Titta

UR Samtiden - Dina pengars framtid

UR Samtiden - Dina pengars framtid

Om UR Samtiden - Dina pengars framtid

Föreläsningar från arrangemanget Trygga din ekonomiska framtid - en vidareinformatörsutbildning med avsikt att fördjupa konsumenters kunskap om privatekonomi. Tips, exempel och hjälpmedel för alla som vill bli mer insatta i sitt sparande och sin pension. Inspelat på TCO i Stockholm i april 2012. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Dina pengars framtid : Spara smartareDela
  1. Hej. Pengar, pengar, pengar.
    Låter hemskt, väl?

  2. Det är alltid för lite i plånboken.

  3. Det är om pengarna vi inte köpt
    nånting för som jag ska tala om.

  4. Hur kan vi ta hand om våra pengar
    lite bättre?

  5. Innan vi beställer den där resan
    till Kanarieöarna.

  6. Om vi blickar tillbaka lite
    till 1852.

  7. Då hände nåt spännande
    som ger perspektiv åt våra pengar.

  8. Första tåget nånsin rullade i Sverige
    och angjorde mitt Alingsås.

  9. Jag var inte där,
    men det intressanta är-

  10. -att människor mådde dåligt
    på tåget.

  11. Första tåget förorsakade magsjuka-

  12. -yrsel och annat hos resenärerna.

  13. Varför mådde folk så fruktansvärt
    dåligt när de åkte tåg?

  14. Nån tanke? Det gick så fruktansvärt
    fort sa resenärerna.

  15. 40 km / timmen.

  16. Hur kan man bli sjuk av det?
    Folk var vana att gå. Man gick.

  17. När man gick över Alingsås gator med
    grenar och kvistar tittade man ner.

  18. Man ville inte trampa i eländet.
    Då går man i tre-fyra km / timmen.

  19. Så åker man tio gånger så fort.
    Som att cykla i 200 km / h.

  20. Det säger nåt om vår tid.

  21. Nya saker kan få oss att må dåligt.
    Samma sak med våra pengar.

  22. Vi blir fundersamma.
    Börsen går upp och ner.

  23. Det kostar mer i affären.
    Var handlar man billigare?

  24. Det blir rörigt.
    Jag ska försöka reda ut detta.

  25. Varför ser det ut så här?
    Hur ska vi hitta i djungeln?

  26. Det blir en behaglig resa
    i 40 km / timmen.

  27. Eller i 200 - snabbtågsfart.

  28. Varför känner vi oss obekväma
    med ekonomin?

  29. Den naturliga omvärlden har ställt
    till det för oss.

  30. Det är inte vårt fel,
    det är omvärlden. Så här ser det ut.

  31. Vi tar oss tillbaka några sekler
    till 1200-talet...

  32. Här 13... Här kom Gustav Vasa.
    Och nu är vi runt 2010.

  33. Vad har hänt under de åren?
    En spännande sak.

  34. Tillväxten har legat
    på 0,8 - 1 procent.

  35. Tillväxten har varit den samma
    år efter år.

  36. Tillväxten visar
    hur samhället förändras.

  37. Här hände ingenting. Min förfäder
    arbetade väl inte så mycket.

  38. Jo, då. Men i bondesamhället
    växer inte ekonomin mer.

  39. Vi hade lite digerdöd här,
    men det hämtar sig snabbt.

  40. En procent - det är vad som växer
    i ett bondesamhälle.

  41. Vad innebär en procent i praktiken?

  42. Har man en gris år 1300,
    hur många grisar har man år 1400?

  43. Från en gris till två.
    Det går sakta.

  44. 100 år. Och man hinner dö
    fyra gånger. Man dog vid 25.

  45. Det hände inte så mycket i ekonomin.

  46. Hur överlevde man då?

  47. Man föder många barn.
    Barn var pensionsförsäkringen.

  48. Den som hade åtta barn var rikare
    än den som hade tre.

  49. Så levde vi under många sekler
    fram till 1850-talet.

  50. Då hände nåt. Då gick vi från grisar
    till maskinen-

  51. -som gjorde textilier,
    eller stål i Dalarna-

  52. -eller järntackor.

