Titta

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Om UR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Forskare vid Lunds universitet föreläser om olika ämnen. Inspelat den 29 februari och den 1 mars 2012. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Lundaforskare föreläser: Så får du kreativa medarbetareDela
  1. Jag... Temat "hur ska vi få
    kreativa medarbetare?"

  2. Hur lockar vi fram kreativiteten
    hos medarbetare?

  3. Varför ska vi ha kreativa
    medarbetare? Vad är syftet med det?

  4. Som vetenskapsman och forskare-

  5. -så tycker jag förstås att all
    forskning grundar sig på apstudier.

  6. Jag låter mig inspireras av aporna.

  7. Apor fattar att innovation
    är nåt bra för apsamhället.

  8. Det finns fantastiska studier
    på apor-

  9. -där man har lärt en apa
    en ny och användbar färdighet.

  10. Jag vet inte, nåt nytt sätt
    att fixa mat med verktyg.

  11. Det belönas av resten av apsamhället.

  12. De blir mer ompysslade. Man plockar
    mer loppor från deras päls.

  13. Företagsvärlden ser likadan ut,
    i alla fall ute på marknaden.

  14. De företag som kan locka fram
    och få mycket nytta av-

  15. -kreativa prestationer hos sina
    medarbetare blir mest framgångsrika.

  16. I undersökningar har man
    frågat företagsledare:

  17. "Vad kommer att vara nyckeln till
    företagets framgång i framtiden?"

  18. Svaret är kreativitet och innovation.

  19. Sen är det roligt att tänka mig
    företag som apflockar.

  20. Det kan jag inte undvika.

  21. Det finns många vägar till Rom
    och ännu fler-

  22. -till kreativitet i organisationer.

  23. De flesta som har studerat det här
    är nog överens om att-

  24. -det finns specifika tekniker
    för att komma åt kreativiteten.

  25. Framförallt handlar det om att skapa
    ett kreativt klimat-

  26. -där människor, arbetsgivare,
    medarbetare-

  27. -känner att de kan släppa loss
    sin kreativitet och lekfullhet.

  28. Just lekfullheten
    har jag fastnat för.

  29. Det finns ett samband mellan
    ett klimat där man tillåts leka-

  30. -och ett kreativt klimat.
    Och det är ju ingen ny idé.

  31. Många har tänkt det förut. Men det
    finns extremt lite forskning på-

  32. -om det finns en koppling
    mellan kreativitet och lekfullhet.

  33. Det mesta som finns är ju på barn.

  34. Det finns ganska bra forskning-

  35. -som visar att leken är viktig för
    barnens utveckling rent generellt-

  36. -men också att leken
    hänger ihop med kreativitet.

  37. Det är lite synd tycker jag,
    för att..

  38. ...vi människor är bland de få djuren
    som fortsätter att leka som vuxna.

  39. De flesta djuren slutar leka
    när de blir könsmogna.

  40. Vissa djur, inklusive människan,
    fortsätter att leka.

  41. Vi har i alla fall förmågan
    att leka fast vi blir äldre.

  42. Jag älskar det här citatet.
    Det är fantastiskt.

  43. Jag avslutar alla mina e-post-
    meddelanden med det här citatet.

  44. Det är ju... "Vi slutar inte leka
    när vi blir gamla."

  45. "Vi blir gamla
    för att vi slutar att leka."

  46. Vad är då lek? Vad är lek på jobbet?

  47. Om leken är ett sätt
    att skapa ett klimat-

  48. -eller en atmosfär på jobbet
    som främjar kreativiteten-

  49. -så vore det bra att veta vad lek är.

  50. Det är ett begrepp
    som är extremt svårt att definiera.

  51. Man kan definiera lek.
    Den består av vissa egenskaper.

  52. Och desto mer av dessa egenskaper
    en aktivitet uppfyller-

  53. -desto mer lek blir det.

