Titta

UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema

Om UR Samtiden Tema

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Talare och samtal från de dagliga sändningarna i UR Samtiden kopplas samman kring ett tema.

Till första programmet

UR Samtiden Tema : LedarskapDela
  1. "UR Samtiden Tema: Ledarskap".

  2. Hur leder man barn? Uppfostringstrenden-

  3. -med belönings- och bestraffnings-
    system underkänns av barnläkare.

  4. Vissa barn lär sig snabbt
    att genomskåda såna här system.

  5. Det de lär sig är
    att göra rätt saker i rätt ögonblick-

  6. -när rätt vuxen ser åt deras håll.

  7. Vad som sker däremellan
    talar man tyst om.

  8. Sen finns det barn som inte förstår de
    här systemen och blir loser.

  9. 80-talisterna
    - egoister eller oslipade diamanter?

  10. Det senare,
    säger 80-talisten Emma Pihl-

  11. -men ledarskapet måste anpassas
    för att tillvarata kompetensen.

  12. De i den här målgruppen har alltid
    blivit tillfrågade vad de har velat.

  13. När de börjar kalla sig vuxna bemöts de
    som om de inte har en egen vilja.

  14. Det blir en krock.

  15. Hur mycket behöver man stå ut med som
    politisk ledare?

  16. Fascistiska, rasistiska, elitistiska...

  17. ...svinaktigheter staplas på varandra om
    enskilda individer.

  18. Den som ger sig in i leken
    får leken tåla, enligt Tony Blair.

  19. "UR Samtiden Tema: Ledarskap"-

  20. -handlar om att leda barn, unga,
    en hel nation och en halv värld.

  21. Hur leder man ett barn?

  22. Lars H. Gustafsson är barnläkare och har
    skrivit böcker om barnuppfostran.

  23. Allt fler föräldrar efterfrågar metoder
    för att uppfostra barn.

  24. Det har, enligt Lars H. Gustafsson,
    "nanny"-trenden i tv bidragit till.

  25. Belönings- och bestraffningssystem har
    fått en renässans.

  26. Det här oroar barnläkaren
    som inte bara är en teoretisk expert-

  27. -han är också pappa till åtta barn.

  28. Enligt honom ska barn växa,
    inte lyda.

  29. Barnuppfostran är ett område med lika
    många uppfattningar som föräldrar.

  30. En ofta omdebatterad auktoritet
    på det här området är Jesper Juul.

  31. Hans sätt att se på gränser handlar
    om att betona den vuxna tydligheten-

  32. -att jag är tydlig med mina gränser.

  33. Barnen ska veta precis var de har mig.
    De ska veta att så tycker pappa.

  34. Pappa finns närvarande och berättar
    vem han är och hur han tänker.

  35. Då menar Juul att de flesta barn
    till slut är samarbetsinställda.

  36. Problemet är inte
    att det sätts för få gränser.

  37. Problemet är att det är för många vuxna
    som barn inte vet var de har.

  38. Jag brukar tänka på en pojke som jag
    hade samtal med, han gick i åttan.

  39. Han sa vid ett tillfälle så här:

  40. "Vuxna tror att det blir bättre
    om de bestämmer mer över oss."

  41. "Det blir inte ett dugg bättre."
    - "När blir det bättre?" sa jag.

  42. "Vuxna borde tänka bättre,
    och förklara bättre hur de tänker."

  43. Det fanns en poäng där. Vi kanske
    har varit dåliga på att tänka.

  44. Vi har kunnat säga till ett barn:
    "Nu gör du så."

  45. Barnet svarar "Varför?"
    Och då har "Därför" räckt som svar.

  46. Men det argumentet imponerar inte
    på dagens ungdom.

  47. De vill ha nåt mer.
    De vill förstå hur vi menar-

  48. -och det ska finnas skäl.

  49. Bara de ser skälen
    så räcker det rätt så bra.

  50. De vill veta varför.

  51. "Gränssättning" betyder mycket, och man
    klarade inte ut det från början-

  52. -utan man blandade ihop
    maktutövning och tydlighet.

  53. Sen har det brakat loss igen
    på 2000-talet-

  54. -med "nanny"-metoderna, "Supernannyns"
    intåg på scenen.

  55. De amerikanska
    föräldrastödsprogrammen-

  56. -importeras hit, ibland okritiskt.

  57. Nya ord dyker upp. Man börjar tala om
    ignorering av barn-

  58. -och timeout.

  59. Folk i min ålder
    har varit med om det-

  60. -men det kallades inte timeout
    när vi stod i vår skamvrå.

  61. Jag fick stå vid katedern i skolan när
    jag hade gjort nåt dumt.

  62. Man skulle stå i givakt och titta
    på klassen. Man fick inte flina!

  63. Man skulle stå så i en kvart.
    Det var inte kul.

  64. Nytt är det inte, men det har blivit en
    väldig diskussion om det.

  65. Det har fått ett genomslag som jag inte
    trodde att det skulle få.

  66. Jag blev lite betänksam
    när jag fick samtal om-

  67. -hur pedagogiken
    hade förändrats på en del förskolor.

  68. Man satte barnen på timeout-stolar, där
    fick de sitta och skämmas.

  69. En mamma berättade att när hon kom för
    att hämta sin femåring-

  70. -hittade de honom inte. Sen kom de på
    att han var kvar i timeout-rummet.

  71. Han hade suttit där i fyrtio minuter,
    det skulle ha varit några minuter.

  72. Det som hon undrade var:
    "Får man ha sånt? Är det tillåtet?"

  73. "Borde inte jag som förälder
    ha varit informerad"-

  74. -"och kunnat ha synpunkter på det?"

  75. Jag blev förvånad. Jag har haft
    rätt höga tankar om svensk förskola.

  76. Vi har en ganska stolt tradition
    när det gäller förskolans pedagogik.

  77. Den bygger på
    en humanistisk människosyn.

  78. Hur kunde det bli så här, då?

  79. De förskollärare som jag känner
    var lika bekymrade som jag.

  80. Enligt dem handlar det om resurser.

  81. Om jag är ensam med femton barn
    när vi borde vara två-

  82. -och jag har tre utagerande barn
    i gruppen-

  83. -som sätter snurr på verksamheten, måste
    jag få till struktur.

  84. När såna här metoder erbjuds
    och kallas "evidensbaserade"...

  85. Det har forskats på dem.

  86. Det känns inte bra,
    men vad ska jag göra?

  87. De ser en fara i att...

  88. För stora barngrupper, och personal som
    inte är tillräckligt utbildad-

  89. -kan leda till att man frestas
    att använda mer auktoritära metoder-

  90. -än man vill.

