Titta

UR Samtiden - Välfärd och hälsa

UR Samtiden - Välfärd och hälsa

Om UR Samtiden - Välfärd och hälsa

Vetenskapsrådets tvärvetenskapliga seminarium Välfärd och hälsa handlar om sambanden mellan de båda begreppen. Fokus ligger på de socioekonomiska omständigheternas betydelse såsom utbildning, inkomst och var man bor. Vi hör forskare från så pass skilda discipliner som historia, nationalekonomi, medicinsk epidemiologi, sociologi och samhälle och hälsa diskutera. Seminarierna bygger dels på ett föredrag och dels på ett samtal med publiken kring ämnet. Välfärd och hälsa är ett av fyra årliga seminarier arrangerade av Vetenskapsrådet. Inspelat i december 2011. Moderator: Arne Jarrick, huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap på Vetenskapsrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Välfärd och hälsa : Folkhälsa och välfärd förr och nuDela
  1. Ja, då ska vi gå vidare
    till ett historiskt perspektiv-

  2. -på folkhälsa, på hälsofrågan
    och på attityder till hälsa.

  3. Professor emeritus Jan Sundin
    från Linköpings universitet-

  4. -har glidit in från ett försenat tåg
    och ska göra sin presentation.

  5. -Var så god.
    -Tack.

  6. Jag skojade med Arne om SJ.

  7. Det är att utmana ödet,
    men jag lyckades komma.

  8. Jag har två referenser.

  9. Den första är en antologi
    för Folkhälsoinstitutet-

  10. -som tittar på folkhälsa i historiskt
    perspektiv, från olika synpunkter-

  11. -men också med vissa specialstudier
    av barnhälsa och såna saker.

  12. Andra artikeln är av
    en kollega, Toomas Timpka-

  13. -professor i socialmedicin,
    och en kollega till honom-

  14. -som jag upptäckte när jag hade
    skrivit artikeln i Tvärsnitt-

  15. -när jag började med föredraget.

  16. De hade behandlat relationen mellan
    socialmedicin, folkhälsovetenskap-

  17. -och politik under
    välfärdsstatens höjdpunkter-

  18. -under den socialdemokratiska
    regimen, och...

  19. Vad de frågar sig är relationen...
    Hur det påverkar socialmedicinen-

  20. Om socialmedicinen som vetenskap
    har varit ett lydigt instrument-

  21. -och gått in den politiska
    paradigmen vid olika tidpunkter-

  22. -i stället för att vara mer kritisk.
    Därför tog jag med den.

  23. Jag tänkte börja med att ta upp...

  24. För jag koncentrerar mig på
    folkhälsopolitik i vid bemärkelse.

  25. Jag tänkte börja med
    att ta upp sex punkter.

  26. Det finns kanske flera.

  27. Om man funderar över vad som styr
    vilken folkhälsopolitik man väljer.

  28. Och den första tanken är
    att det måste vara verkligheten-

  29. -och data man kan få in-

  30. -tillsammans med
    medicinsk kunskap och framsteg.

  31. Sen utformar man
    en vetenskapligt grundad-

  32. -evidensbaserad,
    som det heter hos mina kolleger-

  33. -folkhälsopolitik, som är optimerad
    och bra på alla sätt och vis.

  34. Den tanken kommer kanske-

  35. -från den så kallade klinisk-
    medicinska forskningen-

  36. -när man kan göra kontrollerade
    experiment och titta efter-

  37. -ifall det är bättre att ta
    ett piller, sätta på sig plåster-

  38. -eller vad man nu ska göra,
    och så finner man vad man ska göra.

  39. Bak i historien
    har naturligtvis data-

  40. -medicinare och såna här händelser
    också förekommit-

  41. -som har påverkat folkhälsopolitiken.

  42. Men redan från födelsen
    av en modern folkhälsopolitik-

  43. -vid mitten av 1700-talet, är det
    befolkningspolitiska överväganden-

  44. -som har spelat en stor roll.

  45. Ekonomi, självklart.

  46. Är det empati?

  47. Bedriver man folkhälsopolitik
    för att man tycker synd om sjuka?

  48. Trist att de ska dö i förtid,
    särskilt för deras anhöriga.

  49. Eller kan det vara så att ideologi
    och människosyn har påverkat-

  50. -vad man har valt att göra
    och vad man valt att inte göra.

  51. Det är möjligt att vad jag nu
    kommer att säga-

  52. -kommer att slå in öppna dörrar.

  53. I så fall får ni se det som att man
    kan plocka fram belägg i historien-

  54. -som visar att det är genomgående
    element. Ideologi och människosyn-

  55. -kommer att bli den främsta punkten
    som jag är intresserad av.