  53. Ekonomin stack iväg
    - den s.k. industrialiseringen.

  54. Maskinerna börjar jobba åt oss.
    Då växer samhällets ekonomi.

  55. Fem-sju procent var vi uppe i ett år.

  56. Fantastiskt.
    Det tog 100 år att få en ny gris.

  57. Nu tog det bara fjorton år,
    med sju procents tillväxt.

  58. Eller en ny höna, häst
    eller vad det var.

  59. Varför är det här intressant?
    Det här är bilden vi har med oss.

  60. 1900-talet var fantastiskt.
    Det växte och var kul.

  61. Man fick alltid högre veckopeng.
    Man behövde inte bry sig.

  62. När samhället växer reparerar sig
    misstagen automatiskt.

  63. Vi behöver inte budgetsanera. Vi
    bygger nya kvarter, river gamla.

  64. Men det höll inte så länge.
    På 60-talet kom diverse kriser.

  65. Nu är vi nere på 2 % tillväxt. Nu
    förändras inte samhället så mycket.

  66. Vi är tillbaka
    till nåt slags förindustriell epok.

  67. Min ekonomi i dag påminner mer
    om min farfars.

  68. Han var bonde utanför Alingsås.

  69. Han levde i den ekonomin
    och jag i denna.

  70. Det var min föräldrar som levde
    i den upphaussade häftiga ekonomin.

  71. Men det är ändå den bilden vi bär med
    oss. Det är riksdagsmännens uppväxt.

  72. Men vår situation i dag är tuffare.
    Vi har inte så mycket tillväxt.

  73. Vi får inte bättre veckopeng
    nästa vecka.

  74. Vi är glada om den motsvarar pris-
    ökningarna. Så ser det ut framöver.

  75. Så här upplever även Kina och Indien
    det. De är uppe i tillväxten.

  76. Maskinerna hjälper. Sen kommer de
    också ner till en lugnare tillväxt.

  77. Vad säger det här oss ekonomer? Vi
    måste sköta om våra pengar bättre.

  78. Under det glada 1900-talet
    kunde man lätt köpa en ny bil.

  79. Man sålde. Köpte ny fastighet.
    Det växte i värde.

  80. Men så lätt och roligt
    blir det nog inte framöver.

  81. Vi måste vara noggrannare
    med varenda krona.

  82. Lyssna inte på era föräldrar,
    utan lyssna på farfar och farmor.

  83. De har oftast ett mer liknande
    perspektiv på världen.

  84. Köper ni bilden? Det är inte vårt fel
    att ekonomin är problematisk.

  85. Det är omvärldens fel.
    Men vi är ändå inblandade.

  86. Det finns
    ett personligare perspektiv.

  87. Hur vi lever våra liv. De flesta föds
    vid noll. Det är ganska vanligt.

  88. Sen fyller man 25, 50, 75
    och förhoppningsvis mer.

  89. Min farfar var född 1900.
    Han började jobba när han var sju år.

  90. Sen jobbade han tills han fyllde 65.

  91. Sen dog man ganska snart
    efter sin pension.

  92. Så såg ett liv ut för 100 år sen.
    Man jobbade.

  93. Några år utan arbete.
    Många år med arbete.

  94. Och mycket få år utan arbete
    vid slutet av pensionsåldern.

  95. Vilken bra medborgare.

  96. Han jobbade och krävde inte
    mycket pension.

  97. Han köpte sitt hus
    efter 50 års arbete. Utan belåning.

  98. Så ser det inte ut längre.
    Min dotter Märta, född 2000.

  99. 100 år senare. Hon är tolv år
    och jobbar inte.