  91. Den diskussionen tycker jag är
    intressant. Varför är vi där vi är?

  92. Hur kommer det sig att "Supernannyn" och
    den pedagogik som hon lär ut...

  93. Jag förutsätter
    att ni känner till henne ganska väl.

  94. ...får ett sånt genomslag? Jag svarar
    på frågor på en stor Internet-sajt.

  95. Det är många
    som svarar på frågor där.

  96. Man skriver till "Fråga experten".

  97. Jag möter ofta frågor av typen:

  98. "Vi har en treåring som ger sig på sitt
    lillasyskon som är ett år."

  99. "Nu har vi provat det, det och det. Vi
    har provat timeout-stol..."

  100. "Inget hjälper, vi vill ha en metod."

  101. Det är också nånting nytt,
    man vill ha en metod.

  102. Som barnläkare tänker jag på sömn-

  103. -som är ett problem
    för många föräldrar.

  104. Både vuxna, ungdomar och barn
    sover sämre.

  105. Det blir ett allt större bekymmer för
    många föräldrar, man orkar inte med.

  106. Man vill ha en sömnmetod.

  107. Man provar Femminutersmetoden
    som jag har en del synpunkter på.

  108. Man skriver att man har provat Anna
    Wahlgrens "Sova hela natten"-metod-

  109. -Elizabeth Pantleys metoder
    och Tassmetoden, men inget hjälper.

  110. "Ge mig en metod som fungerar."

  111. Den här förväntan på
    att vi som är experter-

  112. -ska leverera metoder som fungerar-

  113. -så att barnen blir
    som vi vill ha dem, är nånting nytt.

  114. Jag känner mig ibland ganska rådlös-

  115. -eftersom det handlar om
    så mycket annat än metoder.

  116. Hur kommer sig det här?
    Varför är vi i en sorts...?

  117. Jag upplever det som en backlash.

  118. Vi fick barnkonventionen 1989.
    Sen har vi fått en sorts reaktion-

  119. -där just den här typen av mer
    auktoritära metoder tränger sig fram-

  120. -och där experter
    förväntas lösa problemen.

  121. Jag tror att stress
    är en viktig faktor.

  122. Det är många föräldrar i dag
    som känner sig stressade.

  123. Man har mycket att göra, man har en tuff
    agenda, mycket ska hinnas med-

  124. -och då måste barnen sköta sig-

  125. -för annars går inte
    den så kallade livsekvationen ihop.

  126. "Barnen ska sova på nätterna,
    och de får inte bråka för mycket"-

  127. -"för då orkar inte jag med."

  128. Jag tror
    att det är en viktig förklaring.

  129. I förskolans och i skolans värld känner
    jag det här.

  130. Många förskollärare och lärare känner
    sig stressade, de orkar inte med.

  131. De känner sig trötta och hjälplösa.

  132. Ni kan se det i "Klass 9A",
    vissa lärare ser mest trötta ut.

  133. Då blir det inte mycket energi över-

  134. -till den auktoritet som man behöver ha
    som vuxen i allt samspel med barn.

  135. Stress är en viktig faktor.
    En annan viktig faktor är-

  136. -att vi har fått ett annat tänkande.

  137. Vi har fått en återkomst av mer
    inlärningspsykologiskt tänkande.

  138. Belöningar och bestraffningar
    har kommit tillbaka på nytt-

  139. -och de är uppbackade
    av en ganska tung-

  140. -och professionell auktoritetsbakgrund.

  141. Det finns många barnpsykiatriker,
    särskilt i de anglosaxiska länderna-

  142. -som kraftfullt marknadsför
    såna här metoder.

  143. Här har vi
    belöningssystemens återkomst.

  144. Guldstjärnorna är tillbaka.

  145. Vi som har upplevt dem
    trodde att de försvann på 50-talet.

  146. Det är tillbaka,
    det rena belöningstänkandet.

  147. Jag vill inte avfärda det helt.
    Det kan vara bra-

  148. -att under en period
    och i vissa sammanhang använda det.

  149. Men som en generell modell
    för fostran är jag tveksam till det.

  150. När man belönar barn
    för goda gärningar...

  151. Man kanske samlar glaspärlor
    i en burk tills det når en viss nivå.

  152. Det finns en trappa
    som man kan sätta på kylskåpsdörren.

  153. För varje steg utfaller en belöning.

  154. Barn kan uppfatta det
    som om de köper föräldrars kärlek.

  155. "Om jag inte gör nåt bra tycker de inte
    om mig." Det är farligt.

  156. Det finns ett par böcker ute nu som jag
    har reagerat mot. Där säger man:

  157. "Det behöver inte vara materiell
    belöning, det kan vara en kram"-

  158. -"som är belöningen."

  159. Hur ska barn kunna skilja en
    belöningskram från en kärlekskram?

  160. Kanske är det barnet som inte
    har gjort nåt bra som behöver en.

  161. Det är en sak.

  162. Jag har sett det här tillämpas
    i skolan, då ser man en annan sak.

  163. Vissa barn lär sig snabbt
    att genomskåda såna här system.

  164. De lär sig göra exakt rätt saker
    i rätt ögonblick-

  165. -när rätt vuxen ser åt deras håll.

  166. Vad som sker däremellan
    talar man tyst om.

  167. Sen finns det barn som inte förstår de
    här systemen och blir loser.

  168. Sen har vi några barn som jag
    vurmar för - rebellerna, som vägrar.

  169. "Sånt där? Aldrig!"
    De gör tvärtom när vuxna ser.

  170. De blir förlorare, men de
    kan vara hyggliga när vuxna inte ser.

  171. Så att...
    Sen finns det ett annat problem.

  172. En replik som jag möter allt oftare hos
    barn och ungdomar är:

  173. "Vad får jag för det, då? Om jag ska
    städa mitt rum ska jag ha betalt."

  174. Jag är uppväxt i en stor familj,
    och pappa var ofta borta.

  175. Jag fick lära mig att om inte alla
    hjälps åt funkar inte familjen.

  176. Om vi hjälps åt
    får vi tid att göra nåt roligt sen.

  177. Belöningen är kollektiv
    för att vi hjälps åt och samarbetar-

  178. -av egen kraft.

  179. Men det kanske är rätt bra...

  180. Jag ser en risk nu.
    Med de här programmen för fostran-

  181. -skolar vi ögontjänare och
    individualister som vill ha betalt.

