Titta

Mänsklighetens sista dagar

Mänsklighetens sista dagar

Om Mänsklighetens sista dagar

Dinosaurier, mammutar och neandertalare tillhör den evolutionära historiebokens kändisar. Efter att de haft sin storhetstid dog de så småningom ut, och de är långtifrån ensamma om det. Mer än 99,9% av alla arter som någonsin levt på jorden finns inte längre. Är människan också i fara? Genom en tio-i-topp-lista får vi veta mer om de katastrofer som forskarna menar skulle kunna utplåna oss.

Till första programmet

Mänsklighetens sista dagar : Attack från mikrovärldenMaterialDela
  1. De är bland planetens
    mest framgångsrika varelser:

  2. Bakterier, parasiter och virus.

  3. Det finns inte ett djur eller en växt
    som inte har egna virusstammar.

  4. Ofta lever värddjuret i fredlig
    samexistens med dem, men inte alltid.

  5. På listan över globala risker
    ligger naturliga pandemier i toppen.

  6. De har dödat oss i stora antal
    och kommer att göra det igen.

  7. På grund av det globala resandet
    kan en pandemi sprida sig snabbt.

  8. Bara för att vi har överlevt tidigare
    pandemier finns ingen garanti-

  9. -för att de inte blir utplånande
    i framtiden.

  10. Året är 1918. Människor runtom i
    världen firar 1:a världskrigets slut-

  11. -som här i San Francisco.

  12. Ett fyra år långt fruktansvärt krig
    är äntligen över. Först i slutskedet-

  13. -dyker den riktiga fienden upp,
    farligare än granater och giftgaser.

  14. Tittar man närmare på bilderna
    märker man att folk bär ansiktsmask.

  15. En influensaepidemi, spanska sjukan,
    sprider sig med vindens hastighet.

  16. Nära hälften av jordens befolkning
    smittas och runt 80 miljoner dör.

  17. På varje kyrkogård i Storbritannien
    hittar man dödsfall från 1918.

  18. Antalet döda i influensapandemin-

  19. -var mycket högre än antalet döda
    i första världskriget.

  20. Varför 1918 års influensa blev
    så förödande är inte helt klarlagt.

  21. Det är på sätt och vis
    det största olösta mysteriet-

  22. -under 1900-talet. Hur kunde
    80 miljoner plötsligt försvinna?

  23. John Oxford
    tror att viruset kan lära oss-

  24. -hur vi ska bemöta
    nästa angrepp från mikrovärlden.

  25. Den här unga mannen dog i Prag 1918
    i spanska sjukan.

  26. Det är en bit av hans lunga.
    Om vi kan identifiera några gener-

  27. -som korrelerar
    med virulensen hos viruset 1918-

  28. -kan vi tillämpa informationen nu.

  29. I dag har vi virusstammar som
    fågelinfluensan och svininfluensan.

  30. De kan verka beskedligare, men Oxford
    höjer ett varningens finger.

  31. Det jag menar är att fågelinfluensan
    ännu inte dödat många människor-

  32. -men den utvecklas och kan fulländas-

  33. -och få förmågan att sprida sig
    från Sydostasien.

  34. Faktum är att på förläggningen
    i Étaples förekom cirka 200 dödsfall.

  35. Inom två år hade viruset spridit sig-

  36. -och lyft som ett flygplan och dödat
    80 miljoner. Det är det som är hotet.

  37. Virus tar sig in i våra celler
    och börjar kopiera sig i stora antal.

  38. Allra värst är RNA-baserade virus.

  39. De saknar kontrollfunktion.
    Det blir fel när de kopierar sig.

  40. De flesta av mutationerna är inte
    livskraftiga, men några sprider sig.

  41. Det är som Darwin.
    De bäst anpassade överlever.

  42. Viruset ser med alla mutationer till-

  43. -att en mutation
    blir kvarterets värsting.

