Titta

UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema

Om UR Samtiden Tema

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Talare och samtal från de dagliga sändningarna i UR Samtiden kopplas samman kring ett tema.

Till första programmet

UR Samtiden Tema : Smart designDela
  1. UR Samtiden Tema - Smart design.

  2. Vi måste tänka annorlunda
    när vi utvecklar produkter.

  3. Samhället
    måste designas för framtiden.

  4. Slit och släng håller inte.

  5. Det är min soffa.
    Den tillverkades på 50-talet.

  6. Här klär jag om den-

  7. -och ger den
    ytterligare femtio års livslängd.

  8. Det är oftast inte bilen
    utan föraren det är fel på.

  9. Framtidens kärror byggs
    utifrån våra mänskliga brister.

  10. Är man inte nykter, inte utvilad-

  11. -eller har nedsatt körförmåga,
    så startar inte bilen.

  12. Datoranimerade bilder visar hur
    våra kroppar fungerar och räddar liv.

  13. Vi ser funktion,
    inte bara hur kroppen ser ut.

  14. Grafisk design från stenåldern
    avslöjar hur våra förfäder levde.

  15. En jägare med pil och båge
    fäller den första kalven.

  16. En jägare med ett spjut sticker kon.

  17. Och hur smart designas
    dagens produkter egentligen?

  18. "Vad smart!
    Vi färgkodar öppningsspännet"-

  19. -"så ser användaren att en är röd
    och den andra är svart."

  20. Problemet är att man ser dåligt
    under hakan.

  21. UR Samtiden Tema - Smart design.

  22. Design handlar om
    både funktionalitet och estetik.

  23. En väldesignad produkt ska inte bara
    vara snygg, utan även användbar.

  24. Med åren har kraven på hållbarhet
    blivit större.

  25. Hållbart för den som använder prylen,
    och för miljön.

  26. 1 dl bensin innehåller 1 kWh.

  27. Smart design spelar roll
    i ett större sammanhang.

  28. Om vi skulle designa våra bilar
    så smart att de aldrig krockar-

  29. -skulle vi rädda
    1,3 miljoner människors liv varje år.

  30. Dessvärre är det en utopi
    eftersom människan styr ekipaget.

  31. Men att människan och bilen är ett-

  32. -gör att man försöker designa bilar
    utifrån människans brister.

  33. Det räcker inte att fordonsindustrin
    tittar på sin bil.

  34. Fordonsindustrin måste titta på
    infrastruktur och vägsystem-

  35. -och känna sin kund
    mer än som köpare av ett fordon-

  36. -som ska gå snabbt och se flott ut.

  37. Man måste veta mer om
    hur människan fungerar i fordonet.

  38. Volvo personvagnar har jobbat
    mycket och framgångsrikt med det.

  39. De och fordonsindustrin i Europa
    har tagit fram det här schemat.

  40. Längst ut till vänster handlar det
    om access, tillgång till fordonet.

  41. Hur går det till
    att börja köra fordonet?

  42. Hur fungerar förare och system
    under normal körning?

  43. Hur ska systemet reagera
    när det blir farligt?

  44. Vad händer i kraschögonblicket
    och efteråt?

  45. Inom de här områdena-

  46. -löser man hela kedjan
    och inte bara en del.

  47. Det satsas mycket på system-

  48. -som kontrollerar förarens status
    innan man startar bilen.

  49. Är man inte nykter, inte utvilad-

  50. -eller har nedsatt körförmåga,
    så startar inte bilen.

  51. Mycket av det här finns redan
    på marknaden.

  52. Man får hjälp att hålla reda på
    avståndet till bilen framför.

  53. Man får hjälp med antispinn,
    som har blivit populärt-

  54. -som hjälper till om man får sladd.

  55. Krängningssystem rätar upp bilen.

  56. Man lägger inte märke till det,
    för det fungerar kontinuerligt.

  57. I det här ligger också
    väg- och trafikinformation.

  58. Trafikverket och kommunerna
    samlar in information om väglag-

  59. -köer, olyckor
    och alternativa vägval.

  60. Det förs successivt in i fordonet
    och håller föraren uppdaterad.

  61. Farliga situationer inträffar
    när vi människor inte hinner med.

  62. Det handlar om delar av sekunder
    innan smällen.

  63. Här kan vi ta hjälp av de system
    som kommer ut i bilarna.

  64. Bilen tar över och kan bromsa
    eller styra undan-

  65. -när föraren inte är med.

  66. Det görs oerhört mycket forskning om
    det mänskliga beteendet-

  67. -människa-maskininterfacet
    som det kallas.

  68. Hur fungerar människan
    och hur kan systemet ta över?

  69. Mitt inne i kraschen
    handlar det om passiv säkerhet.

  70. Det vi pratade om tidigare
    var aktiv säkerhet.

  71. Svensk fordonsindustri
    har varit världsledande.

  72. Saab, Volvo och Scania
    har jobbat oerhört mycket med-

  73. -att skapa säkerhet i fordonet
    när olyckan inträffar.

  74. Även här jobbar vi med system som,
    när olyckan inträffar-

  75. -anpassar positionen på förare
    och passagerare-

  76. -så att man sitter fixerad
    på ett speciellt sätt för sin längd.

  77. Det gör att man ska kunna överleva-

  78. -ganska svåra krockar.

  79. Standardiserat inom EU
    är systemet ECall.

  80. Ett samtal går automatiskt
    när olyckan har inträffat.

  81. Bilen känner efter
    hur svår olyckan är-

  82. -och det går ett automatiskt larm
    till en räddningscentral.

  83. Då kortar man ner den gyllene timmen-

  84. -eller de gyllene minuterna
    efter olyckan.

  85. Man kan få ut människor
    och få dem till sjukhus.

  86. Datoranimationer och grafisk design
    räddar liv på ett sjukhus nära dig.

  87. Röntgenplåtar har funnits länge,
    men nu pågår en revolution-

  88. -där bilder inte bara visar kroppen,
    utan även hur den fungerar.

  89. Datorn kan återskapa exakta bilder
    av organen och deras funktioner.

  90. Tredimensionella bilder som avslöjar
    vad som händer i kroppen.

  91. Men det finns mycket att utveckla.
    Röntgenläkaren Anders Persson-

  92. -säger att teknik och medicin
    måste bli en gemensam kultur-

  93. -innan vi ropar "halleluja".

