kom på 20-talet
    blev läsarna chockade.

  112. De var frispråkigare än
    vad litteratur-Sverige var vant vid.

  113. Det var svordomar och könsord och de
    beskrev sexscener - hör och häpna!

  114. Arbetarförfattarna
    stred mot konventionerna-

  115. -genom att inte tillhöra rätt klass,
    så de kunde unna sig att spä på.

  116. Slår man underifrån
    finns ingen anledning att inte ta i.

  117. Nu blir vi inte upprörda av lite sex
    och "fan" och "jävlar" och så.

  118. Men ändå
    är vi fortfarande touchy-

  119. -med hur språket får användas. Det
    skrivna ordet verkar vara så heligt.

  120. Det är ofta insändare som gnäller på
    hur dåligt unga använder språket.

  121. Det står så här: "De säger 'längre än
    mig' i stället för 'längre än jag'."

  122. Varje gång jag ser sånt
    vill jag skrika.

  123. Bara man gör sig förstådd,
    spelar det väl ingen roll?

  124. Men jag kan också bli lite
    så där språkgnällig ibland.

  125. Jag har problem med "jag gillar han"
    i stället för "honom".

  126. Och särskrivningar. Om det
    till exempel står "håll plats"-

  127. -vet jag inte om det är upptaget
    eller om jag ska vänta på bussen där.

  128. Då blir jag också
    så där språkgnällig.

  129. Fast jag kan i alla fall
    stå ut med att bli kallad kärring.

  130. Och det finns med i SAOL.

  131. "Jag älskar han."

  132. "Kuksugare. Blatte."

  133. "Namedropping. Särskrivning."

  134. "Helvetes jävla skit."

  135. "Ligg här och svettas blod,
    din sköka."

  136. Hej. Har du tid med mig en stund?

  137. Är det nåt här du skulle haja till
    för om du hittade det i en text?

  138. Ja, om det stod "jag älskar han".
    Det ska vara "honom".

  139. -Reagerar du på "längre än mig"?
    -Ja.

  140. Skulle nåt på den här listan uppröra
    dig om du stötte på det i en text?

  141. Särskrivning.

  142. "Jag älskar han", "särskrivning".

  143. Hej.

  144. Skulle du vilja svara på...
    Är det nåt på den här listan-

  145. -som skulle uppröra dig i en text?

  146. De flesta skulle uppröra mig lite.

  147. -Definitivt "kuksugare" och "blatte".
    -"Kuksugare", "blatte"...

  148. -"Helvetes jävla skit".
    -Vad tycker du om särskrivning?

  149. Det är fel.

  150. På 30-talet var det här upprörande:
    "Ligg här och svettas blod, sköka."

  151. -Vad hade du tänkt om du läst den?
    -Ja...humor.

  152. "Kuksugare" får första priset av dig,
    helt enkelt. Tack som fan.

  153. Är det nåt på listan
    som du skulle bli upprörd över...

  154. -...om du hittade det i en bok?
    -Ja, det skulle vara den sista där.

  155. "Ligg här och svettas blod, sköka."

  156. -Oj! Vill du kryssa i den?
    -Det låter lite grovt.

  157. "Färden över sjön till Nordamerika"-

  158. -"var ohälsosammare
    än han föreställt sig."

  159. "Men därom kunde ingen veta nåt
    i förväg, då ingen prövat på det."

  160. "Så mycket höll han dock för säkert"-

  161. -"eftersom människan
    ofta blev sjuk ute på sjön"-

  162. -"skulle de leva på land."

  163. "Eftersom Gud
    skapat vatten mellan länderna"-

  164. -"var hon tvungen
    att ge sig ut på havet ibland."

  165. "Men det skulle kännas gott
    att sätta foten på stadig mark igen."

  166. Vilhelm Moberg var som många
    andra arbetarförfattare självlärd.

  167. Det sägs att han lånade
    böcker i dödas namn-

  168. -för att få en lånebibba
    som räckte ett tag.

