Titta

Madelens matmyter

Madelens matmyter

Om Madelens matmyter

Det finns många myter gällande mat. Men stämmer de eller inte? Reportern Madelen Persson försöker ta reda på hur det ligger till, och på vägen får vi reda på var maten kommer ifrån och hur den tillverkas. Madelen besöker olika ställen och deltar i arbetet som bedrivs på platsen; hon sköter grisar, stoppar korv och utvinner akrylamid ur chips i ett laboratorium. Madelens matmyter väcker frågor gällande bland annat djurhållning, hygien, bioteknik, tillsatser i maten och miljö. Vi får en beskrivande bild av hur modern matindustri fungerar och varför, med för- och nackdelar.

Till första programmet

Madelens matmyter : Finns det trynen och knorrar i korven?Dela
  1. Korv måste vara en av de folkligaste
    maträtterna i Sverige.

  2. Vi svenskar äter 30 000 ton falukorv
    om året.

  3. Jag är uppvuxen på korv:
    mammas korv i ugn, korv med mos-

  4. -korv med bröd, korv Stroganoff,
    korvsoppa...

  5. Jag ska besöka en grisbonde som
    föder upp 3 000 grisar om året.

  6. Han borde ju veta vilka delar
    på grisarna som blir korv.

  7. Jodå... Gud, vad det luktar!
    Jag tror vi har kommit rätt.

  8. -Hallå! Välkomna.
    -Tack!

  9. -Jag tänkte hjälpa till här i dag.
    -Det går jättebra.

  10. Ska vi göra oss i ordning?

  11. -Spännande...
    -Här kan du byta om.

  12. Då stänger vi.

  13. Oj, han verkar verkligen gilla
    grisar, herr Carlsson.

  14. Rustade för att ta oss an
    dagens vedermödor.

  15. Hallå, alla djuren!

  16. Hej, hej!

  17. -Ska vi gå ett varv och mocka?
    -Ja, det kan vi göra.

  18. Raka ut om de har bajsat fel lite.
    Så där, då är det klart.

  19. -Vad matar man dem med?
    -De får mycket mat från åkrarna.

  20. Havre, korn, vete och sånt där.

  21. Och så får de returmjölk
    från mejeriet-

  22. -och potatis och potatisskal
    från ett potatisbolag.

  23. Och lite öljäst
    från en öltillverkare.

  24. -Öl!
    -Jästen får de, inte ölen.

  25. -Men de blir inte fulla?
    -Nej, lite harmoniska, kanske.

  26. -Lite påverkade?
    -Kanske något, nån gång.

  27. Varför ger man det, då?

  28. Öljäst innehåller massor
    med nyttiga vitaminer och proteiner.

  29. -Men inget tillväxthormon?
    -Nej.

  30. Det har vi slutat med i Sverige
    för många år sen.

  31. Och ingen antibiotika i förebyggande
    syfte, i fodret eller så.

  32. -Tror du det kommer tillbaka?
    -Nej, aldrig.

  33. -Han bet mig.
    -De gillar dig. Märker du det?

  34. -Jag smakar visst bra.
    -Ja, de är helt nöjda.

  35. Den biter mig tårna. Vi pausar lite.

  36. -Ska du vila tårna?
    -Ja, han bet mig.

  37. 300 kg gris
    ska jag mota ut med den här.

  38. Bra!

  39. Vad kan man äta på grisen?

  40. Man äter hela grisen. Det finns inget
    som inte används i dag.

  41. Vi går in till dem.

  42. Ryggen här uppe,
    det är det som blir kotletter.

  43. Fläskfilén sitter på insidan
    av ryggen, raden mot magen.

  44. Sen har man ju bakvagnen här
    - det är skinkan, förstås.

  45. Och vilka delar använder man
    när man gör korv?

  46. Delar som blir över
    när man gör styckdetaljer.

  47. När man putsar rent en kotlettrad
    blir det lite spill.

  48. Det gör man korv av.

  49. 60 procent av hela grisen
    går just till charkindustrin.

  50. -Men kan det vara tryne och knorr?
    -Nej, inte så mycket.

  51. Kanske lite grann,
    för man har ju med lite brosk.

  52. Tänk på det när du gnager på en
    broskbit. Det kanske är en knorr.

  53. Tror du att det finns knorrar
    i vanlig korv, som falukorv?

  54. Nej, det tror jag inte.
    Men jag är inte säker.

  55. -De vill kanske dryga ut smeten.

  56. Ja, så länge det smakar gott. Och
    man inte vet vad det är i, eller?

  57. -Den vill bita mig.
    -Han tycker om dig ännu mer nu.

