Titta

UR Samtiden - Hjärnans vindlingar

UR Samtiden - Hjärnans vindlingar

Om UR Samtiden - Hjärnans vindlingar

Forskare belyser hur hjärnans olika funktioner påverkar oss. Språk, kreativitet och tanke är några av de teman som berörs. Vi får ta del av allt från kognitiv neurovetenskap och mindflow till talutveckling, huliganslagsmål och ondska. Hur uppkom det mänskliga medvetandet? Hur påverkas vi av kreativa processer? Hur uppstår ondska? Kan alla bli våldsamma? Vem har i så fall ansvaret? Och hur blir vi riktigt bra på någonting? Kan man minnas nästan hur mycket som helst? Moderatorer: Patrik Hadenius och Joanna Rose. Inspelat i november 2011. Arrangör: Tidskriften Forskning och framsteg.

Till första programmet

UR Samtiden - Hjärnans vindlingar : Ondska och våld - frågor och svarDela
  1. Du nämnde att siffror och sånt
    är svårt i klinisk verksamhet.

  2. Men vi är
    ungefär 600 personer här.

  3. Kan man kvantifiera det du pratar om?
    Vi ska inte peka ut nån.

  4. Det är inte så lyckat med psykopater.
    Men vad tror du?

  5. -Hur många här är psykopater?
    -En hel del har såna drag.

  6. Men det kompletta syndromet är nog
    ovanligt, särskilt i denna grupp.

  7. Om jag skulle gå runt bland er
    och använda-

  8. -det som vi gamla kliniker
    kallar motöverföring-

  9. -d.v.s. när spegelneuronen
    låter oss känna den andres inre-

  10. -så skulle jag bli glad av ett
    par stycken, och då vet jag - aha!

  11. -Igenkännandets glädje?
    -Jag känner igen grandiositeten...

  12. ...som de här personerna har,
    och den förmedlar de till mig.

  13. "Vi står här.
    Alla andra är idioter."

  14. De pejlar in mina intressen
    för att kunna prata med mig.

  15. Om de säger fel korrigerar jag dem
    milt och vänligt-

  16. -för jag vill inte att de plötsligt
    ska bli farliga.

  17. "Jag sa fel, så här är det ju." "Ja,
    misstag kan ju alla göra."

  18. De snackar sig ur allting. Så jag
    tror inte att det är många här.

  19. Men är det nån, så...hej!

  20. Vi får tillfälle vid lunchen.

  21. Om jag skulle få lite uppskattningar
    av dig, Michael...

  22. Vi är fortfarande 600 här.
    Skulle vi kunna-

  23. -väcka kravaller eller bråk
    ute på gatan som grupp?

  24. En intressant fråga. Vi ska skilja på
    bråk på gatan och kravaller.

  25. Det finns ju våldsamma individer-

  26. -som är ute efter att bråka, vad det
    nu än kan vara för anledning.

  27. Men jag pratar om
    att dras in i nånting.

  28. När hela folksamlingen
    dras med i nånting.

  29. Och där tror jag väl att de flesta av
    oss skulle dras med i nåt sånt-

  30. -om det man har samlats för
    är tillräckligt viktigt för en.

  31. Så ja, nästan alla, tror jag.

  32. Men vi ansvarsfulla, lugna och nästan
    intellektuella personer-

  33. -skulle nog inte börja slåss.

  34. Man vet inte var gränserna går. När
    man hamnar i en situation-

  35. -som för det första
    är obekant för en-

  36. -och man blir illa behandlad-

  37. -och man hindras göra det man vill
    och känner att man har rätt till-

  38. -så ska man inte tro att det
    bara är nåt som händer andra.

  39. Så potentialen
    finns nog hos de allra flesta.

  40. Det får vi tänka på. - Hur är det med
    depression, Ullakarin?

  41. Det är en folksjukdom.
    Vad betyder det i siffror?

  42. Vi är 600 här, och vid varje givet
    tillfälle så är 5 % deprimerade.

  43. Så ett trettiotal. Och då
    det ingår i sjukdomens natur-

  44. -att vara obeslutsam, ambivalent,
    sakna energi och handlingskraft-

  45. -så skulle de vara mindre benägna att
    dras med i en gruppbildning-

  46. -och delta i en kravall.
    Man hamnar i ett utanförskap...

  47. -...när man är deprimerad.
    -Men man är inte psykopat.

  48. Psykopater är för labila
    för att bli deprimerade.

  49. De kan inte vara ledsna 14 dagar
    i streck, vilket är ett kriterium.

  50. Det finns en aspekt till,
    en social sådan.

  51. Vilka kulturella normer finns det,
    och vilka rollmodeller har man?

  52. Där har vi ett problem i Sverige med
    alla invandrargrupper.

  53. Ett förslag var speciella instrument
    för varje grupp.

  54. Då skulle vi få arbeta med ungefär 40
    olika språk och kulturer.

  55. Så det går inte. Vi får nog låta
    invandrarna anpassa sig till oss-

  56. -om vi ska lösa det här problemet.
    Det vill säga mer information.

