Titta

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

Om UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

Föreläsningar med fokus på vuxnas psykiska hälsa: om känslor som går över styr, vikten av att hitta sin rätta väg och identifiering av störningar och risksituationer. Inspelat på Folkets Hus i Stockholm den 27 mars 2012. Arrangör: Expo Medica.

Till första programmet

UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa : Att bemöta personlighetsstörningarDela
  1. Det är fantastiskt att se
    några som jag känner igen.

  2. Det känns lite som att stå
    vid sitt köksbord och hålla tal.

  3. Jag heter Maria Bauer och ska berätta
    om besvärliga människor-

  4. -framför allt om personlighets-
    störningar kluster B-

  5. -och hur de stör
    och provocerar oss i mötet.

  6. Jag har arbetat länge med psykiatri,
    omsorg och kriminalvård.

  7. När jag slutade
    inom kriminalvården 2006-

  8. -så började jag som egen
    att handleda och utbilda personal.

  9. Med besvärliga människor är det
    knöligt att fastna i diagnoser.

  10. Tänk mer i beteenden,
    så blir det lättare att förstå.

  11. Det problematiska
    med personlighetsstörningar är-

  12. -att man som personal inte accepterar
    vad som är handikappet.

  13. Vad är det som är problemet?

  14. Vad är det som gör
    att en person beter sig så här?

  15. Hur mycket man än går igenom det
    så tycks det ändå vara-

  16. -väldigt besvärligt att förstå.

  17. Kom det in nån här med ett handikapp
    i benen, ett funktionshinder-

  18. -eller ett handikapp
    i ögonen, en synskada-

  19. -så skulle vi ha lätt att förstå
    att den personen inte kan det här.

  20. Den kan inte se som jag. Den kan inte
    gå eller springa som jag.

  21. När vi förstår det så kan vi direkt
    anpassa vårt beteende efter det.

  22. På vilket sätt behöver jag bistå?
    Hur ska jag hjälpa till?

  23. Vad ska jag göra för att den personen
    ska få det lättare och kunna delta-

  24. -eller vara delaktig i ett möte
    tillsammans med mig.

  25. Det är lätt att förstå
    fysiska funktionshinder.

  26. Det är svårare med psykiatriska
    funktionshinder. Vi arbetar med det.

  27. Vi har det lättare
    när det gäller utvecklingsstörning-

  28. -eller andra psykiska handikapp
    än just personlighetsstörning.

  29. För vad är det man inte kan?
    Man kan inte riktigt känna empati.

  30. Man kan inte riktigt alltid känna
    skuld, ånger, ansvar.

  31. Man kan inte samspela ömsesidigt.
    Man vet inte hur man gör det.

  32. Man har en parasiterande livsstil
    när man har psykopatiska drag.

  33. Man klarar inte av att vara
    en människa på jämlika villkor.

  34. När jag jobbade på Hall
    kunde jag direkt märka-

  35. -när det kom in en person med
    borderline personlighetsstörning.

  36. Då gick ångesttrycket
    i personalgruppen upp i taket direkt.

  37. Personalen behövde omedelbar
    tillfredställelse, inte klienten.

  38. "Du måste svara på det här nu, göra
    det nu, fatta beslutet nu. Nu!"

  39. De överför problematiken på oss-

  40. -och vi ser inte
    att det är det de inte kan.

  41. De kan inte vänta.
    De kan inte samspela ömsesidigt.

  42. De kan inte hjälpas åt.

  43. Vad händer i oss?
    Varför påverkar det oss så mycket?

  44. Jo, därför att det är omoraliskt
    att bete sig på det här viset.

  45. Det är omoraliskt
    att ljuga, manipulera-

  46. -och på olika vis använda
    våra känslor, vår empati-

  47. -och omsorg för att få det man vill.
    Det är fult. Så får man inte göra.

  48. Vad händer med oss? Vi blir arga,
    sura och irriterade i mötet-

  49. -och vi glömmer att det är
    det här de inte kan.

  50. Det första tipset jag vill ge er
    är att komma ihåg vad de inte kan.

  51. Och hellre se det som ett handikapp.

  52. Även om vi inte betecknar det
    som ett handikapp teoretiskt-

  53. -så se det som ett handikapp,
    och bortse från det.

  54. Bortse från att bli ljugen för
    stup i kvarten.

  55. Bortse från att bli manipulerad-

  56. -eller utsatt för svårigheter som har
    att göra med deras funktionshinder-

  57. -och koncentrera er på uppgiften
    istället. Förstår ni vad jag menar?

  58. Att möta personer med personlighets-
    störningar är att möta sig själv-

  59. -på ett högst utmanande sätt.

  60. Då ska vi kontrollera
    många saker i personalgruppen.

  61. De kommer in på en avdelning-

  62. -eller ett socialtjänstkontor,
    och på tre sekunder har de läst av.