  54. Lek är ju inte en sak.

  55. Att spela fotboll kan vara lekfullt,
    men det kan också vara icke lekfullt.

  56. När man måste vinna, när poängen
    översätts i pengar eller status-

  57. -försvinner en del av lekfullheten.

  58. Man tillåts inte experimentera eller
    ha lika roligt. Man måste vinna.

  59. Samma sak på jobbet.
    Vissa arbetsuppgifter...

  60. Har man en lekfull inställning
    kan man förändra upplevelsen-

  61. -och göra det mer lekfullt.

  62. Kriterierna: Det ska vara frivilligt.
    Tvingad lek är absolut inte lek.

  63. Jag säger bara en sak:
    "Team building."

  64. Sen är det också så
    att det ska vara roligt.

  65. En lek, en lekfull aktivitet som inte
    är rolig är knappast lekfullt.

  66. Sen ska det vara, nästa punkt
    har företagsvärlden-

  67. -och organisationsvärlden svårt
    att acceptera.

  68. Leken i sig är inte målorienterad.

  69. Det finns egentligen inget syfte
    utöver leken själv.

  70. Tänk er att sälja in det här
    till företag:

  71. "Ni ska leka, men det finns ju inget
    egentligt syfte med det."

  72. Sen är det också
    att det finns imaginära inslag.

  73. Leken sker i nån sorts imaginär
    värld. Det är inte på riktigt.

  74. Som såpbubblorna på bilden.

  75. Personen på mötet försöker
    spräcka dem med fingret.

  76. Det spelar ingen roll om hon lyckas
    pricka den eller inte.

  77. Men i leken, då den är i fantasi-
    världen kan bubblan betyda nåt.

  78. Oftast finns det struktur.

  79. Såpbubblor kan vara bra i ett forum
    på jobbet, men inte i ett annat.

  80. Så det finns struktur för
    när det är tillåtet och inte.

  81. Min första studie om lek
    är jag just klar med.

  82. Den gick ut på att undersöka
    hur leken används i praktiken.

  83. Just för att främja kreativitet.

  84. Jag har intervjuat kreativitets-
    konsulter runtom i världen.

  85. Utifrån vad de säger.
    Utifrån deras praktiska erfarenhet-

  86. -så finns en koppling mellan
    lekfullhet och kreativitet.

  87. Kan man öka lekfullheten,
    kan man öka kreativiteten.

  88. Då blir jag nyfiken på
    hur leken påverkar kreativiteten.

  89. En punkt är ju att-

  90. -arbetskamrater
    som leker tillsammans-

  91. -eller har en mer lekfull inställning
    till sina arbetsuppgifter-

  92. -är mer öppna mot varandra
    och varandras idéer.

  93. De slipper mycket av
    den mentala rigiditeten-

  94. -som hämmar kreativiteten.

  95. Är man en arbetsgrupp, eller
    arbetskamrater som leker tillsammans-

  96. -har man också bättre relationer.
    Det är relationsbyggande.

  97. Så samarbetet blir bättre
    hos dem som leker på jobbet.

  98. Grupptryggheten ökar.

  99. För kreativiteten måste man vara
    trygg i gruppen för att kunna-

  100. -slänga ur sig sina galna idéer.

  101. Relationerna byggs upp-

  102. -när hierarkin suddas ut
    inom organisationer.

  103. I leken har chefen och vikarien
    samma status-

  104. -när de blåser såpbubblor eller
    springer nån lek i korridoren.

  105. Båda är med i leken på samma villkor.

  106. Det hjälper till att sudda ut
    besvärliga hierarkiska barriärer.

  107. Det finns en stark koppling mellan
    kreativitet och inre motivation.

  108. På engelska säger man
    "intrinsic motivation".

  109. När man tycker
    att det man gör är roligt-

  110. -så är man mer kreativ.

  111. Per definition är ju lek roligt.
    Så då har vi vunnit den punkten.

  112. Sen är det ju också...
    Enligt kreativitetskonsulterna...

  113. De tycker att när man får in
    lekfullheten på jobbet-

  114. -så är det inte bara engagerande
    eftersom det är roligt-

  115. -men det ger mer energi.
    Energibiten är ganska intressant.