  44. Det bäst anpassade viruset
    blir det som får spridning.

  45. Det blir kusligt när ett RNA-virus
    från ett annat djur smittar oss.

  46. Då kan arternas virusstammar
    blandas och skapa varianter-

  47. -som immunförsvaret inte känner igen.

  48. Hiv-viruset hittade in i människor
    för hundra år sen från apor.

  49. Sars och ebola
    kommer från fladdermöss.

  50. Virus som tar steget från djur
    till människa kallas zoonoser.

  51. Virusjägare hittar hela tiden nya.

  52. Djur hålls ibland som husdjur i byar.

  53. Då kan människor bli bitna.

  54. När man jagar och slaktar
    har man kontakt-

  55. -med blod och kroppsvätskor
    där infektionssjukdomar kan finnas.

  56. En intressant upptäckt vi har gjort
    är hur retrovirus hoppar.

  57. Virus i samma familj som hiv. Vi har
    sett nya retrovirus hos människor.

  58. De nya virusformerna
    kommer till dukat bord.

  59. Vi ser bara toppen av isberget.

  60. Vi har nyligen kommit in i en tid
    då hela mänskligheten har kontakt-

  61. -på en otrolig skala. Hela världen
    hänger ihop som en liten by.

  62. KTH har ett kraftfullt simulerings-
    program för smittspridning.

  63. Man har kalkylerat hur infrastruktur
    och sjukvård skulle klara-

  64. -en pandemi av spanska sjukans klass,
    och det är ingen vacker syn.

  65. Vi har kört ett antal simuleringar
    i vårt verktyg av scenariot-

  66. -och vi ser ett dramatiskt förlopp.

  67. Scenariot är att en person smittad
    i Sydostasien anländer till Arlanda.

  68. Då har vi när planet landar
    fem personer som är smittade.

  69. Sen sprids smittan vidare
    över hela landet ganska så raskt.

  70. Viruset sprids i hem och på arbetet,
    men framförallt där människor samlas.

  71. Att hinna skapa och få ut ett vaccin
    mot den nya influensan är omöjligt.

  72. Det händer stora saker
    efter två månader.

  73. I vecka åtta har vi knappt 100 000
    och i vecka nio 300 000.

  74. Sen stiger det snabbt tills i princip
    hela populationen är berörd-

  75. -antingen smittade eller avlidna.

  76. Det är en skrämmande bild.

  77. Nästan sju miljoner svenskar smittade
    och en halv miljon döda.

  78. Ett nytt sånt virus skulle slå ut
    vår sjukvård, och hur gör man då?

  79. Det blir absurt. Hur många
    kan vi begrava på en vecka?

  80. Om beräkningen görs global
    smittas 70 % av jordens befolkning-

  81. -och en miljard människor dör.

  82. Men finns det risk för virusstammar
    som kan sprida ännu mer förödelse-

  83. -och till och med hota vår existens?

  84. Inget säger
    att vi inte kan drabbas av nåt-

  85. -med ebolas virulens och dödlighet-

  86. -och en influensas smittbarhet-

  87. -och inkubationstiden
    hos hiv och aids.

  88. Följderna av det
    skulle förstås bli hemska.

  89. Ett diaboliskt virus som likt en
    trojansk häst sprider sig obemärkt-

  90. -för att i en framtid
    slå ut oss helt.

  91. Scenariot är högst osannolikt,
    men kan inte helt uteslutas.

  92. Man bör aldrig underskatta ett virus.
    Aldrig nånsin.

  93. Det tycks inte
    finnas nåt principiellt hinder.

  94. Det kanske krävs osannolika
    evolutionära omständigheter-

  95. -men jag tror
    att det som existentiellt hot-

  96. -är minst lika stort
    som de vi har beaktat.

