Titta

UR Samtiden - Hjärnans vindlingar

UR Samtiden - Hjärnans vindlingar

Om UR Samtiden - Hjärnans vindlingar

Forskare belyser hur hjärnans olika funktioner påverkar oss. Språk, kreativitet och tanke är några av de teman som berörs. Vi får ta del av allt från kognitiv neurovetenskap och mindflow till talutveckling, huliganslagsmål och ondska. Hur uppkom det mänskliga medvetandet? Hur påverkas vi av kreativa processer? Hur uppstår ondska? Kan alla bli våldsamma? Vem har i så fall ansvaret? Och hur blir vi riktigt bra på någonting? Kan man minnas nästan hur mycket som helst? Moderatorer: Patrik Hadenius och Joanna Rose. Inspelat i november 2011. Arrangör: Tidskriften Forskning och framsteg.

Till första programmet

UR Samtiden - Hjärnans vindlingar : Om ondska och ansvarDela
  1. Jag tycker om klassisk musik,
    men jag klarar inte pianomusik.

  2. Det har en mycket märklig förklaring.
    Det är för enkelt att spela piano.

  3. Det jävligaste instrumentet
    är klassisk gitarr.

  4. Det betyder att könsfördelningen
    bland elitgitarrister är 1 på 25.

  5. En kvinna på tjugofem män.
    Bara män klarar detta.

  6. Av dessa män kan vi säga att hälften
    är psykopater och resten autister.

  7. Segovia har jag träffat. Jag var
    inbjuden att bli undervisad av honom-

  8. -på 50-talet. Han var ju psykopat,
    helt klart. Det vet jag nu.

  9. Okej, du kan sätta på den där.

  10. Det är undertecknad
    som spelar i vardagsrummet.

  11. Jag har spelat offentligt ett antal
    gånger. En gång kom jag av mig.

  12. Det gav ett 40-årigt speluppehåll.

  13. Sen började jag med ambitionen
    att spela Vivaldis D-dur-konsert-

  14. -för gitarr, fioler och generalbas.
    Det har jag gjort ett antal gånger.

  15. Nu har jag så mycket artros i handen,
    så jag kan inte göra det längre.

  16. Varför pianot? Vi gitarrister håller
    oss till korstonarterna i huvudsak-

  17. -med utflykter till en B-tonart.
    D-moll ligger bra för en gitarr.

  18. Sen rullas det bort till kanske
    Fiss-dur eller E-dur i tonarter.

  19. Jag upptäckte mitt absoluta gehör...

  20. Man stämmer gitarren med en stämpipa.

  21. Jag upptäckte snart:
    "Vad ska jag ha den till?"

  22. Det gick bra att stämma ändå.

  23. Så småningom
    utvecklade jag synestesier-

  24. -så att E-dur är blått,
    A-dur är vinrött-

  25. -C-dur är brunt,
    G-dur låter som ett piano-

  26. -och F-dur prasslar.

  27. Synestesierna går hit och dit,
    kan man säga, i hjärnan.

  28. Det är både upplevelser av ljud och
    upplevelser av närmast taktil art.

  29. Det sorgliga är att allting
    som spelas på piano låter som G-dur.

  30. Jag uppfattar ett piano som
    ett slaginstrument, som en trumma.

  31. Det har inga toner. Därför tycker jag
    bara om Bartok när det gäller piano.

  32. Han hanterar pianot
    som ett slaginstrument.

  33. De här "spratten"
    kan hjärnan ställa till med.

  34. Jag har sysslat med rättspsykiatri...
    Först 1966 på Långholmenkliniken.

  35. Då som psykolog.
    Jag är kvadrupelutbildad.

  36. Maskiningenjör och psykolog med
    studier i matematik och filosofi.

  37. Sen läste jag medicin,
    och jag har en musikutbildning.

  38. Rättpsykiatri
    är filosofiska laboratorier.

  39. Jag ska tala om att jag är svartvit.

  40. Ja är ja, nej är nej
    och inget finns däremellan.

  41. Jag visar aldrig
    färgade powerpoint-bilder.

  42. Jag varnar för den bok ni kommer att
    få: Damasios bok "Descartes misstag".

  43. Det är en usel bok.
    Den är skriven av en pompös-

  44. -tvärsäker, uppblåst
    och historielös person-

  45. -på det amerikanska sätt
    som vi européer tycker illa om.