  58. -Är det jobbigt att säga farväl?
    -Nej, inte ett dugg.

  59. Grisen är ett av de få husdjur
    som människan har haft i sin ägo-

  60. -som bara har haft i uppgift
    att bli mat.

  61. Häst och kor
    har varit riddjur och dragare-

  62. -men grisar är bara för mat.

  63. -Hur långt har de här kvar?
    -De har ungefär en månad till slakt.

  64. Lite knappt tre veckor.

  65. Så är det!

  66. -Man vänjer sig vid grislukten.
    -Ja, visst är det härligt?

  67. -Då tackar jag för mig.
    -Kul att ha dig här. Grymt bra!

  68. Kör försiktigt.

  69. Det här gjorde jag bra, men han
    visste inte vad som var i korv.

  70. Det är bara att köra vidare.

  71. Ursäkta...

  72. Ligger det nån korvfabrik i närheten?

  73. Om du åker ut här på den gatan
    ser du en stor skylt.

  74. -Charkuteriet?
    -Ja, korvfabriken.

  75. Tack så mycket.
    Vi får se om jag hittar.

  76. Här... Hallå?

  77. -Hej. Är det här ni...?
    -Ja.

  78. -Nej, inte här, men...
    -Men här nånstans

  79. Vi ska utrusta dig först.

  80. Vilken fantastisk mustasch!
    Den har han nog sparat på ett tag.

  81. -Varför har du den där?
    -För att jag har...

  82. Mustaschen! Jag rakade mig precis.

  83. Här inne
    har vi råvarorna till korven.

  84. Vad har ni för kött i falukorven?

  85. Nötkött, magert fläskkött
    och fett fläskkött.

  86. -Både från kossa och gris?
    -Ja.

  87. -Vad är det för delar?
    -Putsbitarna som blir över.

  88. Och var sitter de?

  89. Överallt där det finns muskulatur.
    Kött är ju en muskel.

  90. Det kan komma från var som helst
    på kroppen.

  91. Var som helst?
    Kan det vara tryne eller öron?

  92. Nej, vi pratar om sånt
    som ser trevligt ut att äta-

  93. -och är trevligt att äta.

  94. Inga inälvor, tarmar, grisknorrar
    eller trynen - ingenting sånt.

  95. -Inte i våra produkter.
    -Okej.

  96. Här kommer jag med lite kött.

  97. Så...

  98. -Var det bra?
    -Ja.

  99. Hur mycket kött
    innehåller en falukorv?

  100. 50-60 procent är vanligt.

  101. Vad är resten av korven?

  102. Bindemedel, alltså potatismjöl,
    och sen vatten och kryddor.

  103. Varför använder man inte
    öron, tryne och knorr?

  104. De delarna har inget näringsvärde-

  105. -men den största förklaringen
    är att de är svåra att hålla rena.

  106. Det går inte att dryga ut smeten så.
    Det är för mycket bakterier.

  107. Nu ska du ha i saltet.

  108. -Är det salt?
    -Det är salt med nitrit i.

  109. Varför har man i nitritsaltet?

  110. Det har främst att göra med smaken.

  111. Sen har du hållbarheten-

  112. -och du får ingen emulsion
    utan saltet.

  113. Att det är nitrit i saltet
    har en bakteriologisk förklaring-

  114. -och det påverkar färgen.

  115. Använder man inte nitrit
    blir korv alltid grå.

  116. Så det är konserveringsskäl
    och för att få färgen på korven?

  117. -Ja, framför allt smaken.
    -Ja, såklart.

  118. Kan det vara farligt
    att äta för mycket nitritsalt?

  119. Koncentrerat är det säkert inte bra,
    men vi har inte koncentrerat nitrit.

  120. Det finns en begränsning
    på vad som får ingå i saltet.

  121. Kan man använda
    nån annan konserveringsmetod?

  122. Inte med samma resultat.

  123. -Så ni kör med den?
    -Ja, det gör hela charkindustrin.

  124. Hela charkindustrin kör
    med samma konserveringsmetod.

  125. Hoppas att det inte är farligt, då.

  126. Ska jag ta lite här?

  127. -Det var en onödigt stor tugga.
    -Ja, det var kanske lite mycket.

  128. Måste jag äta det här nu?

  129. Gott!

  130. Nu kommer det förstärkning!

  131. Alla verkar ju ha mustasch här!

  132. Nu är det din tur.

  133. Korven tar först cirka 40 minuter,
    sen röker vi den i 1,5 timme.

  134. Sen kokar vi den
    i ytterligare 30-40 minuter.

  135. Oj, titta här!

  136. Här har vi körv!

  137. -Hur mycket gör ni på en dag?
    -Inga jättemängder, 3-4 ton om dagen.