  94. Allt cirklar kring det här,
    bildvetenskap.

  95. Vi måste se det vi inte kan se i dag.

  96. Vi måste se om medicinen har effekt,
    inte vänta och se om tumören växer.

  97. I alla de här områdena
    kommer bildvetenskapen in.

  98. Vi kommer att få mycket mer bilder
    i framtiden.

  99. Bilderna kan man sätta ihop
    till tredimensionella volymer.

  100. Det kan förhoppningsvis lösa mycket.
    Ett område som vi fokuserar på-

  101. -är neurodegenerativa sjukdomar,
    alzheimer och MS.

  102. I dag är det oftast för sent
    när man upptäcker dem.

  103. När man diagnosticerar dem
    med bl.a. bildvetenskap-

  104. -är det oftast i ett sent skede,
    och det är svårt att behandla.

  105. Det kommer att påverka oss mycket.

  106. Andelen patienter
    är direkt kopplad till andelen äldre.

  107. Vi kommer att få se en fördubbling
    till år 2023.

  108. Det kommer att belasta hemsjukvården
    allra mest.

  109. Det här är ett stort problem.

  110. Det andra området,
    som de flesta dör i i dag-

  111. -är hjärt- och kärlsjukdomar:
    kranskärlssjukdom, hjärtstopp.

  112. Samma sak här. Hälften av dem som
    kommer döda till akutmottagningar-

  113. -har inte känt något alls innan.

  114. Vi är väldigt dåliga på
    att förebygga hjärtinfarkt.

  115. Det här är två områden
    där bildvetenskap kommer starkt.

  116. I framtiden kommer vi att ha många
    nya sätt att samla in information.

  117. Vi ser funktion,
    inte bara hur kroppen ser ut.

  118. Vi kan titta i hjärnan och se
    var serotoninet finns någonstans.

  119. Vi kan se vad vi tänker.

  120. I dag kan vi se var vi tänker,
    men inte vad som egentligen sker.

  121. Den här bilden har vi samlat in
    på 0,6 sekunder-

  122. -och en väldigt låg stråldos,
    0,6 millisievert.

  123. 2-4 millisievert-

  124. -är normal bakgrundsstrålning
    i Sverige, så det är väldigt lågt.

  125. Det tar 0,6 sekunder.
    Patienten behöver inte hålla andan-

  126. -och vi får väldigt bra bilder.

  127. Allt verkar vara löst. Vi kan få
    väldigt bra bilder på handen.

  128. Vi ser senor och kärl. Inget
    kontrastmedel, det tar en sekund.

  129. Vi kan titta på hjärnans kärl.
    Här har man satt ett metallclip-

  130. -på ett pulsåderbråck i hjärnan.

  131. Bilderna är naturtrogna. Det är lätt
    att lita på en sådan bild-

  132. -och tro att röntgendoktorer
    inte behövs. Man ser ju.

  133. Den nya tekniken ger mycket fördelar.
    Vi har flera rör, stora detektorer-

  134. -och många datorer som gör bilderna.

  135. Men vi har ett problem. Vi kan samla
    in information från kroppen-

  136. -med olika energinivåer.
    Det kallas dubbelenergi.

  137. Normalt sett räknar man fram bilden
    med hjälp av ett histogram.

  138. Det är täthetsvärden i kroppen.
    Skelett ger mycket, vatten blir noll.

  139. Här är fördelningen av alla täthets-
    värden, hur strålningen bromsas.

  140. Man talar om för datorn att
    allt här uppe ska ha en viss färg-

  141. -och allt här nere en annan. Det är
    som att måla med palett och färger.

  142. Det här kan man göra manuellt.
    Man kan göra en mall för datorn-

  143. -och så gör den bilder av kroppen.

  144. Bilderna blir vackra och är lätta
    att lita på, men det kan man inte.

  145. Maskiner gör det här dubbelt.
    Man får bilder med olika energinivå.

  146. Då vet man
    kroppens kemiska sammansättning.

  147. Men jag kan bara jobba
    med en dimension i taget.

  148. Jag kan inte hantera informationen
    som en människa.

  149. Datorn kan hantera den,
    och då tappar jag lite kontrollen.

  150. Jag behöver verktyg där jag kan jobba
    i många dimensioner. Det finns inte.

  151. Maskinen och datorerna finns,
    men det här är ett problemområde.

  152. Mest för att alla tycker
    att det är jättebra bilder.

  153. Vi ser muskler, hjärna och fascia.
    Vi ser mycket mer än tidigare.

  154. Men jag kan inte lita på bilden.

  155. Det blir man varse
    när man använder tekniken i vardagen.

  156. Vi har röntgenronder
    där kirurger och medicinare möts-

  157. -och får facit. Det stämde inte.
    Jag opererade och det blev fel.

  158. Vi får inte alltid den feedbacken.

  159. Det är viktigt att vi för samman
    medicin och teknik-

  160. -och bryggar över kulturerna.
    Tekniken ger enorma möjligheter.

  161. Här har vi visualiserat järn,
    en propp i ett kärl.

  162. Det ser vi utan att behöva
    tillföra kontrastmedel.

  163. Det här var den första bilden
    i världen-

  164. -som visar hemosiderin.

  165. Med det tänkte jag avrunda.
    Tack så mycket.

  166. Vi ska hänga kvar i bildens värld,
    men backa bandet några tusen år.

  167. Här kan vi snacka om grafisk design
    som består och fyller en funktion.

  168. Ristningar och målningar på hällar
    ger ledtrådar om-

  169. -hur våra förfäder levde
    på stenåldern och bronsåldern.

  170. Men hur man ska tolka dem exakt
    är en ständig tiotusenkronorsfråga.

  171. Människan har skapat bilder
    i hundratusentals år.

  172. Vi fokuserar på bilder i Skandinavien
    4 000-5 000 år tillbaka.

  173. Vi ser att man både skildrar saker
    ur den fysiska verkligheten-

  174. -men även på ett annat plan.
    Det är inte realistiska bilder.

  175. Det kanske är symboler och ikoner
    för något djupare och annorlunda.

  176. Vi som håller på med hällbilds-
    forskning är utlämnade till bilderna-

  177. -och de fragment av de sten-
    och bronsålderssamhällen-

  178. -som skapade bilderna.

  179. Om man ska läsa dem... Vi vet
    att man håller på i kanske 2 000 år.

  180. Man gör bilder varje säsong,
    kanske inom tio års intervall.

  181. Vi ser slutprodukten
    av 2 000 års arbete.

  182. Det hinner hända mycket på 2 000 år.

  183. Vilka av figurerna ska jag läsa
    om jag vill förstå dem tillsammans?

  184. Ska jag se allihop,
    eller ska älgen uppe till vänster-

  185. -ses från
    en annan kronologisk horisont-

  186. -än båtarna centralt i bilden?

