Titta

Jakten på det demokratiska klassrummet

Jakten på det demokratiska klassrummet

Om Jakten på det demokratiska klassrummet

I den nya läroplanen står att: "Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet." Men hur skall detta genomföras i praktiken? Finns det verkligen demokratiska klassrum, och hur kan elever få större inflytande utan att det slutar i kaos? Vi ger oss ut i världen på jakt efter konkreta exempel och besöker klassrum i Sverige, Danmark, USA och på Nya Zeeland. Vi tittar på hur olika skolor och lärare har organiserat sina klassrum med fokus på elevens kunskapande och medinflytande. Serien lyfter fram lärarens strategier i klassrummet och hur dessa bidrar till att skapa ett demokratiskt klassrum där reell kunskapsutveckling äger rum.

Till första programmet

Jakten på det demokratiska klassrummet : ExperimentgymnasietDela
  1. Undervisningen ska bedrivas
    i demokratiska arbetsformer-

  2. -och förbereda eleverna
    för att aktivt delta i samhällslivet.

  3. Så står det i läroplanen. Men hur
    ska det genomföras i praktiken?

  4. Finns det demokratiska klassrum?

  5. Hur kan eleverna få inflytande
    utan att det slutar i kaos?

  6. Vi åker till Göteborg
    och tar oss tillbaka i tiden.

  7. Året är 1969.

  8. I gamla Odinsskolan i Göteborg
    har ett experiment startat.

  9. Ett experiment utan dess like i
    Skolsverige varken förr eller senare.

  10. Skolan vill ge eleverna
    närmast total frihet-

  11. -och större inflytande än någonsin.

  12. Man kanske inte lär sig ämnesområdena
    men man lär sig att ta ställning-

  13. -vilket man aldrig gör i skolan.

  14. Faran är att det kommer ut
    kritiska barn.

  15. -Är det en fara?
    -De smälter inte in som man bör.

  16. Det är inte trevligt att ha oss med.
    Vi får en helt annan kritisk syn.

  17. Skolan heter Experimentgymnasiet.

  18. I 8 år ändrar den förutsättningarna
    för hur en skola kan se ut.

  19. Vad hände med eleverna
    och vad kan den historien-

  20. -lära oss om skolan
    och elevinflytande idag?

  21. God morgon. Välkomna.

  22. Under hösten har vi läst om
    jämställdhet, demokrati.

  23. I Experimentgymnasiet
    bestämde vi allting.

  24. Istället för rektor
    hade vi ett allmänt möte.

  25. Alla som jobbade på skolan, lärare,
    elever, vaktmästare, måltidspersonal-

  26. -gick på mötet.

  27. En dag föreslog någon att vi skulle
    lägga ner undervisningen i tre dagar.

  28. Vi skulle bryta upp asfalten utanför
    och göra en trädgård.

  29. Vi röstade och förslaget vann.

  30. Alla kom med hackor och spadar
    och gjorde en trädgård i tre dagar-

  31. -istället för att plugga.

  32. Bo Ranman är högstadielärare i SO
    på Rävlandaskolan.

  33. För drygt 40 år sedan gick han själv
    i nian och drömde om en ny skola.

  34. Det var en rebellisk tid.

  35. Det var ett visst mått av uppror
    redan på högstadiet.

  36. Jag var aktiv i elevrådet.

  37. Bo får kontakt med likasinnade
    inom elevorganisationen i Göteborg.

  38. Det är några vältaliga
    och stridbara elever-

  39. -som kräver ett försöksgymnasium-

  40. -där eleverna får större makt
    över undervisningen.

  41. Det fanns en optimism
    och ett oändligt självförtroende.

  42. Det var inte fråga om "om", utan
    "när" vi skulle förändra världen.

  43. Det självförtroendet
    gjorde ju att man gasade på.

  44. Tidsandan möjliggjorde
    det självförtroendet.

  45. Förslaget får stöd
    av den borgerliga majoriteten.

  46. Framför allt från Folkpartiet,
    som är störst.

  47. De ser idén som ett projekt
    i sann liberal anda.

  48. Eleverna får vara med och besluta
    om fastigheten, möbler och så vidare.

  49. Riskerar inte det att ta tid
    från skolarbetet?

  50. Det tror jag inte.

  51. De skapar sin egen miljö
    och kommer därför att finna-

  52. -en sådan trivsel att det
    positivt påverkar skolarbetet.