  116. Det kommer från att mycket av det
    som vi gör i leken är ganska fysiskt.

  117. I mitt jobb och förmodligen ditt med,
    sitter vi stilla framför en dator.

  118. Man går och fikar.
    Det är stillasittande.

  119. Och så går man på möte och sitter
    still och dricker kaffe igen.

  120. Kan vi få in leken här, och
    röra på oss, så får vi mera energi.

  121. Okej, vad främjar lek? Lite kort.

  122. Tillåtelse att leka.
    "Permission to play."

  123. När ledningen på arbetsplatsen säger:
    "Här är det okej att ha roligt".

  124. "Vi tycker att jobbet är roligt."

  125. "Vi gör vad vi kan
    för att göra jobbet roligt."

  126. Den här tillåtande atmosfären
    främjar leken.

  127. När ledningen föregår med bra
    exempel, här är ledningen viktig.

  128. Inget är värre än en chef som säger:

  129. "Det är 2012 nu. Det är jätteviktigt
    med kreativitet och lek."

  130. "Det har vi lärt oss.
    Så nu ska ni leka och vara kreativa."

  131. "Men jag är viktig."

  132. "Jag ska göra nåt seriöst
    och skriva med en penna eller nåt."

  133. Det främjar inte leken.

  134. Det som hämmar leken, det är ju en-

  135. -företagskultur där allt går ut på
    att uppnå mål eller resultat.

  136. Där det inte finns spelrum
    för lek eller kreativitet.

  137. En annan hämmande faktor för leken
    är ju...

  138. Vissa arbetsplatser är så hyper-
    seriösa att det blir skrattretande.

  139. Vi är så viktiga. Allt vi gör är
    viktigt. Vi kan inte ha roligt.

  140. Så det blir ju bara korkat.

  141. Konsulterna menar att i vissa av
    företagen de jobbar med-

  142. -så är allvaret viktigare
    än att göra ett bra jobb.

  143. Och då menar en författare-

  144. -en tidig lekforskare, Huizinga,
    har sagt:

  145. "Leken inkluderar seriositet,
    men seriositet exkluderar lek."

  146. Man kan vara allvarlig på jobbet och
    ta sina arbetsuppgifter på allvar.

  147. Och göra det med kvalité
    och ha lekfullhet.

  148. Det är svårt att ha med lekfullhet
    om man bara ska vara allvarlig.

  149. Sen är kulturtänket här: "Det räcker
    inte att ha lite roligt då och då".

  150. Det måste vara med i kulturen,
    det tillåtande.

  151. Om inte varje dag, så varje vecka.

  152. Mitt nästa projekt är riktigt roligt.

  153. Nu får jag göra experiment.
    Som forskare är det min dröm.

  154. Och det heter "Project Superlab."

  155. Project Superlab går ut på
    att genom experiment-

  156. -hitta den ultimata möteslokalen
    för ett kreativt lekfullt möte.

  157. Jag är så trött på tråkiga möten.

  158. Project Superlab går ut på att vi har
    ett labb. Labbet är ett konferensrum.

  159. Ett riktigt konferensrum
    i en riktig konferensanläggning-

  160. -med riktiga medarbetare
    som har sina egna riktiga möten.

  161. Det får de. Men då kommer jag
    och mina kollegor att-

  162. -sabotera lite för dem under
    deras möte och manipulera miljön.

  163. Det finns ingen brist på förslag
    för att jävlas med dem under mötet.

  164. Allt i syfte att försöka
    öka lekfullheten.

  165. Det senaste försöket var
    en designer som jag har jobbat med.

  166. Hon sa: "Efter fikat, när de har haft
    sin första del av mötet"-

  167. -"under fikat ställer vi in
    en extra stol."

  168. "Vi ska ha en uppblåsbar Björn
    Ranelid-docka som överraskande gäst."