  187. Och det finns överhuggningar.

  188. Man har inte tagit hänsyn
    till det som har gjorts tidigare.

  189. Eller är det en poäng i
    att knyta an till något tidigare-

  190. -att sätta sitt avtryck på det
    som äldre generationer har gjort?

  191. Med det långa kronologiska
    perspektivet på flera tusen år-

  192. -så är det väldigt svårt
    att ringa in-

  193. -vilka som ska ses tillsammans.

  194. Hällytorna är sällan så disponerade-

  195. -så att bilderna är lätta
    att ringa in.

  196. Det finns, men det vanligaste är
    att de ser ut på det här viset.

  197. Här har vi
    världens kanske äldsta jakthistoria.

  198. Helt plötsligt ställs vi inför
    en berättelse-

  199. -som läses från vänster till höger.

  200. Här har vi ingen svårighet
    att avgränsa.

  201. Möjligtvis båten i mitten,
    med ett älghuvud i stäven-

  202. -och fotsulorna längst ner.

  203. I övrigt
    är det en ganska klockren berättelse.

  204. Jag ska försöka berätta den som den
    kanske var tänkt att berättas.

  205. Längst upp till vänster
    ser vi spåren efter skidor.

  206. Tre jägare med skidor
    och en älgko med två kalvar.

  207. Det är en uppförsbacke i början.

  208. Skidornas längd är ganska kort och
    vi ser tre stavmärken på varje sida.

  209. Man kommer upp på ett krön,
    och så blir det en utförslöpa.

  210. Det kommer en till uppförslöpa
    där man springer på skidorna.

  211. Sedan kommer en lång backe.
    Det är två sammanhängande linjer-

  212. -och markeringar
    där man satte i stavarna.

  213. Man kommer till en punkt
    där en jägare med pil och båge-

  214. -fäller den första kalven.

  215. En jägare med ett spjut sticker kon.

  216. Den tredje springer på skidorna
    för att genskjuta den sista kalven-

  217. -som slutar med tre pilar i kroppen,
    längst upp.

  218. Här har vi en hel berättelse.

  219. Kanske en jakt
    som försiggick i verkligheten-

  220. -som blev så viktig
    att den skulle fästas i sten.

  221. Eller så är det något helt annat.
    Det kan vara en mytologisk jakt-

  222. -som inte bara skildrar
    det vi ser omedelbart.

  223. Du nämnde att det inte fanns något
    skriftspråk som kan stötta det här.

  224. Sedan kommer ju runskrift
    och runstenar.

  225. Varför inte avdramatisera det lite-

  226. -och se det som sten- och
    bronsålderns försök till skriftspråk?

  227. Man berättar, som du åskådliggör-

  228. -om jakten på älgkon
    och de två kalvarna.

  229. Det är ju ett försök att berätta
    en historia som vi förstår än i dag.

  230. Det kanske är därför man kan
    lägga till, genom årtusenden-

  231. -nya figurer, med älgar och renar.

  232. Det här med styckningsschema
    vill jag tro på. Utanför Uppsala-

  233. -finns en hällristning vars form
    man länge funderade över.

  234. Så småningom kom man underfund med
    att man lade skinnet där.

  235. Det var ett mönster
    för en klädedräkt. De var finurliga.

  236. Det här kanske var platser där man
    tittade på vad förfäderna gjort-

  237. -och så lade man till
    och berättade muntligt.

  238. En man som kommer från Medelhavet-

  239. -kanske inte hade det talade språket-

  240. -men kunde kommunicera
    med hjälp av bilder. Vem vet?

  241. Vi lämnar den grafiska designen
    från sten- och bronsåldern-

  242. -och tar ett raskt kliv fram till
    industridesign på 1700-talet.

  243. Så gammal är konservburken,
    som var extremt smart på den tiden.

  244. 250 år senare lever den kvar,
    vilket inte är så lyckat-

  245. -enligt forskaren i
    förpackningslogistik, Annika Olsson.

  246. Konservburken kom redan 1794.

  247. Anledningen var att Napoleon kände-

  248. -att om mina soldater
    ska klara kriget-

  249. -så måste de åtminstone ha mat
    som de inte blir dåliga av.

  250. Vi kan svära över burkarna.
    De är inte lätta att öppna-

  251. -de är svåra att skrynkla ihop
    och kasta-

  252. -men det är den säkraste
    förpackningen för mat.

  253. När man gör en konservburk
    fyller man produkten i förpackningen.

  254. Sedan stoppar man in konservburken,
    med maten-

  255. -i en autoklav, en tryckkokare-

  256. -som värmer maten till 121 grader
    och håller den där ganska länge.

  257. Maten smakar inte väldigt bra
    efter den processen-

  258. -men vi kan äta den
    utan att bli dåliga.

  259. Den här förpackningen kan hjälpa oss
    att göra mat mer tillgänglig.

  260. Det finns otroligt mycket forskning
    om bättre bränsle, biobränsle.

  261. Det finns otroligt mycket forskning
    om hur ska göra bilar bättre.

  262. Men små grepp,
    t.ex. en omkonstruktion-

  263. -från rund
    till rektangulär förpackning-

  264. -kan spara så här mycket transport.

  265. Ni tänker: "Är det så stor skillnad
    mellan rund och fyrkantig?"

  266. "Nu har hon väl
    fått det om bakfoten?"

  267. Inte när de är fulla.
    Men från förpackningsleverantören-

  268. -till produktion, där man fyller dem-

  269. -transporteras konservburken tom-

  270. -i den form den har på bilden.

  271. Kartongförpackningen
    transporteras platt.

  272. Där är den stora vinsten
    när det gäller att jaga luft.

  273. Men vi har även transporter
    in till mejerier och producenter-

  274. -som också går på våra motorvägar.
    Där är det mycket lastbilar.

  275. Det är vi som väljer förpackning.

  276. Signalerar förpackningen hållbarhet,
    eller hur är det?

  277. När ni går och handlar i eftermiddag
    kommer ni hitta likadana exempel-

  278. -på det jag kallar
    överpackad produkt.

  279. Produkt med mycket luft.

  280. I förpackningen till vänster har man
    sampackat tre förpackningar-

  281. -och försöker sälja 50 procent extra.

  282. Är det 50 procent extra luft
    som säljs-

  283. -eller vad är det?

  284. Förpackningen till höger
    är överförpackad-

  285. -med två förpackningar
    till en produkt-

  286. -där ytterförpackningen
    har onödigt mycket luft.

  287. Här har vi barnmat som signalerar
    ekologiskt och närproducerat.

  288. Närproducerad banan- och mangopuré.

  289. Vi har gjort studier
    i Frankrike och Sverige-

  290. -om varför vi köper ekologiskt.