  100. Hon är bara halvvägs i sina studier
    har hon kommit på.

  101. Hon lär plugga tills hon är 24.

  102. Enligt skatteverket jobbar vi inte
    förrän vi är 30.

  103. Den första fasta inkomst.
    Man ska åka skidor...

  104. Plocka frukt i Australien...

  105. Så vid 30 börjar vi arbeta i Sverige.
    Sen jobbar vi-

  106. -till 65, kanske.
    Min dotter får nog jobba till 72.

  107. Sen kommer hon leva jättelänge.

  108. Vartannat av dagens barn kommer fylla
    100 år. Tandborstning blir viktigt.

  109. Det är intressant att jämföra
    min farfar Assar och Märta.

  110. De lever helt olika liv.

  111. Assar var en föredömlig person.
    Långt arbetsliv, men kort liv.

  112. Märta kommer leva alldeles för länge
    och jobbar lite.

  113. Vad händer då med ekonomin? Vi måste
    ta hand om pengarna vi jobbat ihop-

  114. -i 35 år kanske.
    Vi måste sköta dem bättre.

  115. Både omvärld och våra egna liv
    ställer krav på våra pengar.

  116. Hur ska vi göra? Det finns lösningar.

  117. Våra politiker har varit duktiga på
    att förutse detta - bäst i världen-

  118. -på att hjälpa medborgarna
    få ordning på detta.

  119. Tar vi de verktyg som finns,
    klarar vi det här galant.

  120. Det är värre i Danmark.
    De har ett mindre bra system.

  121. Inte Tyskland heller.

  122. De lär sig. Hur gör vi, då? Ta våra
    liv ur ett inkomstperspektiv.

  123. När tjänar vi våra pengar?
    När kan vi spara?

  124. Vi föds vid noll.
    Inga överraskningar där.

  125. Livet är som en plånbok.
    Ibland plus, ibland minus.

  126. I början går vi plus minus noll.

  127. Vällingen betalar föräldrarna.

  128. Men runt sjutton år börjar vi jobba.

  129. På arbetsplatser blir vi ofta kära,
    vi får barn, barnvagn, husvagn-

  130. -bil och sommarställe. Det är dyrt.

  131. Vid 48 år är man på livets botten
    rent ekonomiskt. Det blir inte sämre.

  132. Efter 48 börjar det ljusna.

  133. Vid 52 år börjar plus minus noll.
    Äntligen, efter ett långt arbetsliv.

  134. Sen blir vår ekonomi bara bättre.

  135. Det vänder nånstans vid 65.

  136. Då tjänar vi inte mer pengar,
    vi gör av med dem.

  137. Tills de successivt försvinner.

  138. Vad säger den här bilden? Vi har nog
    inte råd att börja spara här.

  139. De går åt till första soffan,
    första tvättmaskinen-

  140. -dammsugare, barnvagnar...

  141. Här blir det svårt att spara. Det är
    här vi kan spara, efter 52.

  142. Det är då vi har bra ekonomi.
    Varför först då?

  143. Barnen flyttar ut här.
    Det är barnens fel alltihop.

  144. 1,5 miljoner kostar ett barn i dag
    från 0-20 år.

  145. I snitt, nånstans. 1,3-1,5 miljoner.

  146. Klart att det kostar.
    Men så flyttar de ut.

  147. Ut med barnen tidigt.
    Få inte barn när ni är 60.

  148. Då förskjuts kurvan ännu längre.

  149. Vissa får ju dubbla kullar. Inte bra
    ur ett privatekonomiskt perspektiv.

  150. Det är alltså senare i livet
    vi har råd att spara.

  151. Efter 65 har vi pengar att spara.

  152. Men den översta kurvan är män,
    den röda är kvinnor.

  153. Mäns ekonomi blir bättre
    under pensionen. Hur då?

  154. De har för mycket pengar. De gör av
    med sju kronor, men får tio nya.

  155. Äldre män borde vara eftertraktade
    nu. Och många gifter sig-

  156. -efter 65 i dag,
    jämfört med tidigare.

