Titta

Jakten på det demokratiska klassrummet

Jakten på det demokratiska klassrummet

Om Jakten på det demokratiska klassrummet

I den nya läroplanen står att: "Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet." Men hur skall detta genomföras i praktiken? Finns det verkligen demokratiska klassrum, och hur kan elever få större inflytande utan att det slutar i kaos? Vi ger oss ut i världen på jakt efter konkreta exempel och besöker klassrum i Sverige, Danmark, USA och på Nya Zeeland. Vi tittar på hur olika skolor och lärare har organiserat sina klassrum med fokus på elevens kunskapande och medinflytande. Serien lyfter fram lärarens strategier i klassrummet och hur dessa bidrar till att skapa ett demokratiskt klassrum där reell kunskapsutveckling äger rum.

Till första programmet

Jakten på det demokratiska klassrummet : Freinetskolan MimerDela
  1. Undervisning ska bedrivas
    i demokratisk arbetsform-

  2. -och förbereda eleverna
    för att aktivt delta i samhällslivet.

  3. Så står det i läroplanen. Men
    hur ska det genomföras i praktiken?

  4. Finns det demokratiska klassrum?
    Hur ska elever få inflytande-

  5. -utan att det slutar i kaos?

  6. På Freinetskolan i Norrtälje
    har man utvecklat en arbetsmodell-

  7. -som kallas "sokratiska samtal".

  8. Det långsiktiga syftet är demokrati.

  9. Att skapa ett samhälle där det finns
    medborgare som kritiskt kan granska-

  10. -som kan lyssna på andra och
    samarbeta för att få fram bra idéer.

  11. Och som kan göra sin stämma hörd.

  12. Mimer är en liten skola
    med knappt 200 elever mellan 6-16 år.

  13. Varannan vecka
    deltar de i sokratiska samtal-

  14. -från förskolan ända upp till nian.

  15. I Sverige har man funderat på
    att göra godis dyrare genom en skatt.

  16. -Vad tycker ni om det?
    -Dåligt!

  17. Jag tycker att det är bra,
    för då äter man nyttigare.

  18. -Ska staten bestämma vad jag äter?
    -Nej.

  19. Det är ett fritt land.
    Kommunen kan inte säga:

  20. -"Du äter grönsaker med spaghetti."
    -Men om de sätter skatt, då?

  21. -Indirekt styr de ju då vad jag äter.
    -De påverkar, men bestämmer inte.

  22. Det är väl okej. De bestämmer inte
    vilken maträtt man ska äta.

  23. Det är bara att de påverkar det lite.

  24. Om de höjer skatten kanske man äter
    mindre godis och mer av nåt nyttigt.

  25. Man får verkligen säga
    vad man tycker.

  26. Det finns inget rätt eller fel.

  27. Det finns inget rätt och fel.
    Man har ett gruppmål och försöker-

  28. -att inte räcka upp handen
    och ta över de andras talan.

  29. Man måste ju få äta vad man vill.

  30. De ska inte behöva lägga sig i allt.

  31. Då kommer man till diskussionen
    om vad som är godis.

  32. -Var går gränsen för det?
    -Nu pratar vi ju om godis.

  33. Det här skulle ju handla
    om kost och hälsa.

  34. Det man håller på med i klassrummet
    i vanliga fall är att lära sig-

  35. -det som är önskvärt, eller
    det som just nu anses vara rätt.

  36. Men i det sokratiska samtalet
    tillåts vi granska det här-

  37. -utifrån de verktyg vi har i dag.

  38. Det är ett nödvändigt sätt att göra
    det för att integrera kunskapen.

  39. Om jag inte kan granska
    det som jag har lärt mig är rätt-

  40. -kan jag egentligen inte i grunden
    ta ställning till om jag tror på det.

  41. Det blir fernissa.

  42. I dag ska vi ha ett sokratiskt samtal
    i matematik om väskan.

  43. Därför ligger väskan på bordet.

  44. Vad skulle du packa i väskan
    och vad skulle den då väga?

  45. -Vem vill börja?
    -Jag skulle...