  291. I Frankrike köper 70 procent
    ekologiskt av hälsoskäl-

  292. -och 30 procent av miljöskäl.

  293. I Sverige köper 50 procent ekologiskt
    av hälsoskäl-

  294. -och 50 procent av miljöskäl.

  295. Det intressanta är
    att det är maten som är ekologisk.

  296. Men förpackningen och transporten,
    hur ser den ut?

  297. Det tittar vi på just nu
    i vår forskning.

  298. Den här förpackningen för ekologisk
    färskost är dubbelförpackad...

  299. ...med en ganska rejäl
    plastförpackning...

  300. ...som förstaförpackning.
    Är det hållbart?

  301. Frågar sig Annika Olsson,
    som efterlyser smartare design-

  302. -inom förpackningsindustrin.
    Vi befinner oss på Lunds universitet-

  303. -där ett seminarium med titeln
    "Design för hållbarhet" pågår.

  304. I dag ska en produkt vara snygg,
    hållbar-

  305. -och användbar.
    Men det är ingen självklarhet.

  306. Forskaren i designvetenskaper,
    Per Kristav-

  307. -säger att det ofta finns ett avstånd
    mellan producenter och användare.

  308. Vem har inte misslyckats förstå
    en nyinköpt, teknisk apparat-

  309. -trots att instruktionsboken
    är tjockare än Gamla Testamentet?

  310. Trots det vill många ha
    det absolut senaste.

  311. Vi använder produkter
    för att visa vilka vi är.

  312. Vi vill skapa identitet och livsstil
    genom att konsumera-

  313. -och ha relationer till produkten.

  314. Vi kanske är nöjda med vår bil-

  315. -men när vi har fått tillräckligt
    många kommentarer av vd:n-

  316. -och grannarna tittar snett
    kanske man känner suget.

  317. Trenderna att visa att man är "rätt"-

  318. -är ganska kraftiga motorer
    bakom det vi kallar köplust.

  319. Här har jag ett citat: "Vetenskapen
    finner, industrin applicerar"-

  320. -"människan anpassar sig."
    Hur gott låter det här?

  321. Jag tänker ställa en retorisk fråga.
    När tror ni att citatet kom?

  322. Det kommer faktiskt från 1933-

  323. -från världsutställningen i Chicago
    för 80 år sedan.

  324. Mycket har hänt sedan dess, men
    mycket av det här kvar finns kvar.

  325. "Du får väl sträcka dig
    efter USB-kontakten"-

  326. -"bakom ditt skrivbord."

  327. "Du får väl tänka efter"-

  328. -"och inte bara utgå från
    att du är människa."

  329. Men om vi vänder på steken
    och utgår från människan?

  330. Jag vill kunna dokumentera något,
    jag vill kunna förflytta mig-

  331. -eller göra
    ett visst tekniskt arbete.

  332. Sedan låter vi vetenskapen
    lösa det här på bästa sätt.

  333. Sedan anpassar vi tekniken
    efter vår förmåga.

  334. Vi vet ju hur vi människor fungerar.
    Det är bara att anpassa produkten.

  335. Man kan tycka att det är en bättre
    grogrund för att få produkter-

  336. -som fungerar.

  337. Hur kan relationen se ut i praktiken?

  338. Det här är min kollega Arne som
    försöker ta av sig sin cykelhjälm.

  339. Så här har man tänkt: "Vad smart!
    Vi färgkodar öppningsspännet"-

  340. -"så ser användaren att en är röd
    och den andra är svart."

  341. Problemet är att man ser dåligt
    under hakan.

  342. Man kanske skulle ha en formkodning
    så att man kan känna.

  343. På Arne fastnar remmen i skägget.

  344. Det är inte så många som har skägg-

  345. -men man vill ju designa
    för så många som möjligt.

  346. För att knyta ihop det här med
    miljö- och människovänliga produkter.

  347. Först tar vi reda på
    människors verkliga behov.

  348. Det ger en varaktigare relation
    mellan produkt och användare.

  349. Ta hänsyn till våra begränsningar
    i tänkandet.

  350. Hur smarta är vi när vi är stressade
    och ska hantera en produkt?

  351. Om vi tänker på detta,
    slipper vi mycket olyckor.

  352. Vi kan använda produkter effektivare
    och få färre kasserade produkter.

  353. Vi har också en kropp. Som vi har
    hört har den sina begränsningar.

  354. Låt oss då anpassa produkterna
    till våra begränsningar.

  355. Annars skadar sig människor.
    Vi slits ut på vår arbetsplats-

  356. -om vi inte tänker på att vi har
    vissa vinklar att förhålla oss till.

  357. Det finns mycket forskning om detta.

  358. Och att vi utgår från miljöns
    långsiktiga förutsättningar-

  359. -genom miljövänlig teknik
    och kretsloppsstänkande.

  360. Jag uppmanar er att tänka långsiktigt
    och tänka igenom behovet-

  361. -innan ni rusar i väg och handlar.

  362. Jag vet hur det är. Helt plötsligt
    kan man köpa en platt-tv-

  363. -som är flera centimeter tunnare,
    och så köper man den.

  364. Men hur fungerar det
    ur ett hållbarhetsperspektiv?

  365. Ett slutligt tips
    som har gett mig livskvalitet-

  366. -är att prioritera pris framför...

  367. Nej, att kvalitet framför pris.
    Det är väldigt lätt att säga.

  368. Jag vill ge er en anekdot
    som drabbade mig nyligen.

  369. Jag skulle köpa en motorsåg
    för att såga upp ved hemma.

  370. Jag tänkte:
    "Jag köper den billigaste."

  371. "Jag ska inte såga så mycket."

  372. Jag plockar upp den
    och den är i rosa plast.

  373. Jag blev lite förtjust,
    men också misstänksam.

  374. Jag har sågat i tre timmar
    och den är redan sönder.

  375. Jag skulle ha köpt en produkt att
    umgås med under lite längre tid.

  376. Hur man nu umgås med en motorsåg...
    Tack så mycket.

  377. Hur tillgängligt och inkluderande
    är samhället i dag?

  378. Per-Olof Hedvall, forskare
    i rehabiliteringsteknik i Lund-

  379. -är rullstolsburen och har upplevt
    hur samhället ofta glömmer bort-

  380. -personer med funktionsnedsättning.

  381. Teoretisk tillgänglighet
    är inte samma sak som praktisk.

  382. Det är lärdomen
    efter en tågresa med SJ.

  383. För ett halvår sedan skulle fyra
    från Certec åka till Stockholm.

  384. Vi hade bokat plats på X 2000-

  385. -mellan Lund och Stockholm, första
    klass. Vi skulle ha arbetsmöte.