  169. Kan funka. I alla fall.

  170. Syftet är att komma fram till
    det ultimata kreativa mötet.

  171. Hur vi gör det kommer Superlab
    att svara på.

  172. Oj, vad långt den gick.

  173. Tack så mycket.

  174. Ja. Några frågor till Samuel?

  175. -Jag kan börja med en.
    -Shoot.

  176. Kan man se tillåtelsen till lek?

  177. Kan man se nån koppling till bransch?
    Privat? Offentligt? Näringsliv?

  178. Handlar det inte om det?

  179. Det finns ju,
    vissa branscher är mer tillåtande.

  180. Jag besökte ett mediaföretag som gör
    små internetklipp. Reklamklipp.

  181. Det var åtta killar. Ingen disciplin.
    Ingenting, och bara lek.

  182. Halva vårt möte gick åt
    till att arrangera smurf-

  183. -figurer i blomkrukorna
    runt fikabordet.

  184. Sen var det: "Just det, vi ska göra
    business." Det var lekfullt.

  185. Unga killar som håller på med teknik.
    Det är stereotypen.

  186. Reklam- och dataspelskillar
    som bara kör.

  187. Det andra överdrivna som inte är
    lekfullt, är väl Lunds universitet.

  188. Tycker du det?

  189. Det är viktigare att vara allvarlig
    än att ha roligt.

  190. -Det borde...
    -Förändras. Vi borde leka mer.

  191. Vilken typ av lekar ska vi leka
    på universitetet-

  192. -för att bli mer kreativa?

  193. Vilka typer av lekar ska vi leka
    för att bli mer kreativa?

  194. Jag tänker, allt, jag kan inte
    översätta det här på svenska:

  195. "Anything that destroys
    the formality of the event."

  196. Det blir mycket "det ska vara på
    ett visst sätt, och så här gör vi".

  197. Och så finns det ingen tanke om
    varför det ska vara så.

  198. Kom in och rör om. Experimentera.
    Gör det som man ska göra ändå.

  199. Men gör det
    med en liten lekfull twist.

  200. Och det ska vara roligt. Det ska vara
    roligt att undervisa studenter.

  201. Det ska vara roligt att forska.

  202. Mycket av det roliga tappas bort
    och bortprioriteras för andra saker.

  203. Det är synd. Jag kan inte säga att
    man ska leka på ett visst sätt.

  204. Lyft fram att ha roligt
    och gör saker stimulerande.

  205. Med hjälp av det
    kan vi öka kreativiteten också.

  206. Om man har en seriös kultur,
    som stora delar av universitet-

  207. -där man sitter ordentligt
    och har ordentliga seriösa möten-

  208. -är det möjligt att nån kan ta
    initiativ till att leka där?

  209. Eller måste man,
    om man vill löpa linan ut-

  210. -tänka sig en stab av
    kreativitetskonsulter som kutar runt-

  211. -och sätter igång lekar
    på alla delar av arbetsplatsen.

  212. Jag tänker inte svara på frågan.
    Jag fick en fantasi.

  213. Liksom, tänk om vi hade,
    tänk om, liksom.

  214. Jag ingår i ett kreativitetsnätverk-

  215. -med forskare
    på psykologiska institutionen.

  216. Tänk om man kunde hyra in oss
    till möten-

  217. -för att jävlas med korrektheten.

  218. Vid nåt seminarium hade vi
    flera såna här pistoler.

  219. Då skulle jag dra min forskning.

  220. I akademiska kretsar går allt ut på
    att kritisera och hitta fel på saker.

  221. Då gav jag alla som skulle
    kritisera mig en sån här pistol.

  222. Jag sa: "Ni får hemskt gärna
    kritisera mig. Det är ju syftet."

  223. "Men om du ska kritisera måste du
    skjuta mig och träffa först."