  46. Jag hade tänkt
    att jag skulle vara en dag i skogen-

  47. -och campa lite.

  48. -En sovsäck och några kilo mat.
    -En sovsäck och mat? Okej.

  49. Kanske ett mättande mål
    om jag blir extra hungrig.

  50. Och ett fulladdat Nintendo!
    Om jag blir uttråkad...

  51. -Vad tror du att väskan skulle väga?
    -Kanske 2,5 kilo.

  52. Jag skrev några kilo mat.
    Jag tänkte-

  53. -att den skulle väga ett kilo.
    Man vet aldrig.

  54. Sovsäcken
    kanske väger ett halvt kilo.

  55. Den är lättare, men det här
    är en ganska stor sovsäck.

  56. Nintendo väger inte så värst mycket.
    Då blir det ju ett och ett halvt.

  57. Det ger en känsla av att-

  58. -matematik inte är sidor i en bok.
    Jag är lite allergisk mot det.

  59. Det är nåt som finns runtomkring oss.
    Vi tänker inte på det som matematik.

  60. När man packar...
    Vi använder ofta matematik.

  61. Det är viktigt att de får en känsla
    av matematiken i vardagen.

  62. Hur den ser ut, vad den är
    och att det är nåt vi jämt tänker på.

  63. Jag tänkte gå till skolan.

  64. -Jag har med mig mobil och nycklar.
    -Mobil och nycklar.

  65. -Hur mycket tänker du att det väger?
    -Ett och ett halvt hekto.

  66. Ett och ett halvt?
    Hur mycket är ett hekto?

  67. Finns det nån vikt
    man kan jämföra ett hekto med?

  68. Den här pennan.
    Den kanske väger några hekton.

  69. -"Nej", säger Daniel. Vad tänker du?
    -En penna väger väl 3-4 gram.

  70. Okej. Hur mycket är ett hekto?
    Vi har bara pratat om kilo hittills.

  71. -Nu kommer hekto in. - Alice?
    -Ett mjölkpaket.

  72. Ett mjölkpaket hade du tänkt säga.

  73. Ett kilo är 1 000 gram.
    Typ, ett mjölkpaket då.

  74. Precis. Om man delar ett mjölkpaket
    i tio delar så får man ett hekto.

  75. -Det är 100 gram.
    -Precis.

  76. -Finns det nåt som väger 100 gram?
    -Min godispåse hemma.

  77. -En Marabou på 100 gram.
    -Har alla känt på en sån?

  78. Det bästa är att man tänker
    i ett annat perspektiv-

  79. -när de andra också pratar.

  80. Det blir inte bara en själv
    som tänker. Man kan ändra sin åsikt.

  81. Nu avslutar vi samtalet
    och släpper in observatörerna.

  82. -Hur tyckte ni att det gick?
    -Väldigt bra...

  83. ...bortsett från att några räckte upp
    handen fast vi inte skulle göra det.

  84. -Funkade det ändå bättre än vanligt?
    -Ja.

  85. Är det nånting som vi kan utveckla
    till nästa gång?

  86. Läraren ska inte behöva säga namnen
    på de som ska fortsätta.

  87. Att man försöker falla in? Ja.

  88. Det var när Ann Pihlgren
    tog över som rektor 2001-

  89. -som de sokratiska samtalen
    hamnade på schemat.

  90. Samtalen fortsätter, fastän Ann har
    slutat för att skriva en avhandling.

  91. Hon arbetar nu på lärarutbildningen
    i Stockholm.

  92. Det började med att jag gick en kurs
    som doktorand i pedagogisk filosofi.

  93. Där läste vi filosofisk litteratur
    om pedagogik.

  94. Vi diskuterade det
    i sokratiska samtal-

  95. -den här metoden som man använde
    i början på 1900-talet.

