Titta

UR Samtiden - Rätt till vård

UR Samtiden - Rätt till vård

Om UR Samtiden - Rätt till vård

I Sverige finns idag uppemot 20 000 papperslösa. Över 30 organisationer har arrangerat denna konferens för att svara på hur de papperslösas behov och möjligheter till vård ser ut. Med bland andra Boris Pendic, student och före detta papperslös och Paul Hunt som varit FN:s särskilda rapportör om rätt till hälsa.

Till första programmet

UR Samtiden - Rätt till vård : Rätt till hälsaDela
  1. Ordet är ert. Varsågod.

  2. God morgon, allihop.
    Tack för introduktionen.

  3. Jag vill också tacka organisatörerna-

  4. -som bjudit in mig till mötet.

  5. Jag kan tyvärr inte
    delta personligen-

  6. -men jag kan delta
    tack vare den nya teknologin-

  7. -och tack vare Martins
    och andras tålamod.

  8. Tack även till mina kolleger
    här på University of Essex.

  9. Jag skulle vilja börja med
    att prata om lagar.

  10. Det blir inte långt.
    Jag hoppas att ni står ut.

  11. Deklarationen
    om de mänskliga rättigheterna-

  12. -är grunden till
    den internationella ratificeringen-

  13. -av högsta möjliga hälsostandard-

  14. -även kallad rätten till hälsa.

  15. Denna fundamentala rättighet-

  16. -är en del av de internationella
    mänskliga rättigheterna-

  17. -som länder,
    inklusive Sverige, har tagit fram-

  18. -och sedan ratificerat.

  19. När ett land har ratificerat
    en internationell konvention-

  20. -är landet juridiskt förpliktigat
    att följa den.

  21. Men är en ratificerad konvention
    en del av de nationella lagarna?

  22. Det beror på.

  23. I Sverige är en ratificerad
    internationell konvention-

  24. -inte en del av de svenska lagarna-

  25. -såvida inte en lag gör den
    till en del av de svenska lagarna.

  26. Många länder förhåller sig
    på samma sätt.

  27. Trots att Sverige
    ratificerar konventioner-

  28. -är de inte en del
    av de nationella lagarna.

  29. Internationellt sett är landet
    juridiskt bundet att ge sjukvård-

  30. -men inte nationellt.

  31. Är det godtagbart? Det får ni avgöra.

  32. Även Norge
    har ratificerat dessa konventioner.

  33. Landet har tagit ett viktigt steg:

  34. 1999 lagstiftade Norge-

  35. -om att en av dessa konventioner
    skulle gälla som nationell lag.

  36. Skulle lagen stå i konflikt med
    annan norsk lagstiftning-

  37. -är det konventionen som gäller.

  38. Jag låter er bestämma
    om det som gäller i Norge-

  39. -även kan duga i Sverige.

  40. Nog om internationell rätt.
    Jag ville ge er den bakgrunden-

  41. -innan jag börjar prata om rätten
    till hälsa, och vad det betyder.

  42. Ända tills helt nyligen,
    ungefär tio år sen-

  43. -var det inte klart
    vad rätt till hälsa betydde.

  44. År 2000 sammanställde
    några experter ett dokument-

  45. -"general comment 14",
    som förtydligar i detalj-

  46. -vad denna fundamentala
    mänskliga rättighet innebär.

  47. Experterna valdes av regeringar-

  48. -men efter utnämningen
    var de oberoende.

  49. De grundade sig på internationell
    folkrätt och god hälsopraktik.

  50. De fick experthjälp av WHO
    samt olika civila organisationer.

  51. Rätten till hälsa
    består i flera konventioner-

  52. -av bara några få meningar-

  53. -medan i det här dokumentet
    består det av 65 paragrafer.

  54. Det transformerade rätten till hälsa
    från en kort slogan-

  55. -till något mycket detaljerat,
    som kan vara ett konstruktivt bidrag-

  56. -till hälsorelaterade policyer,
    program och tillämpningar.

  57. Jag ska kort nämna
    vad det står om rätten till hälsa.

  58. Den innefattar
    rätten till medicinsk vård-

  59. -tillgång till rent vatten,
    goda sanitära anläggningar-

  60. -en säker arbetsmiljö,
    hälsorelaterad information-

  61. -samt andra viktiga förutsättningar
    för god hälsa.