  57. Och att de psykiatriska enheterna och
    primärsjukvården-

  58. -förstår det här, och söker
    efter problemet på rätt sätt.

  59. Hos en somalier ser det ut på ett
    sätt, hos en norrman på ett annat.

  60. Hos en japan på ett tredje sätt. Den
    flexibiliteten måste man ha.

  61. Ett exempel är självmorden
    bland Australiens urinvånare.

  62. Man kom fram till att väldigt få av
    dem var deprimerade.

  63. Men man hade använt våra mått på
    depression, som inte säger nåt-

  64. -om urinvånarna i Australien.
    Så det är ett viktigt påpekande.

  65. Både när det gäller psykoser och
    kravallbenägenhet och depression-

  66. -så är det en kontinuerlig skala.

  67. Nånstans passerar man
    gränsen för det normala.

  68. Men det viktiga är att göra nånting
    innan gränsen passeras.

  69. Går det att se
    och ställa prognos på människor-

  70. -innan de börjar må dåligt och kanske
    söker hjälp? - Ullakarin?

  71. Jag jobbar med depressioner, och
    där handlar det om funktionsnivå.

  72. Ett problem med gruppen män-

  73. -är att de fortsätter att sköta sitt
    arbete, och det är vårt mått-

  74. -på att man har
    en adekvat funktionsnivå.

  75. Och det är ett ganska grunt mått, om
    jag inte klarar nånting annat.

  76. Jag klarar inte mina relationer, jag
    kan inte ta hand om mig själv.

  77. Jag klarar inte
    att behålla nån slags välmående.

  78. Så man får även titta på lidande. Hur
    mycket lider jag?

  79. Där uppstår ett problem i dag.
    Människor söker för ett lidande-

  80. -men får hjälp utifrån diagnos. Man
    kan bli diskvalificerad-

  81. -i sitt lidande, och därmed
    också fråntagen sin ersättning.

  82. För att prata lite politik.

  83. Diagnoser är som statistik - det ska
    användas när man är osäker.

  84. Och en diagnos...

  85. En diagnos är meningslös om den inte
    leder till ökad förståelse-

  86. -för min situation, och en
    ökad möjlighet att få hjälp.

  87. Vad ska jag annars ha en diagnos
    till? En diagnos gör ingen glad.

  88. -Jo, det förekommer.
    -Att man blir lättad av den.

  89. Att man blir lättad
    över att ha fått en diagnos.

  90. En person som jag har botat
    var en kille-

  91. -som man släpade dit,
    nergången och halvalkoholiserad.

  92. Socialen släpade dit honom.

  93. Han gjorde märkliga rörelser
    och föll så småningom omkull.

  94. Då sa jag: "Jag vet vad du har."

  95. Du har en fin sjukdom, en adelsman.
    Gilles de la Tourette.

  96. Aha! Han var utredd i Tjecko-
    slovakien utan att få en diagnos.

  97. Det ledde aldrig till nånting,
    och han drog slutsatsen-

  98. -att "Det här kan jag inte kunde
    kontrollera, så jag spelar tokig".

  99. Och det var vad han hade gjort. Han
    blev frisk.

  100. Då fick han förståelse från dig, och
    kanske för sin egen situation.

  101. På samma sätt är det med den där
    ståuppkomikern.

  102. -Norrmannen som pratar om...
    -Om sin Tourette.

  103. Det var jag som ställde den diagnosen
    och fick igång honom.

  104. Men Sten Levander,
    psykopat är ju ingen diagnos.

  105. Det är inte ens en sjukdom.

  106. Inte än, men det är ett så tydligt
    syndrom, så det kommer nog-

  107. -såvida inte politiken
    kommer i vägen.

  108. Det är mycket politik i högdjurens
    diagnosticerande där uppe.

  109. Och det är i USA, dessutom.
    De är inte att lita på.

  110. Man ställer diagnos för att kunna
    hjälpa. Kan man hjälpa psykopater?

  111. I dag kan vi...förstå
    varför de inte funkar-

  112. -och rätta till
    situationen runt dem.

  113. Vi kan inte göra dem annorlunda, men
    tiden hjälper oss.

  114. För efter 40 är det för jobbigt att
    vara psykopat.

  115. Man orkar inte med. Och mellan 25 och
    40 kan man börja prata om det.

  116. Över 40 är det ganska lätt
    att få dem att lägga av.

  117. De lär sig de sociala spelreglerna,
    men långsamt.

  118. På så sätt blir de till slut... Och
    en sån kille-

  119. -ser inte ut som en Svensson. Jag
    minns en bild i Svenska Dagbladet.