  53. Tidsandan för oss som var i den
    åldern och var emot Vietnamkriget-

  54. -den var en sorts radikalitet.

  55. Men hos de 40-åriga liberalerna
    fanns en annan sorts radikalism.

  56. Det var den sortens frihetsidéer
    som gjorde det möjligt-

  57. -för 40-åringarna och 18-åringarna
    att hitta samma idé.

  58. Experimentgymnasiet ska få drivas
    som ett försök i fem år.

  59. Undervisningen ska följa huvuddragen
    i läroplanen-

  60. -men i övrigt får skolan fria händer
    att lägga upp verksamheten.

  61. I augusti 1969
    startar Experimentgymnasiet-

  62. -som i folkmun får namnet EG.

  63. Elever från hela Göteborgsområdet
    har sökt plats.

  64. Bo Ranman är en av de 180
    som kom in.

  65. -Är det sig likt?
    -Ja, själva byggnaden.

  66. Lite kallt idag med detta väder.

  67. Minnet är selektivt. Jag minns
    att solen alltid sken på den trappan.

  68. Gitarrspel på trappan,
    och solen skiner.

  69. Här var den centrala samlingsplatsen.

  70. Mycket gitarrspel
    och mycket läxläsning.

  71. Röka, fika och bara koppla av.

  72. Så här låter det och ser ut
    i Sveriges ovanligaste skola.

  73. Det här är Experimentgymnasiet,
    en väldigt annorlunda skola.

  74. Man ser att eleverna
    får måla på väggarna-

  75. -komma och gå som de vill och
    koka kaffe eller te på lektionerna.

  76. -Bestämmer alla lika mycket?
    -Ja.

  77. Bestämmer lärarna och rektorn
    lika mycket som eleverna?

  78. Det är ingen skillnad.
    Alla är människor.

  79. Det här är den målade korridoren,
    som blev en ikon för skolan.

  80. Tittar man noga på väggarna
    ser man graffitin som ligger under.

  81. Här ser man att det
    står "Hugo Blanco".

  82. Korridoren blev en ikon så småningom.

  83. Det betydde mycket ända från början
    att man kunde få göra sådant.

  84. Det var en symbol
    för att vi hade tagit över-

  85. -och gjorde vad vi ville.

  86. Det här var en dramasal på den tiden.

  87. Det var även lokalen
    där alla stormöten hölls.

  88. Folk satt runt väggarna
    och de driftiga höll sina anföranden.

  89. Sedan skedde omröstningarna.

  90. Från början är mycket lite bestämt
    om verksamheten.

  91. Tanken är att besluten ska tas av
    eleverna och personalen gemensamt.

  92. Alla har en röst, även försöksledaren
    man har istället för rektor.

  93. Mannen i glasögon i mitten.

  94. Hallå!

  95. Kan vi få förslag på ordförande?

  96. -Ska vi välja Marie som ordförande?
    -Ja.

  97. I början var det en klick
    som kunde prata som pratade för sig.

  98. Men nu känner alla varandra
    så nu vågar de prata mer.

  99. Nu pratar de flesta.

  100. Det är väl det närmaste man
    kan komma skoldemokrati.

  101. Själva uppläggningen av studierna-

  102. -får man komma överens om
    med lärare och kamrater.

  103. -Får man välja de böcker man läser?
    -Ja.

  104. -Hur fritt då?
    -Man behöver inte ha böcker alls.

  105. Man kan läsa pocketböcker
    eller skolböcker.

  106. -Vad är det sköna med skolan?
    -Man lägger upp sina egna studier.

  107. Jag känner en gemenskap man inte
    känner på andra skolor.

  108. Skolan har inga vanliga klasser
    eller scheman.

  109. Betygen slopas,
    förutom de obligatoriska slutbetygen.

  110. Många klassrum försvinner för att ge
    plats för nya sätt att studera.

  111. Det här rummet, som nu är andaktsrum-

  112. -var studierum
    för en av studiegrupperna-

  113. -som hette
    Hästhuvudnebulosan i Orion.

  114. Det var Anna, Agneta, Pia och jag.
    Vi huserade här.

  115. Ovanför toaletten var ett sovloft.

  116. Som engelskastudier läste jag
    ett tiotal av Kerouacs romaner.

  117. Jag läste dem och njöt av det-

  118. -och skrev en essä om honom som jag
    redovisade för engelskläraren.