  56. Och som många vet var det under
    upplysningstiden på 1700-talet-

  57. -som man kan kalla det för, nån slags
    protovetenskaplig folkhälsoforskning.

  58. Empirisk observation
    skulle ge kunskap-

  59. -och sen skulle man visa vägen
    mot botemedel, grundat i kunskapen.

  60. Man visste var problemen fanns,
    hur de yttrade sig, mönster.

  61. Tillkomsten av tabellkommissionen,
    SEB:s föregångare 1749-

  62. -äldst i världen med den metodiken-

  63. -skulle ge oss data på dödlighet,
    sjukdomsorsaker och så vidare.

  64. Det var i hög grad de folkhälso-
    mässiga mönstren man var ute efter-

  65. -när man startade tabellkommissionen.

  66. Det här är resultatet
    av tabellkommissionens arbete-

  67. -där man kan se på den grova linjen,
    hur dödligheten-

  68. -"crude death rate" som det kallas-

  69. -hur den pendlade stadigt
    fram till ungefär 1810.

  70. Bilden ska visa hur dödligheten
    sakta men säkert sjunker-

  71. -från slutet av 1700-talet
    eller runt 1810, definitivt.

  72. Frågan har varit vad det berott på.

  73. Det har diskuterats väldigt mycket.
    Det finns ett antal orsaker-

  74. -men vad jag tänkte ta upp
    är hur folkhälsokritiken-

  75. -har försökt att påverka.
    Jag gör inget försök att mäta.

  76. Vad man kan konstatera
    om man jämför medellivslängden-

  77. -i Sverige, Frankrike, England
    och Wales från 1800-2001-

  78. -den tjocka linjen är Sverige-

  79. -så kan ni se att vi ligger på
    samma nivå som de andra länderna-

  80. -fram till omkring 1860.

  81. Sen ökar medellivslängden
    mycket snabbare i Sverige.

  82. Vi bortser från krigshändelserna
    i Frankrike, till exempel-

  83. -som skördade så många liv och
    minskade medellivslängden momentant.

  84. Vi har också en konvergerande tendens
    omkring 1980.

  85. Vad man upptäckte först-

  86. -var att spädbarnsdödligheten
    som var den stora boven i dramat-

  87. -när det gäller den höga dödligheten.
    Här kan man se ett exempel på-

  88. -hur man också, genom statistik
    ända ner på sockennivå-

  89. -kunde se att i Linköping låg späd-
    barnsdödligheten på 40-50 procent-

  90. -under 1700-talets andra hälft.

  91. Om man gick ner till skogslänen,
    det är den grova kurvan-

  92. -så låg den under 20 procent
    redan från början.

  93. Det fanns kraftiga mönster,
    och det funderade man över.

  94. Vad som händer är att vetenskap
    och data går in i-

  95. -en medicinsk kunskap. Linné
    och många funderade över det här-

  96. -och kom med ett antal råd,
    som inte var specifikt för Sverige-

  97. -utan också för många andra länder
    i Västeuropa.

  98. Redan på 1600-talet
    försökte man isolera folk-

  99. -som hade drabbats av pest
    eller andra epidemiska sjukdomar.

  100. På 1700-talet ligger amning
    och spädbarnsvård långt framme.

  101. På 1800-talet, fastän man hade
    talat om det på 1700-talet-

  102. -så är det saneringen av städerna
    och tillkomst av vatten.

  103. Vi har bakteriologin på 1870-talet.

  104. Smittkoppsvaccinationen
    är väldigt betydelsefull.

  105. Sen kom andra typer av vaccinationer
    under efterkrigstiden.

  106. Under mellankrigstiden började man
    tala om fysisk aktivitet på allvar-

  107. -och det har blivit en sak som man
    i dag anser vara en viktig grej-

  108. -tillsammans med rökning och diet.
    Det är tre av de klassiska grejerna.

  109. Här har medicinsk kunskap varit-

  110. -verksam och aktiv
    för att driva fram de olika sakerna-

  111. -och har påverkat verkligheten.

  112. Men jag nämnde de befolknings-
    politiska övervägandena.

  113. På 1700-talet brukar man säga
    att politiken var merkantilistisk.

  114. För det första var det statens
    produktivitet och välstånd-

  115. -som var målet. För det andra
    betraktades befolkningen-

  116. -som den enda nödvändiga resursen
    för att skapa produktiviteten-

  117. -som arbetare, som soldater,
    som skattebetalare och så vidare.