  120. En man i grå ulster, med armarna
    förlängda till fotknölarna.

  121. Och där släpar han en portfölj, med
    dystert ansiktsuttryck.

  122. Så ser inte en psykopat ut,
    även om den är 70.

  123. De har brudar under 30,
    det är inga problem.

  124. Men det är väl inte
    det enda kriteriet?

  125. Nej då.

  126. Apropå att hjälpa folk...

  127. Många av er
    kanske har sett Anna Odells film.

  128. Det mest drabbande var att det
    var så många som passerade henne-

  129. -utan att lägga märke till henne -
    åtminstone låtsades man det-

  130. -för att inte behöva sträcka ut
    handen. Vad ska man göra då?

  131. Vi som inte har den här
    telefontjänsten som de har i USA.

  132. Det kan man undra. När det sker
    en cykelolycka med dödlig utgång-

  133. -så går man ut med en patrull
    som analyserar trafiksituationen.

  134. Men på Västerbron, med ett trettiotal
    suicid de senaste åren-

  135. -har jag inte sett nån patrull. Man
    jobbar inte systematiskt nog-

  136. -med det man kan göra för att
    förhindra detta. Man ska störa.

  137. Våga störa. Det vore ju enkelt om jag
    kunde säga hur man ska göra-

  138. -men så är det inte. Det viktiga är
    att vi lär oss att se.

  139. Det lättaste som finns är att sluta
    se, att bestämma sig för-

  140. -att jag inte har den kompetensen, så
    det ignorerar jag.

  141. Det svåraste som finns är att se och
    att agera på det man ser.

  142. Det betyder inte
    att man alltid gör rätt.

  143. Ibland kan man ställa sig och skrika
    till nån som står där.

  144. Om man har en bra dag kanske
    man kan sträcka fram en hand.

  145. Jag hörde om en person som gått fram
    till nån som skulle hoppa.

  146. Det slutade med att de fikade. Men
    huvudsaken är att man gör nånting.

  147. -Ungefär som Dirty Harry.
    -Det handlar om att ta ansvar.

  148. Problemet är att vi har så svårt att
    ta det där steget. Vi tänker:

  149. "Ingen annan reagerar,
    så det kanske inte är nåt fel."

  150. Och det där återkommer ofta.
    Vi ser oss om omkring för att se-

  151. -om nån annan reagerar. "Inte?
    Då ska inte jag heller det."

  152. Så det är svårt att göra nånting
    i en sån situation.

  153. Men man kan lära sig att reagera. Om
    man sätter det i system-

  154. -och bestämmer sig för att vara
    mindre rädd för att vara rädd-

  155. -och försätter sig i de här
    situationerna, trots obehaget-

  156. -så kan man bryta grupptrycket. Det
    är ett ställningstagande-

  157. -att agera på det man möter-

  158. -även om man inte kan identifiera sig
    eller vet vad man ska göra.

  159. Det kräver personlig utveckling, och
    att man jobbar med det.

  160. Och tycker att det är viktigt.

  161. Ta ansvar, med andra ord.
    Vi kanske avslutar med det.

  162. Tack, Sten Levander, Michael Rosander
    och Ullakarin Nyberg.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Ondska och våld - frågor och svar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett samtal kring hur ondska uppstår och varför en del av oss är våldsamma. Medverkande: Sten Levander, psykiater och professor emeritus vid Lunds universitet; Michael Rosander, forskare i psykologi vid Linköpings universitet; Ullakarin Nyberg, överläkare i psykiatri vid Sankt Görans sjukhus. Samtalsledare: Joanna Rose. Inspelat i november 2011. Arrangör: Forskning och framsteg.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Aggression, Differentiell psykologi, Ondska, Psykologi, Våld
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hjärnans vindlingar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans vindlingar

Om ondska och ansvar

Sten Levander, psykiater och professor emeritus vid Lunds universitet, pratar om ondska och ansvar. Han tar bland annat upp Aristoteles och den västerländska rättstraditionen, moralisk kompetens och brottslingar med psykiska sjukdomar? Kan man ha ett ansvar om man inte förstår vad man gör?

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hjärnans vindlingar

Ondska och våld - frågor och svar

Ett samtal kring hur ondska uppstår och varför en del av oss är våldsamma. Med Sten Levander, psykiater och professor emeritus vid Lunds universitet; Michael Rosander, forskare i psykologi vid Linköpings universitet; Ullakarin Nyberg, överläkare i psykiatri vid Sankt Görans sjukhus. Samtalsledare: Joanna Rose.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Ett vetenskapsteoretiskt perspektiv

Att gå igenom den vetenskapliga historien ger en bild av hur samhället ser ut och hur det har utvecklats.Hur kan vetenskapliga teorier påverka de som lever i ett samhälle? Staffan Selander, som är professor i didaktik vid Stockholms universitet, förklarar hur vetenskapliga argument sätts ihop. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.