Titta

UR Samtiden - Konflikter som pedagogisk utmaning

UR Samtiden - Konflikter som pedagogisk utmaning

Om UR Samtiden - Konflikter som pedagogisk utmaning

Det är en pedagogisk utmaning att hantera ett klassrum fullt av olikheter - i språk, bakgrund, religion och värderingar. Är samförstånd eftersträvansvärt? Eller är det snarare konflikterna som ska forma framtidens lärande? Om pedagogisk forskning arrangerat av Liber förlag och Stockholms stadsbibliotek.

Till första programmet

UR Samtiden - Konflikter som pedagogisk utmaningDela
  1. Jag ska ta upp frågan om vilken
    vår respons till konflikt bör vara-

  2. -från pedagogisk synpunkt,
    eller från utbildningssynpunkt.

  3. Jag tar upp några av bokens teman.

  4. Jag ska fokusera på två huvudidéer.

  5. Den första är
    mänsklighetens ofullkomlighet.

  6. Våra mänskliga brister.

  7. Den andra är mänsklig pluralism.
    Jag ska förklara de här två idéerna-

  8. -och hur de
    kan utgöra en respons-

  9. -till problemen med konflikter
    ur ett utbildningsperspektiv.

  10. Jag ska inte gå in på detaljer här,
    men i boken relaterar jag idéerna-

  11. -till en ny fokus inom utbildning och
    inom många akademiska discipliner-

  12. -nämligen kosmopolitism.

  13. Det syftar vanligtvis på en idé
    om världsmedborgarskap.

  14. Jag gör det eftersom man
    inom till exempel Unesco och EU-

  15. -lägger mycket energi på att bryta
    ner våra nationella gränser-

  16. -och försöka skapa en transnationell
    eller världstillhörighet.

  17. Jag är rädd för
    att den här retoriken-

  18. -om att se vår tillhörighet
    ur ett större perspektiv-

  19. -gör att vi förlorar sikte
    på vår mänskliga ofullkomlighet-

  20. -och mänsklig pluralism.

  21. Det ska jag ta upp i kväll.

  22. Många av de exempel
    som förekommer i boken-

  23. -kommer från ett projekt
    som jag har lett vid Vetenskapsrådet-

  24. -under några år.

  25. Vi har tittat på feministisk analys
    av kosmopolitism-

  26. -huvudsakligen i Europa.

  27. Vi har tittat på det muslimska bruket
    att bära slöja i skolan-

  28. -och hur olika nationer
    tar upp den här frågan.

  29. För mig leder det
    till frågor om de ideal-

  30. -om mänskliga rättigheter, demokrati
    och medborgarskap som jag tar upp.

  31. En av bokens centrala
    frågeställningar är hur vi erkänner-

  32. -de mänskliga brister
    som vi alla har-

  33. -och pluralismen som vi lever i-

  34. -och samtidigt upprätthåller
    mänskliga rättigheter och demokrati.

  35. Det är inte alltid så enkelt
    att få det att passa ihop.

  36. Min första idé är alltså
    att människor är ofullkomliga.

  37. Idén är så enkel och uppenbar
    att man undrar varför en bok behövs.

  38. Det är så uppenbart för oss
    hur ofullkomliga vi är.

  39. Vi lever med våra brister
    i våra dagliga liv.

  40. I det stora ser vi ofullkomligheten-

  41. -när vi beaktar alla dem som förlorar
    sina liv, våldet på gatorna-

  42. -och de olika folkmord
    som sker i världen just nu.

  43. Men det är på grund av våra brister-

  44. -som vi tycks behöva utbildning
    som en civiliserande kraft-

  45. -som ska bota oss
    från vår ofullkomlighet.

  46. Ofta när vi vill bota-

  47. -och göra världen
    till en bättre plats-

  48. -förvandlar vi utbildning
    till något väldigt naivt.

  49. Man vill täcka över konflikter-

  50. -med en idealbild
    av vad mänsklighet är.

  51. Utmaningen är-

  52. -hur man tänker på
    idén om att vi är ofullkomliga-

  53. -och på människors
    förmåga att använda våld-

  54. -och ha en utbildning
    som tar upp frågan-

  55. -utan att förneka
    den här nivån av ofullkomlighet.