  182. Men det kanske är det vi ska göra. Det
    kanske är det samhället vi har-

  183. -så det är precis rätt,
    men jag reagerar.

  184. Vi ser hur det här
    med olika modeller för fostran-

  185. -skär rakt in i en politisk debatt.

  186. Vilka barn och vilket samhälle
    vill vi ha?

  187. I bästa fall blir vi sedda och
    respekterade under vår uppväxt-

  188. -kanske rent av curlade och får
    överdriven service från föräldrarna.

  189. Om man är van vid att alltid tillfrågas
    och själv få ifrågasätta-

  190. -kan det bli problem
    när man kastas ut i arbetslivet.

  191. Det säger
    författaren och coachen Emma Pihl.

  192. Ett generationsanpassat ledarskap krävs-

  193. -för att krama ur det optimala
    ur de här oslipade diamanterna.

  194. 80-talister ifrågasätter
    och ställer krav.

  195. Å andra sidan har de en multikompetens
    och nätverksförmåga-

  196. -som kan vara ovärderlig för företag.

  197. Här sitter chefer som vill ha tips på
    hur man leder nästa generation.

  198. Många av de saker som definierar
    ledarskapet för den här generationen-

  199. -är inte nånting som är unikt
    och exklusivt för just dem-

  200. -utan det är säkert nåt som andra
    medarbetare skulle tycka om.

  201. Det unika för den här generationen
    är att de kräver ledarskap.

  202. Tidigare generationer har gillat
    återkoppling och att få feedback-

  203. -men de har gjort sitt arbete ändå.

  204. Den här generationen hoppar antingen av
    om den stimulansen inte finns-

  205. -eller så presterar de inte.

  206. Det ställer nya krav på ledarskap. Att
    det fungerar räcker inte-

  207. -utan de
    ställer verkligen krav på er.

  208. Det de främst ställer krav på är att
    ledarrollen är en profession i sig-

  209. -inte nånting som ni kanske gör
    om ni får lite tid över.

  210. De kräver otroligt mycket mer tid,
    engagemang och närvaro från ert håll.

  211. Och de kräver en öppenhet
    och en tydlighet i vad ni gör.

  212. De har en ständig hunger
    efter återkoppling.

  213. De vill ha det från dag ett.

  214. En chef som jag mötte...

  215. Jag frågade vad som var mest förvånande
    med att leda en 80-talist.

  216. Det var att redan efter den första
    månaden var det hon som sa:

  217. "Vi måste sätta oss ner och utvärdera
    hur det har gått för mig."

  218. "Vad är bra? Vad kan jag utveckla?"

  219. Chefen blev helt tagen på sängen.

  220. "Vadå? Vi ska inte ha utvecklingssamtal
    förrän om ett år!"

  221. De vill ha ständig... Och det kan vi
    förstå utifrån hur de är uppväxta.

  222. Det är en generation
    som har fått fokus.

  223. Vad kan ni göra i ert ledarskap?

  224. Utan att känna er finns det
    några olika saker att fokusera på.

  225. Dels ledarskapet över dig själv.

  226. Du är en förebild nu
    med en massa kalvar på grönbete-

  227. -som ser upp till dig och som väljer att
    fortsätta jobba för dig.

  228. Du är en av krafterna som kan skapa
    lojalitet för personen till bolaget-

  229. -genom hur du beter dig,
    att du lever som du lär.

  230. Då kommer du att få mycket av deras
    kraft och engagemang med på tåget.

  231. Våga delegera.
    Testa att delegera fullt ut.

  232. Ge dem tydliga ansvarsområden,
    men frihet.

  233. De vill kunna sitta på kaféer
    och jobba om möjligheten finns.

  234. De vill ha flexibla arbetstider-

  235. -så att de kan kombinera
    jobb och tillvaro.

  236. Experimentera och testa.
    Framför allt, fråga.

  237. De i den här målgruppen har alltid
    blivit tillfrågade vad de har velat.

  238. När de börjar kalla sig vuxna bemöts de
    som om de inte har en egen vilja.

  239. Det blir en krock.

  240. Fråga "Hur leder jag dig på bästa sätt?
    Hur motiverar jag dig?"

  241. "Vill du ha ansvar?
    Hur löser du den här uppgiften?"

  242. Behandla dem som kompetenta
    så kommer de att ta ansvar.

  243. Träna på att ta feedback,
    för de kommer att ge dig det-

  244. -vare sig du vill eller inte.

  245. Skapa arenor för det.

  246. En chef som jag coachade... Det låg inte
    i hennes natur att ge feedback-

  247. -utan det gjorde hon
    på utvecklingssamtalet.

  248. Hennes strategi blev att gå runt bland
    medarbetarna varje torsdag-

  249. -för att hålla koll på var de låg.

  250. Hon kallade det sin kaffekopps-
    promenad, för att finnas där-

  251. -och för att ge feedback. Hon samlade
    olika saker till olika personer.

  252. På så sätt hann hon igenom
    hela gruppen och såg dem allihop.

  253. Att visa sin transparens finns det många
    tekniska hjälpmedel för nu.

  254. Jag vet stora bank-vd:ar som bloggar om
    sin vardag för att visa:

  255. "Det här gör jag,
    det här är utmaningarna just nu."

  256. Öva dig på att vara coachande.
    Det är lättare att vara expert-

  257. -och befalla och delegera. Så det är en
    träning och en utveckling för er-

  258. -att våga sitta lugnt i båten fast
    en annan idé än er ska genomföras.

  259. Coacha fram en idé
    där individen själv-

  260. -får hitta på en idé
    som ni hade kunnat berätta om direkt-

  261. -men som de kan genomföra
    med ett helt annat engagemang.

  262. Det ska vara möjligt
    att göra karriär.

  263. För den här generationen
    är det inte bara att klättra uppåt-

  264. -utan det kommer också att vara
    att bredda sig i sidled-

  265. -att hitta nya områden eller att använda
    mer av sin multikompetens.

  266. Eller att kunna använda fler av sina
    intressen inom ramen för företaget.

  267. Eller att lära sig nåt helt annat
    än det som man kunde från början.

  268. Det ska vara kul att jobba,
    man ska göra roliga saker på jobbet-

  269. -och jobba för ett roligt syfte.
    De företagen lär bli attraktiva.

  270. Många av de attraktiva företagen
    har samma typer av ekonomitjänster-

  271. -it-tjänster och marknadsförings-
    tjänster som de flesta storbolag-

  272. -men de hittar nånting attraktivt.