  386. Det tar ju tre-fyra timmar
    och man kan få mycket gjort.

  387. Eftersom jag har åkt mycket tåg
    mellan Stockholm och Malmö-

  388. -så tänkte jag att jag får ringa
    så att det verkligen funkar.

  389. Det visade sig att jag inte
    kunde sitta i första klass-

  390. -utan jag skulle sitta i
    vagn 6 plats 2.

  391. Några nickar instämmande.

  392. Det är den platsen som är tillgänglig
    i ett X 2000-tåg.

  393. X 2000 betraktas av samhället
    som ett tillgängligt färdsätt.

  394. Men jag upplevde inte-

  395. -att det var särskilt tillgängligt.

  396. På SJ lät det nästan som om
    de var snälla att jag fick boka om-

  397. -till vagn 6 plats 2.

  398. Jag håller inte med om
    att det är lätt att arbeta på X 2000.

  399. Vagn 6 plats 2
    är precis vid toalettdörren.

  400. Jag förstår hur man har tänkt,
    men allt bagage är där.

  401. Vagn 6 är familje- och djurvagn-

  402. -så det är mycket rörelse
    och alla springer på toaletten.

  403. Min upplevelse av X 2000 är inte
    att det är lätt att arbeta där.

  404. För de som åkte med mig
    gällde det omvända.

  405. De satt i första klass och kunde inte
    arbeta som vi hade planerat.

  406. Då kommer vi in på synsätt,
    attityder och förväntningar.

  407. Jag ser det som att X 2000-tågen
    utövar en attityd gentemot mig.

  408. Men de som konstruerade X 2000
    har haft vissa förväntningar-

  409. -på den som sitter i rullstol.
    Förväntningarna är-

  410. -att den som sitter i rullstol
    är inte arbetande.

  411. De behöver inte sitta i första klass
    eller ta sig till kafeterian.

  412. Vi bygger in våra synsätt
    när vi konstruerar nya artefakter.

  413. När det gäller tillgänglighet blir
    det viktigare att ta hänsyn till det.

  414. Det är inte konstigt
    att en byggnad från 100 år sedan-

  415. -inte är lika tillgänglig som i dag.

  416. Vi bygger in vår tidsanda
    i det vi bygger.

  417. När det gäller tillgänglighet behöver
    perspektiven utvecklas mer.

  418. Man måste se till vilka normer
    och förväntningar det bygger på.

  419. Hur designar man en hållbar stad?

  420. Det är inte så enkelt, eftersom vi
    sällan bygger städer från scratch.

  421. Det handlar mer om att bygga om
    än att bygga nytt-

  422. -säger forskaren
    Elisabeth Dalholm Hornyanszky.

  423. När vi pratar om hur vi ska förnya
    våra städer är det viktigt att veta-

  424. -att den stora byggmassan
    när det gäller bostäder finns redan.

  425. Det är områden
    som byggdes under efterkrigstiden-

  426. -på 40- och 50-talet och
    miljonprogrammet på 60-talet.

  427. Man slår ihop lägenheter-

  428. -så att man ska få
    olika typer av bostadsstorlekar.

  429. De områden som byggdes på 50-talet
    innehåller många små lägenheter.

  430. Därför är det ofta gamla
    eller ungdomar som bor i dem.

  431. Många kvaliteter är värda att bevara.

  432. I 50-talsområdena finns ofta
    den här typen av torg.

  433. Det finns även kvar verksamheter-

  434. -även om de för en tynande tillvaro
    i vår tid-

  435. -när vi har många stora köpcentra
    som människor handlar i.

  436. När det gäller de stora områden
    som byggdes under miljonprogrammet-

  437. -så finns det strukturer
    som gör att de kan vara svårare-

  438. -att anpassa och göra mer hållbara.

  439. Men det finns givetvis-

  440. -kvaliteter som är värda att bevara-

  441. -och som är viktiga för att människor
    ska känna sig hemma-

  442. -och identifiera sig med sin miljö,
    t.ex. de stora grönområden-

  443. -som många människor
    i de här områdena värdesätter.

  444. Det handlar inte bara om
    att ge människor möjlighet-

  445. -att identifiera sig
    med sitt bostadsområde i stort-

  446. -utan också att man kan få
    en egen identitet-

  447. -i de ofta storskaliga-

  448. -och lite tråkiga miljöer
    som skapades under den här tiden.

  449. Som att man har möjlighet
    att utnyttja-

  450. -uterummet utanför sin bostad-

  451. -och ge det en mer personlig prägel.

  452. Ett av de stora problemen
    med miljonprogrammets områden-

  453. -är de storskaliga gatorna
    och parkeringsplatserna-

  454. -som ofta ligger
    i randen av områdena.

  455. De är tråkiga att se på och de är
    barriärer mot angränsande områden-

  456. -och också mot staden i sin helhet.

  457. Det man arbetar mycket med i dag-

  458. -är att göra om
    de här trafikanläggningarna.

  459. Man vill skapa kontakter till
    angränsande områden och staden-

  460. -men också berika
    bostadsområdet i sig.

  461. Man talar om att bebygga dem
    med nya hus.

  462. De kan se annorlunda ut
    men också ha andra upplåtelseformer-

  463. -så att man får in nya grupper
    i bostadsområdet.

  464. Städer ska byggas som innan bilen
    blev var mans egendom.

  465. Då får vi effektiva, välplanerade
    och hållbara städer.

  466. Det är budskapet
    från forskaren Olof Kolte.

  467. Han lever som han lär
    och hoppas få med även dig-

  468. -på tåget mot ett hållbart samhälle.

  469. Som med alla ändliga resurser-

  470. -ett jordgubbsland eller olja-

  471. -följer utvinningen
    en sorts "bell-kurva".

  472. Man kan glädja sig åt
    att förra bilden-

  473. -är det mesta olja
    vi kommer att kunna utvinna.

  474. Problemet är
    att vi har planerat vårt samhälle-

  475. -för att det ska fortsätta
    på samma sätt.

  476. Vad har vi lyckats göra med oljan?
    Vi har lyckats bygga-

  477. -en typ av samhälle
    som är beroende av olja.

  478. Och dessutom väldigt tråkiga miljöer.

  479. Det ironiska...

  480. Några kanadensiska forskare skrev
    en bok, "Transport Revolution".

  481. Det här är Västtyskland
    från 60-talet till 90-talet.

  482. Bilanvändningen har ökat fenomenalt,
    sju gånger-

  483. -medan tillgängligheten, nådda
    destinationer, har ökat marginellt.