  119. Sådana engelskastudier
    skapade större motivation-

  120. -än om jag hade fått harva
    på något annat sätt med det.

  121. Man pendlade mellan att jobba ihop
    med kamrater och göra redovisningar-

  122. -och sedan få handledning av läraren-

  123. -växlat med vanliga,
    traditionella lektioner.

  124. Vi gjorde ju mycket praktiskt arbete
    på skolan.

  125. Vi gjorde en trädgård,
    målade gymnastiksalen-

  126. -gjorde en taverna, byggde möbler.

  127. Jag kommer ihåg mer av de praktiska
    sakerna än många lektioner.

  128. Måste jag läsa hela boken?
    Jag gör ett arbete om ålderdomshem-

  129. -och det skulle ta så lång tid att
    läsa den som en vanlig bok.

  130. Många tar möjligheten att fördjupa
    sig, läsa bara ett ämne en period-

  131. -eller jobba med ämnesöverskridande
    teman i flera terminer.

  132. -Vilket ämne håller ni på med?
    -Svenska, social- och samhällskunskap

  133. -Vad har ni gjort?
    -Vi har gjort en film i Frankrike.

  134. Den handlar om zigenarproblemen.
    Deras levnadsförhållanden.

  135. Hur de lever
    och i vilken miljö de bor.

  136. När man kan studera ett område
    utifrån alla olika ämnesperspektiv-

  137. -ger det större förståelse om orsak
    och verkan-

  138. -än om man får allt
    som varsin liten tårtbit.

  139. Då får man också större makt
    över kunskapen.

  140. Det är fullständigt vansinnigt...

  141. Eleverna är med
    och anställer lärarna.

  142. Många delar elevernas önskan
    om en mer demokratisk undervisning.

  143. Adjunkt Ulf Lundberg.
    Hur är det att vara lärare här?

  144. Det är faktiskt väldigt roligt.

  145. Det är första gången det är roligt
    att vara lärare hela tiden.

  146. Det är för att jag slipper att ha
    rollen som lärare.

  147. Här är jag en av alla som bestämmer.

  148. Vi har fått fram en skolform-

  149. -som tränar eleverna i självständigt
    arbete, att planera på egen hand-

  150. -och bedriva studier
    utan så mycket lärarhjälp.

  151. Det tror vi är viktigt
    för deras framtida utbildning.

  152. Försöksledaren Carl-Gustav Sundén
    intervjuas ofta.

  153. Han får både förklara och försvara
    hur skolan fungerar.

  154. De mer radikala kanske såg
    med misstänksamhet på C-G.

  155. Att han var maktens symbol-

  156. -trots att han skulle vara en
    i besättningen.

  157. Han var nog stolt över verksamheten.

  158. Samtidigt fick han nog
    försvara saker-

  159. -där vi hade gått lite väl långt-

  160. -som han kanske innerst inne
    skulle skaka på huvudet åt.

  161. -Hej. Det var ett tag sedan.
    -Ja. Trevligt att se dig.

  162. För mig var det en fantastisk chans
    att få bygga upp en helt ny skola.

  163. Ingen annan sökte tjänsten.

  164. Ingen annan vågade.

  165. Varför var det en fantastisk chans?

  166. Jag tyckte om att experimentera.

  167. Jag var också missnöjd
    med den skola vi hade.

  168. Jag kände igen mig i de där drömmarna
    eleverna hade-

  169. -på mötena.

  170. Vi hade en vision utifrån tidsandan
    om vad vi ville åstadkomma.

  171. Vad var din vision med gymnasiet?

  172. Jag ville bara få vara med
    i ett sammanhang-

  173. -där man har eleven som en resurs-

  174. -och inte ett föremål
    som skulle åtgärdas.

  175. Jag var så inställd på att den här
    skolan skulle skapas-

  176. -av dem som fanns på plats.

  177. -Var skolan rolig tidigare också?
    -Absolut inte.

  178. Det var monotont och man satt och sov
    sex timmar på dagen.

  179. Nu sover man inte i skolan,
    man sover hemma.

  180. Jag visste ju att man kunde prata
    med elever-

  181. -och vara på samma nivå som dem-

  182. -och skapa något tillsammans.