  118. Vi kan också se att det dyker upp
    vid andra tillfällen.

  119. Redan under emigrationen diskuterade
    man befolkningen och var oroad.

  120. Det är tydligare under mellankrigs-
    tiden med raslärorna och eugenitiken-

  121. -som kommer in, där målet är att
    påverka befolkningens sammansättning-

  122. -samtidigt som vi på 1930-talet
    talar om kris därför att-

  123. -vi födde för få barn,
    mina föräldrars generation.

  124. Ekonomin är självklar.

  125. Om vi ser det ur politisk synpunkt-

  126. -när det gäller att reformera och
    skapa folkhälsa med samhällsmedel-

  127. -så är det den ekonomiska tillväxten
    som skapar resurserna.

  128. En av de tydligaste effekterna
    historiskt, är att-

  129. -det man ville göra på 1700-talet
    hade man inte resurser till-

  130. -varken ekonomiskt eller
    organisatoriskt. På 1800-talet-

  131. -när ekonomin växte, kunde man
    förverkliga vattenledningar i städer.

  132. Man hade en bättre förvaltning.

  133. Naturligtvis är det ekonomin
    som sätter gränser för det möjliga-

  134. -när det gäller både folkhälsa
    och annan medicinsk verksamhet.

  135. Empati... Ja, det är sällan-

  136. -som empatin från olika aktörer
    är saken som man lyfter fram först-

  137. -att det är synd om sjuka människor,
    och vi borde göra nåt åt det.

  138. När provinsialläkarna talar till
    Collegium medicum i Stockholm-

  139. -så gäller de politiska argumenten.
    "Vi kan få befolkningen att växa."

  140. "Om ni höjer lönen för oss
    ska vi fixa så ni få mer intäkter"-

  141. -"och mer produktiva människor."

  142. Man kan se att läkarna
    som lever nära människorna-

  143. -också är väldigt empatiska.

  144. Vi har andra empatiska rörelser.
    Filantropin på 1800-talet-

  145. -men även inom folkrörelserna
    så finns ett medkännande.

  146. Med till exempel den nya
    arbetarklassens hälsosituation.

  147. Samtidigt kan man säga
    att under 1900-talet-

  148. -finns alltid empatin med
    i den politiska retoriken.

  149. Den kan ju vara ärlig eller inte,
    men det är samtidigt ett mantra.

  150. Det är nåt man måste säga. Det här
    gör vi inte bara för att vi är coola-

  151. -utan det är viktigt
    för människornas vällevnad.

  152. Ideologi och människosyn igen.

  153. Ja, vi kan titta på
    franska revolutionen.

  154. Det finns många studier om
    folkhälsopolitik och medicin-

  155. -i Frankrike, och idén om
    jämlikhet och broderskap-

  156. -slår igenom i den första republikens
    politiska aktiviteter-

  157. -tanken att den vanliga människan-

  158. -borde ha tillgång till
    hälsofrämjande resurser.

  159. Efter Napoleon
    kommer en konservativ pessimism.

  160. Vi brukar tala om Wienkongressens
    efterspel som en tid av reaktion.

  161. Tittar man på Sveriges välfärds-
    politik och hälsopolitik-

  162. -så har vi en linje som moraliserar-

  163. -och talar om den farliga
    underklassen, hur dumma de är-

  164. -och så vidare, där korrigering,
    piskan är viktigaste instrumentet.

  165. Samtidigt vet vi att
    Manchesterliberalismen växer fram-

  166. -men man kan inte säga att den får
    en påtaglig politisk konsekvens.

  167. Den finns som en idéströmning-

  168. -att låta det fixa sig själv.
    Staten ska inte lägga sig i.

  169. Det händer mycket
    under det sena 1800-talet.

  170. Bismarck brukar stå som sinnebild
    för en socialkonservativ tanke-

  171. -och man brukar säga att det främsta
    argumentet för det reformarbetet-

  172. -är att försöka bygga upp
    ett bålverk mot massorna-

  173. -så att de inte välter
    hela samhället överstyr.

  174. Samtidigt växer socialliberalismen
    fram under det sena 1800-talet.

  175. När vi kommer till mellankrigstiden-

  176. -så kanske man kan karakterisera
    en riktning som var inflytelserik-

  177. -som ett slags giftermål med
    kvasivetenskap, som vi tycker nu-

  178. -nämligen rasideologi och raslära.

  179. En allmän ideologi,
    men även en form av människosyn.

  180. Hur betraktar
    man människans karaktär?

  181. Ett exempel är socialmedicinaren
    Olof Kinberg-

  182. -där man kan hitta
    många tidstypiska citat.