  96. Jag blev vansinnigt fascinerad.
    Det var en riktig aha-upplevelse.

  97. En självupplevd...

  98. "Det här måste vara värdefullt".
    Jag tog med mig det till klassrummet.

  99. Många av er tänker nu att
    man ska ställa frågor till varandra.

  100. Följdfrågor, kanske.
    Inte "vad tänker du"?

  101. "Du sa så där, vill du berätta"...
    Varför-frågor.

  102. Den inledande frågan
    som alla ska svara på är:

  103. "Vad fastnar du för i bilden?
    Varför?"

  104. Jag fastnade för vänster...
    Foten där nere.

  105. -Varför?
    -Den ser konstig ut, vänsterfoten.

  106. Jag tror att det är en docka.
    Den är väldigt stor.

  107. Jag fastnade för dockans ansikte
    med de feta kinderna.

  108. Hade du velat säga "bebis"
    innan du hörde ordet "docka"?

  109. Jag hade ingen tanke på det,
    men kanske.

  110. Du köper det lite grand.

  111. Vi har fyra stycken
    jätteviktiga samtalsregler.

  112. Man ska vara beredd att ompröva sin
    åsikt. Man kanske tycker samma sak-

  113. -men man ska kunna ompröva det.
    Man ska lyssna.

  114. Man ska tänka tillsammans.
    Och det finns inget rätt eller fel.

  115. Många möjliga svar finns.
    De kan vara olika väl underbyggda.

  116. Jag tycker att det är hemskt
    att tatuera, eller måla, ett barn.

  117. Olika människor har olika gränser.
    Enligt dem är det kanske ok.

  118. Sen får de det bra. Det är olika.

  119. Fisktatueringen
    hör ihop med hans sjömanskostym.

  120. Jag tänker mig att han är sjöman.

  121. Därför vill han att hans son också
    ska bli det och föra arvet vidare.

  122. Innan visste jag inte hur jag
    skulle argumentera för min åsikt.

  123. Det blev "alltså...".
    Man tappade bort sig.

  124. Nu känner jag mig rätt säker på det.

  125. Är det skillnad på att ha drömmar
    för sina barn... Är det okej?

  126. Det beror på. Om de säger till den
    hela tiden och håller på-

  127. -jämfört med
    att bli tatuerad bara en gång...

  128. Då tycker jag nog att det är värre
    att man blir påverkad psykiskt-

  129. -att man får kravet på sig
    att alltid göra nåt.

  130. Det här är ju mer fysiskt.

  131. Jag tänkte på det här
    med hur de har fått dit tatueringen.

  132. Som barn kan man inte sitta still
    om det gör ont.

  133. Att få se sitt barn sitta där
    och skrika och gråta...

  134. Man får tänka på barnet.
    Hur blir det när den växer upp?

  135. Vill den det här? Den kanske vill bli
    det, men ändå inte ha en tatuering.

  136. Efter det har vi
    ett efter-seminarium. Det är viktigt.

  137. Vi går igenom gruppmålet.

  138. Det vi bestämde allihop,
    jobbade alla mot det?

  139. Då är det tydligt
    att man kliver ur samtalet.

  140. De får utvärdera sina personliga mål.

  141. Det har gått...så där.

  142. -Vad var gruppmålet?
    -Det var att ställa följdfrågor.

  143. Några ställde följdfrågor ibland,
    men vissa inte alls.

  144. -Man kunde göra det bättre.
    -Ja.

  145. -Har du saker kvar att säga?
    -Nej.

  146. -Du hade velat prata mer?
    -Prata och lyssna.

  147. -Hur gick det?
    -Inte bra. Jag kom aldrig in.

  148. Det var svårt att komma in.

  149. -Några pratade hela tiden.
    -Man måste trycka på.

  150. Alla lärare snubblar i början.

  151. De är vana vid att de i klassrummet
    har ett särskilt budskap.

  152. Det är inte så konstigt: De har det.
    De har ett uppdrag-

  153. -att lära ut något speciellt.