  62. Det är inte bara medicinsk vård,
    utan även rätten till-

  63. -de grundläggande faktorerna
    för hälsa.

  64. Det viktiga för vår föresats i dag
    är att staterna har förpliktelser-

  65. -att förhindra diskriminering,
    orättvisor och ojämlikhet.

  66. Staterna fordras
    att förbättra tillgängligheten-

  67. -för missgynnade individer,
    grupper och folk.

  68. Med andra ord: Rätten till hälsa
    handlar ytterst om social rättvisa.

  69. Staterna måste även underlätta-

  70. -för de utsattas medverkan-

  71. -i hälsorelaterade policyer,
    program och tillämpningar.

  72. Rätten till hälsa
    kan implementeras gradvis.

  73. Ingen stat förväntas att förverkliga
    rättigheten över en natt-

  74. -eller ens över tio år.
    Men den är förpliktigad-

  75. -att progressivt arbeta
    för att rätten ska förverkligas.

  76. Det behövs indikatorer för att mäta-

  77. -huruvida utvecklingen
    går framåt eller inte.

  78. Rätten till hälsa
    beror även på resurstillgången.

  79. Det krävs mer av Sverige eller Norge-

  80. -än av Tchad och Niger.

  81. Man måste även
    övervaka ansvarsskyldigheten.

  82. I praktiken är det ofta så
    att samma organisation-

  83. -som ansvarar för att sörja
    för hälso- och sjukvård-

  84. -också är ansvarsskyldig.

  85. Ur ett perspektiv för rätten
    till hälsa är det problematiskt.

  86. Kärnpunkten i rätten till hälsa
    är en rättvis, integrerad-

  87. -tillgänglig och effektiv
    hälso- och sjukvård.

  88. Den ska vara tillgänglig för alla,
    och ska hålla god kvalitet.

  89. Något som är av yttersta vikt
    för dagens debatt-

  90. -är att vissa element
    inte kan implementeras gradvis.

  91. Ett av dessa element
    är icke-diskriminering.

  92. En stat kan inte säga:
    "Vi gynnar en etnisk grupp nu"-

  93. -"och utvidgar sjukvården gradvis
    till alla etniska grupper."

  94. Det är en gradvis implementering-

  95. -men den får inte innebära
    diskriminering.

  96. Rätten till hälsa
    är inte förbehållen-

  97. -de mänskliga rättigheterna.

  98. Den återfinns även
    i WHO:s författning-

  99. -Alma Ata-deklarationen,
    Ottawa-konferensen-

  100. -och andra dokument
    som godkänts av olika samfund.

  101. Jag började med en kort reflexion-

  102. -om skillnaderna mellan
    internationell och nationell lag.

  103. Sedan pratade jag om faktorerna-

  104. -för rätten till
    den bästa tillgängliga vården.

  105. Mellan 2002 och 2008-

  106. -var jag FN:s särskilda rapportör
    för rätten till hälsa.

  107. Jag var en oberoende expert
    på mänskliga rättigheter-

  108. -ansvarig inför FN:s
    generalförsamling-

  109. -och FN:s råd
    för mänskliga rättigheter.

  110. Min uppgift var
    att ge råd till stater-

  111. -om hur rätten till bästa möjliga
    hälsa kunde uppnås.

  112. Under denna tid
    skrev jag ca 30 rapporter-

  113. -bland annat om rätten till hälsa
    i ett flertal länder.

  114. I januari 2006 besökte jag Sverige-

  115. -på en inbjudan av regeringen.

  116. Som det står i min FN-rapport-

  117. -fann jag att hälsostatusen,
    medellivslängden-

  118. -och levnadsstandarden
    är några av de högsta i världen.

  119. Sjukvården anses vara ett av
    landets vitala sociala institutioner-

  120. -och den får ansenliga resurser.

  121. Som det står i min rapport
    har Sverige ett gott rykte-

  122. -vad gäller mänskliga rättigheter
    och demokratiska principer.

  123. Men min FN-rapport-

  124. -uppmärksammar även vissa problem
    med rätten till hälsa.

  125. Till exempel pekade information på-

  126. -att den psykiska hälsan
    i Sverige har försämrats.