  224. Sen sprang jag som en dåre.

  225. Det är roligt.
    Det blev ett jäkligt trevligt möte.

  226. För sånt vore det kul att kunna
    hyra in Lund Creativity Network.

  227. Ursäkta att jag inte svarade
    på din fråga.

  228. Det talas hela tiden
    om kreativa möten.

  229. Men de här kreativa mötesplatserna,
    det stod i en artikel om-

  230. -de som alstrar nobelpristagare.
    De har kreativa mötesplatser.

  231. Hur uppnår vi det
    här på universitetet?

  232. Och göra det roligare och kreativare,
    även om forskning är kreativt?

  233. I diskussionen om att ha seminarium
    eller konferens-

  234. -eller nåt event inom universitetet
    eller den akademiska världen-

  235. -tänker man ofta bara på
    att informationen ska ut.

  236. Så skiter man i att mottagaren
    måste bli intresserad av det.

  237. Och jag tänker,
    om man tänker i lektermer-

  238. -att det ska vara roligt,
    stimulerande och experimenterande-

  239. -och man inte har alla svar
    och är beredd att ta risker.

  240. Då kan man göra ett seminarium
    mycket roligare än det brukar vara-

  241. -bara genom att våga.

  242. Så, experimentera.
    Det tror jag är vägen vi ska gå.

  243. Jag vet inte hur man gör ett seriöst
    vetenskapligt seminarium roligare.

  244. Men man kan experimentera
    och våga släppa loss lite.

  245. -Jag kontaktar dig till september.
    -Akta dig, det är farligt.

  246. -En mikrofon.
    -Det är sista frågan.

  247. Varför är vi så rädda för att
    släppa på gränserna och blotta oss?

  248. Det är ju det vi gör
    när vi leker och har roligt.

  249. Finns det nåt sånt där
    som du har tittat på?

  250. Om jag visste svaret på det,
    så hade jag lösningen också.

  251. Varför är vi så rädda för
    att blotta oss och ta en risk?

  252. Det finns nåt,
    vi är rädda för kritik.

  253. Vi reagerar i grupp på kritik på
    det vi säger och hur vi beter oss.

  254. Då reagerar vi med rädslorespons.
    Det gör ju ont, så vi undviker det.

  255. Speciellt om vi känner
    att vi får kritik.

  256. I icke-lekfulla miljöer kommer
    kritiken om man säger nåt fel-

  257. -eller okänsligt eller ogenomtänkt.

  258. "Har du belägg för det?"
    Såna grejer kommer.

  259. Det hämmar absolut.

  260. Varför är vi rädda? Vi gillar inte
    att känna oss fåniga eller utanför.

  261. Har vi en kultur som hjälper oss
    att komma förbi det där-

  262. -och det är okej att göra misstag
    och okej att inte göra helt rätt-

  263. -så blir vi mer benägna att leka.

  264. Yes?

  265. Tack så mycket.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Så får du kreativa medarbetare

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Leken är det viktigaste för kreativiteten. En lek som är frivillig, fantasifull och rolig och som inte är målorienterad kan ge både lust och kreativa medarbetare. Det finns ännu lite forskning på sambandet mellan lekfullhet och kreativitet, säger Samuel West, som är psykolog och forskare i psykologi vid Lunds universitet. Leken ger ett kreativt klimat. Inspelat i mars 2012. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Kognitiv psykologi, Kreativitet, Lek, Psykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Gatukonst - vad är det?

Peter Bengtsen, forskare i kulturvetenskap vid Lunds universitet, förklarar skillnader och likheter mellan graffiti och gatukonst och ger exempel på olika typer av gatukonst. Han menar att gatukonst kan bidra till medborgarnas reflektion och till mer demokrati.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Stan är full av vatten

Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet, ger en bild av såväl vattnets betydelse globalt som de utmaningar som vi står inför för att lösa den framtida vattenförsörjningen.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Så undviker man fukt i hus

Lars-Erik Harderup, forskare i byggnadsfysik vid Lunds universitet, berättar om de största fällorna när det gäller fukt i hus och vad man kan göra för att undvika dem.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Att använda språket konstruktivt