  46. Cartesius har ju rätt, för helvete.

  47. Vi har en inre värld.
    Den är omedelbart given.

  48. Alla här som inte har en inre värld,
    var god sträck upp en hand.

  49. Alla har en inre värld,
    och en inre dialog.

  50. Ni kan känna igen er i spegeln
    och säga "Det är jag".

  51. Så... Det är det stora problemet.
    Kant sa att vi inte kan komma ur det.

  52. Vi får dra slutsatser sekundärt
    om att det finns en verklighet.

  53. En del säger att det inte finns nån
    verklighet. Den är bara konstruerad.

  54. Vi har en inre värld, och det finns
    förmodligen en yttre objektiv värld.

  55. Min icke-favoritfilosof Heidegger
    gick in i nazistpartiet 1928.

  56. Han sa "Facts kick" - fakta sparkas.

  57. Man kan inte konstruera världen
    hur som helst, då slår den tillbaka.

  58. Som filosof får man göra som Hume.

  59. Han hamnade i positionen att det inte
    finns nån kausalitet eller nånting.

  60. Sen köpte han frukostfrallor.

  61. Jag ska fokusera på
    ondska och ansvar. Vi är på väg ut-

  62. -mot humanism och filosofi.

  63. Aristoteles är den store mannen här.
    Han var bipolär, förmodligen.

  64. Mycket talar för att han hade en
    psykisk störning, som många begåvade.

  65. Han skapade den västerländska
    rättstraditionen genom att definiera-

  66. -Actus reus,
    som innehåller ett antal moment.

  67. Gärningsmannen
    ska ha utfört en handling.

  68. Denna handling klassificeras
    som ett brott i en skriven lagtext.

  69. Är inte det uppfyllt finns ingen
    gärningsman. Men han kräver mer.

  70. Det här rör inte kvinnliga perioder.

  71. "Mens" betyder 'den inre världen'.
    "Rea" betyder 'verklig'.

  72. Det verkliga tillståndet
    i gärningsögonblicket.

  73. Uppsåt att tillfredsställa
    egna behov.

  74. Han var medveten om handlingens
    innebörd och konsekvenser.

  75. Han var medveten om
    att handlingen var orätt.

  76. Han kunde ha handlat på annat sätt -
    fri vilja.

  77. Vill alla som har fri vilja
    sträcka upp handen nu.

  78. Om nån inte sträcker upp handen
    ska jag förbereda vårdintyget.

  79. Om bägge är på plats har vi nån
    som vi ska straffa, annars icke.

  80. Då har man ett ansvar. "Criminal
    responsibility" - tillräknelig.

  81. Är man otillräknelig rådde man inte
    för det. Det förstår en fyraåring.

  82. Det kan Hugo Lagercrantz intyga.
    "Jag rådde inte för det."

  83. Rår man inte för det
    ska man inte straffas.

  84. Man ska inte heller
    betala tillbaka med eget lidande.

  85. Den stora frågan är:
    Kan man vara otillräknelig och ond?

  86. Det är mer än 2 000 års diskussioner.
    Då kan man inte göra som Damasio.

  87. Kan djur begå brott?

  88. Ja, det kunde de förr.
    Före Aristoteles straffades djur.

  89. Kan naturen förbryta sig?
    Ja, om man är tillräckligt uppblåst.

  90. Perserkonungen Xerxes
    lät 800 år före Kristus-

  91. -i samband med översvämningar-

  92. -skicka ut ryttare som piskade havet
    som straff för översvämningarna.