  138. -Vilka korvsorter gör ni?
    -Lunchkorvar och tjock grillkorv.

  139. Grovkorvar. En som heter Dalakorv,
    kött-, fläsk- och Värmlandskorv...

  140. Han kan sin korv, han.

  141. Vad är själva idén med korv?

  142. Att tillvarata så mycket
    som möjligt av djuret.

  143. Det vore slöseri om man inte
    utnyttjade det mesta av slaktdjuren.

  144. Så korv är ganska miljövänligt?
    Har ni nån lunchpaus?

  145. Välj en korv här,
    så tar vi den med oss.

  146. Den!

  147. Skönt att komma ut lite!

  148. Men det är alltså inga grisöron,
    trynen eller knorrar i korv?

  149. Nej, det är inga konstigheter.

  150. -Får jag smaka?
    -Ja.

  151. -Då går jag in och jobbar lite.
    -Tack snälla!

  152. Inga knorrar i den här korven,
    i alla fall. Det visste jag!

  153. Textning: Richard Schicke
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Finns det trynen och knorrar i korven?

Avsnitt 2 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad innehåller falukorv egentligen? Är det sant att delar av grisen som tryne och knorr mals ner och hamnar i korvsmeten? Madelen ska ta reda på hur det ligger till och hon börjar med att besöka en grisbonde för att se hur djuren som hamnar i korven föds upp. Efter det deltar hon i produktionen av falukorv från malning av kött till färdig korv på en charkuterifabrik i Falun.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Charkuterivaror, Kemisk industri, Kemisk teknik, Korv, Livsmedel, Svin, Teknik
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Madelens matmyter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMadelens matmyter

Kan man odla en fyrkantig tomat?

Avsnitt 1 av 6

Tomater finns i alla möjliga storlekar, former och färger. Madelen Persson åker till Holland för att ta reda på om det går att odla fyrkantiga tomater. Hon besöker också ett företag som förädlar grönsaker.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMadelens matmyter

Finns det trynen och knorrar i korven?

Avsnitt 2 av 6

Vad innehåller falukorv egentligen? Är det sant att delar av grisen som tryne och knorr mals ner och hamnar i korvsmeten? Madelen ska ta reda på hur det ligger till och hon börjar med att besöka en grisbonde.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMadelens matmyter

Kan man bli rosa av att äta lax?

Avsnitt 3 av 6

I odlad lax tillsätts ett färgämne för att köttet ska bli mer rosa. Madelen ställer sig frågan om det kan överföras till oss människor om vi äter väldigt mycket lax? För att ta reda på hur man föder upp lax åker Madelen till en stor laxodling utanför Tromsö.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMadelens matmyter

Är det farligt att äta chips?

Avsnitt 4 av 6

För tio år sedan larmades det om att chips och annan friterad mat var cancerframkallande. Men vad hände sen? Är det farligt att äta chips?

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMadelens matmyter

Är alla tillsatser dåliga?

Avsnitt 5 av 6

Nästan all mat innehåller tillsatser. Madelen går på shoppingrunda i mataffären med tillsatsexperten Evelyn från Livsmedelsverket och besöker en fabrik som gör sylt och choklad.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMadelens matmyter

Är mörkt bröd alltid nyttigare än ljust?

Avsnitt 6 av 6

Vad innehåller bröd egentligen, och måste man äta mörkt bröd för att vara nyttig? Madelen går till botten med frågan och besöker en bonde som odlar säd till bröd. För att reda ut vad det industriellt bakade brödet innehåller besöker hon ett bageri och får vara med och baka.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Jamie Olivers matrevolution

Jamie Oliver har genom kampanjen "Food revolution" blivit aktivist mot socker och snabbmat som serveras i Storbritanniens skolor. Här berättar han om sitt engagemang och svarar på frågor från publiken. Intervjuare: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Aktiva elever äter för lite

Många elever lider av näringsbrist. Det påverkar kroppen och inlärningen negativt på flera sätt. På idrottsgymnasierna handlar det om 30 procent av eleverna som ständigt är skadade för att de äter för dåligt och sover för lite. Det säger Linda Bakkman, näringsfysiolog och kostrådgivare på Sveriges olympiska kommitté. En orsak till näringsbristen är att många av de mest aktiva familjerna, med flera fysiska aktiviteter, följer kostråd som gäller för den del av befolkningen som är överviktig och inte rör på sig. Man tror att man äter nyttigt men äter helt fel, säger Linda Bakkman. Näringsbrist kan bland annat ge benskörhet, sömnstörningar, koncentrationssvårigheter och kan också försena puberteten.