  63. De vet direkt
    vem de ska fråga om vad-

  64. -och vilka vägar de ska gå.

  65. De lär sig oerhört snabbt
    att läsa av oss-

  66. -trots att de själva
    är emotionellt handikappade.

  67. Det är så paradoxalt
    för oss att förstå-

  68. -att en person med psykopatiska drag
    förstår sig på oss-

  69. -och kan använda våra känslor,
    men kan inte själv känna dem-

  70. -eller åtminstone uttrycka dem. Det
    är märkligt och provocerande för oss.

  71. De stora svårigheterna i mötet-

  72. -handlar mycket om
    att man blir provocerad.

  73. Det känner de flesta av er igen.

  74. Man blir provocerad av de här dragen
    och den bristande respekten.

  75. De vill inte ha hjälp. I varje fall
    inte på det sätt som vi önskar.

  76. En viktig sak när man arbetar
    med såna människor-

  77. -är sammanhangsmarkering,
    om och om igen.

  78. Vad betyder sammanhangsmarkering?
    Jo, att säga: "Hej, jag heter Maria."

  79. "Jag är klientinspektör här, så jag
    ska hjälpa dig med de här sakerna"-

  80. -"men dessvärre inte med det här,
    det här och det här."

  81. Vad kommer de personerna med?
    Jo, multiproblematik.

  82. De säger till oss: "Du är fantastisk.
    Ingen har lyssnat på mig som du."

  83. "Ingen har sett mig som du.
    Det finns ingen annan."

  84. "Kan inte du hjälpa mig
    ringa arbetsförmedlingen?"

  85. "Kan inte jag få låna en tia
    av dig eller en cigarett?"

  86. "Kan inte jag få komma
    lite tidigare?" Sammanhangsmarkering.

  87. Ni måste stå ut med
    att vara ett lillfinger i världen.

  88. Det jobbigt, och det är jobbigt
    att se människor som drunknar-

  89. -som är i enorm psykisk ohälsa-

  90. -och som lever ett destruktivt liv.

  91. Att stå ut med att de gör det,
    och ända bara göra sin sak.

  92. När ni möter personlighetsstörda
    klienter är det viktigt-

  93. -att ni gör er sak.
    Ni gör det ni ska.

  94. Sammanhangsmarkering är att tala om
    att det är det här jag ska göra.

  95. Jag ska hjälpa dig med försörjnings-
    stöd eller med det här beslutet.

  96. Jag ska hjälpa dig att ta den här
    kontakten eller samtala om det här.

  97. Sammanhangsmarkeringen gör
    att klienten blir mer vuxen.

  98. Den tilltalar en vuxnare del-

  99. -istället för att hela tiden
    lyssna och ta emot-

  100. -och efter fem eller sju samtal
    behöva säga:

  101. "Du bad mig ringa arbets-
    förmedlingen. Det kan jag inte."

  102. Det blir så jobbigt då.

  103. Gör upp från början vem ni är
    och vem de är-

  104. -och vad ni ska göra tillsammans.

  105. Är det flera aktörer med i mötet-

  106. -se till att alla talar om
    vilka de är, ännu tydligare.

  107. Ni arbetar redan så här, men var
    tydligare än med andra klienter.

  108. Därför att det glider
    hela tiden ut i andra saker.

  109. Avsluta mötet om det spårar ur.

  110. Blir mötet hotfullt, aggressivt
    eller manipulativt-

  111. -är det bättre att sluta och säga:
    "Vi fortsätter en annan dag"-

  112. -"när vi kan prata om det här
    som vi ska göra." Börja där

  113. En annan sak man kan tänka på
    som är viktig-

  114. -är att de här personerna
    har extremt svårt för-

  115. -att bli skammade inför en publik.
    Att bli tillsagda-

  116. -eller bli utsatta för ett negativt
    beslut när andra människor är där.

  117. De är mer känsliga för skam.
    Borderline personlighetsstörning-

  118. -narcissistisk personlighetsstörning-

  119. -psykopatiska drag, antisocial
    personlighetsstörning.

  120. De är mer känsliga att utsättas
    för negativa saker inför andra.

  121. Det har att göra med deras sköra
    identitet och egentliga jagsvaghet.

  122. Även om narcissisten är grandios
    så är den jagsvag innerst inne.

  123. Att då ha ett möte där det sitter
    flera personer eller anhöriga-

  124. -eller svara på frågor i ett väntrum
    eller på en avdelning inför andra-

  125. -kan vara en stor trigger
    för aggression.

  126. Bort med publiken.

  127. När ni ska ha ett negativt samtal med
    en klient med den problematiken:

  128. Ingen publik.
    Helst bara klienten och ni.

  129. Helst bara ett samtal mellan två
    personer. Så att det inte finns nån-

  130. -att skämmas inför. Så att det inte
    finns nån man tappar ansiktet inför.