  93. Det förefaller bisarrt för oss.
    Aristoteles ställde det till rätta.

  94. Enligt Aristoteles vet inte barn vad
    de gör. De saknar moralisk kompetens.

  95. De är otillräkneliga och ska
    inte straffas. Det har vi kvar.

  96. Djur har ingen moralisk kompetens.
    De följer sin natur.

  97. Konrad Lorenz är en nobelpristagare
    som jag hade nöjet att prata med.

  98. Det var en synnerligen begåvad
    och filosofiskt orienterad man.

  99. Han skrev "Das sogenannte Böse" -
    'det så kallade onda'-

  100. -där han beskriver att djur saknar
    fri vilja och moralisk kompetens.

  101. De går på instinkter och drifter
    rakt av.

  102. Där finns inte ondskan.

  103. Enligt Aristoteles: Inte barn, inte
    sinnessjuka, inte utvecklingsstörda.

  104. De saknar fri vilja och moralisk
    kompetens. Varför inte sinnessjuka?

  105. Vem var sinnessjuk då?
    Då var samtliga fakulteter-

  106. -i beteende och handlingar störda.
    De var heltokiga.

  107. Det fanns ingen gråzon som vi fick
    när psykiatrin utvecklades-

  108. -i början av 1800-talet
    med partiella sinnessjukdomar.

  109. Vi har kvar diverse termer
    från den tiden, som monomaniläran.

  110. Pyromani, erotomani, kleptomani
    och vad de nu heter.

  111. Det störde rättsskipningen
    att gråzonen blev gråare och större-

  112. -på 1800-talet när domstolarna skulle
    avgöra om nån var otillräknelig.

  113. Rättspsykiatrin gjorde affär av det.

  114. Det var en ny "ekologisk nisch"
    för oss - och ofta ganska lönsam.

  115. Lombroso är den store mannen
    som la till en ny grupp:

  116. De födda förbrytarna. Han var skolad
    i den franska traditionen-

  117. -där sinnessjukdom var degeneration-

  118. -som speglade dosen av arvssynd.
    Så var det.

  119. Han var marxist. Han hade läst Marx.

  120. Han var också darwinist.

  121. Den här boken skrevs bara sex år
    efter Darwins "The Descent of Man".

  122. Alltså 1871.

  123. Den första boken från 1859
    tog inte upp vad människan var.

  124. Han ville inte irritera biskoparna.

  125. Lombroso menade att människor
    kan födas som grottmänniskor.

  126. De har då ingen moralisk kompetens.

  127. De är degenererade och har av otur
    eller annat fötts in i vår tid.

  128. De följer också sin natur. Därför är
    de inte onda. Lika lite som ett djur.

  129. Straff är meningslöst och barbariskt.
    De farliga ska hållas under kontroll.

  130. Vid risk att de fortplantar
    defekta gener ska de steriliseras-

  131. -eller förhindras att skaffa barn.
    Det snöade socialdemokratin in på-

  132. -i början på 1900-talet.
    Ernst Wigforss-

  133. -motionerade 1922 i riksdagen
    om steriliseringslagarna.

  134. Detta var ett socialistiskt projekt.
    Det vill inte många kännas vid i dag.

  135. Lombrosos lärjunge Ferri
    formulerade ett alternativ till-

  136. -den klassiska straffrättsskolan
    som inte var behandlingsinriktad.

  137. Där är uppdraget att skipa rättvisa-

  138. -genom att gärningsmannen
    betalar med eget lidande.