  154. Då är de ute efter att eleverna lär
    sig just det och ingenting annat-

  155. -eller i varje fall inte fel sak.

  156. I det sokratiska samtalet ställs det
    på ända. Där handlar det inte om-

  157. -att barnen ska förstå nåt särskilt.
    Det handlar om att de ska tänka mer.

  158. Det läraren måste lära sig att göra
    är att förhålla sig neutral-

  159. -till de frågeställningar
    som tas upp.

  160. "Vad säger barnen?
    Hur kan man tänka kring det här?"

  161. "Finns det luckor i resonemanget?"
    Och så ställa frågor.

  162. Att ställa frågor i stället för
    att tala om hur det borde vara.

  163. Då kör vi!

  164. -0,18 fick han.
    -Säg till om ni behöver hjälp.

  165. Frågor?

  166. Barn föds inte till demokrater.
    Det är nånting ganska svårt.

  167. Det är en avancerad sak
    man måste lära sig.

  168. Det är en träningsfråga.
    Samtalen är en bra träningsarena-

  169. -men man kan inte tro
    att de kan det från början.

  170. Mötet öppnas. Föregående protokoll:

  171. "Vi pratade om täppan
    och vilka regler som gäller."

  172. "Det har fungerat bra med ansvaren.
    Det är pratigt i klassrummet."

  173. "Det blir pratigt
    när läraren går ut."

  174. Det är både elever och lärare som
    bestämmer. Läraren håller ordning.

  175. På klassråden bestämmer vi hur vi
    vill ha det. Vi får bestämma bra.

  176. -Någon kommentar?
    -De är bättre nu när läraren går ut.

  177. -De ägnar sig mer åt arbete.
    -Bra.

  178. Hur har ansvaret fungerat? - Erica?

  179. Ganska bra, förutom att man
    kollar ansvaren när man hämtar dem.

  180. Om man inte vill ha det,
    tar man upp ett nytt i stället.

  181. -Gör du så, eller de andra?
    -De andra.

  182. Det är lite samma sak som att
    det blir pratigt när läraren går ut.

  183. Måste läraren vara polis?
    Har man inte ett eget ansvar-

  184. -för vår gemensamma miljö?
    Blir det inte gjort annars?

  185. -Miriam?
    -Städa är inte allas hobby.

  186. Om man inte vill göra det
    är det enklare att strunta i det.

  187. -Man behöver en polis.
    -Typ.

  188. Prova.

  189. Vi har två eller tre sokratiska
    samtal per termin i personalgruppen.

  190. Det är rektor, kanslister, ekonomi-
    ansvariga, de som lagar vår mat-

  191. -det är vaktis-Lasse
    och alla som finns på skolan.

  192. Vi tittar på honom mer uppmärksamt.
    Jag tycker att det blir en vändpunkt.

  193. Det är som att han genom misstaget
    han gjorde på tavlan på rad nio...

  194. Vi tittar på honom mer uppmärksamt.
    Det han gjorde gör att allt vänder.

  195. Jag har tagit tretton till sexton.

  196. "The schoolmaster's wife
    has gone away, we don't know where."

  197. "We don't know why she has gone.
    What we know is that she is gone."

  198. Det är det
    som jag tror påverkar honom.

  199. Hela dikten visar på en känsla
    av förvirring och osäkerhet-

  200. -hos honom och hos eleverna.

  201. Håller ni med om det?
    Är eleverna osäkra och förvirrade?

  202. Jag kan inte finna bevis för att
    det finns några elever med i texten.

  203. Han kan stå ensam i klassrummet.

  204. Det kan ju också vara kolleger.
    "Vi" är inte specificerat som elever.

  205. "Vi" är en grupp människor.

  206. Säger man att man tittar i tysthet
    på "magistern" om man är kollegor?

  207. Om det är en äldre kollega
    som har en högre position som lärare.

  208. Kanske.

  209. Det känns sorgligt.

  210. Det kändes
    som att det är hans avsked...

  211. Han lämnar in.

  212. Biljetten som finns tidigare...

  213. ...är hans avskedsbiljett.
    Han dör. Han lämnar livet.