  131. Vad händer när de tappar ansiktet?

  132. Då kommer affektiviteten och
    impulsstörningen som en projektil.

  133. Då kommer det de inte kan,
    nämligen att hämma aggressivitet-

  134. -sorg, förtvivlan. Då kommer
    det enormt kraftfullt.

  135. Det är inte bra. Tänk på det.
    Det är en bra sak att ha med sig.

  136. Tänk också på att våga prata med dem
    om det som det gäller.

  137. Våga ägna er åt att tilltala det
    som sker i rummet.

  138. De här klienterna är oftast lite
    hotfulla och aggressiva i sin uppsyn-

  139. -så det är svårt att prata om deras
    beteenden, hur de är i mötet.

  140. Men det är det som hjälper.
    Att bistå dem-

  141. -med att ge
    en spegling av hur det känns inuti.

  142. Så här känns det
    när du tilltalar mig så.

  143. Hur det känns inuti er
    kan vara oerhört effektivt.

  144. Att visa vad det handlar om.
    Jag ser vad som sker i rummet.

  145. En man, när jag fortfarande jobbade
    på Hall, som hade psykopatiska drag-

  146. -sa: "Synd att inte vi träffades
    under andra omständigheter."

  147. Då kan man direkt säga:

  148. "Säger du så till mig för att jag är
    en person som fattar beslut här"-

  149. -"som bestämmer och har makt, eller
    för att du verkligen tycker det?"

  150. Då avdramatiserar man manipulationen.

  151. Man illustrerar att man ser
    att de är på väg nånstans.

  152. Jag ser dina syften och
    målsättningar, men jag är inte med.

  153. Jag ändrar inte mitt beslut om
    permisson för att du smickrar mig.

  154. Jag kommer att stå kvar
    vid mina beslut.

  155. De lyckas som inga andra
    att förstöra hela pliktetiken-

  156. -på en arbetsplats. Alla de här fyra
    personlighetsstörningsgrupperna-

  157. -lyckas som inga andra
    att söndra en arbetsplats.

  158. Vet ni vad de gör? De använder sig
    av det sköraste hos oss alla-

  159. -nämligen att få vara accepterad,
    få vara med och få vara bra.

  160. De är så duktiga på att säga:
    "När du jobbar blir det bra."

  161. "Du lyssnar. Du förstår oss.
    Du är den bästa."

  162. Till skillnad från andra klienter
    så klagar de inte i första led-

  163. -utan de berömmer.
    Det är ju listigt som tusan.

  164. Men vad händer i en personalgrupp
    när nån blir speciell och utvald?

  165. Det har ni kanske sett. Den kommer
    alldeles för nära klienten.

  166. När det gäller den här gruppen
    klienter, så kan det bli farligt.

  167. Man känner sig speciell.
    Jag är den enda som förstår henne.

  168. Jag har haft alla samtal
    och måste fortsätta ha dem.

  169. Jag ska bara köra henne dit
    och hjälpa henne med det där.

  170. Helt plötsligt är socialsekreteraren
    eller kriminalvårdstjänstemannen-

  171. -totalt involverad i klienten.
    Man har gått förbi privata sfärer-

  172. -man är nästan intim på nåt plan.

  173. Jag menar inte sexuellt intim,
    utan intim i sitt förhållande.

  174. Då säger ens kollega: "Är inte du
    lite väl nära Lisa?"

  175. "Du pratar med henne varje dag."

  176. "Ska du göra det varje dag?
    Du ska ju bara göra det här."

  177. "Men du förstår, jag måste bara..."
    Då blir den personen lite aggressiv.

  178. Den försvarar sitt arbetssätt.

  179. Den stöter bort kollegorna-

  180. -och ska vara nära
    den här personen.

  181. Det går bra hela vägen in
    säger Gillis Herlitz.

  182. Vad händer när vi ska ut igen?

  183. Vad händer när man måste fatta
    ett myndighetsbeslut?

  184. När man måste säga:
    "Vi måste ta ett urinprov."

  185. "Vi måste ta ett beslut om
    omändertagande om dina barn."

  186. "Vi måste göra det här
    eller det här." Vad händer då?

  187. Ja, då blir det aggressivt.

  188. Jag har sett många gånger
    att man kommer för nära klienterna.

  189. Man blir charmad, känner sig viktig-

  190. -man känner sig speciell,
    uppmuntrad och sedd.

  191. Inte minst
    om det är dåligt ledarskap.

  192. När man inte har det från
    sina kollegor och sin chef.

  193. Där blir det ännu farligare.
    Jag har skrivit om det i min bok.

  194. Där blir det ännu tydligare
    att det är klienternas bekräftelse-

  195. -som vi söker. Det är det
    vi går efter till slut.

  196. Då kan man bli tvungen att avbryta
    relationen väldigt abrupt.

  197. Man får flytta medarbetaren från
    platsen. Eller klienten.

  198. Han får byta socialtjänstkontor
    eller anstalt. Det går inte längre.

  199. Tänk mycket på att inleda relationen
    med en sammanhangsmarkering-

  200. -och med ett slut. Alla
    professionella relationer-

  201. -ska ha en början och ett slut.