  183. Dessutom hade jag stor tilltro-

  184. -till människans förmåga som inte har
    med åldern att göra-

  185. -utan att vi kan skapa
    fantastiska saker-

  186. -om vi får
    de rätta utgångspunkterna.

  187. Den människosynen förstärktes
    på EG-tiden.

  188. Det finns också de som ser chansen
    att snabbt avancera i studierna-

  189. -utan att engagera sig
    i skoldemokratin.

  190. Vissa ägnar för mycket tid åt möten
    eller klarar inte av friheten.

  191. För dem som vill röka, fika
    och gå i demonstrationer-

  192. -finns inga hinder.

  193. Det krävs tid att anpassa sig
    till situationen-

  194. -för man måste ta ansvar själv
    över sina egna studier.

  195. -Det är en ganska svår skola.
    -Ja.

  196. Ska man gå in riktigt för studierna
    är det svårt-

  197. -att gå in för demokratin helt ut.

  198. Mötena kan bli rätt långa,
    de kan ta tre, fyra timmar.

  199. Men man får försöka kombinera det.

  200. Alla hade inte den självdisciplin
    som behövdes.

  201. Många satt kvar på tavernan istället
    för att plugga.

  202. Flera gick ut utan betyg alls.

  203. Flera klarade sig bra.
    De var säkert kreativa på andra sätt-

  204. -och blev företagare.

  205. Det krävdes självdisciplin att ta sig
    från gitarrspelandet-

  206. -och sätta sig att plugga.

  207. Men det var inte bara självdisciplin,
    utan även gemenskapen man kände-

  208. -av att plugga med sina kamrater
    under ansvar.

  209. Gemenskapen att plugga ihop
    var minst lika stark-

  210. -som att sitta kvar i kafeterian.

  211. Är skolan mer än ett ställe
    där man lär sig saker?

  212. Den är en stor del av ens liv.

  213. Man lever där, äter där och umgås.
    Den har blivit ett andra hem.

  214. Nej, det var inte så länge sedan.

  215. Från det strukturerade högstadiet
    med visst överseende-

  216. -så var det otroligt förvirrande
    och ostrukturerat.

  217. Det var motsägelsefulla krav-

  218. -att det skulle det vara
    en pedagogisk utveckling-

  219. -kombinerat med
    ett demokratiskt experiment.

  220. Skulle jag sitta på allmänna möten
    eller odla mina studier?

  221. Man satt på de allmänna mötena
    och det hände inte så mycket.

  222. Jag satt på möten hela första året.

  223. Det var det som förväntades av en
    från en viss grupp.

  224. Och plötsligt hade det gått ett år
    och jag hade-

  225. -inte studerat i enlighet med de krav
    jag ställde på mig själv.

  226. Jag tyckte ju att det
    var fantastiskt.

  227. Från det oerhört konservativa-

  228. -till en skola där man verkligen fick
    skapa något annat.

  229. Det var ju sådana kontraster,
    och så roligt.

  230. Många gick ju ut utan betyg.

  231. Vissa gick ut utan ett enda betyg.

  232. Många av dem har lyckats jäkligt bra.

  233. Många gick in i politiken
    eller i andra sammanhang-

  234. -där man använde sig av kunskaperna
    från Experimentgymnasiet.

  235. Man hade lärt sig demokrati
    efter alla möten.

  236. Det kritiska tänkandet hade man nytta
    av i akademiska studier.

  237. "Vad betyder solidaritet?"
    Definitivt, det kritiska tänkandet.

  238. Och att ta makten över sitt eget liv.

  239. De första kaosartade åren
    var inte av ondo.

  240. Strukturera upp sin tillvaro,
    ta makten över sitt liv.

  241. -Göra en plan och inte låta andra...
    -...tala om vad man skulle göra.

  242. Har ni fått ut det ni hade hoppats på
    av den här skolan?

  243. Vissa misslyckas
    med den fria undervisningen-

  244. -men skolan visar upp goda resultat.

  245. Första elevkullen går ut med ett
    betygssnitt som är över medel.

  246. Har ni lärt er lika mycket
    pluggkunskaper som andra?

  247. Vi har lärt oss mer eftersom vi
    i just läsämnena-

  248. -går till källskrifterna
    och låter bli läroböckerna.