  273. De skapar ett varumärke,
    man får jobba för nånting bra.

  274. Det är viktigt
    för den här generationen.

  275. Det ställer nya krav
    på organisationerna.

  276. Och det ställer också nya krav på
    att ni framhåller vad ni står för.

  277. "Vad är unikt med oss?
    Vilka möjligheter finns det här?"

  278. "Vad gör man för skillnad i världen
    genom att jobba för oss?"

  279. Det kommer att ställas högre
    och högre krav på ledare i framtiden-

  280. -inte minst politiska ledare.
    Strax ska tre f.d. statsministrar-

  281. -berätta hur de i efterhand ser
    på sina roller som Sveriges ledare.

  282. Först berättar statsvetaren Jenny
    Madestam vad hon kom fram till-

  283. -i sin forskning
    om den ideala partiledaren.

  284. Det är ingen lätt match att bli det.

  285. Krav som ställs på en och samma person
    kan vara motsägelsefulla.

  286. Det som är helt rätt i ett parti
    kan vara helt fel i ett annat.

  287. Jenny har titta extra nära på
    Socialdemokraterna och Folkpartiet-

  288. -och hur deras ideala ledare ser ut.

  289. Vad kom jag fram till?
    Jo, att idealen är motsägelsefulla-

  290. -och att motstridigheten
    fångas genom olika dikotomier.

  291. En dikotomi är en uppdelning
    i två uteslutande kategorier-

  292. -som står i motsats till varandra.
    I mitt material såg jag dikotomier-

  293. -motsatspar, som fångar idealet.

  294. Teoretiska ideal kan inte fånga
    komplexiteten i politiskt ledarskap.

  295. Man måste börja
    i de här dikotomierna.

  296. Man måste vara öppen för att det här är
    ett komplext ledarskap.

  297. Man kan inte utgå ifrån
    att man bara ska ha vissa egenskaper.

  298. Dikotomierna i det socialdemokratiska
    ledaridealet är:

  299. Å ena sidan vill man ha en ledare
    som leder partiet med fast hand-

  300. -och som går i täten, en sorts pappa.

  301. Men å andra sidan vill man också ha en
    person som är en i laget-

  302. -och som inte får vara längre fram
    än nån annan i partiet-

  303. -utan som tvärtom ska vara
    en jämlike.

  304. Dikotomin mellan parti och regering:
    Å ena sidan är partiet det centrala.

  305. Partiet ska alltid vara det
    som man ska prioritera.

  306. Samtidigt har det här partiet
    ofta varit i regeringsställning.

  307. Det gör att man när man tänker "ledare"
    även tänker "statsminister".

  308. Man kan se att det är helt okej
    att regeringen får gå före partiet-

  309. -och att partiet får stryka på foten
    ibland. Det är väldigt komplext.

  310. I Folkpartiet
    är det flera dikotomier.

  311. En ledare ska å ena sidan vara dogmatisk
    och kunna vara principfast-

  312. -och tydlig. Man ska hålla fast
    vid sina principer oavsett vad.

  313. Men samtidigt
    måste man vara pragmatisk.

  314. Det finns ingen sanning, utan man
    kan se saker ur olika perspektiv.

  315. Den dogmatiska delen är tvärtom,
    det finns en sanning.

  316. Man ska också som partiledare
    å ena sidan fokusera på idéerna-

  317. -och förverkliga dem.
    Det centrala är att gå på djupet.

  318. Men samtidigt är den här ledaren oerhört
    viktig som person.

  319. Personen är central,
    man hänger upp mycket på personen.

  320. Den enskilda ledaren
    ska lyckas vinna val-

  321. -och då spelar inte idéerna nån roll.

  322. Att synas utåt och verka inåt.
    Partiledaren ska vinna väljare-

  323. -vara bra i tv, se snygg ut och så.

  324. Samtidigt ska man verka inåt,
    på djupet.

  325. Alltså jobba med de liberala idéerna,
    men även med riksdagsarbete.

  326. Fri och bunden. Å ena sidan
    får ledaren vara fri som en fågel.

  327. Man får aldrig vingklippa
    en folkpartiledare.

  328. Samtidigt innebär de liberala idéerna en
    rädsla för maktutövning.

  329. Man vill kontrollera makt, ledaren kan
    aldrig frikopplas från partiet.

  330. Varför finns det olika ideal, då?

  331. Det går att relatera till varför jag
    valde att studera de här partierna.

  332. Olikheterna mellan de här partierna kan
    förklara skillnaderna i ideal.

  333. Att det är olika tillkomstsätt,
    skillnader i storlek-

  334. -olika placeringar och ideologier-

  335. -är förklaringar till
    varför idealen blir olika.

  336. Det är olika kravspecifikationer
    som framträder, helt enkelt.

  337. Det här är väldigt intressant att se.

  338. Förändras
    socialdemokratins ledarideal-

  339. -i och med
    att man nu är i opposition?

  340. Ändras föreställningen
    om ledarskapet?

  341. För att förstå politiskt ledarskap måste
    man utgå från motsättningar.

  342. Partipolitiskt ledarskap
    befinner sig i ett korstryck av krav.

  343. Det förklarar
    varför det blir så komplext.

  344. Många saker krävs av en ledare.
    Det symboliserar den här bilden.

  345. Fredrik Reinfeldt
    har mycket att leva upp till.

  346. Han är under ett korstryck av krav från
    väljarna, massmedia, riksdag-

  347. -internationella kontakter
    och partiet.

  348. Det gör att det här idealet
    blir så fyllt av olika saker-

  349. -att det är helt omänskligt.

  350. Lars Leijonborg beskrev
    partiledarjobbet som att åka skidor-

  351. -och hamna i en svart pist
    som man inte riktigt behärskar.

  352. Man försöker ta sig ner. Så upplevde han
    det att vara partiledare.

  353. Det finns en kompispappa
    i socialdemokratin.

  354. Han symboliseras av den faderliga
    figuren med en fotboll-

  355. -för att han är lagledaren som lattjar
    fotboll med sina lagkompisar.

  356. Den ytliga djupingen i Folkpartiet ska
    vara snygg och vinna väljare-

  357. -och samtidigt
    vara väldigt intellektuell.

  358. Partiledaren har den mest krävande
    chefspositionen enligt Jenny.

  359. Här sitter tre f.d. partiledare
    och f.d. statsministrar.

  360. Socialdemokraterna Göran Persson och
    Ingvar Carlsson, och Ola Ullsten-

  361. -som ledde den borgerliga regeringen i
    slutet av 70-talet.