  484. Det är en inbyggd ironi. Man kör
    mycket men når få destinationer.

  485. Om man tittar på
    alla de 500 företagen...

  486. Ni kommer inte att kunna läsa.
    Men man kan gå igenom dem.

  487. Om ni har tråkigt någon dag
    så kan ni fundera på vad de gör.

  488. Man kan också läsa deras
    miljörapporter, som är hyllkilometer.

  489. Jag har läst många av dem.
    Om man ska sammanfatta dem-

  490. -så är de selektiv information
    i syfte att vilseleda.

  491. Alla företag är beroende av
    samma transportsystem-

  492. -samma råvarutvinning
    och samma försäljningskanaler.

  493. De är beroende av det samhälle
    vi själva har organiserat.

  494. Alla har fingret i samma syltburk.

  495. På något sätt strävar alla efter att
    förse oss med varor och tjänster-

  496. -som understödjer vårt sätt att leva,
    vår livsstil.

  497. En tjeckisk konstnär
    har satt fingret på det-

  498. -som är en slags gemensam värdegrund
    i sammanhanget.

  499. I och med att alla har-

  500. -en slags tankefigur som är linjär-

  501. -så kan man ganska lätt konstatera-

  502. -att inget av de här företagen har
    en långsiktigt hållbar verksamhet.

  503. Det är ju ganska nedslående,
    kan man tycka.

  504. Om jag skulle få bestämma
    så skulle vi satsa på-

  505. -att få företagen
    att minska resursanvändningen.

  506. Det är en förutsättning
    för att överleva.

  507. Vad som behövs är en ny inriktning,
    som kompassen symboliserar.

  508. Vi behöver ta ut en ny riktning.

  509. Det här är en engelsk arkitekt.

  510. Richard Rogers, lord Rogers,
    skrev "Cities for a Small Planet"-

  511. -som jag rekommenderar.

  512. Han beskriver hur man borde tänka
    när man planerar städer.

  513. Man ska inte lösa transporter
    med mobilitet-

  514. -utan man ska planera överlappande
    verksamheter i diversifierad miljö-

  515. -så att man kan gå och cykla,
    det vi kallar "soft mobility".

  516. Så behöver vi förändra städer.

  517. Inte bara göra bättre
    från och med nu-

  518. -utan vi kommer att bli tvungna
    att förändra de städer vi har.

  519. Jag ska ta ett exempel.
    Bryggerinäringen är spännande.

  520. I listan med 500 företag
    finns många stora bryggerier.

  521. Bryggerier är intressanta eftersom de
    till 99 procent säljer vatten.

  522. Det viktigaste
    när man etablerar verksamheten-

  523. -är att komma bort från
    de linjära förpackningssystemen.

  524. Sedan måste man etablera
    cykliska system, retursystem.

  525. Att fylla glasflaskor
    pratade någon om här. Bra tänkt.

  526. Men vi måste ha
    hållbara transportsystem.

  527. Det viktigaste är kanske
    att själva lokaliseringen-

  528. -måste utgå från en närhet
    till slutkonsumenterna.

  529. Jag har försökt beskriva
    hur bryggeriet ligger i mitten.

  530. Bra transportsystem,
    distribution i små butiker-

  531. -dit man kan gå och cykla
    och lämna tillbaka flaskorna.

  532. Då upprättar man ett cykliskt system
    utan avfall.

  533. Smart. Det har gjorts förut,
    det verkar inte så svårt.

  534. 1899 hade Stockholm tretton
    bryggerier och 500 000 invånare.

  535. Ungefär 40 000 invånare per bryggeri.

  536. Det kan vara en bra tumregel.

  537. Här ser vi Systembolagets fartyg. Jag
    var på Vin- och spritmuseet i somras-

  538. -och fick syn på det här.
    Så här gjorde systembolaget förr.

  539. Ni som är äldre kommer ihåg
    att man lämnade tillbaka vinflaskor.

  540. Man tog hit vinet på bulk i båt-

  541. -och hade ett lokalt,
    cykliskt förpackningssystem.

  542. Man fyllde på flaskorna
    och lämnade tillbaka dem. Smart.

  543. Här ser ni en stad,
    det råkar vara Stockholm.

  544. Min mamma bor i Stockholm,
    vid Karlaplan.

  545. Jag cyklar. På 20 minuter
    kan jag röra mig i hela staden-

  546. -och ha ett nästan oändligt utbud
    av tjänster, kultur och parker.

  547. Städerna som planerades och byggdes
    innan 1930-

  548. -när bilen började bli
    det dominerande transportsystemet-

  549. -är ofta väldigt bra planerade.

  550. Här ser vi Bollnäs-

  551. -hur det skulle kunna se ut
    när man har bytt transportsystem.

  552. Här är vår kolonilott.

  553. När vi byter transportsystem
    har vi jättegoda möjligheter-

  554. -att odla lokalt.
    Det kommer vi behöva göra.

  555. Vi kommer att behöva framställa
    vår mat närmare där vi bor.

  556. Vi måste också återetablera.
    Den storskaliga handeln-

  557. -har förstört de lokala ekonomierna.

  558. Vi måste återupprätta
    det man på engelska kallar-

  559. -"local economic interdependency".

  560. Ett ömsesidigt beroende av varandra.

  561. Det måste vi återupprätta.

  562. Vi måste tänka annorlunda
    när vi utvecklar produkter.

  563. Det är en soffa, den råkar vara min.

  564. Den tillverkades på 50-talet,
    och här klär jag om den-

  565. -och ger den
    ytterligare femtio års livslängd.

  566. Det behövs också en infrastruktur,
    här en tapetserare-

  567. -som helst ska finnas tillgänglig
    på lokal nivå.

  568. Ett smart sätt
    att distribuera vatten.

  569. Bra förpackningssystem.
    Det är från en by i Japan.

  570. Alla har som en brevlåda dit mjölken
    kommer. Det fanns i England förut.

  571. Rosendals trädgårdar visar
    hur man enkelt organiserar-

  572. -ett resurssnålt restaurangkoncept.

  573. Man har ett retursystem
    och slänger bara pappersservetter.

  574. Man fundera på om man ska undvika
    att använda pappersservetter.

  575. Min systerdotter hälsar på i Malmö.
    Hon har åkt tåg från Stockholm.

  576. Hon semestrar på ett bra sätt.

  577. Det är mycket trevligare
    än i Thailand.

  578. Så vad är design? Åsikterna går isär.

  579. Men någon sa att det är ett
    tidsdokument om världen vi lever i.

  580. Modern design
    bygger på värderingar och moral.

  581. Enligt journalisten Dan Hallemar,
    redaktör på tidskriften Arkitektur-

  582. -är design ett förhållningssätt-

  583. -till hur man tar sig an problem
    och skapar nytta ur behov.