  249. Den litteraturen som man
    bygger läroböcker på.

  250. 1974 har EG funnits i fem år.

  251. Politikerna säger sig vara nöjda
    med skolan-

  252. -men att det var dags
    att avsluta experimentet.

  253. Experimentet som vi har haft där
    i fem år-

  254. -anser vi vara slutfört nu.

  255. Vi kommer inte längre med det.

  256. Vi vill att de erfarenheter vi
    har fått nu bör-

  257. -komma ut i allmänna enheter.

  258. En unik skolmiljö går förlorad.

  259. -Varför lägger de ner?
    -De har väl tröttnat på oss.

  260. -Detta ska föras ut på andra skolor.
    -Det hoppas vi.

  261. Risken är att bara vissa delar
    kommer ut.

  262. Dessutom är det svårt föra ut
    ett nerlagt experiment.

  263. Varför väljer skolstyrelsen
    att lägga ner projektet?

  264. Jag tror att man vill ha en skola man
    kan styra själv.

  265. Det har man inte kunnat med EG
    eftersom idén har kommit underifrån.

  266. -Är det här en bra skola för livet.
    -Ja.

  267. Det händer saker med människor här.
    Det är människor det rör sig om.

  268. Trots starka protester stängs
    experimentgymnasiet 1975.

  269. Elever och lärare flyttas
    till Lundby gymnasium-

  270. -där också försöksledaren C-G Sundén
    får arbete som rektor.

  271. När EG avvecklades och eleverna och
    lärare gick sista året på Lundby-

  272. -trodde jag att de skulle införa
    det bästa från EG.

  273. Men det blev tvärt om, för EG
    blev ett hot för många lärare.

  274. Man blev rädd för förändringar-

  275. -och att man skulle förlora
    sin position.

  276. Lärare måste kasta sina stenciler
    och lektionsutkast.

  277. Tänk att propagera för en sådan metod
    inför ett kollegium.

  278. Det är dödfött.

  279. Jag fick med mig en förvissning om
    att ingenting är omöjligt.

  280. Det är naturligtvis inte sant-

  281. -men vi kände som att vi kunde göra
    vad som helst.

  282. Vi gjorde trots allt ganska mycket.
    Vi drev skolan, vi pluggade-

  283. -vi byggde en trädgård, vi umgicks,
    vi skapade musik.

  284. Jag kände att det går att lyckas
    med allt bara man samarbetar.

  285. Du vill inte jobba
    med klimatförändringar?

  286. Nej. Jag vill göra något om kläder
    men jag vet inte hur jag ska göra.

  287. Jag ville bli lärare-

  288. -och bestämde mig för att pröva först
    genom att jobba som vikarie.

  289. Jag insåg att jag passade för det
    och det skulle funka men-

  290. -orsaken var att jag ville kunna
    påverka framtiden.

  291. En önskan att kunna betyda skillnaden
    för någon.

  292. Ni skulle ta tre länder från
    Latinamerika, Afrika eller Asien-

  293. -och söka orsakerna till att de är
    fattiga, men vi behöver inte göra så.

  294. Ni kan fundera över varför så många
    är fattiga i världens rikaste land.

  295. Då har du sprängt gränsen för
    min uppgift och gjort den svårare.

  296. Demokratiskt lärande vill jag
    definiera som-

  297. -en demokratisk relation mellan
    läraren och eleven i klassrummet.

  298. På Experimentgymnasiet kunde man lära
    sig en annan struktur.

  299. Maktrelationerna i klassrummet
    måste förändras.

  300. Många lärare är livrädda för det.

  301. Jag kommer fortfarande ihåg det.
    Hälsa henne det.

  302. Textning: Maya Danielsson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Experimentgymnasiet

Avsnitt 2 av 9

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ingen rektor, inga terminsbetyg, ingen närvaroplikt. Experimentgymnasiet i Göteborg var under 1970-talet skolan där eleverna hade makten, kraven var få och friheten stor. "Jag fick med mig en förvissning om att ingenting är omöjligt", säger den före detta eleven Bo Ranman. Tillsammans med lärarna lade eleverna upp sina studier och läste antingen individuellt eller i mindre studiegrupper. Direktdemokrati tillämpades och besluten togs på ett allmänt möte. Skolan hade öppet hela dagen så eleverna kunde komma och gå som de ville. För vissa elever blev de nya undervisningsformerna en befrielse som ökade motivationen medan andra hade svårt att ta det stora ansvar som följde av friheten. Skolan fick en enorm uppmärksamhet i skoldebatten och följdes nära av media under de åtta år den existerade.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Pedagogiska riktningar, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Demokrati och beslutsfattande
Ämnesord:
Alternativ pedagogik, Elevdemokrati, Gymnasieskolan, Pedagogik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Jakten på det demokratiska klassrummet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Bucklands Beach Intermediate School