  362. Så här ser de på sina ledarroller.

  363. Eftersom jag kommer från mediesidan vill
    jag fråga er vad den har betytt.

  364. Mediernas utveckling.

  365. Internet måste ju ha blivit
    en explosion för er-

  366. -som ni var ganska oförberedda på.
    - Inte sant, Ingvar Carlsson?

  367. Jag började arbeta
    hos Tage Erlander 1958.

  368. Då var det en handfull journalister som
    bevakade Tage Erlander.

  369. De gjorde det ganska hövligt,
    de ringde upp och ställde frågor.

  370. Den stora förändringen
    skedde under Erlanders tid.

  371. Det kan dateras till De tre O:na.

  372. När de införde sitt sätt
    att intervjua politiker-

  373. -blev det ett brott
    där en modern journalistik startade.

  374. Mycket av det har varit bra
    för svensk demokrati-

  375. -men det är klart
    att man ständigt är bevakad.

  376. Det är ständigt pågående
    presskonferenser.

  377. Ibland tycker man att det inte alltid är
    det viktigaste som kommer fram.

  378. Men visst är det en stor förändring.

  379. Media har tagit över rätt mycket
    av den politiska dagordningen.

  380. En valrörelse... Under mina första
    valrörelser som partiledare-

  381. -var det fortfarande partierna
    som organiserade debatterna-

  382. -och sen kom journalister och tv dit.

  383. I dag organiseras valrörelsen
    av medierna.

  384. Medierna bestämmer
    vad vi ska diskutera-

  385. -vilka partier som ska diskutera,
    deltagare och så vidare.

  386. Det finns en gräns här
    som media själva borde fundera över.

  387. Gränsen mellan granskare och aktör.

  388. Det är farligt om media inte bara blir
    granskare, utan också aktör.

  389. Det här är en fråga där statsvetarna
    kanske borde vara lite mer aktiva.

  390. Det stora som jag ser är inte
    papperstidningar och etermedia-

  391. -utan det är nätet.

  392. Papperstidningarna
    håller hög kvalitet-

  393. -med stränga krav på etik,
    även om det brister där också ibland.

  394. Kopplat till papperstidningarna finns i
    dag forum där man kan skriva fritt.

  395. Det är bara att gå in på nätupplagorna
    och se vad som sägs-

  396. -och vad som påstås
    om enskilda individer.

  397. Det är
    de mest fruktansvärda omdömena.

  398. Det är fascistiska, rasistiska,
    elitistiska...

  399. ...svinaktigheter som staplas
    på varandra om enskilda individer...

  400. ...och som får ett forum inte sällan
    kopplat till anständiga medier.

  401. Det lär fortsätta växa, för det finns
    ingen vilja att reglera det.

  402. Antingen tappar politiken i anseende-

  403. -och folk som kan välja säger:
    "Jag utsätter mig inte för det här."

  404. Eller så blir det så grovt
    att det dränker sig självt.

  405. Man rycker på axlarna åt det
    och säger: "Det är bara skräp."

  406. Det finns väl nåt positivt med nätet?

  407. Absolut.

  408. Det är en av de stora förändringarna som
    har skett-

  409. -som också är djupt demokratiserande.

  410. Men det påstås saker och ting
    om personer som inte går att bemöta-

  411. -och som sitter där för evigt klistrat i
    nån himmel nånstans-

  412. -och som man kan hämta ner och printa
    ut. Det ska inte underskattas.

  413. Vi ska avsluta det här
    med att tala om-

  414. -det som jag har kallat "era
    katastrofer". Det värsta som hände-

  415. -och hur ni hade det, och hur ni
    resonerade under er ansvarstid.

  416. Ola Ullsten,
    vad var värst på din tid?

  417. Katastrofer
    för att man gjorde bort sig?

  418. Du kan ta såna också om du vill.

  419. Det var katastrofen utanför Harrisburg,
    Three Mile Island...

  420. ...som plötsligt...

  421. ...ryckte undan mattan för det
    som var vår regerings uppgift.

  422. Det redde ut sig ändå, och vi fick
    en energipolitik så småningom.

  423. Det var en katastrof där det skedde-

  424. -även om den inte var så allvarlig som
    man trodde från början.

  425. Men det fick djupgående följder
    när det gällde svensk inrikespolitik.

  426. Det gick några dygn innan ni
    hade bestämt vad ni skulle göra.

  427. Ni hade svårt att bestämma er.

  428. Ja, det är inte så lätt att...

  429. Vi samarbetade, och vi löste frågan
    genom att kräva en folkomröstning.

  430. Socialdemokraterna krävde det,
    vi stödde det. Vi hade inget val.

  431. Regeringen
    ska ju utlysa folkomröstning-

  432. -men det var inte nån stor oenighet.

  433. Men visst rubbade det ritningarna, det
    gjorde det.

  434. Ingvar Carlsson?

  435. Den för mig värsta frågan blev
    avregleringen av kapitalmarknaden-

  436. -som beslutades 1985.

  437. Riksbanken försäkrade Finans-
    departementet och regeringen om-

  438. -att det skulle gå ganska smärtfritt,
    det skulle sanera kapitalmarknaden.

  439. Men det blev
    en lånefinansierad konsumtion-

  440. -som nästan slog ut svensk ekonomi.

  441. Att hantera det
    och att få det på rätt väg igen-

  442. -var den enskilt svåraste frågan. Den
    ledde till en regeringskris 1990.

  443. Göran Persson? Du hade bara kriser.

  444. Massor med kriser under drygt tio års
    tid, men några saker tränger sig på.

  445. En som inte är så känd,
    men som jag kan berätta om nu-

  446. -eftersom KU inte lär kalla in mig till
    några samtal-

  447. -var när finanskrisen var som värst
    förra gången.

  448. Vi hade hela tiden en press
    på finansmarknaden-

  449. -och vi fick nåt
    som liknade en "run"-

  450. -där spararna gick till sin sparkassa
    och började ta ut sina pengar.

  451. Det var HSB:s sparkassa i Stockholm.

  452. Jag fick frågan vad regeringen avsåg att
    göra, och jag sa rakt ut:

  453. "Småspararna är trygga, vi ser till att
    de inte riskerar sina pengar."

  454. Det var inte riktigt sant,
    de omfattades inte av den garantin.

  455. Det gjorde
    att vi just då stillade oron-

  456. -och dagen efter var den krisen över,
    och sen blåste det bort.

  457. Det var nära
    att det tippade åt fel håll.

  458. Sen fick vi den förnämliga riksdags-
    debatten, initierad av Carl Bildt-

  459. -kring vad vi tänkte göra
    med den ekonomiska politiken.