  214. Jag kan tänka mig att han är på väg,
    att han ska åka till mostern.

  215. Jag var också inne på
    att han gick mot döden.

  216. Vi stod och tittade på,
    alltså klassen som han lämnade.

  217. Det är en ny tanke.

  218. Det är ju såna som vi ska få!

  219. -Lena, hur gammal är mostern?
    -Han kanske inte alls är pensionär.

  220. Han gjorde ett misstag i sin värld.

  221. De har skrivit det två gånger.
    Ett misstag. Ett.

  222. Han skulle gå därifrån.
    Han stod och tittade ut.

  223. "Snart ska jag gå ut dit.
    Jag är inte kvar här längre."

  224. -Vad är det för biljett han får?
    -Till himlen.

  225. -Får man en biljett dit?
    -Ja.

  226. Jag måste beställa en.

  227. Man måste inte komma fram till
    ett svar på den inledande frågan.

  228. Det är själva processen som är målet.

  229. Att det andra säger
    ger mig nya tankar, och vice versa.

  230. Eller så blir jag ännu mer säker
    på min tanke.

  231. Jag tänker på det här
    med att bli äldre i sitt yrke.

  232. -Hur...
    -Vem ska vi fråga?

  233. Hur tar vi hand om...
    Hur tar vi hand om våra åldrande?

  234. Långa samtal hemma på kvällarna...

  235. Jag tänker på det. "Hur länge
    orkar jag jobba med musik?"

  236. "Kommer jag att orka hela tiden?"

  237. Det tänker jag på att du tänker på.
    Nämen, jag undrar.

  238. Det är intressant för mig att veta.

  239. Jag har ingen erfarenhet
    av lärare som går i pension.

  240. Det blir intressant
    att se hur det funkar. Hur man orkar.

  241. -Vad tänker du, då?
    -Det är först nu som jag gör det.

  242. Samtalets idé är att barnen,
    eller gruppen-

  243. -ska lära sig att genom att
    tillsammans analysera ett problem-

  244. -kan var och en internalisera
    det här sättet att arbeta-

  245. -så att de för ett samtal med sig
    själva när de ställs inför problem.

  246. Om de ställs inför ett dilemma ska
    de kunna spela upp det här samtalet.

  247. De ska hålla samtalet med sig själv.
    Det är den pedagogiska idén.

  248. Det ska lyftas in-

  249. -och bli ett sätt
    att tänka kring problem.

  250. Att de tar med sig det
    ut i andra situationer.

  251. Hur gör man om man inte har
    ett rakt föremål som ett bord?

  252. Hur gör jag om
    jag vill mäta omkretsen av ett huvud?

  253. -Samuel?
    -Ta ett snöre och dra runt.

  254. Ni ska kunna uppskatta olika längder.
    Vad är "uppskatta"?

  255. När man gissar hur långt det är,
    en hypotes.

  256. I NO säger vi hypotes,
    i matte säger vi uppskatta.

  257. Annars säger vi gissa.

  258. Kan du andas?
    Säg till om du inte kan andas.

  259. Jag gör ett lufthål.

  260. -Vad har ni gissat att foten väger?
    -20 gram.

  261. Vad har du gissat, Ellen?
    Du tog två gram.

  262. Det är så här mycket.

  263. Min gissning?

  264. Jag hade satt upp kunskapsmål
    utifrån kursplanen.

  265. Sen har de varit med och bestämt hur
    vi ska jobba med längd och volym.

  266. Bland annat ville de använda kroppen
    till att mäta och väga.

  267. Här.

  268. Hur mycket är det där? 200 gram?
    Det är det som Erik har i handen.

  269. -Kändes det mer rimligt än de här?
    -Ja.

  270. -Jag fattade inte vad det var.
    -Det ska vi lära oss nu.