  127. Speciell vård
    för intravenösa missbrukare-

  128. -var bara tillgänglig
    i vissa storstadsområden.

  129. Samernas status som urbefolkning-

  130. -hade inte lett till
    några specifika hälsoinitiativ.

  131. Rapporten uppmärksammar även
    hälsosituationen för de papperslösa-

  132. -som jag vid mitt besök
    fann oroväckande.

  133. Som jag har försökt att förklara:

  134. Då Sverige har ratificerat
    deklarationer för rätten till hälsa-

  135. -är det juridiskt bundet
    att göra allt det kan-

  136. -för att ge alla rätten till hälsa.

  137. Denna mänskliga rättighet
    ska åtnjutas utan åtskillnad.

  138. Den ska åtnjutas av alla,
    även av de papperslösa.

  139. Jag är inte den ende inom FN
    som anser detta.

  140. 2000 gjorde FN:s råd för ekonomiska,
    sociala och kulturella rättigheter-

  141. -följande uttalande:

  142. "Stater är skyldiga
    att respektera rätten till hälsa"-

  143. -"genom att inte neka
    eller begränsa"-

  144. -"fullgod tillgänglighet för alla,
    inklusive asylsökande"-

  145. -"till förebyggande,
    botande och lindrande sjukvård."

  146. År 2004 ansåg
    en annan FN-kommitté-

  147. -med experter på mänskliga
    rättigheter samma sak.

  148. Det var kommittén för avlägsnande
    av etnisk diskriminering.

  149. Gruppen med experter
    på mänskliga rättigheter-

  150. -ansåg att staterna ska...
    Jag ska kort citera.

  151. Kommittén anser att staterna ska:

  152. "Respektera icke-medborgares
    rätt till god hälsa"-

  153. -"genom att inte neka
    eller begränsa tillgången"-

  154. -"till förebyggande,
    botande och lindrande sjukvård."

  155. Jag bildade mig uppfattningen
    för nästan fem år sen-

  156. -att lagen krävde
    icke-diskriminering-

  157. -vad gäller sjukvård för alla-

  158. -även de papperslösa.

  159. Den uppfattningen stöddes 2000-

  160. -av en grupp FN-experter
    på mänskliga rättigheter.

  161. År 2004 ansåg ännu
    en grupp FN-experter samma sak.

  162. Det är ni som är experter
    på de papperslösa.

  163. När jag var här för nästan fem år sen
    fick jag uppfattningen-

  164. -att de var bland de mest sårbara
    och marginaliserade i Sverige.

  165. Jag tyckte att de var precis
    den sortens missgynnade grupp-

  166. -som de noggrant utformade
    mänskliga rättigheterna-

  167. -ska skydda.

  168. Ingen skulle säga att en papperslös
    som anklagas för ett brott-

  169. -ska förnekas en rättvis rättegång.

  170. Likaså anser jag
    att en sjuk papperslös person-

  171. -ska ha rätt till sjukvård
    utan att diskrimineras.

  172. Om papperslösa
    måste betala för sjukvård-

  173. -är det ett diskriminerande hinder-

  174. -för deras rättighet att åtnjuta
    högsta möjliga hälsostandard.

  175. I praktiken
    har de inte råd att betala.

  176. De får alltså inte den sjukvård
    som de behöver.

  177. Tuberkulosen förblir obehandlad,
    kemoterapin uteblir-

  178. -mödravården försummas,
    och moderns och barnets liv hotas.

  179. Det finns många skäl till att inte
    diskriminera de papperslösa.

  180. Etiska skäl, humanitära skäl,
    folkhälsoskäl och ekonomiska skäl.

  181. Icke-diskriminering handlar även
    om mänskliga rättigheter.

  182. Det är ett skäl
    som jag stödjer och delar-

  183. -med två FN-kommittéer med experter
    på mänskliga rättigheter.

  184. Föredraget heter
    "Internationell rätt till hälsa"-

  185. -"skyddande av de missgynnade
    och krav på ansvarsskyldighet."

  186. Nu mot föredragets slut-

  187. -vill jag kommentera
    begreppet om ansvarsskyldighet.

  188. Mänskliga rättigheter
    och rätten till hälsa-

  189. -inför globala normer
    eller globala standard-

  190. -där det uppstår krav
    på skyldigheter och ansvar.