  584. Om vi återgår till Olof Koltes vision
    om den smarta stadsplaneringen-

  585. -så finns det ett engelskt uttryck
    som heter "urban design".

  586. Översättningen "stadsdesign"
    handlar oftast om hur vi bygger nytt-

  587. -medan "urban design" kan vara
    att bygga om och bygga smartare.

  588. Majora Carter är pionjär på området.
    Hon växte upp-

  589. -i ett av världens mest beryktade
    problemområden, South Bronx.

  590. Alla där var fattiga,
    och området var en miljöbov-

  591. -med fabriker
    och avfallsanläggningar.

  592. Efter studier flyttade hon tillbaka
    och startade en kamp-

  593. -för att designa om hela området
    från soptipp till en grön stad.

  594. UR Samtiden Tema - Smart design
    avslutas med en tur till New York-

  595. -och South Bronx.

  596. Jag stannade och jobbade med
    en mer hållbar avfallshanteringsplan-

  597. -för hela staden. Men egentligen
    stannade jag tack vare hunden Xena.

  598. Vi kämpade mot avfallsanläggningen-

  599. -och jag fick märkliga meddelanden
    från en grupp-

  600. -som erbjöd små "hemligheter" för
    restaureringsprojekt vid Bronx River.

  601. Jag visste knappt att floden fanns-

  602. -eftersom den doldes
    bakom alla fabriker.

  603. Men som tur var för mig
    och en hund på 40 kg-

  604. -så släpade hon med mig till en
    av våra många olagliga soptippar.

  605. Den där olagliga soptippen
    tog slut framme vid Bronx River.

  606. Jag tänkte: "Jösses." Hunden
    ledde mig genom tjugo år av sopor-

  607. -som nådde mig över huvudet.
    Jag ville bara därifrån-

  608. -men hon hade en plan.

  609. Om man inte tittade bakåt
    och såg alla sophögar-

  610. -sprutor och andra hemskheter...

  611. Solen sken på vattnet på ett sätt-

  612. -så att det gnistrade som guld.

  613. Jag kunde inte tro att det fanns nåt
    så vackert på ett så dystert ställe.

  614. Men vi hade en otrolig naturresurs.
    Jag blev helt såld.

  615. Vi började skissa på
    olika möjligheter.

  616. Jag bad alla som ville -
    och inte ville - att rensa upp där.

  617. Jag talade med stadsfullmäktige
    och lyckades få dem att bidra med-

  618. -tre miljoner dollar för att göra om
    den där soptippen till det här.

  619. När man kommer från en plats som...

  620. När man pratade om
    South Bronx i USA-

  621. -så blev folk rädda för
    alla kriminella och missbrukare.

  622. Men när folk i vårt samhälle insåg
    att vi hade en så här vacker plats-

  623. -så var det helt otroligt för oss.
    "Det här är vårt. Det är vi."

  624. Det var en mäktig känsla för oss.

  625. Jag gifte mig till och med där.
    Xena var min brudtärna.

  626. Men det var mer
    än ett bra ställe att gifta sig på.

  627. Det gällde även hur man skapar...

  628. Det här fick samhället att fråga sig:

  629. "Vad mer kan vi bli?
    Hur mycket vackrare?"

  630. "Vad behöver vi mer
    för att skapa vackra liv för oss?"

  631. Nån berättade om "gröna vägar".

  632. De fanns i Köpenhamn, Amsterdam
    och Bogota.

  633. Men jag trodde inte att man kunde ha
    cykel- och gångbanor i South Bronx.

  634. Men vi försökte, och lyckades,
    få ihop pengar till det.

  635. Vi fick ihop 1,5 miljoner dollar-

  636. -för att ta fram en plan
    för ett nätverk av gröna vägar.

  637. De skulle gå mellan parkerna-

  638. -göra så att man kunde få motion
    utan att bli överkörd-

  639. -och bidra
    till en ekonomisk utveckling.

  640. Den här gatan leder till parken
    som jag visade tidigare.

  641. Så här ska den se ut när vi börjar
    använda våra 30 miljoner dollar.

  642. Men jag är mest stolt över det här.

  643. När vi började arbeta med stränderna
    insåg vi-

  644. -att staden anlitade folk utifrån.

  645. Arbetslösheten bland de som bor
    i vårt område är över 25 %.

  646. Vi tyckte att vi kunde lära folk
    att göra restaureringen.

  647. Vi kunde inget, men vi lärde oss.

  648. Vi startade ett av landets första
    utbildningsprogram för miljövård.

  649. Tanken var att utbilda folk om
    våtmarksrestaurering vid Bronx River.

  650. Men sen lärde de sig om
    tätortsnära skog, gröna tak-

  651. -och hur man sanerar förorenad mark.

  652. Det gav dem bra möjligheter
    att utföra det här jobbet.

  653. Programmet har pågått sedan 2003,
    men jag slutade 2008.

  654. Över 85 % av deltagarna
    har lyckats få jobb.

  655. Jag började med sånt här efter att ha
    läst en undersökning från 80-talet-

  656. -som gjordes
    vid University of Illinois.

  657. De undersökte två delar
    av ett väldigt ökänt bostadsområde.

  658. Cabrini-Green i Chicago.

  659. Liknande lägenhetsområden i Europa
    är ganska fina jämfört med dem i USA.

  660. Det förekom mycket våld, brott
    och hälsoproblem i dessa områden.

  661. Cabrini-Green var ett av de värsta.

  662. De tittade på människor
    i två olika områden.

  663. I det ena området
    fanns det träd i närheten.

  664. Den andra gruppen hade inget.
    De jämförde livskvaliteten-

  665. -och insåg att det begicks
    färre brott i området som hade träd.

  666. Folk var utomhus och umgicks mer.

  667. Barnen hade högre betyg på prov.

  668. Föräldrarna uppgav
    att de inte kände sig lika stressade.

  669. Min favorit var
    att flickors självkänsla var bättre.

  670. Hur mättes det?

  671. Det var färre tonårsgraviditeter
    i gruppen som bodde vid träd.

  672. Det ger sociala fördelar
    och jobbtillfällen-

  673. -så varför vidtar vi inte
    fler såna här miljöåtgärder?

  674. Man kan skapa de jobb med värdighet
    som vi definitivt behöver.

  675. -Tack, Majora.
    -Tack.

  676. Översättning: Staffan Åhman
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Smart design

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad som var bra formgivning förr behöver inte vara det idag. Nu ska produkter inte bara vara snygga, utan även användbara och hållbara. Hur skapar vi säkrare bilar, miljövänligare förpackningar och mer hållbara städer? Representanter från den svenska modeindustrin diskuterar framtidens mode, och Elisabeth Dalholm Hornyánszky, forskare i designvetenskap, pratar om bland annat hållbart boende.