  56. Så även om ofullkomlighet
    har utgjort ett primärt skäl-

  57. -till behovet av utbildning
    för att läka de sår-

  58. -som har drabbat individer
    och samhällen-

  59. -har man utgått ifrån
    att ofullkomlighet inte existerar-

  60. -och inte är en del av vår natur.

  61. Man tar ofta för givet
    att mänsklighet-

  62. -är ett botemedel mot våld
    och konflikter-

  63. -som om man kan skilja våld
    från de människor som begår det.

  64. De människor av kött och blod
    som lever i världen.

  65. Mänsklighet har blivit förväxlat
    med mänskligt liv och godhet-

  66. -så att dess betydelse inte längre
    inbegriper ofullkomlighet.

  67. Min utgångspunkt är det sätt på
    vilket den här idén om mänsklighet-

  68. -utmärker den aktuella trenden
    av kosmopolitism inom utbildning.

  69. Jag ska avvika från
    den här huvudidén om ofullkomlighet.

  70. Kosmopolitsim
    är svårt att definiera.

  71. Det går ända tillbaka
    till de romerska stoikerna-

  72. -utvecklades av Augustinus-

  73. -och gjordes till en del av den
    moderna filosofin av Immanuel Kant.

  74. Generellt syftar det
    till att vidga våra gränser-

  75. -och göra det möjligt att tänka på
    att bli världsmedborgare.

  76. På senare tid har det även fått
    en alldeles särskild fokus-

  77. -på universella mänskliga rättigheter
    och vikten av demokrati i världen.

  78. Inom utbildning
    finns en mängd program och kurser-

  79. -om världsmedborgarskap
    på universitet och skolor.

  80. Utbildningar i mänskliga rättigheter
    förekommer över hela världen.

  81. Utbildningar i medborgarskap och
    demokrati antar mer global karaktär.

  82. Jag är förvisso positiv till idén
    om att bygga en bättre framtid-

  83. -som tar avstånd
    från inskränkt nationalism-

  84. -religiös fanatism och fattigdom.

  85. Jag tror att utbildning
    har en plats i det här arbetet.

  86. Men jag tror att en föreställning
    om mänsklighet-

  87. -som åtskild från de specifika sätt
    som mänsklighet levs och upplevs-

  88. -ger en falsk bild av vilka vi är,
    vilka vi tror oss vara-

  89. -och därför
    av vad vi kan hoppas uppnå.

  90. Mitt syfte med
    att utmana denna föreställning-

  91. -är inte att ge någon storslagen
    sanning om den mänskliga naturen-

  92. -utan att titta på det pedagogiska
    tänkandets gränser.

  93. Hur blev det så att vi tänker på
    mänsklighetens fulländning-

  94. -som utgångspunkten
    i vårt utbildningsarbete.

  95. Min huvudfråga är vad som händer
    om vi börjar från en annan punkt.

  96. Den primära fokusen för att diskutera
    mänsklighet som ofullkomlig-

  97. -ligger i att uppmärksamma
    den andra idén som jag tog upp-

  98. -nämligen mänsklig pluralism.

  99. Jag förespråkar en inställning till
    pluralism som går mycket djupare-

  100. -än att bara hävda att man bör
    erkänna kulturell mångfald.

  101. Den ståndpunkten bekräftar
    ofta bara föreställningen-

  102. -om att vi alla
    är "likadana under ytan".

  103. Just precis den här föreställningen
    avslöjar ett behov-

  104. -att ta pluralism
    på ett mycket större allvar.

  105. Pluralism inbegriper tanken
    att alla är olika på specifika sätt.

  106. Det påminner mig om en dikt
    av Fernando Pessoa:

  107. "De talade om folk
    och om mänsklighet"-

  108. -"men jag har aldrig sett folk
    eller mänsklighet."

  109. "Jag har sett diverse människor,
    förvånansvärt olika"-

  110. "Var och en åtskild från andra
    av utrymmen tomma på folk."