  169. "Raskens" blev succé-

  170. -och utvandrareposet har blivit ut-
    nämnt till 1900-talets svenska roman.

  171. De har filmatiserats, dramatiserats-

  172. -och musikaliserats.

  173. Det Sverige Moberg tar avstamp i
    är fattigt.

  174. Det är barkbrödsfattigt.

  175. Och emigrationen drar i gång.

  176. Jag tror att de
    kom hit med stora förhoppningar.

  177. Nathan Söderblom
    kallade utvandringen-

  178. -för den största händelsen i vår
    senare historia, vilket ju är rätt-

  179. -när ungefär en fjärdedel av ett
    lands befolkning byter världsdel.

  180. I alla romandelarna ser man
    att personerna jagar eller söker-

  181. -efter vad som helst
    som kan göra deras liv bättre.

  182. Välkommen till Stockholm, Minnesota.

  183. "Detta är en berättelse
    om några människor"-

  184. -"som från Ljuder i Småland
    utvandrade till Nordamerika."

  185. "De kom från de små stugornas
    och de stora barnkullarnas land."

  186. "Från en släkt som i årtusenden
    brukat den jord som de lämnade."

  187. Så inleds
    Vilhelm Mobergs utvandrarserie.

  188. I fyra romaner
    berättar han om nåt mycket verkligt:

  189. Den stora svenska emigrationen
    till USA.

  190. För de flesta blev hamnen
    i New York den första anhalten.

  191. Och skandinaverna var inte ensamma.

  192. Minst 40 procent av alla amerikaner
    är ättlingar till emigranter-

  193. -som kom hit.

  194. En av dem är den norsk-amerikanska
    författaren Siri Hustvedt.

  195. Jag växte upp i Minnesota, i en
    skandinavisk-amerikansk verklighet.

  196. Min farfars far anlände
    till USA 1868, till Mellanvästern.

  197. Och det var ett så isolerat samhälle-

  198. -att invandrarnas barnbarn-

  199. -talade engelska med norsk brytning.

  200. Merparten av skandinaverna
    hamnade i Mellanvästern-

  201. -där de skapade samhällen som var
    helt svenska, norska eller danska.

  202. Än i dag är den skandinaviska
    närvaron stark här.

  203. Byar heter Stockholm och Uppsala.

  204. Vanliga efternamn är bl.a. Andersson-

  205. -och det är även här som
    Vilhelm Mobergs böcker utspelar sig.

  206. Vi är i Lindstrom, Minnesota,
    i Karl-Oskars hus.

  207. Den första boken i sviten presenterar
    huvudpersonen Karl-Oskar-

  208. -hans fru Kristina, deras familj och
    de andra utvandrarna som var med.

  209. Boken fokuserar på skälen
    de hade att vilja lämna Sverige.

  210. Fattigdomen var en anledning-

  211. -men Moberg beskriver
    även andra orsaker-

  212. -som handlar om missnöje med svenska
    kyrkan och klassamhället.

  213. Det är som på många moderna platser.

  214. Jag talar med sudaneser och somalier
    som kommit till Minnesota i dag-

  215. -och jag berättar att deras situation
    är ungefär som skandinavernas var.

  216. Det har de svårt att tro.

  217. Karl-Oskar, Kristina och de andra
    tar sig till Minnesota-

  218. -där de bygger sitt hus. Första åren
    ett mindre, med tiden ett större.

  219. Livet var hårt, men de flesta
    karaktärerna lyckas bra i nya landet.

  220. Så var det också i verkligheten,
    men alla var förstås inte lyckosamma.

  221. Många bytte ett svältfattigt Norden
    mot ett ännu värre Nordamerika.

  222. Både svaga män
    och svaga kvinnor avled.

  223. Så hårt var det.

  224. Och många led
    av den mest förtärande hemlängtan.

  225. Människor som kom till USA och insåg
    att det var ett fruktansvärt misstag-

  226. -och som bara ville åka hem,
    vilket en del också gjorde.