  202. Det ska redan från början
    vara uttalat vem jag är-

  203. -vad jag ska göra och när
    det är slut. När ses vi inte mer?

  204. Dessutom ska jag arbeta så pass
    begåvat och genomlysbart-

  205. -att en kollega
    kan ta över mitt ärende.

  206. De ska kunna titta i min
    dokumentation och ta över.

  207. Alla har ju sin personlighet
    och olika sätt att vara-

  208. -men tänk på att det ska vara på det
    viset i ett professionellt arbete.

  209. Nån annan ska kunna ta över arbetet.
    Att relationen ska...

  210. Relationens syfte har att göra
    med uppdraget, inte med känslan.

  211. Relationen ska inte,
    speciellt inte med de här klienterna-

  212. -bygga enbart på
    att man tycker om varann.

  213. Det kan bli farligt,
    tokigt och knasigt.

  214. En annan sak som kan vara viktig-

  215. -är att de blir ofta experter-

  216. -i de områden där de söker hjälp.

  217. Söker de hjälp i kriminalvården...
    De är ju placerade där.

  218. ...eller hos socialtjänsten-

  219. -så blir de ofta experter
    på hur det fungerar.

  220. De lär sig allt.
    De kan personalschemat bättre än vi.

  221. De vet vem som ska ha semester, vara
    sjukskriven eller operera knäet.

  222. Om man inte vet nåt själv
    kan man alltid fråga borderline-Sara.

  223. Hon vet allt. Men det är ju lite
    skrämmande. Eller hur?

  224. Jag märker tydliga sekretessbrott
    med de här klienterna.

  225. De är så listiga. De är så duktiga på
    att ställa frågorna-

  226. -så att vi avslöjar saker
    vi inte vill avslöja.

  227. Man behöver vara ordentligt
    medveten och närvarande-

  228. -när man möter personer
    med personlighetsstörningar.

  229. Därför att deras agenda handlar om
    att få egna vinster och fördelar.

  230. De har nästan alltid det som pågår-

  231. -och de har det de inte kan.

  232. De har lättare att ta sig dit. Om man
    inte har empati kan man tränga sig-

  233. -och ta det man vill ha.

  234. Det är besvärligare för oss att ljuga
    för vi får ångest och mår dåligt.

  235. Det gäller att vara medveten
    och ta sig igenom det här.

  236. I mötet så tänker jag att man måste
    känna till om de har haft-

  237. -en tidigare aggressionsproblematik
    eller varit besvärliga i mötet.

  238. Och kanske t.o.m.
    benämna det från början och säga:

  239. "Jag vet att det är svårt för dig
    att prata om det här"-

  240. -"att jag hjälper dig med det här,
    att jag får insyn"-

  241. -"att jag får se din ekonomi,
    och ditt hem-"

  242. -"att jag får se dina brister."

  243. De upplever sig själva
    som normalfungerande.

  244. "Det är bara några saker
    som inte funkar just nu."

  245. Helt plötsligt
    så ser vi att inget funkar.

  246. Vad gör de? De konsumerar människor.
    De bränner sönder relationer.

  247. Det är ett underverk om det finns
    en morsa kvar, för de bränner-

  248. -och bränner på sina relationer.

  249. De söker hela tiden
    det konfliktfyllda mötet.

  250. Mötet som handlar om att utnyttja
    och ta saker för sin egen del.

  251. De gör det av sitt funktionshinder,
    av det de inte kan.

  252. Så tänk på... Håll inte...

  253. Bemöt dem inte
    med för stor öppenhet från er själva-

  254. -utan ganska tydligt, fyrkantigt
    och krasst till vissa delar.

  255. Det har gått bäst för de vårdare
    eller socialsekreterare-

  256. -som har varit ganska krassa
    och tråkiga i bemötandet.

  257. Det har lyckats bra med dem.

  258. De här som säger: "Det står här
    att du har rätt till det här."

  259. De som inte blir
    så känslomässiga och nyfikna-

  260. -på att lyssna på personens trauma
    eller hela barndomshistorien-

  261. -utan säger: "Vi ska snacka
    om det här i dag."

  262. Att inte vara så nyfiken och
    känslomässig brukar hjälpa till.

  263. Det är bättre att hålla sig till sak.

  264. Tänk på att kroppsspråk och attityd
    är nåt som de går snabbt igång på.

  265. Framförallt om man är överlägsen
    eller lite dryg i sin attityd.

  266. Den här klientgruppen
    reagerar blixtsnabbt.

  267. De är så snabba på att känna
    vår motvilja-

  268. -vår provokation
    och vårt ointresse.