  183. Detta är nåt som finns
    i breda lager av befolkningen.

  184. Att politiken "ska höja
    strävandena att åstadkomma"-

  185. -"en biologiskt och socialt
    högtstående människotyp"-

  186. -"och underhålla ett intresse
    för de biologiska vetenskaperna."

  187. Ungefär som provinsialläkarna på
    1700-talet, så passade man på-

  188. -att lobba för mer pengar
    till sin egen verksamhet.

  189. Men man kan också...

  190. Lubbe Nordström som reste runt och
    gjorde reportage om "Lort-Sverige"-

  191. -kan man på många sätt hylla.
    Han satte en fråga-

  192. -väldigt kraftfullt, på kartan.

  193. Med hygienen hos de fattiga,
    framför allt ute på landsbygden.

  194. Men Lubbe Nordström
    var ett barn av sin tid.

  195. När man läser "Lort-Sverige"
    ser man att de smarta människorna-

  196. -han beundrar, är de som bor
    i slotten där han övernattar.

  197. Det är provinsialläkarna.

  198. När han beskriver befolkningen i
    Lort-Sverige, hittar man många citat.

  199. Det här är ett av de obehagligare:

  200. "Hans kläder voro obeskrivliga."

  201. "Ett stort, yvigt, grågrönt hår
    omramade ett ansikte som på en apa"-

  202. -"med brinnande ögon,
    och ansiktet var ett enda grönt"-

  203. -"tovigt, slemmigt skägg."

  204. "Det var Lort-Sverige i egen person,
    i levande, mänsklig gestalt."

  205. Det finns ett antal citat
    som går i samma riktning.

  206. I utgåvan av "Lort-Sverige" som bok,
    den som jag har-

  207. -så slutar det med ett referat
    av en radiodiskussion 1939-

  208. -mellan Carl Larsson i By,
    inte målaren-

  209. -utan en konservativ representant
    på den tiden, och Lubbe.

  210. Och det är det första belägget jag
    har sett för understödstagaranda.

  211. Det förekommer som ett farligt
    begrepp. Carl Larsson säger:

  212. "Staten ska göra allt,
    individen ska bara hjälpas."

  213. Lubbe säger: "Det har blivit ett
    plåstrande med folkmaterialet."

  214. En typisk grej också.

  215. "Man sysslar mera med de svaga och
    livsodugliga", om socialtanterna.

  216. Man börjar tänka på Grönköpings
    veckoblads representanter.

  217. Och Lubbe säger:
    "Det är risk för degeneration"-

  218. -"och ett dåligt folkmaterial."

  219. Samtidigt har vi framväxten
    av folkrörelser, och välfärdstanken-

  220. -som ärvs, kan man säga, av-

  221. -folkrörelsernas verksamheter-

  222. -där staten assimilerar
    mycket av folkrörelsernas ansvar.

  223. Per Albins folkhemstal
    är det mest berömda-

  224. -och enligt
    de klassiska retoriska delarna-

  225. -det vill säga de delar där han
    börjar tala om det goda hemmet-

  226. -stora delar av talet är en trist
    uppräkning av statistiska data-

  227. -men kärngrejen är att folkhemmet
    är ett hem där vi har jämlikhet-

  228. -där alla delar lika,
    man ska inte plundra den svaga.

  229. Antagligen får man inte ha
    såna här riskkapitalsbolag.

  230. Det ska finnas likhet och omtanke.

  231. När det vi kallar för nyliberalismen
    kommer på sent 1900-tal-

  232. -så börjar det här med empowerment
    att användas.

  233. Empowerment kan du hitta
    ifrån alla läger-

  234. -ifrån det mest vänstra,
    i politisk skala, till det högra-

  235. -men med olika innebörder.

  236. I det här fallet är det empowerment
    för att kunna ta individuellt ansvar.

  237. Det är de individuella lösningarna
    man helst ska ha...

  238. Man citerade häromdagen
    ett uttalande av Kristensson-

  239. -från 1980-talet, om att det inte ska
    finnas allmänna sjukförsäkringar.

  240. Det har man tänkt om,
    men den tidsandan var typisk.

  241. Välfärdssystemen ska vara selektiva,
    för de förtjänta.

  242. Här kan man jämföra med den
    diskussion som fanns historiskt.

  243. På 16-, 17- och början
    av 1800-talet i Sverige-

  244. -nämligen att det finns en massa
    latoxar, och dem ska vi inte stötta.

  245. Vi ska stötta "the deserving poor",
    som man kallade det för i England.

  246. Vi ska ha selektiva välfärdssystem.

  247. Som många av er vet, så var det
    som samhället valt dessförinnan-

  248. -generella välfärdssystem.