  111. För Pessoa är mänskligheten abstrakt.

  112. Den erkänner inte den oreda
    som faktiska personer ger-

  113. -i specifika situationer.

  114. Mänsklig pluralism handlar om mer-

  115. -än samlandet av identiteter
    eller grupper som man tillhör.

  116. Det är specifikt för de relationer,
    kommunikativa kontexter, språk-

  117. -och inre dynamiska faktorer genom
    vilka vi knyter an till världen.

  118. Betraktat så har pluralismen fått mig
    att ställa frågan-

  119. -ur ett specificitetens perspektiv.

  120. I boken är jag inspirerad av den
    politiska filosofen Hannah Arendt-

  121. -etikern Emmanuel Levinas, den
    politiska teoretikern Chantal Mouffe-

  122. -den feministiska filosofen
    Luce Irigaray-

  123. -när jag formulerar dessa frågor,
    som vi kanske kan diskutera sen.

  124. Vilken betydelse har universella
    rättigheter för faktiska personer?

  125. De är inte bara abstrakta
    utan kommer ner på jorden-

  126. -och har något att göra
    med verkliga människors liv.

  127. Hur översätts dessa universella idéer
    i specifika sammanhang?

  128. Universella rättigheter
    kan inte automatiskt appliceras-

  129. -på olika kulturella
    och språkliga sammanhang.

  130. När kom "demokrati" att beskriva
    en form av politisk organisering?

  131. Demokrati är kanske inte en sak
    som vi kan exportera till världen-

  132. -så som vi är vana vid
    att tänka i väst.

  133. Hur speglar medborgarskap kvinnors
    och mäns liv i olika kulturer?

  134. Vad innebär det att vara medborgare
    för kvinnor och män-

  135. -i väldigt olika
    kulturella kontexter.

  136. Med denna fokusering på pluralism
    och det partikulära-

  137. -följer ett erkännande av
    motsättningarna i det sociala livet.

  138. Inslagen av konflikt
    i det sociala livet.

  139. Jag menar, med Chantal Mouffe,
    att eftersom människor formas-

  140. -i relation
    till specifika sammanhang-

  141. -som vi inte delar
    eller upplever på samma sätt-

  142. -leder det till oenighet
    och ibland oförenlighet.

  143. Vi bör alltså inte gömma oss-

  144. -bakom pläderingar för kosmopolitisk
    harmoni eller gemensam mänsklighet-

  145. -utan ta pluralism och de konflikter
    som den medför på allvar-

  146. -som ett led i ett politiskt och
    etiskt engagemang för utbildning.

  147. Det är vad jag förespråkar i boken.

  148. Jag gör framför allt två påståenden.

  149. Det första är
    att den föreställning om mänsklighet-

  150. -som ligger till grund
    för det kosmopolitiska projektet-

  151. -försvårar möjligheten att hantera
    pluralism på ett meningsfullt sätt.

  152. Det är baserat på tanken
    att vi alla är likadana under ytan.

  153. Precis som det
    som Niclas pratade om innan-

  154. -förespråkar jag att vi tar hänsyn
    till skillnader och pluralism-

  155. -och det partikulära i pluralismen
    som en grund för utbildning.

  156. Jag förespråkar alltså
    en helt annan utgångspunkt.

  157. Om vi har något gemensamt-

  158. -så är det de olika sätt på vilka vi
    skiljer oss radikalt från varandra.

  159. Våra väsen är olikartade och
    därför unika. Det har vi gemensamt.

  160. Jag menar att idén om mänsklighet
    måste formuleras om-

  161. -till förmån för en syn på skillnader
    som en förutsättning för rättvisa.

  162. Det ligger i pluralismens natur att
    motsätta sig en syn på mänsklighet-

  163. -som vill passa in alla
    i en och samma föreställning.

  164. Mitt andra påstående hör ihop
    med min tonvikt på pluralism.

  165. Det handlar om
    den vikt som jag lägger vid konflikt-

  166. -motsättningar, oenighet
    och förmågan till våld-

  167. -som ligger latent
    i alla sociala förhållanden.