  269. De tar det direkt
    och slänger tillbaka det.

  270. Var vaksam på era egna uttryck
    och var ni ska lägga dem.

  271. När jag började på Hall sa de:
    "En feting får du ta."

  272. Det betydde att med de personlighets-
    störda så var vi enormt slöa.

  273. Låg energi. Väldigt låg energi
    för att inte gynna aggressivitet-

  274. -eller starka känslor, utbrott,
    självskador eller hot, etc.

  275. Vi var ganska slöa i mötet.
    Vi satt nedsjunket i stolen.

  276. Vi var inte alerta med pennan
    i handen och jätteaktiva.

  277. Det handlade om att försöka
    ge en stämning i rummet-

  278. -av att om man håller
    det här låga tempot-

  279. -så kanske man undviker en del
    av kränkningarna och skamningarna.

  280. Dessutom backade vi alltid
    om attitydsaker.

  281. Vi backade alltid.
    Det är ett bra tips.

  282. Så fort nån sa: "Vad du låter sur.
    Vad du är överlägsen."

  283. "Fan, vad du kan.
    Du är alltid så jävla dryg."

  284. "Nämen! Jag är ledsen. Är det sant?"

  285. "Det menade inte jag.
    Det ska jag tänka på nästa gång."

  286. Aldrig nånsin gå in i en diskussion-

  287. -om mitt beteende och min attityd.
    Det är ingen idé.

  288. Hur ska jag rätta till det?
    "Jag var inte alls sur."

  289. Det spelar ingen roll.
    Det är bättre att bara släppa det-

  290. -och bara backa.

  291. När det gäller sakfrågor...
    Attityder är det vanligaste-

  292. -konfliktområdet
    när det gäller kluster B.

  293. Men i sakfrågor
    blir man ofta också osams.

  294. Vad blir man osams om? Jo, vem
    som har rätt och vem som har fel.

  295. Där är det provocerande för dem
    om man inte står för sin makt.

  296. När man inte står för
    att man har myndighetsutövningen-

  297. -och får fatta de besluten
    utan kryper in i rummet och säger:

  298. "Ja, nu är det så att, förstår du..."

  299. De brukar säga: "Om du har makten,
    stå för makten."

  300. Stå för din myndighetsutövning
    och att du blir arg.

  301. Det är nämligen inte farligt
    med arga klienter.

  302. Oom nån blir arg när man säger: "Vi
    måste jourhemsplacera dina barn."-

  303. -så är det nämligen
    ganska naturligt.

  304. Så stå för myndighetsutövningen
    om ni har den i ert yrke.

  305. Stå för att det är en maktobalans,
    att jag har rätten att bestämma

  306. Tillsammans med mina kollegor eller
    en nämnd har jag rätten att bestämma.

  307. Även om du tycker att jag bestämmer
    fel så står jag för mitt beslut.

  308. Stå för era kollegors beslut.

  309. Mina kollegor på Hall
    lämnade över ett beslut och sa:

  310. "Det var Maria som inte tyckte
    att du skulle få permission.

  311. Man kan inte göra så.
    Man måste stå för sina kollegor.

  312. Man måste stå för hela verket,
    hela myndigheten-

  313. -hela socialtjänstkontoret,
    hela anstalten.

  314. Man måste stå där på linje
    som en envis mur.

  315. Eller som en kärleksfull
    tonårsförälder som bara står där.

  316. Står kvar där.

  317. Behåll inte kränkningarna inom er.

  318. Man blir lätt kvar i att känna sig
    kränkt av en sån person-

  319. -så att man i nästa möte
    känner sig rädd, stressad och kränkt.

  320. Släpp det så att ni kan möta dem
    respektfullt nästa gång.

  321. Tänk noga på röstläget. Det
    provocerar också i mötet med de här-

  322. -om man blir lite aggressiv
    eller forcerad.

  323. De blir ju det blixtsnabbt
    om det går emot dem.

  324. De höjer på taltempot och rösten,
    och pressar in en i väggen.

  325. Vad händer med oss? Vi höjer också
    rösten, blir lite stressade-

  326. -pratar väldigt fort och ställer
    väldigt många frågor.

  327. Samtidigt säger vi:
    "Nu får du lugna ner dig."

  328. Då har ni glömt tipset
    med det lugna, slöa sättet att vara.

  329. Kom ihåg det där med energin,
    speciellt när de går upp i energi-

  330. -då går ni ner.

  331. Det är huvudregeln. Om man inte
    måste göra ett fysiskt ingripande-

  332. -som att trycka på larmet. Men gör
    det distinkt. Tänk på kroppsspråket.

  333. Händerna vilande.
    Synliga och vilande.

  334. Måste man trycka på larmet,
    så gör man det.

  335. Måste man kalla på en kollega
    så gör man det väldigt tydligt.

  336. Då säger man: "Nu går mötet inte bra,
    det är obehagligt."

  337. "Jag vill ha en kollega närvarande.
    Jag vill att du går härifrån."

  338. "Jag tänker be en kollega om hjälp."