  249. Hur förverkliga det?

  250. Den tydligaste delen är att man
    går till livsstilskampanjerna.

  251. Att påverka individen,
    att upplysa eller uppfostra.

  252. Och frågan om empowerment är då-

  253. -ska piskan skapa empowerment
    att tänka rätt-

  254. -eller är det att ge människor
    andra former av empowerment?

  255. Man kan ju tänka sig
    ekonomisk empowerment.

  256. Det intressanta var när jag började
    titta på vad som hände-

  257. -efter regeringsskiftet 2006.

  258. 2005 hade Folkhälsoinstitutet
    kommit ut med böcker-

  259. -om folkhälsopolitiska mål.
    Det hade varit en utredning-

  260. -som med stor enighet, förutom
    vad det gällde moderaterna-

  261. -hade räknat upp ett antal mål.
    Där finner man-

  262. -bland de åtta-nio främsta att
    det gällde strukturella faktorer.

  263. Man talade om ekonomiska skillnader,
    och såna saker.

  264. Det fanns kvar 2005
    i folkhälsorapporten-

  265. -men när man tittar på
    folkhälsopropositionen 2008-

  266. -så var det nästan överraskande-

  267. -hur man kunde se
    att valmanifestet 2006-

  268. -var den övergripande saken.

  269. Folkhälsa skapas med hjälp av
    den nya generella allmänna politik-

  270. -som den nya regeringen vill bedriva.

  271. Det var likadant under
    en socialdemokratisk regim.

  272. Det vill säga, på första sidan
    när man summerar, säger man-

  273. -att människans behov
    av integritet och valfrihet-

  274. -ska vara den övergripande
    grunden i folkhälsoarbetet.

  275. Det kan tolkas som ömsinthet också,
    det behöver inte uteslutas.

  276. Man använder utanförskapet, som varit
    så framgångsrikt under valrörelsen.

  277. Man definierar utanförskapet
    med den statistik-

  278. -som Folkhälsoinstitutet
    hade ställt samman.

  279. Men hur ska folkhälsan förbättras?

  280. Man talar om att förändra reglerna
    för sjukförsäkring, rehabilitering-

  281. -man ska skapa ett eget ansvar
    för att komma tillbaka till arbetet.

  282. Det är det individuella ansvaret.

  283. Det här med arbetslinjens
    - alla begreppen finns med-

  284. -nystartsjobb, utvecklingsgarantin,
    jobbskatteavdrag ska främja hälsan.

  285. Björklund fick också sitt. En
    förändring av utbildningssystemet-

  286. -ska motverka sambandet mellan låg
    utbildning och ohälsa.

  287. KDS fick... Och det ska vara fria
    val, naturligtvis. Privatisering.

  288. KDS fick sin del av kakan med
    det frivilligt ideella arbetet.

  289. Det skulle skapa
    ett hälsosamt socialt kapital.

  290. Det skulle skapa tillhörighet
    och gemenskap, och då skulle man-

  291. -bli hälsosammare. Tittar man på
    vad man skulle göra-

  292. -när man nämner konkreta åtgärder,
    är det beteendeinriktade kampanjer.

  293. Det vill säga de sista tre-fyra målen
    i det folkhälsopolitiska dokumentet.

  294. Tobak, alkohol, diet, fysisk
    aktivitet. Därmed inte sagt-

  295. -att det är fel att försöka minska
    missbruk i de här riktningarna.

  296. Jag ska sluta med att citera
    en gammal bekant till mig.

  297. Daniel Fox, som också är emeritus
    i Millbank Memorial Fund.

  298. Det är en fri tolkning,
    men jag bad honom konfirmera-

  299. -att det inte är helt misstolkat.

  300. Han... Millbank Fund är rådgivare.

  301. De samlar in kunskap om hälsosaker,
    sen ska de rådge politiker-

  302. -NIH och institutioner där.

  303. Han var ganska cynisk
    när det gäller synen på...

  304. Vad får dem på Capitolium
    att bedriva folkhälsoarbete?

  305. Folkhälsovetenskapen används-

  306. -om den råkar sammanfalla
    med politiska ideologier-

  307. -om det råkar vara
    politiskt genomförbart-

  308. -och framför allt
    måste man kunna bli omvald.

  309. Ni hoppas väl att det inte är
    exakt så här, men jag vet inte.

  310. Jag citerar Toomas Timpka,
    i hans suck, som var en analys-

  311. -av den socialdemokratiskt ledda
    välfärdsperioden.