  139. Men Lombroso säger
    att det viktigaste är statsnyttan.

  140. En del farliga ska hållas inlåsta.
    En del ska inte fortplanta sig.

  141. Men åtskilliga begår brott
    p.g.a. sociala orsaker.

  142. De som är behandlingsbara ska till
    psykiatrin. Så blev det i vårt land.

  143. Kan djur skilja
    mellan levande och död materia? Ja.

  144. Har de en primitiv kausaluppfattning
    via inlärningslagarna? Ja.

  145. Inlärningslagarna är fundamentala
    och finns långt ner i djurserien.

  146. De kan identifiera artfränder.
    Dels tävlar man om samma nyttigheter.

  147. Dels behöver man para sig.
    Annars dör "mina" gener ut.

  148. Det här kan de flesta djur.

  149. Flockdjur med spegelneuron ska avkoda
    komplicerad social information.

  150. De måste kunna balansera
    egoism och altruism.

  151. En del i flocken är inte
    altruistiska. De är parasiter.

  152. Det finns i djurens värld, men bara
    om man har spegelneuron, förmodligen.

  153. De avancerade flockdjuren har en
    särskild uppsättning speciella-

  154. -gigantiska nervceller i hjärnan.

  155. De heter von Economo-celler efter han
    som namngav von Economos sjukdom-

  156. -som heter encefalitis lethargica-

  157. -som är modellen, diagnostiskt
    och symptomatiskt, för ADHD.

  158. Alla säger
    att ADHD alltid har funnits.

  159. Vi vill bara ha kontroll över det.
    Nej. Det är gedigen forskning-

  160. -som bygger på barn som drabbades
    av virusinfektionen 1914-1926.

  161. Deras symptom och behandling.

  162. Man upptäckte 1937 att central-
    stimulantia fungerade mycket bra.

  163. De som har VEC-neuron är elefanter,
    delfiner och människoapor.

  164. Eftersom inte gibboner
    eller tidigare apor har det-

  165. -så måste vi ha fått våra VEC-neuron-

  166. -för allra mest 20 miljoner år sen.

  167. Då hade vi sen länge grenat ut oss
    från valar och elefantdjur.

  168. Det här har naturen gjort tre gånger-

  169. -i tre olika grupper
    av mycket avancerade flockdjur.

  170. Man skulle nästan kunna börja prata
    om en skapare som har förberett det.

  171. Har man den här typen av neuron har
    man en egen identitet och inre värld.

  172. Ingen räckte ju upp handen
    när jag frågade om nån var robot.

  173. Vi har en egen identitet
    och tror att andra har det.

  174. Vi kan också föreställa oss
    alternativ till sakförhållanden.

  175. Vi har utrustats med fantasi.
    Det betyder att vi börjar ljuga.

  176. Vi ljuger för oss själva och andra.

  177. Det äkta kärn-jaget
    ersätts med det berättande jaget.

  178. Det som berättar för andra
    och oss själva vilka vi är.

  179. Det har hemligheter som vi inte når.

  180. Jag tror på att bortträngning finns,
    som de gamla psykoanalytikerna sa.

  181. Med det här kommer också
    förmågan att uppleva medkänsla.

  182. Det är nästan oundvikligt
    att vi lider när vi ser nån lida.

  183. Skam - jag sjunker i rang i flocken.

  184. Skuld - jag straffar mig själv
    med samvetsångest.

  185. Den här typen av celler finns hos
    människoapor, elefanter och delfiner.

  186. Hundar vet vi inte.
    Strukturerna är bara 20 miljoner år-

  187. -och därför mer sårbara
    än de gamla, stabila strukturer-

  188. -som bygger det komplicerade organet.

  189. Ett drygt kilo illa kokt
    havregrynsgröt med fet yta...

  190. ...som är universums
    mest komplexa struktur.

  191. Om nu sju miljarder komplexa
    strukturer samarbetar här och nu...

  192. Går vi bakåt... Vi har kommunikation
    6 000-8 000 år tillbaka tiden.

  193. Hur oerhört komplicerat
    är inte detta?

  194. Våra hjärnor är det mest komplexa
    som finns. Tio miljarder samarbeten-

  195. -mellan såna komplexa strukturer
    är vår sociala värld.