  157. Samhället borde väl hjälpa till lite.
    Men det är talande för våra liv.

  158. Pensionerna ser mycket olika ut.
    Och när vi kan spara.

  159. Tjänstepensionen. Arbetsgivaren
    hjälper oss att spara här.

  160. Det är en jätteviktig funktion-

  161. -som kan ge oss en tredjedel
    av våra pengar under pensionstiden.

  162. Sen kan vi även spara själva.

  163. Det finns möjlighet att spara även
    vid 37, även om det är jobbigt.

  164. Men det blir bättre så småningom,
    enligt statistiken.

  165. Hur gör vi då om vi har pengar
    att spara vid 52, 58?

  166. Hur gör vi med våra pengar?
    Lär er några begrepp.

  167. Ränta. Hört talas om det?
    Tidningarna skriver om det ibland.

  168. Det är inget Riksbanken hittat på,
    utan araberna 6 000 år f.Kr.

  169. Det är en gammal story. Men idén är:

  170. Du får betalt för pengar
    du snart ska få.

  171. Ett slags dröjsmålsersättning.

  172. Ränta är nåt bönderna krävde
    för att de gav bort sitt vete.

  173. De fick sju-nio procent
    för att de snart skulle få betalt.

  174. Ränta handlar om pengaflödet
    i samhället.

  175. Vår ränta styrs inte av hur vi
    handlar. Riksbanken avgör.

  176. De har styrräntan.
    När ekonomin går upp-

  177. -försöker de höja räntan.
    De häller vatten på elden.

  178. Häller man mer vatten på elden-

  179. -då bromsar man ekonomin.

  180. Och när det går sämre, då minskar man
    räntan så att elden brinner lättare.

  181. Så håller man på. Styrräntan går
    mellan en-tre procent.

  182. Det är en enkel minnesbild.

  183. Och på samma sätt ligger tillväxten
    på mellan en-tre procent.

  184. Målet sägs vara två procent.
    Men varför denna bild?

  185. Vi pratar ofta om räntan
    på våra pengar.

  186. Men det är ett ointressant begrepp.

  187. Det blir en-tre procent.
    Räntan ger aldrig mer.

  188. Ränta är ingen sparform, utan en gas
    och broms för Riksbanken.

  189. Men vi måste ändå ta hänsyn till den.

  190. Men det är inte där tillväxten
    i sparpengarna finns. Så var?

  191. Jämför bankräntan som är låg.
    Trygg och bra.

  192. Vi vet hur mycket pengar vi har där.
    Men kan man spara nån annanstans?

  193. Ja, i företag.
    Banken är ett kassavalv.

  194. Man kan spara i människors arbete.

  195. På SSAB eller nåt. I verksamheter som
    bidrar till samhällets tillväxt.

  196. Allt detta samlas på en marknadsplats
    - börsen.

  197. Men där går värdet upp och ner.
    Säljer HM mindre, går det sämre.

  198. Säljer man mer, går det bättre.
    Upp och ner.

  199. Som vi människor. Förkylningar och
    annat. Likadant i företagsvärlden.

  200. Men i snitt de sista 100 åren har vi
    fått 8 % av vårt arbete som hjälpt.

  201. Man kan spara i bankräntan och på
    börsen - vårt eget arbete.

  202. Jämför de här två.
    Man kan få 2 procent på banken.

  203. Många svenskar har inte två procent.
    Vi sparar 1 100 miljarder-

  204. -och i snitt ligger ersättningen
    från banker på 0,7 kanske.

  205. Vi får nästan inget alls för pengarna
    vi lånar ut till banken.

  206. Vi kunde kräva mer, men gör inte det.

  207. In och slå näven i bordet
    och kräv högre ränta.

  208. Man stoppar in 100 kr på banken,
    det växer i många år. Ökar lite.

  209. På börsen går det upp och ner.
    Vänj er.

  210. Det är som att åka tåg
    mellan Göteborg och Alingsås.

  211. Det går fram och tillbaka. Bli inte
    yr av den ovana hastigheten.

  212. Sen har vi inflationen.

  213. Visst, det har vuxit två kr på ett
    år, men i praktiken med inflationen-

  214. -då ser det mindre roligt ut.
    Efter tio år med inflation-

  215. -så har er hundralapp
    bara blivit 95 kronor.