  312. "Until social medicine can reclaim
    its critical vocabulary"-

  313. -"it will not be able to offer
    criticims of the social order."

  314. Jag ska inte säga: "It's all
    politics, stupid", men ville visa-

  315. -att det inte är bara vetenskap.
    Folkhälsovetenskap-

  316. -är inte evidensbaserad när den
    kommer till de stora frågorna.

  317. Tack så mycket.

  318. Ja, det finns en hel del tid
    att ställa frågor till exposén-

  319. -över folkhälsopolitikens
    ideologiska grunder-

  320. -och ideologiska komponenter.
    Ni är fria att göra det en stund.

  321. Ja? Det finns en fråga där borta.

  322. -Säg gärna vad du heter.
    -Christian Maravelias. Hörs det?

  323. Jo, min undran är väl...

  324. Är det inte...
    Ska jag förstå dig så att hälsa-

  325. -och idén om att vara
    en bra människa-

  326. -har varit nära förbundna
    hela tiden, men på olika sätt?

  327. Och olikheten kopplar
    till principerna att vara-

  328. -bland annat
    en anställningsbar människa?

  329. För det förändras ju beroende på
    om vi lever i massproduktionseran-

  330. -respektive dagens period.

  331. Jo, man kan väl säga
    att det handlar om ansvar.

  332. Vem har ansvar för att fixa det här?
    Vem ska göra nånting?

  333. För vem ska man göra det,
    och varför?

  334. Och det är uppenbart
    om man tittar på historiska dokument-

  335. -när man har försökt få politiker,
    eller kungar att göra nåt-

  336. -så är det de pragmatiska,
    ekonomiska-

  337. -argumenten man framför. Som fång-
    vårdens reformering på 1800-talet.

  338. Man skulle få bort brottslingarna,
    vilket man inte fick.

  339. Det finns alltså... Jag tycker
    alltid att det är fruktbart-

  340. -att försöka identifiera,
    vad är det man vill åstadkomma?

  341. Det finns olika mål med folkhälsan.
    För vem vill man åstadkomma den-

  342. -och vem ska åstadkomma den?

  343. Det finns alltid nåt som dominerar-

  344. -men det mesta som finns i en tid,
    finns också i en annan.

  345. En del människor är empatiska,
    andra mer hårdföra.

  346. Man finner allting, alltid.
    Du har pekat på dominerande...

  347. Jag ville nämna de andra grejerna.
    Det är ingen envariabelsgrej.

  348. Och empati har naturligtvis
    funnits hos många människor.

  349. -Ja...
    -Oberoende av politisk ideologi.

  350. Du får presentera dig också.

  351. Kent Zetterberg, Försvarhögskolan.

  352. Det är intressant att jämföra Sverige
    med andra länder.

  353. Sverige har världens starkaste
    socialdemokratiska parti-

  354. -makthegemoniskt. Det gör att vårt
    land framstår som lite speciellt.

  355. Men redan när man jämför inom Norden,
    folkhälsopolitik-

  356. -är inte det mesta likartat,
    oavsett regimer?

  357. Jo, i den lilla artikeln som jag inte
    kunde ge referensen till-

  358. -så tror jag
    att jag påpekar där nånstans-

  359. -att det här,
    till exempel på nordisk nivå-

  360. -en trend som finns lite här och var.

  361. Samtidigt kan man se att,
    till exempel välfärdsstaten-

  362. -som byggs från 1940-talet
    och framåt...

  363. Det fanns den famösa diskussionen
    med partisekreteraren i moderaterna-

  364. -i vilken mån de hade varit med.

  365. Men socialdemokratin drev fram det.

  366. Det är över hela Norden,
    i hög grad en socialdemokratisk-

  367. -och bondekoalition, även i Finland,
    som driver fram det.

  368. Men Folkpartiet, eller de liberala,
    är också med på båten.

  369. Det finns ett motstånd till graden,
    och hur mycket ska det få vara-

  370. -en diskussion om planekonomi
    och såna saker.

  371. Väldigt mycket
    väcker inte så stort motstånd.

  372. Men de stora sprången
    har ofta tagits av vänster.

  373. Skillnaden i dag är kanske en
    resursfråga. Tittar du i Norge-

  374. -så har man satsat betydligt mer
    på forskning och olika saker i dag.

  375. Med ditt historiska perspektiv-

  376. -så tycker jag att man kan se
    vissa överideologiska-

  377. -markanta skillnader.
    Om man bara går till 1900-talet-

  378. Den så kallade biopolitiken,
    där man hade som utgångspunkt-

  379. -att vissa var sämre biologiskt
    rustade än andra människor-

  380. -för att passa in i samhället
    och bli friska-

  381. -så är det olikt den syn som...