  196. "Theory of mind" kan gå snett.

  197. Insikten att andra tänker och känner,
    men det kan bara avläsas indirekt.

  198. Vi vet att andras tankar
    finns om sakförhållanden.

  199. Det förutsätter spegelneuron och VEC.

  200. Autismspektrumstörningar är inte bra.

  201. Kan det identifieras
    med objektiva metoder?

  202. Det finns ett litet antal studier
    av VEC-neuroner vid autism.

  203. Det är oklart, men det kan vara
    ett av de problem som de har.

  204. Medkänsla är nåt annat.
    Ett modeord heter "empati".

  205. För mig är det två saker. Den ena är
    vissheten att andra har ett inre liv.

  206. Den andra är förmågan att röras
    av andras lidande eller glädje.

  207. Att dela andras känslor
    är en annan mekanism.

  208. Är vi intakta kan vi inte låta bli
    att känna medkänsla.

  209. Vi kan ha tekniska knep för att säga:

  210. "Judar och zigenare är inte människor
    så då kan vi elda upp dem."

  211. Men... Det fanns vanliga tyskar
    som deltog i det här.

  212. Det var en slump om man kom
    till ett SS-förband eller Wehrmacht.

  213. Det kostade inget att begära sig bort
    från ett SS-förband.

  214. Men 85 procent av tyskarna stannade.

  215. Så stort var trycket
    i den nazistiska terrorn.

  216. Psykopater är mitt favoritobjekt
    sen många år. Jag började 1965-66-

  217. -med Daisy Schalling,
    som oförtjänt har glömts bort.

  218. Hon var pionjären, lika mycket som
    Robert Hare. Man pratar bara om Hare.

  219. Daisy Schalling var minst lika aktiv.
    Vi hade ett samarbete med Hare.

  220. Jag åkte runt i skärgården
    i Stockholm med Robert Hare.

  221. Det glömmer han aldrig.

  222. Vad är det för fel
    på de här personerna?

  223. Som jag sa finns det parasiter.

  224. Har vi flockdjur, så har vi parasiter
    som inte gör sitt jobb för flocken.

  225. Ännu värre: ett litet antal människor
    vänder upp och ner på medkänslan.

  226. De plågas inte av andras lidande -
    de njuter av det.

  227. Anti-tabuistiska fantasier
    börjar invadera medvetandet.

  228. Det liknar tvångstankesjuka.

  229. Fantasierna tar mer och mer tid och
    blir mer raffinerade och utstuderade.

  230. Man kan inte stänga av dem.

  231. Finns det nån forskning som stödjer
    det? Forskning är gruppdata.

  232. Som psykiater är jag en individ
    som möter flera andra individer.

  233. Det finns ett glapp
    mellan forskning och klinik.

  234. Jag har träffat massor av den här
    sortens patienter och vet nåt om dem.

  235. Det går inte att forska på, så hur
    ställer man sig till mitt vetande?

  236. I dag är det ointressant.
    Ingen vill höra den saken.

  237. Det är en aspekt av psykiatrins död.

  238. Ni bevittnar
    psykiatrins död i Sverige.

  239. Seriebrott. Personerna som har
    såna här fantasier söker inte hjälp-

  240. -för de vill göra det mest förbjudna.
    Det är otänkbart att bekänna att:

  241. "Jag vill först ha samlag..."

  242. "Jag vill döda en medelålders kvinna,
    ha samlag med och stycka henne."

  243. Det är ett faktiskt fall.
    En 13-årig pojke genomförde detta-

  244. -för att man inte brydde sig om risk-
    bedömningen på hemmet, som är stängt.