  460. Det var ett sånt tillfälle
    som var kritiskt, men inte så känt.

  461. Det andra är mordet på Anna Lindh.

  462. Det är en händelse
    som ingen kan föreställa sig-

  463. -eller ens förbereda sig på.

  464. När det väl inträffar
    rasar allting runt omkring en-

  465. -och ändå ska man stå upp
    och få det vardagliga att fungera.

  466. Det var utomordentligt smärtsamt,
    plågsamt och påfrestande.

  467. Sist Göran Persson om sina mest
    dramatiska stunder som statsminister.

  468. Okej, då har vi fått
    en inblick i hur man leder barn-

  469. -unga och en hel nation.

  470. "UR Samtiden Tema: Ledarskap" avslutas
    med en tungviktare-

  471. -som var
    en sorts världsledare i tio år.

  472. 1997-2007 hade Tony Blair inte bara
    Storbritanniens politik på sitt bord-

  473. -han var också nyckelspelare
    i kriget mot terrorism-

  474. -som inleddes
    efter 11 september-attackerna 2001.

  475. När Tony Blair kom till Stockholm
    för att prata om sina memoarer-

  476. -bjöd han på ett öppet samtal-

  477. -på Grand Hotel i Stockholm.

  478. En ledares förutsättningar är:
    När det går bra ekar hyllningskören.

  479. När det går dåligt
    står man ensam kvar på scenen.

  480. Hur står man pall
    när det blåser hårt?

  481. Som till exempel när man upptäcker att
    man har startat ett krig-

  482. -på felaktiga uppgifter.

  483. Jag vet att ni har fått frågan
    många gånger-

  484. -men jag måste ändå ställa den:

  485. Ni gör inga ursäkter för invasionen i
    boken, men om ni hade vetat i förväg-

  486. -att Irak inte hade massförstörelse-
    vapen, att de hade förstört lagren...

  487. ...hur hade det påverkat
    ert beslut om att gå i krig?

  488. Det svar jag alltid ger
    är först att det är rent hypotetiskt-

  489. -för vi agerade utifrån
    den information vi hade då.

  490. Jag säger till folk att läsa
    Iraq Survey Groups rapport från 2004.

  491. Rapporten gjordes
    utifrån utfrågningar av Saddam...

  492. ...andra ledare inom regimen, och ledare
    för massförstörelseprogrammet.

  493. Frågan är i själva verket...

  494. När Saddam gjorde sig av med lagren-

  495. -hade han då ändrat sig,
    gjorde han en Gaddafi?

  496. Det var så Gaddafi gjorde i Libyen.

  497. Eller var det en taktisk förändring
    för att slippa sanktioner?

  498. Rapporten är mycket tydlig. Folk läser
    alltid bara ena delen av den.

  499. Där står det att de inte
    hade massförstörelsevapen.

  500. Men i andra delen av rapporten förklaras
    det-

  501. -att han behöll forskarna,
    laboratorierna och avsikten.

  502. Min åsikt är därför...

  503. Jag måste förstås ta ansvar
    för den felaktiga informationen-

  504. -men inte all information
    var felaktig.

  505. Om man ser tillbaka på Saddams
    tjugo år vid makten och frågar sig:

  506. Skulle det bli annorlunda
    de följande tjugo? Mitt svar är nej.

  507. Och poängen är väl att
    han gjorde sig av med vapnen-

  508. -men hade fortfarande kunskaperna
    för att kunna skapa nya?

  509. -Och han var villig att använda dem.
    -Han hade redan använt dem.

  510. Och han hade tio års oljepengar.

  511. Han hade precis utsett
    sin son till sin efterträdare.

  512. Vissa säger att han skulle ha försvunnit
    ändå, men det är naivt.

  513. Att få bort honom var svårt, men
    att ha kvar honom hade fått följder.

  514. Så jag kan inte säga
    att jag ångrar beslutet-

  515. -men givetvis beklagar jag
    att det kostade människoliv.

  516. Men det dog en massa människor under
    honom också.

  517. Ni har jobbat nära två väldigt
    olika amerikanska presidenter.

  518. Bill Clinton och George W. Bush.
    De är förstås närvarande i boken.

  519. Rent politiskt sett, vem av dem gjorde
    störst intryck på er?

  520. Folk brukar säga till mig:
    Beskriv George Bush och Bill Clinton.

  521. Jag förstår vad de egentligen menar:

  522. "Vi förstår Clinton,
    men förklara Bush."

  523. Han har stora insikter.
    De är väldigt olika.

  524. Clinton står nära mig politiskt.

  525. Vi var progressiva
    tredje vägen-politiker.

  526. Men jag och Bush hade
    en stark allians efter 11 september.

  527. Han hade rätt i
    att hotet måste bemötas.

  528. I andra frågor
    höll jag inte med honom:

  529. Klimatförändringarna, Mellanöstern...
    och inrikespolitiskt var vi olika.

  530. Men jag tycker inte...

  531. Att karakterisera Bush
    som en dumbom är...

  532. Titta på processen
    för att bli USA:s president.

  533. Man måste nå över en viss tröskel.

  534. -Håller ni kontakten?
    -Ja.

  535. Han har också en bok på gång. Han sa nåt
    väldigt roligt om den häromdagen:

  536. "Jag skriver en bok. De flesta tror att
    jag inte ens kan läsa en bok"-

  537. -"så att skriva en
    är en verklig prestation."

  538. Så... Det är...

  539. Ni förstår...

  540. Han intog en avgörande ståndpunkt efter
    11 september.

  541. En fantastisk, men poänglös fråga
    som jag ibland funderar på-

  542. -är hur det vore om Clinton vore
    president under 11 september.

  543. Jag vet inte,
    men det hade varit tufft.

  544. Vi har fem minuter kvar,
    och jag vill återvända-

  545. -till två mer specifika frågor
    om boken.

  546. Ni skrev "Mitt liv, min resa"
    för hand, utan ordbehandlare.

  547. Var det för att det passade er bäst,
    eller för att få en viss effekt?

  548. Att läsa boken är nästan som att höra er
    tala eller föra ett samtal med er.

  549. Beror det på
    att ni skrev den för hand?

  550. Mina datorkunskaper är såna...

  551. ...att ni i så fall hade fått vänta 30
    år i stället för tre år på boken.