  168. Jag anser att om vi ska ta rättvisa
    på allvar och göra den meningsfull-

  169. -är det motsättningarna
    i människans situation-

  170. -som kräver vår uppmärksamhet.

  171. Att arbeta mot förbättring för andra
    kan nämligen inte uppnås-

  172. -genom ignorerandet av
    konflikters mänskliga aspekter-

  173. -eller förpassandet av dem
    till en omänsklighetens sfär-

  174. -som är avskild
    från föreställningen om mänsklighet.

  175. Så gör vi ofta
    när vi ser en grotesk våldshandling.

  176. Vi kallar det för omänskligt
    och ignorerar det faktum-

  177. -att det rör sig om mänskligt våld.
    Det är ingen annan sorts våld.

  178. Det finns ett klart mänskligt element
    i våldet.

  179. Denna ovilja
    att erkänna det mänskliga i våldet-

  180. -leder till en idealiserad
    beskrivning av mänsklighet-

  181. -som inte räcker till för att ta itu
    med konflikter och motsättningar.

  182. Som pedagoger
    måste vi motstå antagandet-

  183. -att utbildning
    ska övervinna dessa brister-

  184. -genom att fokusera på
    en idealiserad bild av mänsklighet.

  185. Jag vill bort från idén
    att för att bekämpa konflikt-

  186. -och ta itu med våld-

  187. -behöver vi bara ett idealiserat
    begrepp om mänsklighet-

  188. -som något som kan fulländas.

  189. I stället måste kosmopolitismen
    formuleras om-

  190. -bortom dess retorik om fulländning-

  191. -om andan av mänskliga rättigheter,
    demokrati och jämställdhet-

  192. -ska hållas vid liv.

  193. Utbildningens verkliga uppgift
    är inte att odla en trädgård-

  194. -av mänsklighet som går att fullända-

  195. -utan att lära oss leva hänsynsfullt
    i en ofullkomlig trädgård.

  196. För att återvända till poeten
    Fernando Pessoas observationer:

  197. Vi ser inte mänskligheten,
    bara enskilda människor.

  198. Detta är både hoppet och tragedin-

  199. -hos de villkor som vi måste möta
    som människor. Tack.

  200. Tack, Sharon.

  201. Innan vi tar...

  202. Förlåt, jag fortsatte bara
    på engelska!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

UR Samtiden - Konflikter som pedagogisk utmaning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Fungerar skillnaderna mellan människor som drivkraft inom undervisning och utbildning? Är konflikterna och olikheterna framtidens pedagogiska utmaning och möjlighet? En föreläsning i Stockholms stadsbiblioteks serie om bildning och utbildning i en gränslös värld. Med pedagogerna Sharon Todd och Niclas Månsson.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Konflikter som pedagogisk utmaning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Konflikter som pedagogisk utmaning

UR Samtiden - Konflikter som pedagogisk utmaning

Fungerar skillnaderna mellan människor som drivkraft inom undervisning och utbildning? Är konflikterna och olikheterna framtidens pedagogiska utmaning och möjlighet? En föreläsning i Stockholms stadsbiblioteks serie om bildning och utbildning i en gränslös värld. Med pedagogerna Sharon Todd och Niclas Månsson.

Produktionsår:
2010
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Läxfritt

Med sin bok vänder sig läraren Pernilla Alm till dig som på något vis är involverad i barn och ungdomars skolvardag. "Läxfritt - för en likvärdig skola" vill väcka tankar och ge inspiration till nya vägar. I boken varvas röster från forskare, läxfria lärare och andra experter. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Jag är smartare än läraren

11-åriga Hanna läser flera böcker i veckan. Hon kallar böckerna för "stoppknappar", för att när hon läser är det som att hennes hjärna tar en paus från alla intryck runt omkring henne. Hanna är särbegåvad. Det innebär att hon har en extremt snabb inlärningsförmåga. Hon ligger därför långt före sina jämnåriga kompisar i skolan i de flesta ämnena. Hanna säger att det är både en förbannelse och en gåva att vara särbegåvad. I skolan har det tagit flera år och ett par skolbyten att hitta undervisning på rätt nivå.