  245. Cheferna är avskedade och under åtal.

  246. Det blir säkert inget.
    Inte i Sverige.

  247. Man kan inte söka hjälp.
    Vad gör man då?

  248. När man mår dåligt ökar fantasierna.
    Man kan snart inte hålla emot.

  249. Man går från fantasi till verklighet.
    Efteråt kommer det förskräckliga.

  250. I stället för skräck och ångest
    upplever man ett paradoxalt lugn.

  251. Varför?
    Fantasierna är plötsligt borta.

  252. Det kompenserar all samvetsångest.
    Nu vet man hur man kan bli lugn-

  253. -nästa gång problemet återkommer,
    och det gör det.

  254. Typiska seriebrott är
    exhibitionism och andra parafilier.

  255. Det är våldtäkter, mord, mordbrand
    och barnmisshandel.

  256. Det finns ett litet antal kriminella
    av det slaget.

  257. Det går inte att forska på dem, så
    man får nöja sig med vad jag säger.

  258. Syns det på dem? Många är på ytan
    påtagligt normala. De är dr Jekyll-

  259. -i sitt civila. Det anknyter
    kanske också till kreativitet.

  260. De här personerna klarar inte det.

  261. En del betalar i förskott
    för sina förfärliga fantasier-

  262. -genom mekanismen reaktionsbildning.

  263. "Jag är arg, så jag är extra snäll."

  264. Man vänder upp och ner på saker.

  265. En intressant person var rektor
    på Polishögskolan och drev där-

  266. -en våldsam kampanj mot
    polisens vanliga syn på kvinnor.

  267. Han framhöll kvinnors okränkbarhet.
    Han visade sig ha som hobby-

  268. -att sätta på 14-åringar
    med tortyrliknande metoder.

  269. Hur kan det bli så? Han är inte
    rättspsykiatriskt undersökt.

  270. Det kanske är en demenssjukdom-

  271. -eller så var det nåt
    som blev för mycket.

  272. Det gick inte bra som länspolischef,
    i Uppsala så han siktade på jobbet.

  273. En annan nu aktuell person är
    Amagermannen i Danmark i Köpenhamn-

  274. -som var en busjävel -
    en "bully" - en mobbare som ung.

  275. I puberteten kom han in i
    ett fotbollslag och rättade till sig.

  276. Han blev en uppskattad spelare
    och tränare.

  277. Han hade en hel del sociala uppdrag
    och god hand med bråkiga ungjävlar.

  278. Han var en hygglig make, en god far,
    en vänfast vän, etcetera...

  279. Sitt första mord begick han som
    22-åring. Det var en 73-årig kvinna.

  280. Sen tände han eld på huset.

  281. Han begick åtta olika våldtäkter.

  282. Han trängde sig in i en bostad
    med fyra underåriga flickor-

  283. -och hade kul med dem.

  284. Han hade utlösning efter utlösning
    både i munnen och på andra ställen.

  285. Ytterligare ett antal mord.
    Sen glömmer han en kondom med DNA.

  286. Han grips på sin arbetsplats.
    Han är lastare på Kastrup.

  287. Han är en dr Jekyll och mr Hyde
    med totalt olika identiteter.

  288. Han säger "Jag är oskyldig."

  289. Han tittar in i kameran
    med stora fina ögon.

  290. Kan han säga det om han är skyldig?

  291. Via våra spegelneuron sitter vi inne
    i honom och försöker säga det där.

  292. "Skulle jag kunna säga det utan...?
    Det kan jag inte."

  293. Hur mycket kan man ta ansvar för?
    Har vi fri vilja?

  294. Finns gott och ont i sig?

  295. Kan "biologiska robotar"
    prata om ansvar och ondska?

  296. Neurovetenskaperna utmanar på allvar
    våra traditionella föreställningar.

  297. Men ännu inte så att
    Aristoteles eller Kant råkar illa ut.

  298. Jag gör lite till. "Scale of evil".

  299. Det här är Isaac, en gammal psykolog.

  300. "Om något finns, kan det mätas",
    stod det på hans dörr i London.