  552. Jag skrev den för hand, och jag ville
    skriva den på ett annorlunda sätt.

  553. I dag väntar sig folk att politiker ska
    vara mer tillgängliga.

  554. De vill veta allt
    om politikernas privatliv.

  555. Jag undrar om Lloyd George, Churchill
    eller Kennedy hade klarat sig i dag.

  556. Det hade varit intressant att se.

  557. Jag ville skriva
    på ett mänskligt sätt.

  558. Så här är det att vara en vanlig män-
    niska under ovanliga omständigheter.

  559. Jag ville inte skriva...

  560. De flesta politikerbiografier
    är ganska lätta att lägga ifrån sig.

  561. De är bra att läsa
    om man har svårt att sova.

  562. Jag ville skriva den
    på ett annat sätt-

  563. -och det kanske hjälpte
    att skriva den för hand.

  564. Ni skriver öppet om den press
    ni levde under som premiärminister.

  565. Den pressen ökade stadigt,
    och blev närapå omänsklig mot slutet.

  566. Ni hade Irak, ni hade Gordon Brown,
    ni hade media...

  567. Ni skriver att ni sökte tillflykt
    i ett glas eller två...eller tre.

  568. Och ni ser tillbaka på det
    och undrar hur ni överlevde.

  569. Hur gjorde ni det?
    Och vilka kvaliteter måste man ha-

  570. -för att överleva en press som skulle ha
    fått vem som helst att förtvivla?

  571. Om vi börjar med drickandet.
    Jag har beskrivit-

  572. -relationen mellan premiärministrar och
    alkohol i boken.

  573. När man kommer i medelåldern
    måste man vara försiktig med spriten.

  574. Så det är en intressant spekulation-

  575. -men mina dryckesbröder kallar en
    gin och tonic och några glas vin...

  576. John Reid, min inrikesminister, som är
    från en hård del av Glasgow, sa:

  577. "Där jag kommer ifrån ger man
    mer än så till kanariefågeln."

  578. Så det är inte...

  579. Men man försöker att... Det enda sättet
    jag har att hantera stressen-

  580. -för det är ju mycket stress, är att
    tänka på vilket privilegium det är.

  581. Min fru sa alltid
    att det är frivilligt.

  582. Om du inte gillar det, gör nåt annat.
    Sitt inte och klaga över tidningarna.

  583. Man måste ha den inställningen,
    och dessutom inse...

  584. En intressant sak
    hände inför valet 2005.

  585. Jag vann valet, men det var tufft.

  586. Mina två äldsta söner kampanjade
    för mig för första gången.

  587. De kampanjade
    i ett område i Middlesbrough.

  588. Min näst äldsta, Nicky, som verkligen
    har humor, knackade på en dörr.

  589. Killen som öppnade visste ju inte
    att det var min son, och gapade om-

  590. -hur han hatade den där Tony Blair,
    tidernas sämste premiärminister.

  591. Nicky såg min andre son, Euan, som
    knackade dörr på andra sidan gatan.

  592. Han sa: "Snacka med killen i nian,
    han är ett stort fan till pappa."

  593. "Han vill gärna prata med dig."

  594. Euan knackar på, och killen
    säger ännu värre saker.

  595. Euan är känsligare för sånt, så han blir
    upprörd och säger till honom:

  596. "Det är min pappa du pratar om!"
    Och killen ber genast om ursäkt.

  597. "Så illa är han inte.
    Kom in på en kopp te!"

  598. Det är så... Folk är inte...

  599. Man är två olika saker
    när man är en offentlig person.

  600. Dels är man ett ting, en vara.

  601. Man är nåt som folk
    sätter sitt hopp till eller hatar.

  602. Sen är man ju människa också.

  603. De flesta... Jag slutade...

  604. Det bästa jag kan säga
    om min tid i politiken-

  605. -är att jag slutade
    lika optimistisk som jag började.

  606. Jag var förstås inte lika populär-

  607. -men jag slutade lika icke-cynisk
    och optimistisk som jag började.

  608. Bättre än så kan det nog inte bli.

  609. Innan vi avslutar har jag
    en uppföljningsfråga:

  610. Fick ni inspiration från nån föregångare
    i att hantera stressen?

  611. Vi har krig, vi har alkohol-

  612. -och ni har goda talaregenskaper.
    Ni vet nog vem jag menar.

  613. Det hade varit intressant att se
    hur han hade klarat av-

  614. -pressen av granskandet
    inom dagens politik.

  615. Men det fanns...

  616. På Downing Street
    gick man varje dag upp för trapporna-

  617. -och i trappan fanns bilder
    på alla tidigare premiärministrar.

  618. Ens egen bild sätts upp
    först när man lämnar ämbetet.

  619. Och när man går upp
    och ser alla sina föregångare-

  620. -inser man en sak, förutom
    att det är ett tämligen litet antal-

  621. -nämligen att alla
    hade sina personliga kriser-

  622. -sin tvekan, sina betänkligheter
    och sina rädslor. Men i slutändan...

  623. Många av dem ses annorlunda nu
    än hur de sågs på sin tid.

  624. Vissa har man knappt hört talas om,
    andra är stora namn.

  625. Min slutsats var att man måste
    ha ett visst lugn i sig själv.

  626. För man vet inte hur historien ska se en
    eller hur man kommer att dömas-

  627. -och "Mitt liv, min resa"...

  628. ...beskriver en politiker som efter fyra
    raka valförluster för partiet-

  629. -ville behaga hela befolkningen-

  630. -men mot slutet insåg
    att det enda man kan göra-

  631. -är att göra det man tror på, och sen
    låta andra människor bedöma det.

  632. Det kan man inte påverka.

  633. Så vad är bra ledarskap?

  634. Ja, en chef kan vara en ledare,
    men behöver inte vara det.

  635. En chef förväntas man följa,
    en ledare vill man följa.

  636. Chefen trycker på, ledaren drar med.

  637. Chefen säger "jag", ledaren "vi".

  638. Bra ledarskap verkar vara tydlighet,
    engagemang och närvaro-

  639. -både om du leder barn och vuxna.

  640. Barnen ska veta precis var de har mig.
    De ska veta att så tycker pappa.

  641. Pappa finns närvarande och berättar
    vem han är och hur han tänker.

  642. De kräver ledarskap.

  643. De kräver otroligt mycket mer tid,
    engagemang och närvaro från ert håll.

  644. Och de kräver en öppenhet
    och en tydlighet i vad ni gör.

  645. Att vara ledare
    kan innebära utsatthet och ensamhet.

  646. Man är ett ting, en vara.

  647. Man är nåt som folk
    sätter sitt hopp till eller hatar.

  648. ...svinaktigheter som staplas
    på varandra om enskilda individer.