  339. Då står man för det.

  340. Man får inte börja tveka, inte ens
    i rösten som blir forcerad.

  341. Man kan inte hjälpa nån att lugna sig
    om man själv är stressad.

  342. När någon blir riktigt forcerad,
    aggressiv eller hotfull i rösten-

  343. -som klienterna
    med multiproblematik ofta kan bli.

  344. Vad behöver de då? Jo, en fråga,
    och tystnad och pausering.

  345. Det är nästan det svåraste som finns,
    att i en aggressiv stämning bli tyst.

  346. Att ställa en enda fråga. Den kan
    vara av ganska ringa karaktär.

  347. "Jag förstår att du är upprörd. Vad
    har du inte förstått i mitt beslut"-

  348. -"eller mitt bemötande?
    Vad reagerar du på?" Och sen tyst.

  349. När man har en tystnad har nån
    möjlighet att lugna ner sig.

  350. Den har möjlighet
    att faktiskt komma till sig.

  351. Man får göra ganska många saker-

  352. -om man söker hjälp i kriminalvården
    eller på socialtjänstkontor-

  353. -som ändå är acceptabel aggression.

  354. Man får kanske höja rösten
    eller säga nåt fult-

  355. -men man får inte hota nån
    till liv och hälsa.

  356. Man får inte slå sönder
    vår inredning.

  357. Men man får visa att man blir
    besviken, ledsen och arg.

  358. Tänk också på att bara fatta
    de beslut som ni har i er hand.

  359. Det är stor risk när den här gruppen
    blir arg och provocerad-

  360. -att de tvingar en
    att fatta en massa beslut-

  361. -för att man vill komma ur den här
    obehagliga situationen.

  362. Man blir arg tillbaka
    och vill ur situationen.

  363. Då börjar man fatta beslut-

  364. -eller riktigt illa,
    börjar hota om konsekvenser.

  365. "Om du inte gör det här,
    så drar vi in det här."

  366. "Då kommer du inte få delta längre,
    eller få det här längre."

  367. Vad händer om det inte blir så?
    Om man har meddelat konsekvenser-

  368. -i det här hotfulla läget
    och fått ner aggressionen lite-

  369. -och så blir det inte på det viset.
    Han får visst fortsätta.

  370. Han får visst den där hjälpen
    som han ville ha.

  371. När man får backa.
    Det blir ju som femåringar.

  372. Man har ingen respekt kvar om man
    säger: "Om du gör så här"-

  373. -"så händer det här." Och så händer
    inte det. Då är det ju borta.

  374. Tänk på att bara meddela konsekvenser
    som ni har i er hand.

  375. Meddela bara saker
    som ni faktiskt kan stå för.

  376. När det gäller neuropsykiatriska
    funktionsnedsättningar säger man-

  377. -när det gäller autismspektrum-
    störning - undvik humor och ironi.

  378. I den här gruppen också.
    Undvik humor och ironi.

  379. I varje fall
    om det har blivit forcerat.

  380. Något av det farligaste jag har sett
    är när man har försökt skoja med dem.

  381. När de har varit upprörda.
    Då ska man ha en god relation.

  382. Att le när man är osäker
    som många av oss gör, det går inte.

  383. Så tänk på att humor, ironi-

  384. -och ett leende tyder på osäkerhet.

  385. Det gör att den här gruppen
    får ytterligare övertag-

  386. -om de tillhör en grupp som har
    en aggressionsproblematik.

  387. Försök även att ta reda på-

  388. -om de har nåt form av självskadande,
    aggressivitetsbeteenden-

  389. -som kommer ut nån annanstans.

  390. Många av klienterna kan hålla sig
    i det professionella mötet.

  391. Sen slår de sönder väntrummet,
    hissen, trappan eller bilen.

  392. Det kommer nån annanstans. Ibland
    måste man följa med ett steg till.

  393. Man kan behöva kontrollera
    hur det går sen, utanför.

  394. En viktig sak är att många av dem
    använder suicidalitet som ett hot.

  395. Säkert har flera av er
    mött att de säger:

  396. "Då vill jag inte leva längre.
    Då tar jag livet av mig."

  397. "Då finns det ingen mening."
    Så sitter man kvar där med ångesten.

  398. "Gud, kommer jag att se henne
    eller honom i morgon?"

  399. Ha en tydlig handlingsplan
    på arbetsplatsen för de saker-

  400. -ni behöver kontrollera i efterhand
    och se vad som händer.

  401. Hur går det längre fram?

  402. Ibland blir man sittande
    som utredare-

  403. -eller tjänsteman med otroligt
    svåra känslor när de har gått.

  404. Då har man ingenstans att ta vägen

  405. Ha handlingsplaner för när de
    hotar om saker-

  406. -när de hotar om våld, självskador
    och suicid på arbetsplatsen.