  382. Fratiglioni gjorde sig till tolk
    för, när det gällde relationen-

  383. -mellan demensfaktorer.
    Det är plastiskt, påverkbart.

  384. Det finns ingen som är dömd,
    det finns ett antal komponenter-

  385. -som ger sämre förutsättningar,
    men man kan kompensera för dem.

  386. Det synsättet är väl olikt
    synsättet där man fixerar-

  387. -att vissa är dömda
    att vara underlägsna.

  388. Där har man en skillnad.
    Det finns andra saker också.

  389. Man skulle kunna ha som hypotes
    att titta närmare på-

  390. -hur människosynen påverkas av
    den socioekonomiska verkligheten.

  391. Jag nämnde tidigt 1800-tal.
    Det är en kris i Sverige.

  392. En proletarisering...
    Ja, en urbanisering utan industri.

  393. En enorm proletarisering, och det
    blir en strukturell arbetslöshet.

  394. Då kommer synen att de är lata-

  395. -de är farliga, borde uppfostras
    och så vidare.

  396. Och jag tycker att det dyker upp
    under ekonomiska lågkonjunkturer-

  397. -när den strukturella arbetslösheten
    är stor. Jag brukar fråga-

  398. -hur det kan komma sig
    att på 90-talets början-

  399. -med en överhettad arbetsmarknad,
    så arbetade nästan alla-

  400. -är det efteråt
    som folk har blivit så lata-

  401. -eller finns det inte jobb?

  402. Så du säger egentligen...
    Det är att modifiera vad jag sa.

  403. Även om man kan se tydliga
    skillnader i retoriken och attityden-

  404. -så verkar repertoaren för de gamla
    synsätten alltid finnas till hands.

  405. Det är inte så att nåt är passerat
    för evigt. Man kan ta tag i det igen.

  406. Om man tar ett ännu längre kliv,
    till merkantilismen på 1700-talet-

  407. -som hade som ett uttalat mål
    att vi skulle ha en stor befolkning-

  408. -och det ville alla
    merkantilistiska länder.

  409. Det land som hade störst befolkning
    hade störst chans mot andra länder.

  410. Det var en krigisk tid,
    och det var själva ändamålet.

  411. Den skulle också vara fattig.

  412. Förädlade produkter såldes,
    oförädlade produkter konsumerades.

  413. Då skulle landet bli rikt.
    Den attityden är väldigt olik-

  414. -det överordnade ekonomiska mantra
    som vi har i dag-

  415. -att tillväxten är överordnad. Det
    är likt, för det är en abstraktion-

  416. -det handlar inte om människor,
    men olikt i den mening-

  417. -att ingen säger att vi ska vara
    fattiga. Vi ska vara rika.

  418. Det finns likheter och olikheter
    som har implikationer för politiken.

  419. Ja...

  420. Jag hoppas att, om jag inte
    slagit er med häpnad och skräck-

  421. -så har jag kunnat exemplifiera
    det här på ett sätt som Arne säger.

  422. Allting förändras-

  423. -men allt är på nåt sätt -
    det finns de långa svepen-

  424. -men sen är det konjunkturer
    som kommer in.

  425. Jag tror att det med människosyn
    är kanske nåt-

  426. -det handlar inte om onda och goda
    människor, utan man skaffar sig-

  427. -nån uppfattning om människans
    karaktär. Är hon lat eller inte?

  428. Det påverkas av det
    som händer omkring.

  429. Nu är det överhettning på
    arbetsmarknaden i Norrbotten.

  430. Men när jag var uppe i Umeå,
    då var det inte det.

  431. Då var arbetslösheten stor,
    uppe i Övertorneå och bygderna.

  432. Delvis kan man säga
    att en strukturell arbetslöshet-

  433. -skapade en viss människosyn.
    Man vänjer sig vid det.

  434. Det finns inga alternativ.
    När jag kom ner i söder-

  435. -så tyckte man att norrlänningarna
    bara skulle jaga älg och fiska.

  436. Ja. Finns det fler synpunkter?

  437. Var så god.

  438. Det är inte direkt en fråga.
    Hörs det?

  439. Förlåt. Lisbeth Söderqvist,
    Vetenskapsrådet.

  440. Jag tittade på ett material
    som jag kommer att tänka på.

  441. Det var en ny profession
    som uppstod på 1940-talet-

  442. -som kallades bostadssociologer.

  443. De gjorde undersökningar av hur
    människor bodde, bland annat-

  444. -tittade man på familjer
    i Stockholms innerstad.