Anders Sigrell, retorikprofessor vid Lunds universitet, ger olika infallsvinklar på retorik, ett ämne som har flera tusen års historia; det härstammar ända från 400-talet f Kr. Retoriken kan få oss att fundera över hur vi väljer, både som talare och lyssnare, och få oss att använda språket mer konstruktivt.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Ekonomiska kriser går i cykler

Lennart Schön, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, berättar om vad han kallar för den globala ekonomins fyrtioårskriser. Ekonomiska kriser har kantat vägen för utvecklingen av det moderna samhället, de är en del av den ekonomiska tillväxten.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Globaliseringen av ekonomin

Fredrik Sjöholm, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, säger att vi aldrig tidigare har levt i en värld som är så ekonomiskt integrerad. Den ekonomiska globaliseringen har i stort varit gynnsam för världen och också för Sverige, men det finns vinnare och förlorare.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Så får du kreativa medarbetare

Samuel West, psykolog och forskare i psykologi vid Lunds universitet, säger att det finns lite forskning på sambandet mellan lekfullhet och kreativitet. En lek som är frivillig, fantasifull och rolig och som inte är målorienterad kan ge både lust och kreativa medarbetare.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Män och kvinnor i populärkulturen

Gunilla Jarlbro, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet, har jämfört hur kvinnor och män porträtteras i populärkulturen. Hon menar att skillnaden mellan idealen i populärkulturen och hur verkligheten ser ut aldrig har varit så stor som nu.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Ljus, vakenhet och upplevelse

Thorbjörn Laike, forskare i miljöpsykologi vid Lunds universitet, berättar om hur ljuset påverkar oss och hur det medverkar till att styra vår vakenhet och upplevelse. I kombination med mörkret är det nödvändigt för vår överlevnad, och det har visat sig att speciellt dagsljuset påverkar vår inlärning.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Religiösa affischer

Religiösa affischer är viktiga för den religiösa minoritetsgruppen aleviterna, något som är otänkbart för de sunnimuslimer de lever ibland i Turkiet. Hege Markussen, doktorand i religionshistoria, säger att hur man använder bilden visar vilket förhållande man har till religionen.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Därför går det bra för Sverige

I internationell jämförelse har svensk ekonomi klarat de senaste årens kriser bra, men det finns problem även i framgångslandet Sverige. Andreas Bergh, forskare i nationalekonomi, beskriver utvecklingen och dagens situation.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Plast av jordärtskockor

Eftersom oljan i världen en dag kommer att ta slut, letar forskare efter alternativ till den. Bo Mattiasson, professor i bioteknik, berättar hur man kan framställa kemikalier från växter. Inspelat i mars 2012. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Snacka med delfiner

Josefin Starkhammar, forskare i elektrisk mätteknik vid Lunds universitet, berättar om delfiners ekolokalisering och på vilket sätt de senaste årens forskning gett överraskande resultat.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Diabetes hos barn

Hur uppstår typ 1-diabetes hos barn och hur behandlas det? Helena Edling Larsson, överläkare och forskargruppchef vid Lunds universitet, berättar vad som händer i kroppen när man får typ 1-diabetes och visar på olika behandlingsalternativ.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lundaforskare föreläser

Hjälp, vårt barn har fått diabetes

När barn får diabetes och föräldrarna inte vet vad det innebär är det lätt att både föräldrar och barn känner sig stressade. Per Johnsson, forskare i psykologi vid Lunds universitet, berättar och ger råd.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Att kategorisera musik utifrån känslor

Ett samtal om den musikaliska hjärnan. Medverkande: Nigel Osborne, musikterapeut, kompositör och musikprofessor; Martin Ingvar, professor i neurofysiologi. Moderator: Alfons Karabuda. Från Polar music talks. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMifforadio

Odödlighet

En mysig morgonshow med Nancy Delic, Sophia Bergman och Balint Marton. Frukost, livsfilosofi, musik och vår egen psykolog Karna.

Fråga oss