  227. Mormor sa: "Att följa barnen till
    stationen när de ska emigrera"-

  228. -"är som att följa dem till graven,
    för man får aldrig se dem mer."

  229. Mormor hade ju faktiskt följt
    sex av sina barn till stationen.

  230. Jag tror inte att hon fick återse
    mer än ett, som kom hem på besök.

  231. Moberg utvandrade aldrig till USA,
    även om han bodde där i perioder.

  232. Bl.a. när han gjorde research
    för utvandrarserien i Minnesota.

  233. Däremot hade
    han utvandrade släktingar-

  234. -och han använde deras historier
    i sitt berättande.

  235. Böckerna följer Karl-Oskars liv
    från ung man i Sverige-

  236. -till familjefar och åldring i USA.

  237. Livsresan är full av umbäranden,
    förluster och segrar.

  238. I slutet av serien tampas han
    med ekträd som står på hans mark.

  239. Ekträden var då en symbol
    för kunglighet.

  240. Det är nog väldigt motiverande, för
    nu kan han bestämma trädens öde.

  241. Det är som att utmana det
    svenska kungahuset, fast här borta.

  242. Och han måste kämpa väldigt hårt för
    att lyckas fälla det sista trädet.

  243. Även det är symboliskt,
    för trädet välter över honom.

  244. Ett ögonblick tror man-

  245. -att det svenska kungaparet
    kanske har vunnit-

  246. -men Karl-Oskar håller ut
    och jag anser att han segrat-

  247. -och erövrat
    allt det som han önskat.

  248. När skandinaverna kom till USA
    var de lika exotiska-

  249. -marginaliserade,
    parodierade och nedvärderade-

  250. -som alla invandrargrupper överallt.

  251. Skandinaver sågs inte
    som överlägsna människor.

  252. Det är nåt
    som vi måste ha klart för oss.

  253. Om man tittar på Hollywoodfilmer från
    1930-talet var ofta en skandinav med.

  254. Antingen en vanlig arbetare
    eller en köksa.

  255. Många skandinaviska flickor-

  256. -arbetade som hushållerskor
    sedan de hade utvandrat.

  257. Så den vanligaste karaktären-

  258. -av skandinaviskt ursprung
    i filmerna är köksan eller husan.

  259. Och nu har det ändrats till en person
    från Dominikanska republiken?

  260. I den fjärde boken
    är Karl-Oskar en gammal änkling-

  261. -som ser tillbaka på sitt liv.

  262. Mycket av det
    som Karl-Oskar går igenom...

  263. Han tycker inte om myndigheterna och
    har ingen bra relation till kyrkan.

  264. Karl-Oskar kämpar genom hela
    berättelsen för att besegra dem-

  265. -så att han kan känna
    att han uppfyllt sina drömmar.

  266. Det var nog Mobergs egna drömmar.

  267. I "Sista brevet till Sverige"
    ber han till Gud.

  268. Det binder samman religion,
    myndigheter och hans ogillande-

  269. -och frihetslängtan.

  270. "Jag ska säga dig, Gud: Du ska aldrig
    få beröm för det du gjort mig."

  271. "Jag godtar inte min lott,
    jag spjärnar emot."

  272. "Du har krökt kroppen på mig, Gud,
    men Du har inte böjt mig i själen."

  273. -Jag är fjärde generationen.
    -Andra.

  274. -Tredje generationen.
    -Första.

  275. "Även en tålmodig
    tröttnar på dikesgrävning"-

  276. -"då hettan gör kanterna hårda"-

  277. -"och dikestorven
    blir seg som granrötter."

  278. "Solen bränner på ryggen"-

  279. -"och kommer spadskaftet
    att kännas som nässlor i handen."

  280. "Strupen torkar
    omedelbart efter klunken"-

  281. -"svettdropparna tillrar ner
    i ögonvrån och ställer till sveda."