  191. Skyldigheterna måste övervakas-

  192. -och de ansvariga
    ska ställas till svars.

  193. Tydliga, effektiva och tillgängliga
    övervakningsmekanismer-

  194. -är bland de viktigaste grunddragen
    för mänskliga rättigheter-

  195. -och rätten till hälsa.

  196. Utan ansvarsskyldighet-

  197. -blir de mänskliga rättigheterna
    bara tomma ord.

  198. Ansvarsskyldighet ger individer och
    samhällen en möjlighet att förstå-

  199. -hur de ansvariga
    har uppfyllt sina plikter.

  200. Det ger även de ansvariga möjlighet-

  201. -att förklara
    vad de har gjort och varför.

  202. Där misstag har gjorts
    kräver ansvarsskyldigheten-

  203. -gottgörelse
    och något slags upprättelse.

  204. När det gäller rätten till hälsa-

  205. -kan gottgörelsen
    se ut på olika sätt.

  206. Det kan vara en ändring av en lag-

  207. -en policy,
    ett program eller en praxis.

  208. Ansvarsskyldighet
    innebär inte nödvändigtvis-

  209. -att man skuldbelägger.

  210. Det kan kallas
    konstruktiv ansvarsskyldighet.

  211. Processen gör att man kan
    fortsätta med det som fungerar-

  212. -och revidera det som inte fungerar.

  213. Vad gäller rätten till hälsa-

  214. -finns det olika sätt
    att övervaka ansvarsskyldigheten.

  215. Det finns institut
    för mänskliga rättigheter-

  216. -ombudsmän, tillsynsmyndigheter-

  217. -demokratiskt valda lokala råd-

  218. -patientföreningar,
    rättsliga åtgärder, och så vidare.

  219. En så komplex rättighet
    som rätten till hälsa-

  220. -kräver flera effektiva,
    öppna, tillgängliga och oberoende-

  221. -mekanismer för ansvarsskyldighet.

  222. Media, samhället och akademiker-

  223. -har alla en viktig roll
    i att belysa ansvarsskyldigheten.

  224. Jag vill avsluta mitt föredrag
    med en fråga.

  225. Om ni anser
    att det finns anledning till oro-

  226. -vad gäller
    de papperslösas hälsa i Sverige...

  227. Om det finns anledning till oro-

  228. -vad gäller icke-diskriminerande
    tillgänglighet till sjukvården-

  229. -vart kan de papperslösa
    då vända sig?

  230. Vart kan ni vända er för att
    kontrollera att myndigheterna-

  231. -lever upp till sitt ansvar
    för de mänskliga rättigheterna?

  232. Tack så mycket.

  233. Översättning: Karin Tengroth
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Rätt till hälsa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Rätten till hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. Paul Hunt är professor vid University of Essex och har tidigare jobbat som FN:s särskilda rapportör om rätt till hälsa. I en FN-rapport får Sverige både beröm för sitt internationella arbete för mänskliga rättigheter och kritik mot hanteringen av frågan om rätten till hälsa som en mänsklig rättighet för alla.

Ämnen:
Biologi, Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Hälsa och friskvård, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
Hälsa, Hälso- och sjukvård, Medicin, Mänskliga rättigheter, Politik, Samhällsmedicin, Samhällsvetenskap, Socialmedicin, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Rätt till vård

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rätt till vård

Vem är papperslös?

Vad händer om en papperslös person blir sjuk, var kan hon eller han få vård och vilken vård har de rätt till? "Det handlar inte om invandringspolitik utan vårdpolitik", säger Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar och grundare av Läkare i världens klinik Stockholm. Anne Sjögren är sjuksköterska och en av grundarna till Rosengrenska nätverket, ett nätverk av medicinsk personal som hjälper gömda att få vård.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rätt till vård

Munnen är också en del av kroppen.

Många papperslösa vågar inte söka vård av rädsla för att bli angivna. Vart går man om man är papperslös, gömd och har tandvärk? Gunilla Klingberg, ordförande i Sveriges Tandläkarförbund och docent i pedodonti (barn- och ungdomstandvård) berättar hur papperslösas behov av tandvård ser ut och vilken hjälp de kan få.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rätt till vård

Bryta mot lagen eller de etiska reglerna?