Avsnitt 1 av 9

I utbildningsmodellen "Learning to learn" utgår man från att varje elev själv skapar sin kunskap och sätter egna mål för sitt lärande. På så sätt ska ett eget ansvarstagande och en ökad självkänsla utvecklas. Vi följer läraren Grace Sharrem och hennes klass under några vårveckor på Bucklands Beach Intermediate School på Nya Zeeland.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Experimentgymnasiet

Avsnitt 2 av 9

Ingen rektor, inga terminsbetyg, ingen närvaroplikt. Experimentgymnasiet i Göteborg var under 1970-talet skolan där eleverna hade makten, kraven var få och friheten stor. Skolan fick en enorm uppmärksamhet i skoldebatten och följdes nära av media under de åtta år den existerade.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Freinetskolan Mimer

Avsnitt 3 av 9

Som nytillträdd rektor på Freinetskolan Mimer i Norrtälje införde Ann S Pihlgren så kallade sokratiska samtal på schemat. I de filosoferande samtalen får eleverna kritiskt granska olika åsikter, utveckla egna uppfattningar och göra sina stämmor hörda.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Manhattan New School

Avsnitt 4 av 9

Vi besöker den kommunala skolan Manhattan New School på Upper East Side i New York och följer under en vecka läraren Paula Rogovin när hon undervisar förstaklassare. Paula går långt utanför de grunder som läroplanen föreskriver. I hennes klassrum lär sig barnen att ställa frågor, tänka kritiskt och finna svaren genom olika källor.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Det frie gymnasium

Avsnitt 5 av 9

Hur påverkar det unga människor att få medinflytande och verkligt ansvar? Det frie gymnasium i Köpenhamn drivs helt i demokratisk anda och alla har en röst på skolans veckomöte. Ansvar är ett av ledorden på skolan. Frågan är om skolans goda studieresultat beror på demokratiarbetet?

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

University of Colorado

Avsnitt 7 av 9

Finns det demokratiska klassrum? Carl Wieman arbetar med att förbättra undervisningen i naturvetenskap i USA. På University of Colorado visar forskare att aktivt lärande, kombinerat med nya pedagogiska verktyg ger bättre resultat. Genom webbaserade interaktiva verktyg kan studenterna simulera labb på sina datorer. Carl Wieman säger, en stor del av naturvetenskapen som lärs ut i klassrummen låter studenterna sitta med hjärnorna avstängda, medan läraren sköter tänkandet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Reggio Emilia

Avsnitt 8 av 9

Vi följer en grupp norska och danska förskolepedagoger till staden Reggio Emilia. Pedagogiken med samma namn utvecklades efter andra världskriget och vill fostra barnen till demokratiska och kritiskt tänkande medborgare. Konstnärer, s.k. ateljeristas leder konstprojekt där barnen tolkar och gestaltar sin omvärld.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Roskilde Universitet

Avsnitt 9 av 9

Sedan 1972 har Roskilde universitet använt en demokratisk undervisningsmetod. Eleverna är vana vid grupparbeten och häftiga diskussioner med sina lärare. Vi studerar den danska modellen genom de utländska studenternas ögon och får möta flera som är kritiska. De reagerar på samma sätt som danskarna gjorde när metoden infördes på 70-talet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Hela skolans angelägenhet

Professor Nihad Bunar, som är knuten till barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet, har länge forskat kring nyanländas skolgång. Enligt honom är nyckeln till en fungerande skolgång och integration att nyanlända börjar ses som en angelägenhet för hela skolan och att rektorer slutar bolla över ansvaret för dem till andra. När det äntligen finns nya riktlinjer och råd, färskt kartläggningsmaterial och tydliga policypaket så är det också dags att också börja ta tag i situationen, menar Nihad Bunar.

Fråga oss