  271. Det är så här ni ska jobba.

  272. Jag har lärt mig att lyssna bättre
    och höra vad andra säger-

  273. -och föra fram vad jag vill säga,
    även om andra säger olika.

  274. Att lyssna på sig själv, liksom.

  275. Har du gjort det?

  276. Det krävs ett visst engagemang
    att jobba här. Som smittar.

  277. Vägen är kortare i vår skola.
    Vägen mellan beslut och handling.

  278. Man lyssnar på förslag.
    Jag känner mig viktig i skolan-

  279. -liksom alla barn ska göra.

  280. -Hej.
    -Hej.

  281. -Hej.
    -Hej.

  282. "Kan du tänka dig
    att ha skoluniform?" Varsågoda.

  283. Jag skulle kunna tänka mig
    att ha skoluniform.

  284. Det finns elever som blir retade
    för att de inte har märkeskläder.

  285. Det är därför.

  286. Vad händer om man vill sticka ut
    med sin klädstil?

  287. Man vill klä sig speciellt.

  288. Man kanske känner sig lite instängd,
    det tror jag att man kan göra.

  289. Man får inte uttrycka sig...
    Man känner sig inte bekväm.

  290. Jag skulle inte vilja ha skoluniform
    för att det är fult.

  291. Det är tråkigt
    om alla ser likadana ut.

  292. Man vill ha egna kläder.

  293. Jag ryser om andra bestämmer vad
    jag ska ha på mig. Aldrig i livet!

  294. Men när jag har sett filmer
    om amerikanska skolor-

  295. -så har de schysta skoluniformer.
    Beige chinos och tenniströja.

  296. Ingen ska bestämma vad jag ska ha på
    mig. Det är därför jag är emot det.

  297. Om det är nåt annat,
    som en begravning...

  298. Då vet... Det är en helt annan sak.

  299. Då måste man ju ha...
    Men till skolan...

  300. Är det skillnad på begravning och...
    Det finns vissa situationer...

  301. ...då föräldrar med större erfarenhet
    får bestämma.

  302. Kan ni tänka er att kamma till er
    för att få det där jobbet?

  303. -Nej.
    -Ja.

  304. Det är ett drömjobb. Hockeyproffs!

  305. -Ja, om jag blir proffs i Kanada.
    -Gör du vad som helst, då?

  306. Inte vad som helst,
    inte plastikoperation.

  307. Men jag skulle bära kavaj.
    Det är sån disciplin i Kanada.

  308. Respekt är det viktigaste.
    Respekt i en positiv mening-

  309. -såtillvida
    att allas röst är värd något.

  310. Det måste starta i skolan. Då kommer
    vi i nån slags utopisk framtid-

  311. -uppnå nånting som man kan säga
    är mer genuint demokratiskt.

  312. Då talar vi inte om parlamentarism-

  313. -utan om allas upplevelse
    av att kunna vara med och säga-

  314. -vad man tycker
    och känna att man kan påverka.

  315. Textning: Johannes Hansson
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Freinetskolan Mimer

Avsnitt 3 av 9

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Som nytillträdd rektor på Freinetskolan Mimer i Norrtälje införde Ann S Pihlgren sokratiska samtal på schemat. Samtalen är filosoferande samtal som genomförs varannan vecka, från förskoleklass ända upp till nian, med målet är att utveckla tänkandet hos deltagarna. Det finns fyra samtalsregler: man måste vara beredd att ompröva sin åsikt, man ska lyssna på andra, man ska tänka tillsammans som grupp och man ska vara noga med att det inte finns något rätt eller fel. Samtalen pågår i en timme, hålls i skolans samtliga ämnen och låter både elever och personal att utveckla sina uppfattningar och göra sina stämmor hörda.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Pedagogiska riktningar
Ämnesord:
Freinetpedagogik, Pedagogik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Jakten på det demokratiska klassrummet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Bucklands Beach Intermediate School