  216. Om jag fick 100 kg kaffe för pengarna
    förr, får jag bara 95 kg nu.

  217. Prisökningarna är ofta mycket högre
    än räntan.

  218. Det går att få högre, men...

  219. Pengar på bankkontot sjunker i värde,
    ju längre vi sparar.

  220. Jag blir förvånad när folk sparar
    till barnen på sparkonto.

  221. 20 år på sparkonto. Efter 20 år
    har hundralappen blivit 90 kronor.

  222. Men det känns tryggt.
    Det har ju funkat i 140 år.

  223. På börsen varierar ju värdet mer.

  224. Ekonomin växer, men mer ojämnt.
    Det finns två olika sparformer-

  225. -i vår egen privatekonomi.

  226. Räntan på banken eller på börsen.
    Vi måste lära oss bägge två.

  227. Vissa lägger för mycket pengar här
    och andra där.

  228. Det vanligaste är för mycket pengar
    på bankkontot.

  229. Och ibland skakar det och dånar det,
    svarta rubriker i tidningarna.

  230. Och pengar verkar så jobbigt. Vi hade
    en liten eurokollaps i höstas.

  231. Grekland och USA stridade
    och kurserna gick raskt ner.

  232. Och då kommer erbjudanden
    från bankvärlden.

  233. Då låter väl "garantifonder" bra?

  234. Eller "obligationer", "räntefonder",
    "generationsfonder"...

  235. Det finns massor med sparformer,
    men det är som på Konsum.

  236. Vi behöver inte handla allt
    på Konsum.

  237. En Konsumbutik har runt
    10 000 varor. Köper man alla?

  238. Man väljer ute mjölk, bröd...
    Samma sak i sparvärlden.

  239. Vi måste lära oss
    vad vi ska plocka med oss.

  240. Stirra inte
    på alla bankens erbjudanden.

  241. Utan tänk på de tre sakerna
    ni behöver.

  242. Tre enkla saker. Sen finns ju
    överkurs med aktier och sånt.

  243. Men det är inget man behöver kunna.
    Tidningarna har listor.

  244. Behöver man inte heller kunna.
    Vår modell är enklare.

  245. Här har vi våra pengar. Hur kan vi
    enkelt spara hundralappen?

  246. Jag ska ge er en modell
    ni kan ta med er vart som helst.

  247. Jämför med nåt som är enklare
    att hantera.

  248. Och det är hur vi reser.

  249. Åker ni till mataffären en km bort.

  250. Tar ni bilen då, eller flyget,
    eller cykeln?

  251. Själv gillar jag att cykla.

  252. Här är cykeln med cykelkorg
    - bra för mjölken.

  253. Åker jag till Skåne tar jag bilen.
    Och till Sicilien tar jag flyget.

  254. Det går nog att cykla dit,
    men vattnet blir svårt.

  255. Och att ta flyget till Konsum blir
    besvärligt p.g.a. cykelställena.

  256. Fast flyga vore ju kul.

  257. Samma tankesätt gäller er ekonomi.
    Olika färdmedel för korta sträckor-

  258. -medellånga sträckor
    och långa sträckor.

  259. Det finns enkla, tydliga sparformer
    i ekonomin-

  260. -som passar på kort
    eller längre sikt.