Papperslösa har endast rätt till akutvård och för den måste de själva betala. Det är en utsatt grupp människor med begränsade ekonomiska resurser. Hur definierar man akutvård och måste en läkare avvisa en sjuk person som inte kan betala? "Svenska läkare tvingas bryta mot sin läkaretik när de måste neka papperslösa vård". Det säger Thomas Flodin, ordförande i Läkarförbundets Etik- och ansvarsråd.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rätt till vård

Livet som papperslös

Boris Pendic studerar till pharmaceut, men det fanns en tid då han och hans familj levde som gömda. Många gömda vågar inte söka vård, eftersom att de är rädda att bli avvisade. Hur påverkas ett barn av att leva som gömd? Vad händer om mamma bli sjuk? Och hur får man tag i medicin när man egentligen inte finns? Boris berättar om livet som papperslös.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rätt till vård

Rätt till hälsa

Rätten till hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. Paul Hunt är professor vid University of Essex och har tidigare jobbat som FN:s särskilda rapportör om rätt till hälsa. I en FN-rapport får Sverige både beröm för sitt internationella arbete för mänskliga rättigheter och kritik mot hanteringen av frågan om rätten till hälsa som en mänsklig rättighet för alla.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rätt till vård

Papperslösas situation i Europa

Vad är skillnaden mellan dödsstraff och att skicka i väg sjuka människor? Det är en fråga som alla inom vården måste ställa sig, säger Nathalie Simonnot från Läkare i Världen International. Är papperslösa i behov av vård egentligen bara vårdturister? Om papperslösas situation runt om i Europa.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rätt till vård

Vård till papperslösa

Att ge vård till papperslösa är inte bara något som lindrar lidandet för den enskilda individen, det har betydelse för hela samhället. Vård till papperslösa påverkar folkhälsan. Det hävdar Henry Ascher, barnläkare vid Flyktingbarnteamet i Göteborg och ordförande för Svenska barnläkarföreningens Arbetsgupp för flyktingbarn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rätt till vård

Det humanitära perspektivet.

Ett samtal om människorna som berörs av lagarna och reglerna. Hur påverkas vårdpersonalen av att säga nej till människor i behov av vård? Anna Rydmark Venegas är barnmorska som engagerat sig i flyktingfrågor. Agneta Pleijel, författare som under många år deltagit i diskussionen om asylsökande och deras situation. Lennart Molin är biträdande generalsekreterare i Sveriges kristna råd.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Rätt till vård

Hur går vi vidare?

Några av deltagarna i konferensen samlas för en avslutande diskussion. Vad måste göras för att förbättra de papperslösas situation? Henry Ascher, barnläkare, Bengt Westerberg, ordförande Svenska Röda Korset, Anne Sjögren, sjuksköterska och Thomas Flodin, ordförande Läkarförbundets etik- och ansvarsråd. Moderator: Ingemar Engström, professor i barn- och ungdomspsykiatri, ordförande i Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik och sakkunnig i Statens medicinsk-etiska råd.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Pi-symposium våren 2017

Varats förunderliga osannolikhet

Historien om hur människokroppen utvecklas är den mest fascinerande berättelse naturvetenskapen har att erbjuda. Alice Roberts är forskare i anatomi, författare, programledare samt professor vid universitetet i Birmingham. Här tar oss med på en resa som visar hur den vetenskapliga skildringen är mer storartad, mer bisarr och vackrare än någon skapelsemyt vi skulle ha kunnat fantisera ihop. Inspelat den 4 maj 2017 på Playhouseteatern i Stockholm. Arrangör: Fri tanke förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Korsettflickan

Skolios är en åkomma som innebär att ryggraden kröker sig. Ungefär 3 av 1000 barn som föds i Sverige varje år får skolios. Majoriteten av dem är flickor. I värsta fall måste ryggraden stelopereras. För att stoppa krökningen tvingas många barn och ungdomar bära en korsett 20 timmar om dygnet. En sådan korsett bär 14-åriga Linnea, dag och natt, i skolan och hemma. Men 4 timmar om dygnet får hon lägga korsetten åt sidan och göra det hon älskar allra mest - träna cheerleading.