Avsnitt 1 av 9

I utbildningsmodellen "Learning to learn" utgår man från att varje elev själv skapar sin kunskap och sätter egna mål för sitt lärande. På så sätt ska ett eget ansvarstagande och en ökad självkänsla utvecklas. Vi följer läraren Grace Sharrem och hennes klass under några vårveckor på Bucklands Beach Intermediate School på Nya Zeeland.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Experimentgymnasiet

Avsnitt 2 av 9

Ingen rektor, inga terminsbetyg, ingen närvaroplikt. Experimentgymnasiet i Göteborg var under 1970-talet skolan där eleverna hade makten, kraven var få och friheten stor. Skolan fick en enorm uppmärksamhet i skoldebatten och följdes nära av media under de åtta år den existerade.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Freinetskolan Mimer

Avsnitt 3 av 9

Som nytillträdd rektor på Freinetskolan Mimer i Norrtälje införde Ann S Pihlgren så kallade sokratiska samtal på schemat. I de filosoferande samtalen får eleverna kritiskt granska olika åsikter, utveckla egna uppfattningar och göra sina stämmor hörda.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Manhattan New School

Avsnitt 4 av 9

Vi besöker den kommunala skolan Manhattan New School på Upper East Side i New York och följer under en vecka läraren Paula Rogovin när hon undervisar förstaklassare. Paula går långt utanför de grunder som läroplanen föreskriver. I hennes klassrum lär sig barnen att ställa frågor, tänka kritiskt och finna svaren genom olika källor.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Det frie gymnasium

Avsnitt 5 av 9

Hur påverkar det unga människor att få medinflytande och verkligt ansvar? Det frie gymnasium i Köpenhamn drivs helt i demokratisk anda och alla har en röst på skolans veckomöte. Ansvar är ett av ledorden på skolan. Frågan är om skolans goda studieresultat beror på demokratiarbetet?

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

University of Colorado

Avsnitt 7 av 9

Finns det demokratiska klassrum? Carl Wieman arbetar med att förbättra undervisningen i naturvetenskap i USA. På University of Colorado visar forskare att aktivt lärande, kombinerat med nya pedagogiska verktyg ger bättre resultat. Genom webbaserade interaktiva verktyg kan studenterna simulera labb på sina datorer. Carl Wieman säger, en stor del av naturvetenskapen som lärs ut i klassrummen låter studenterna sitta med hjärnorna avstängda, medan läraren sköter tänkandet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Reggio Emilia

Avsnitt 8 av 9

Vi följer en grupp norska och danska förskolepedagoger till staden Reggio Emilia. Pedagogiken med samma namn utvecklades efter andra världskriget och vill fostra barnen till demokratiska och kritiskt tänkande medborgare. Konstnärer, s.k. ateljeristas leder konstprojekt där barnen tolkar och gestaltar sin omvärld.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJakten på det demokratiska klassrummet

Roskilde Universitet

Avsnitt 9 av 9

Sedan 1972 har Roskilde universitet använt en demokratisk undervisningsmetod. Eleverna är vana vid grupparbeten och häftiga diskussioner med sina lärare. Vi studerar den danska modellen genom de utländska studenternas ögon och får möta flera som är kritiska. De reagerar på samma sätt som danskarna gjorde när metoden infördes på 70-talet.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Mottagandet

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Deaf power i skolan

De kallar sig dövaktivister och de rycker ut när dövas och hörselskadades rättigheter är hotade. 23-åriga Rebecca Jonsson och några andra aktivister kedjade vid ett tillfälle fast sig i trappen till dövskolan Östervångsskolan i Lund. De protesterade mot att ingen döv kandidat gått vidare i rekryteringen av en ny rektor till skolan. En annan tendens som väcker protester bland unga döva är att dövskolor slås ihop med skolor för hörande. Vi möter dövaktivisterna som vänder sig mot vad de kallar hörselnormen i samhället och som vill att dövskolan ska vara en fristad där döva och hörselskadade får vara sig själva. Hela programmets innehåll finns som text i programmanuset.