  407. Det är också ett sätt att manipulera.
    Kanske det grövsta sättet.

  408. Ett allvarligt suicidhot är lika illa
    som att bli utsatt för våld.

  409. Det är lika obehagligt och smärtsamt,
    och nästan svårare att bli av med.

  410. En örfil eller ett slag
    går över även om känslan-

  411. -obehaget och rädslan
    kan sitta kvar i kroppen-

  412. -men suicidhotet
    kan vara jättebesvärligt.

  413. Se till att ha en handlingsplan.
    Vad gör man längre fram?

  414. Undvik hela deras orealistiska
    förväntningar.

  415. Jag har sagt en del
    om vad ni ska göra.

  416. Är det nåt man inte ska göra
    så är det att le, vara osäker-

  417. -eller höja och forcera sin röst.

  418. Undvik också det här orealistiska.

  419. Den här gruppen gör enorma bilder
    av vad som ska bli.

  420. "Då ska jag köpa en hästgård
    och flytta dit med mina flickor."

  421. "De ska få två hästar var
    och vi ska göra det tillsammans."

  422. "Jag ska arbeta med det här."

  423. Och så sitter de med en grav
    missbruksproblematik framför oss.

  424. Vi tänker: "Men herregud!
    Var är du och var är jag nånstans."

  425. Försök att ta ner de orealistiska
    förväntningarna.

  426. Det kan vara ett arbete
    som i början är väldigt obehagligt.

  427. De vill ju att man ska löpa med
    och bäras upp av deras förväntningar.

  428. Ta ner de orealistiska
    förväntningarna. Ta också ner-

  429. -hela den här enorma oförmågan
    att prata som de har.

  430. Försök att bistå dem i
    att sätta ord på det de känner-

  431. -istället för att direkt visa
    aggressivitet, sorg-

  432. -ledsnad eller förtvivlan
    och jättestarka känslor-

  433. -och istället försöka resonera
    om sina känslor.

  434. Det är grundläggande att kunna säga:

  435. "Jag blir rädd för dig när du
    säger så. Jag blir besviken nu."

  436. Aggressiviteten
    hör ihop med bristen av ett språk-

  437. -bristen av att kunna argumentera-

  438. -känslomässigt utrycka sig
    och att reflektera.

  439. Personer med psykopatiska drag
    kan inte diskutera.

  440. De kan inte argumentera för sin sak.
    De säger: "Jag ska ha det här."

  441. Då säger man:
    "Varför vill du ha det?"

  442. "Jag ska ha det. Jag vill ha det nu."
    Jaha. Sen är det stopp.

  443. Träna dem i argumentation
    och att ha schysta skäl.

  444. Jag hade en man
    som ville ha en permission-

  445. -och besök av sin bror. Han sa:

  446. "Jag vill ha besök av min bror."

  447. Då sa jag: "Om du kan säga varför
    så får du besöket."

  448. Det var inte självklart, för broderns
    omständigheter gjorde att han inte-

  449. -kanske skulle komma innanför
    kriminalvårdens faciliteter.

  450. Ja. Han blev jättearg.

  451. Varför måste han argumentera, och vad
    ville hon ha? Han hade ingen aning.

  452. Vad är det man vill ha?
    Vad är ett skäl och ett behov?

  453. Hur uttrycker man det på nåt annat
    sätt än: "Jag vill ha det här."

  454. Efter tre veckor så hade personalen
    diskuterat olika skäl med honom.

  455. Då kom han och sa: "Jag vill ha besök
    av min bror, för det är ensamt."

  456. Det lät inte som om
    han kände stor ensamhet inuti-

  457. -men vi premierade det. Han fick
    besöket för det var ett schyst skäl.

  458. När man arbetar med
    personlighetsstörda, så ska man-

  459. -inte bry sig om det känslomässiga,
    det äkta eller vad de menar-

  460. -utan på nåt vis
    orka befinna sig själv-

  461. -i det här planet
    som är mer pragmatiskt.

  462. Har de schysta skäl
    kan de få det de vill.

  463. Det var kanske en manipulation
    när han sa att det var ensamt.

  464. Jag brydde mig inte om det,
    utan bara att det var schyst.

  465. De gravt personlighetsstörda
    behöver befinna sig mycket mer-

  466. -i ett avtalsområde,
    i överenskommelser.

  467. Det är för svårt för dem
    att ta hänsyn och relatera.

  468. Man kan försöka lägga ner
    ömsesidighet och respekt-

  469. -och istället börja med:
    "Om du gör det här och jag det här"-

  470. -"så gör du det här och jag det här."
    Och ta sig framåt på så vis.

  471. Kan man befinna sig där, så kan man
    lyckas ganska väl i mötet med dem.

  472. Man blir inte besviken när de ljuger
    eller inte känner ansvar-

  473. -eller när de om och om igen
    gör samma fel-

  474. -eller på olika sätt
    får återfall, skär sig-

  475. -hotar andra människor
    eller gör små eller stora brott.