  649. Men det kan också vara
    alldeles, alldeles underbart.

  650. Det är ett stort privilegium. Min fru
    sa alltid att det är frivilligt.

  651. Om du inte gillar det, gör nåt annat.
    Sitt inte och klaga över tidningarna.

  652. Textning: Maria Svedell
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Ledarskap

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Englands före detta premiärminister Tony Blair delar med sig av sina tankar kring ledarskap, yttre press och drivkrafter. Hur ser den ideala ledaren ut? Statsvetaren Jenny Madestam har studerat svenska partiledares förmåga att nå massan. Paul van der Vliet, föreläsare i kommunikation, menar att ledarskap kommer genom träning, då det bygger på förmågan att kommunicera med andra.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv
Ämnesord:
Arbetspsykologi, Ledarskap, Psykologi, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi, Tillämpad psykologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden Tema

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Myter om mat

Sanning eller skröna? Möt experterna som bland annat hävdar att bantning kan göra dig fet och att smörgåstårta före konditionslopp kan vara bättre uppladdning än pasta. Vad är myt och vad är beprövad verklighet? Med bland andra extremsportaren Rune Larsson, dietisten Anna Ottosson och riskforskaren Misse Wester. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sexuella övergrepp mot barn

Hur bryter man sin tystnad som utsatt? Hur förhörs barn vid misstankar om övergrepp? Hur arbetar polisen i kampen mot barnpornografi på Internet? Med Daniella Nilervik, Björn Sellström från Rikskriminalens IT-brottssektion, läkaren Åsa Kastbom och poliskommissarie Birgitta Engberg. Arrangör: Föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Skaparlust och kreativitet

Vad är det som gör oss kreativa? Och är kopplingen mellan konstnärskap en myt eller verklighet? Möt forskare och författare som berättar om sin kreativitet och tipsar om hur du utvecklar din egen skaparlust. Med bland andra författaren Jonas Hassen Khemiri, forskaren Örjan de Manzano och författaren bakom succéserien Saltön Viveca Lärn.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Lika eller olika?

Varför fokuseras det mer på olikheter än likheter mellan folkgrupper? Med professor Hans-Ingvar Roth, Peter Sköld, Centrum för Samisk forskning, och religionshistorikern Mattias Gardell.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Personlig utveckling

Lasse Gustavsons ansikte brann upp under ett brandmansuppdrag. Bearbetningen av olyckan gav ökad livsglädje. Christer Olsson berättar om hur du utvecklar din personliga kommunikation. Benamputerade Aimee Mullins lärde sig att omdefiniera vad en kropp kan vara. Den inställningen har gett henne superkrafter och rekord i Paralympics.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Hjärnans mysterier

Forskaren Miia Kivipelto berättar hur du kan leva för att slippa glömska och demens. Och varför köper vi dyr alternativmedicin utan bevis på att den fungerar? Professor Dan Larhammar om mänskliga beteenden. Detta och mer därtill om hjärnans mysterier.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Global Casino

Hur har hälsan i världens länder utvecklats sedan 1950? Hans Rosling spelar Global Casino med Svenska FN-förbundets ambassadörer: Lena Endre, Jason Diakité, Carolina Klüft och Lasse Åberg.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Framtiden på nätet

Tillhör du nätets framtida över- eller underklass? Alexander Bard om ett nytt klassamhälle där kontakter slår pengar. Hur ökar ett land sin BNP mest effektivt? Genom bredband, hävdar IT-entreprenören Jonas Birgersson. Hur ser radio och tv ut om tio år? Sveriges Radios Hanna Stjärne tror sig veta.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Bilden av Afrika

Varför förknippas Afrika oftast med fattigdom, hungerkatastrofer och konflikter när det egentligen handlar om en kontinent med ett 60-tal unika länder - de flesta på frammarsch. Med bland andra afrikanska författare som Kapano Matlwa, Alain Mabanckou och Tolu Ogunlesi samt den brittiske journalisten Richard Dowden som bevakat afrikanska länder i 40 år.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Naturkrafter

Den 12 januari 2010 kollapsade hela samhällen i Haiti på grund av en kraftig jordbävning. Journalisten Michael Winiarski var strax efteråt på plats och berättade om sina upplevelser. Går det att förutspå jordbävningar? Och vilka effekter fick oljekatastrofen i den mexikanska gulfen?

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Tro och tvivel

Hur står det till med religiositeten i Sverige? Med Lotta Bromé, Anders Wejryd, Maria Küchen och Owe Wikström. Och kan religion och vetenskap förenas? Debatt mellan humanister och kristna forskare.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Åldras vackrare

Går det att åldras vackrare? Det går i alla fall att åldras friskare och minimera riskerna för åldersrelaterade sjukdomar. Vad är det som händer i kroppen när vi motionerar och äter rätt? Utanför en liten ö i Japan har åldern ingen betydelse. Där dyker 80-åriga kvinnor efter musslor.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Knarkets makt

Författarna Lasse Wierup och Erik de la Reguera berättar om den nya folkdrogens väg till Sverige. Och hur kunde en heroinkultur födas i Norrköping på bara några år? Forskaren som levt ihop med de unga missbrukarna berättar. Dessutom om missbrukarflyktingar i Köpenhamn. Ett helt program om knarkets makt.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Klokskap

Vad är skillnaden mellan kunskap och klokskap? Experter inom pedagogik ifrågasätter den svenska idén om bildning. Att förstå andra människor kan vara viktigare än att ha läst litteraturklassiker. Trots det rankas praktisk klokhet inte lika högt som teoretiska kunskaper. Hur blir det i framtiden? Med bland andra professorn i pedagogik Bernt Gustavsson, debattören Dilsa Demirbag-Sten och journalisten Helle Klein.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Sverigebygget

Hur byggdes den svenska välfärden upp, hur mår den och vart är den på väg? Vi hör Tapio Salonen, professor i socialt arbete, och så tar vi del av en debatt med Jimmie Åkesson (SD), biskop Eva Brunne och journalisten Maciej Zaremba.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Lappskattelanden och deras innehavare

Gudrun Norstedt berättar om den historiska indelningen av den svenska lappmarken, de så kallade lappskattelanden. Marken tillhörde ursprungligen samer som utnyttjade fiskevatten, renbetesmarker och andra resurser med ensamrätt men betalade skatt för detta. Succesivt övertogs landet av bönder under 1700- och 1800-talen. I skattelängder och andra källor kan man följa landens innehavare från 1600-talet och framåt. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Vad kommer du att bli ihågkommen för?

Vad vill du att framtiden minns av dig när du är borta? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.