Titta

UR Samtiden - Så byggdes Sverige

UR Samtiden - Så byggdes Sverige

Om UR Samtiden - Så byggdes Sverige

Hur har den svenska välfärdsstaten vuxit fram? Och vart är den på väg? Dessa frågor ställer Institutet för Framtidsstudier och Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria på KTH i seminariet "Så byggdes Sverige". Det talas om statens roll i detta. Att Sverige till exempel för drygt 50 år sedan hade världens fjärde största flygvapen, vad innebar det för den teknologiska utvecklingen och utbyggnaden av den civila flygindustrin? Moderator är Joakim Palme,

Till första programmet

UR Samtiden - Så byggdes Sverige : Staten, tekniken och framtidenDela

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Staten, tekniken och framtiden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tilltron till långsiktig planering har gått ner kraftigt under 70- och 80-talen. Den innebär i sin tur att staten inte tar lika många initiativ inom forskning och utveckling. Staten har alltså tagit en mer indirekt roll där marknaden förväntas göra jobbet. Det menar Per Lundin, teknik- och vetenskapshistoriker från KTH, Kungliga tekniska högskolan och SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, och Niklas Stenlås från Institutet för Framtidsstudier och Statens maritima muséer. En annan sak som förändrats drastiskt är militärens roll för samhällets utveckling. Företag är inte längre nationella, utan har sitt ägande utspritt i världen. Synen på tekniken har också förändrats. Moderator är Joakim Palme.

Ämnen:
Samhällskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Så byggdes Sverige

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så byggdes Sverige

Välfärdssamhälle och militär hand i hand

Hur har det statliga initiativet sett ut sedan andra världskriget? Vilken roll har staten haft när det gäller teknik och vetenskap? Per Lundin, teknik- och vetenskapshistoriker och Niklas Stenlås från Institutet för Framtidsstudier talar talar bland annat om att vi i slutet av 50-talet hade världens fjärde största flygvapen, vad detta innebar för den teknologiska utvecklingen och utvecklingen av den civila flygindustrin. Arrangör: Institutet för Framtidsstudier.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så byggdes Sverige

Den svenska kärnkraftslinjen

Maja Fjaestad, teknik- och vetenskapshistoriker från KTH, berättar om den svenska kärnkraftens utveckling, från den mest grundläggande forskningen, via de tidigaste praktiska reaktorerna fram till dagens anläggningar. Arrangör: Institutet för Framtidsstudier.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så byggdes Sverige

Staten, tekniken och framtiden

Tilltron till långsiktig planering har gått ner kraftigt under 70- och 80-talen. Den innebär i sin tur att staten inte tar lika många initiativ inom forskning och utveckling. Staten har alltså tagit en mer indirekt roll, där marknaden förväntas göra jobbet. Det menar Per Lundin, teknik- och vetenskapshistoriker och Niklas Stenlås från Institutet för Framtidsstudier och Statens maritima muséer. Arrangör: Institutet för Framtidsstudier.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så byggdes Sverige

Panelsamtal om välfärdens framtid

Panelsamtal om välfärdens framtid med Henrik Berggren, historiker och författare, Ola Larsmo, författare, Annika Nordgren Christensen, tidigare ledamot av Försvarsberedningen (MP) och Alexandra Waluszewski, professor i företagsekonomi, Uppsala universitet. Moderator: Joakim Palme.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Antirasistiskt arbete

Panelsamtal om hur man kan bedriva antirasistiskt arbete och hur man bör förändra samhällsinstitutioner så att de inte reproducerar strukturell diskriminering. Varför är vissa grupper underrepresenterade inom vissa institutioner? Hur kan man få syn på och göra något åt diskriminering och rasism på olika institutioner? Medverkande: Ana Marega, Ungdom mot rasism Malmö; Jallow Momodou, European network against racism; Paula Mulinari, forskare vid Malmö högskola och Mujo Halilovic, Romskt informations- och kunskapscenter Malmö. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Friedman och friheten

Milton Friedman blev på 1970-talet känd som de fria marknadskrafternas apostel. Han var kritisk till Keynes idéer om att det var statens uppgift att gripa in när ekonomin gick in i en konjunkturnedgång. Friedman menade att det enda staten kunde göra var att föra en korrekt penningpolitik, men den skulle helst skötas av experter.