  445. Det kunde vara tre, fyra, fem barn
    som bodde i ett rum och kök.

  446. Det var inte ovanligt.

  447. Då kommenterade man det
    på följande vis-

  448. -att en sån familj måste vara
    noggrann när de väljer bostad-

  449. -och inte låta sig förtjusas
    av ett fint badrumsskåp.

  450. Underförstått
    att man måste välja noggrant-

  451. -vilken etta man valde.

  452. Sen var det oerhört viktigt
    hur man möblerade.

  453. De studierna hade en så
    häpnadsväckande moralisk överton.

  454. De diskuterade inte alls att det
    inte fanns bostäder som var vettiga.

  455. Samtidigt, genom att göra
    undersökningarna-

  456. -visade de för politikerna
    hur eländigt det såg ut.

  457. Men huvudbudskapet
    var den moraliska övertonen-

  458. -att människor inte förstod
    att möblera och välja rätt etta-

  459. -för sin fyrabarnsfamilj,
    eller vad det nu var.

  460. Det materialet är spännande ur två
    synpunkter. Det visar attityderna-

  461. -men också att man samlade in en
    massa data som är värd att studera.

  462. Just moralismen, alltså...

  463. Jag håller nån föreläsning
    för folkhälsovetarna i Linköping-

  464. -och på Karolinska
    när de startar sina program-

  465. -och, lite provocerande, använder jag
    begreppet folkhälsofascism-

  466. -för de övermoraliserande,
    pekfingerpekande sakerna.

  467. Den hittar man på 1700-talet.
    Varför ammar inte mödrarna?

  468. De känner inget för barnen,
    de är känslolösa.

  469. Det återkommer ständigt,
    och jag skulle vilja påstå-

  470. -som rökare, att det förekommer
    en väldig moralism i såna saker.

  471. Jag fruktar ibland
    att de lätt överviktiga-

  472. -kommer att avlösa oss dinosaurer...

  473. Alltså, det kan vara nån grund-
    läggande tro om människans natur-

  474. -men ibland undrar jag om det inte är
    nån överdriven, teknologisk tanke-

  475. -att vi måste moralisera för att få
    människorna att göra som vi vill.

  476. Så kallar man det empowerment.
    Jag tror inte att det var tänkt så.

  477. Hör ni. Ska man tolka tystnaden
    som att hälsan tiger still?

  478. I så fall är det bra,
    och vi är mogna för att avrunda.

  479. Tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Folkhälsa och välfärd förr och nu

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

För 200 år sedan beskrevs de fattiga som ansvariga för sitt eget elände. 100 år senare lades grunden till dagens välfärdssystem. Efter andra världskriget kom en rad sociala reformer som innebar rejäla lyft för folkhälsan. Dagens folkhälsokampanjer riktar in sig på att påverka individens kunskap, attityd och beteende. Jan Sundin, professor emeritus i hälsa och samhälle vid Linköpings universitet, berättar om folkhälsans historia och vilka kopplingar den har till välfärd och samhällsutveckling. Inspelat i december 2011. Moderator: Arne Jarrick, huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap på Vetenskapsrådet. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Ämnen:
Biologi, Historia, Idrott och hälsa > Hälsa och livsstil > Hälsa och friskvård
Ämnesord:
Folkhälsa, Folkhälsopolitik, Historia, Medicin, Samhällsmedicin, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Socialmedicin, Sverige, Välfärd
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Välfärd och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Välfärd och hälsa

Barn och unga - hälsa på olika villkor

Viveca Östberg, forskare i sociologi, visar hur och på vilket sätt välfärd och hälsa följer varandra åt. Under de senaste decennierna har vi börjat äta allt bättre, men många unga känner sig mer stressade och deprimerade, något som ibland leder till ett självskadebeteende. Moderator: Arne Jarrick.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Välfärd och hälsa

Folkhälsa och välfärd förr och nu

Jan Sundin, professor emeritus i hälsa och samhälle vid Linköpings universitet, berättar om folkhälsans historia och vilka kopplingar den har till välfärd och samhällsutveckling. Moderator: Arne Jarrick.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Hälsa och träning i framtiden

Gentest räddar barns liv

Läkaren och forskaren Emmi Helle föreläser om sina erfarenheter av att använda gentester i vården. Hon berättar om att testerna främst används för att diagnostisera svåra sjukdomar, skräddarsy vård eller bedöma risker för att genetiska sjukdomar ska gå i arv. Inspelat den 2 september 2017 på Karolinska institutet, Solna. Arrangör: Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.