  282. Behovet av att skriva
    arbetarlitteratur i politiskt syfte-

  283. -svalnade i takt med
    att förhållanden började förändras.

  284. Men vart tog arbetarlitteraturen
    egentligen vägen?

  285. Ibland dyker det upp rubriker
    på kultursidorna:

  286. "Arbetarlitteraturen lever"
    eller ännu mer dramatiskt:

  287. "Arbetarlitteraturen är inte död."

  288. Tjatigt. Det sa man om Elvis också.
    Och om punken.

  289. Och om aristokratin och överklassen.

  290. Kanske kan saker och ting och världen
    inte delas in i svart och vitt jämt.

  291. Kanske saker bara förändras.

  292. Inom litteraturen
    är det väl också ett kretslopp.

  293. Textning: Ewa Rohde
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Den svenska arbetarlitteraturen

Avsnitt 3 av 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Moa Martinsson nådde nya läsekretsar tack vare sin nyskapande stil och val av berättelser. Martinssonexperten Moa Holmqvist beskriver vad som gjort Martinsson så stor. Vi möter även en lastbilschaufför som börjat läsa tack vare ljudböckerna. Dessutom fördjupar vi oss i Vilhelm Mobergs författarskap via en resa till USA i utvandrarsvitens fotspår. Där möter vi författaren Siri Hustvedt i hennes hem som hon delar med äkta maken Paul Auster. Medan nutida arbetsinvandrare renoverar fasaden mitt emot berättar hon om när hennes släktingar lämnade det fattiga Skandinavien för att söka sig ett nytt liv i USA. Även Mobergexperten Amanda Kolpin medverkar och ger sin bild av Moberg och hans författarskap.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Arbetarlitteratur, Litteraturvetenskap, Svensk arbetarlitteratur, Svensk litteraturhistoria
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Hej litteraturen!

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHej litteraturen!

Den svenska poesin

Avsnitt 1 av 3

Hur har den svenska poesin utvecklats från de medeltida balladerna till modernismens gränsbrytande stil? Vilken roll har Karin Boye i svensk fotbollshistoria? Kan SMS kvala in som poesi? Vad tycker New York-borna om svensk kärleksdiktning av Gustaf Fröding och Gunnar Ekelöf?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHej litteraturen!

Min plats på jorden

Avsnitt 2 av 3

Vi tittar på skogens och stadens betydelse för Selma Lagerlöf och Hjalmar Söderberg, pratar platser med Jonas Hassen Khemiri och möter Cornelia Waldersten som tjuvlyssnade på stockholmare när hon samlade material till sin bok.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHej litteraturen!

Den svenska arbetarlitteraturen

Avsnitt 3 av 3

Vad var det som gjorde Moa Martinsson och Vilhelm Moberg så stora? Vi träffar en lastbilschaufför som har börjat läsa tack vare ljudböcker och reser till svenskområden i USA och pratar utvandring med Siri Hustvedt.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer gymnasieskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Ordet är mitt

Gül

När Gül Alci var 16 år blev hennes vän mördad, bara 19 år gammal. Gül skrev en insändare där hon ställde frågan: var får unga vapen ifrån? Insändaren blev refuserad. Hon blev arg och bestämde sig för att bli politiker och ta makten över sitt liv genom utbildning. Idag är Gül 22 år och moderat politiker i Borkyrka. Dagligen möter hon politiska texter och hon läser på om olika ämnen för att kunna påverka. Att läsa, processa och att kunna förmedla sina tankar har tagit henne till den plats där hon är idag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Ordet är mitt

Läsmatchen

Bandylaget Örebro SK Ungdom P18 deltar i projektet Läsmatchen, som syftar till att inspirera idrottande barn och ungdomar att läsa mer. De läser "En gång var jag större än Zlatan" av Tony Flygare. Flera av deltagarna brukar inte läsa annars och tycker att det är en utmaning att ta sig igenom en biografi. För andra väcker boken tankar kring prestationspress inom idrotten.

Fråga oss