Ämnen:
Bild, Slöjd > Design och formgivning
Ämnesord:
Design, Konsthantverk
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden Tema

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Myter om mat

Sanning eller skröna? Möt experterna som bland annat hävdar att bantning kan göra dig fet och att smörgåstårta före konditionslopp kan vara bättre uppladdning än pasta. Vad är myt och vad är beprövad verklighet? Med bland andra extremsportaren Rune Larsson, dietisten Anna Ottosson och riskforskaren Misse Wester. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sexuella övergrepp mot barn

Hur bryter man sin tystnad som utsatt? Hur förhörs barn vid misstankar om övergrepp? Hur arbetar polisen i kampen mot barnpornografi på Internet? Med Daniella Nilervik, Björn Sellström från Rikskriminalens IT-brottssektion, läkaren Åsa Kastbom och poliskommissarie Birgitta Engberg. Arrangör: Föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Skaparlust och kreativitet

Vad är det som gör oss kreativa? Och är kopplingen mellan konstnärskap en myt eller verklighet? Möt forskare och författare som berättar om sin kreativitet och tipsar om hur du utvecklar din egen skaparlust. Med bland andra författaren Jonas Hassen Khemiri, forskaren Örjan de Manzano och författaren bakom succéserien Saltön Viveca Lärn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Lika eller olika?

Varför fokuseras det mer på olikheter än likheter mellan folkgrupper? Med professor Hans-Ingvar Roth, Peter Sköld, Centrum för Samisk forskning, och religionshistorikern Mattias Gardell.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Personlig utveckling

Lasse Gustavsons ansikte brann upp under ett brandmansuppdrag. Bearbetningen av olyckan gav ökad livsglädje. Christer Olsson berättar om hur du utvecklar din personliga kommunikation. Benamputerade Aimee Mullins lärde sig att omdefiniera vad en kropp kan vara. Den inställningen har gett henne superkrafter och rekord i Paralympics.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Hjärnans mysterier

Forskaren Miia Kivipelto berättar hur du kan leva för att slippa glömska och demens. Och varför köper vi dyr alternativmedicin utan bevis på att den fungerar? Professor Dan Larhammar om mänskliga beteenden. Detta och mer därtill om hjärnans mysterier.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Global Casino

Hur har hälsan i världens länder utvecklats sedan 1950? Hans Rosling spelar Global Casino med Svenska FN-förbundets ambassadörer: Lena Endre, Jason Diakité, Carolina Klüft och Lasse Åberg.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Framtiden på nätet

Tillhör du nätets framtida över- eller underklass? Alexander Bard om ett nytt klassamhälle där kontakter slår pengar. Hur ökar ett land sin BNP mest effektivt? Genom bredband, hävdar IT-entreprenören Jonas Birgersson. Hur ser radio och tv ut om tio år? Sveriges Radios Hanna Stjärne tror sig veta.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Bilden av Afrika

Varför förknippas Afrika oftast med fattigdom, hungerkatastrofer och konflikter när det egentligen handlar om en kontinent med ett 60-tal unika länder - de flesta på frammarsch. Med bland andra afrikanska författare som Kapano Matlwa, Alain Mabanckou och Tolu Ogunlesi samt den brittiske journalisten Richard Dowden som bevakat afrikanska länder i 40 år.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Naturkrafter

Den 12 januari 2010 kollapsade hela samhällen i Haiti på grund av en kraftig jordbävning. Journalisten Michael Winiarski var strax efteråt på plats och berättade om sina upplevelser. Går det att förutspå jordbävningar? Och vilka effekter fick oljekatastrofen i den mexikanska gulfen?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Tro och tvivel

Hur står det till med religiositeten i Sverige? Med Lotta Bromé, Anders Wejryd, Maria Küchen och Owe Wikström. Och kan religion och vetenskap förenas? Debatt mellan humanister och kristna forskare.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Åldras vackrare

Går det att åldras vackrare? Det går i alla fall att åldras friskare och minimera riskerna för åldersrelaterade sjukdomar. Vad är det som händer i kroppen när vi motionerar och äter rätt? Utanför en liten ö i Japan har åldern ingen betydelse. Där dyker 80-åriga kvinnor efter musslor.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Knarkets makt

Författarna Lasse Wierup och Erik de la Reguera berättar om den nya folkdrogens väg till Sverige. Och hur kunde en heroinkultur födas i Norrköping på bara några år? Forskaren som levt ihop med de unga missbrukarna berättar. Dessutom om missbrukarflyktingar i Köpenhamn. Ett helt program om knarkets makt.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Klokskap

Vad är skillnaden mellan kunskap och klokskap? Experter inom pedagogik ifrågasätter den svenska idén om bildning. Att förstå andra människor kan vara viktigare än att ha läst litteraturklassiker. Trots det rankas praktisk klokhet inte lika högt som teoretiska kunskaper. Hur blir det i framtiden? Med bland andra professorn i pedagogik Bernt Gustavsson, debattören Dilsa Demirbag-Sten och journalisten Helle Klein.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sverigebygget

Hur byggdes den svenska välfärden upp, hur mår den och vart är den på väg? Vi hör Tapio Salonen, professor i socialt arbete, och så tar vi del av en debatt med Jimmie Åkesson (SD), biskop Eva Brunne och journalisten Maciej Zaremba.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Det handlar om oss

Det får aldrig hända igen

Marianne berättar om sin mobbade son som simmade ut i havet och tog livet av sig. Programledaren Martina Haag träffar människor som jobbar för att detta aldrig ska hända igen. Hon besöker Talavidsskolan i Jönköping där man har lyckats halvera mobbningen sedan 2008. Professor Donna Cross från Perth berättar att det finns ett samband mellan skolors fysiska miljö och förekomsten av mobbning. Arkitektkontoret Perry and Rosenthal designar om skolor för att minska mobbning. Genom att förändra den fysiska miljön minskar mobbning och elevers relationer med varandra förbättras. Professor Christina Salmivalli beskriver mobbning som ett ogräs som ständigt måste rensas bort.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Större än Picasso

Kéren Socadjo och Helen Tesfay är två unga konstnärer och vänner. Den senaste tiden har deras konst uppmärksammats allt mer och under en veckas tid ska de ha två utställningar tillsammans. Vi får följa konstnärsduon i deras intensiva planering och ta del av de frågor som dyker upp längs vägen. Bland annat hur mycket man ska satsa på det man brinner för.