  301. Skalan är konstruerad av Stone.

  302. Den är inspirerad
    av psykopatidefinitionen-

  303. -och den psykoanalytiska
    beskrivningen av malign narcissim.

  304. Det är en skala med 23 nivåer.

  305. 0: ej ond. 1: dödat i självförsvar.

  306. 17-22: Allt mer inslag
    av perversion och tortyr.

  307. Från och med 9 är psykopati
    ett dominerande problem.

  308. Vi gick igenom
    139 rättspsykiatriska undersökningar.

  309. Går det att mäta ondska?
    Vi fick en reliabilitet på 0,94.

  310. Aldrig har jag sett en sån siffra.

  311. Vi vet vad ondska är. Den kan mätas.

  312. Vad är det
    som samvarierar med ondska?

  313. Ni ser att en grupp inte är
    psykopater, med medelvärde 5.

  314. En grupp är klart psykopatiska,
    med medelvärde 16.

  315. Och så massor av nollor.
    Vad gör att nån betraktas som ond?

  316. Brist på medkänsla. Den var starkast
    och korrelerar 0,50 med ondska.

  317. Bristen går på tvärs av diagnosen
    och har inte med det att göra.

  318. Schizofrena är lite ursäktade.

  319. Paranoiker uppfattas som mer onda.

  320. Skilj mellan straffansvar och ondska.

  321. Även otillräkneliga kan vara onda.
    Har vi det i lagstiftningen? Ja.

  322. Paragraf 293. Hatbrott och ursäkter
    på grund av psykisk störning.

  323. Vi använder faktiskt det här redan,
    men vi låtsas inte om det.

  324. Jag har redan sagt det här.
    Som kliniker är man inte respekterad.

  325. Man måste ha siffror och statistik.

  326. Vad har vi förlorat på det?
    Psykiatrin i Sverige.

  327. Tack så mycket, Sten Levander.

  328. Textning: Staffan Åhman
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Om ondska och ansvar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sten Levander, psykiater och professor emeritus vid Lunds universitet samt gästprofessor i kriminologi vid Malmö högskola, pratar om ondska och ansvar. Han berättar om Aristoteles som lade grunden till den västerländska rättstraditionen: det måste finnas en gärningsman och ett brott för att det ska kunna utdömas ett straff. Och gärningsmannen måste ha ett val. Om man inte rår för det man gör kan man inte heller bära ansvaret. Levander resonerar också kring frågorna: Kan man vara otillräknelig och ond? Vad är moralisk kompetens? Hur har samhället under olika perioder sett på brottslingar med psykiska sjukdomar? Kan man ha ett ansvar om man inte förstår vad man gör? Hur har samhället löst dessa problem genom historien? Inspelat i november 2011. Arrangör: Forskning och framsteg.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Ondska, Psykiska sjukdomar, Rättsfilosofi, Rättsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hjärnans vindlingar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans vindlingar

Om ondska och ansvar

Sten Levander, psykiater och professor emeritus vid Lunds universitet, pratar om ondska och ansvar. Han tar bland annat upp Aristoteles och den västerländska rättstraditionen, moralisk kompetens och brottslingar med psykiska sjukdomar? Kan man ha ett ansvar om man inte förstår vad man gör?

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans vindlingar

Ondska och våld - frågor och svar

Ett samtal kring hur ondska uppstår och varför en del av oss är våldsamma. Med Sten Levander, psykiater och professor emeritus vid Lunds universitet; Michael Rosander, forskare i psykologi vid Linköpings universitet; Ullakarin Nyberg, överläkare i psykiatri vid Sankt Görans sjukhus. Samtalsledare: Joanna Rose.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Håll kropp och knopp i topp

Hjärngymnastik är minst lika viktigt som fysisk aktivitet. Här samtalar tre experter om hälsa och om att hålla sig aktiv även efter 70. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.

Fråga oss