  97. Därför hamnar hotet från
    mikroorganismer på plats nummer sex.

  98. Översättning: Erik Swahn
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Attack från mikrovärlden

Avsnitt 5 av 10

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad skulle krävas för att utplåna oss människor? Vissa forskare menar att människan har gjort sig immun mot utrotning, medan andra anser att det kommande århundradet blir avgörande för vår överlevnad. På sjätte plats i domedagslistan kommer pandemier.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Fysisk ohälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Infektionssjukdomar, Katastrofer, Medicin, Pandemier, Virussjukdomar
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Mänsklighetens sista dagar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänsklighetens sista dagar

Kollapsande stjärnor

Avsnitt 1 av 10

En tio-i-topp-lista över katastroferna som forskarna menar skulle kunna utplåna oss. På tionde plats i domedagslistan kommer gammablixtar och svarta hål från kollapsade superstjärnor.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänsklighetens sista dagar

Rymdens projektiler

Avsnitt 2 av 10

En tio-i-topp-lista över katastroferna som forskarna menar skulle kunna utplåna oss. På nionde plats i domedagslistan kommer asteroider som kolliderar med jorden.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänsklighetens sista dagar

Supervulkanen vaknar

Avsnitt 3 av 10

En tio-i-topp-lista över katastroferna som forskarna menar skulle kunna utplåna oss. På åttonde plats i domedagslistan kommer utbrott från enorma supervulkaner.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänsklighetens sista dagar

Aggressiva utomjordingar

Avsnitt 4 av 10

En tio-i-topp-lista över katastroferna som forskarna menar skulle kunna utplåna oss. På sjunde plats i domedagslistan kommer aggressiva och mer tekniskt utvecklade utomjordingar.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänsklighetens sista dagar

Attack från mikrovärlden

Avsnitt 5 av 10

En tio-i-topp-lista över katastroferna som forskarna menar skulle kunna utplåna oss. På sjätte plats i domedagslistan kommer pandemier.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänsklighetens sista dagar

Farliga fysikexperiment

Avsnitt 6 av 10

En tio-i-topp-lista över katastroferna som forskarna menar skulle kunna utplåna oss. På femte plats i domedagslistan kommer fysikexperiment som skulle kunna starta okontrollerbara kedjereaktioner.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänsklighetens sista dagar

Klimatkollaps

Avsnitt 7 av 10

En tio-i-topp-lista över katastroferna som forskarna menar skulle kunna utplåna oss. På fjärde plats i domedagslistan kommer utsläpp av växthusgaser som får klimatet att kollapsa och polerna att smälta.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänsklighetens sista dagar

Domedagskrig

Avsnitt 8 av 10

En tio-i-topp-lista över katastroferna som forskarna menar skulle kunna utplåna oss. På tredje plats i domedagslistan kommer kärnvapen och atomkrig.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänsklighetens sista dagar

Maskinerna tar över

Avsnitt 9 av 10

En tio-i-topp-lista över katastroferna som forskarna menar skulle kunna utplåna oss. På andra plats i domedagslistan kommer intelligenta nanomaskiner.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMänsklighetens sista dagar

Syntetisk biologi

Avsnitt 10 av 10

En tio-i-topp-lista över katastroferna som forskarna menar skulle kunna utplåna oss. På första plats i domedagslistan kommer biologiska vapen.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Populärvetenskapliga veckan

Proteiner på liv och död

Proteiner är grundstommen i celler och organ. Men ibland händer något med proteinerna, de kan ändra form och inte längre utföra sin uppgift. Sofie Nyström, förste forskningsingenjör i kemi vid Linköpings universitet, berättar om vilka konsekvenser det kan få. Inspelat på Linköpings universitet den 23 oktober 2018. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellsorterat

Höghusbonden

Kjell har bjudit in sig själv till Eva Källander, även kallad höghusbonden. Hon bor i en tvåa i Uppsala och odlar stora delar av den mat hon behöver, antingen i hemmet eller på en liten kolonilott. Kjell får odlingstips och provsmaka. Vi får också höra hur det går till när 45 000 måltider ska tillredas och serveras i Uppsala kommun. Och Ida från Agenda 2030-delegationen berättar om agendans första och andra globala mål: att utrota fattigdom och att utrota hunger.