  476. Man blir inte besviken.
    Man förstår att det är-

  477. -att vara en droppe i en bägare.

  478. Det tar tid och man vet inte
    när rätt droppe kommer.

  479. Men alla droppar är viktiga.
    Alla möten är viktiga.

  480. Och stå ut. Det är det sista
    jag vill säga. Stå ut.

  481. Stå ut med att vara
    ett lillfinger i världen-

  482. -och att ert uppdrag är det här
    lilla, och det kan ni göra bra.

  483. Se till att göra det ni kan,
    och låt bli det ni inte kan.

  484. Då går det bra.

  485. Nu tänkte jag lämna
    några minuter för frågor-

  486. -eller reflektioner och tankar.

  487. Finns det nån som har nåt?

  488. -Ja. - Där var det en kvinna.
    -Beter sig män och kvinnor olika?

  489. Ja. Det gör ju män och kvinnor.

  490. Varför beter de sig olika?

  491. Män diagnostiseras med neuro-
    psykiatriska funktionsnedsättningar-

  492. -och kvinnor generellt
    med personlighetsstörningar.

  493. Och tidigare var borderline
    en vanlig diagnos-

  494. -och var lite av en slasktratt
    tycker många.

  495. Det gör att vi också
    ser lite olika.

  496. Om vi tänker ADHD
    så ser vi vissa problem-

  497. -tänker vi borderline
    så ser vi andra problem.

  498. Men ibland
    är de ganska lika egentligen.

  499. På ett vis beter de sig olika.
    Aggressivitet och våld-

  500. -är i huvudsak ett manligt problem.

  501. Därför är det jag kommer
    att tala om efter pausen-

  502. -till mycket större del
    gällande män än kvinnor.

  503. Kvinnans våld går mot sig själv,
    mot sin kropp-

  504. -sin person, mot en destruktiv
    levnadsstil, mycket mer.

  505. Men vi ser en aggressivitetsökning
    hos framför allt unga kvinnor.

  506. -Där har vi en fråga till.
    -Kan man kan säga nåt generellt...

  507. ...om personer som har hamnat
    i fängelse när det gäller diagnoser?

  508. Just det. Jag säger frågan högt.

  509. Det var en fråga om generellt i
    kriminalvården vilka klienter som...

  510. Deras diagnoskriterier... Man kan
    säga att de... Våld i samhället...

  511. De grupper som är förhöjda
    är inte psykiskt sjuka människor.

  512. Det är missvisande. 67 % av det som
    skrivs om psykisk ohälsa i media-

  513. -skrivs om psykisk ohälsa och våld,
    vilket är helknas.

  514. Psykiskt sjuka människor -
    schizofrena, depressiva, bipolära-

  515. -begår vanligen inte särskilt mycket
    våld. Det är viktigt att komma ihåg.

  516. De gör det, precis som vi andra,
    i koppling till ett missbruk-

  517. -inte minst alkohol.
    Däremot de grupper-

  518. -som är något förhöjda
    är neuropsykiatriska blocket-

  519. -och kluster B - antisocial eller
    narcissistisk personlighetsstörning-

  520. -och psykopatiska drag
    som diagnostiseras för sig.

  521. De grupperna är något förhöjda
    i kriminalvården.

  522. Var det svar på din fråga?

  523. Fler tankar, reflektioner
    eller frågor?

  524. -Jag hoppas att återse er strax.
    -Tack och välkomna åter kvart över.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Att bemöta personlighetsstörningar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Maria Bauer, beteendevetare och författare, föreläser om svårigheter och utmaningar i behandling och vård av personer med personlighetsstörningar. Hon ger konkreta tips och exempel och menar att vi ofta blir provocerade av den bristande respekten. Kom ihåg vad det är de inte kan, se det hellre som ett handikapp och koncentrera er på uppgiften, säger Maria. Arrangör: Expo Medica.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa
Ämnesord:
Personlighetsstörningar, Psykiatri, Psykiska sjukdomar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

Hjärnan och känslorna

Åke Pålshammar, universitetslektor i psykologi vid Uppsala universitet, talar om hur hjärnan ligger bakom känslor som till exempel kärlek. Han berättar också om det lilla barnets hjärna vid anknytningsprocessen och hjärnans förmåga att nybilda celler.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

Att bemöta personlighetsstörningar

Maria Bauer, beteendevetare och författare, föreläser om svårigheter och utmaningar i behandling och vård av personer med personlighetsstörningar.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vuxna och psykisk hälsa

Identifiera risksituationer

Beteendevetaren och författaren Maria Bauer föreläser om förebyggande åtgärder i organisationer och verksamheter för att hantera personer med personlighetsstörningar.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lust och olust

Det påstås ofta att vi lever i en tid som är fixerad av sex och lust. Samtidigt söker allt fler människor hjälp för problem med, eller avsaknad av, lust. Vissa forskare väljer att kalla det för ett folkhälsoproblem.

Fråga oss