  261. Det här är 1 km i riktiga världen,
    och 50 mil, och 500 mil.

  262. Vad har vi då för tidshorisonter?
    Kort sträcka: ett-två år.

  263. Sen kan man färdas tre-fyra år.
    Och pensioner är ju fem år.

  264. Pengar på kort sikt vet vi
    att vi ska använda.

  265. Kanske till altanen,
    eller till ett nytt kylskåp.

  266. Det är pengar som vi behöver.

  267. Hur tråkigt sparkontot än är,
    så passar det på kortare sikt.

  268. Ska man köpa lägenhet ska man inte
    ha pengar i tillväxtfonder.

  269. Då kan det bli en halv lägenhet.
    Då är sparkontot bäst.

  270. Det finns varianter med obligationer
    och räntor och sånt-

  271. -men det är svårt och vi svenskar
    använder dem ofta fel.

  272. Sparkonto. Man ser direkt
    hur mycket man har på kontot.

  273. Ofta glömmer vi pengar i räntefonder.
    De kan ligga där i flera år.

  274. Sparkonto är absolut enklast.
    Det har funnits sen 1820-talet.

  275. Det är lika effektivt ännu. Inte för
    att spara länge, men till vardags.

  276. På lite längre sikt, då? Tre-fyra år.
    En sak är enklare än allt annat.

  277. Globalfonder. Man liksom klumpar ihop
    alla företag i världen - pang.

  278. Och så har man en globalfond. 60 000
    företag som finns på världens börser.

  279. Slå ihop dem, så är man inte beroende
    av hur det går för ett visst företag.

  280. Man äger lite av allt.

  281. Lite Apple, lite skog, lite järnmalm-

  282. -och lite bilfabriker och sånt.
    Man är med i hela världens ekonomi.

  283. Att spara i globalfond är enkelt.

  284. Man är inte beroende av Anders Borg,
    Kina eller Putin.

  285. Man är med lite överallt.
    Den lugnaste sparformen.

  286. Det är bredare än sverigefonder.

  287. Men de här är ännu bredare.
    "Globalt" är allting.

  288. Tillväxtfonder: delar av världen
    där det växer mer.

  289. Mer betoning på Kina eller Indien,
    Sydamerika eller Ryssland.

  290. Länder som växer, där 3 miljarder
    pers är på väg att köpa scooter-

  291. -eller sin första miniräknare...
    Vi får väl se.

  292. De gör samma resa som vi gjorde
    på 1900-talet.

  293. Där varierar värdet ännu mer.

  294. En globalfond kanske går
    plus minus 20 procent per år.

  295. Det är oftast så. Kan variera lite.

  296. En tillväxtsfond kan variera
    plus minus 60 procent per år.

  297. Tillväxtsfonder är som tonåringar.

  298. De överraskar oss varje dag.
    Ibland är de glada, ibland upprörda.

  299. Men på sikt överträffar de
    våra förväntningar.

  300. Länderna som växer i världsekonomin
    lär överträffa våra förväntningar.

  301. Det tar lite tid. Och lite
    demokratiproblem, miljöproblem.

  302. Men oj, oj, vi har också haft
    många såna problem.

  303. De kan inte lösa allt nu.
    Spara så här enkelt.

  304. Sen finns det olika varianter.
    Ukrainafonder och sånt.

  305. Men det är överkurs. Bry er inte.

  306. Och man kan spara i hedgefonder,
    men strunt i det.

  307. Börja med det här enkla.

  308. Om ni är intresserade-

  309. -då finns det lite överkurs.

  310. Hur jag vill dela upp sparpengarna.

  311. Lite på sparkontot.

  312. Vi använder bara lite av sparpengarna
    på två år.

  313. Jag ska inte använda
    alla mina sparpengar nu.

  314. Jag sparar för kunna
    köpa nya takpannor-

  315. -eller för att kunna göra
    en spännande resa nånstans.

  316. Och kanske pension sen. Merparten
    av pengarna: mellanlång sikt.

  317. Och så tjänstepension
    och eget pensionssparande.

  318. Men snittsvensken i dag
    har mest pengar på sparkontot.

  319. Där ser man ju pengarna,
    men de växer inte.

  320. Snittsvensken har en tillväxt
    på sina pengar på runt två procent.

  321. Om man bara fördelade dem lite grann.
    Globalfonder.

  322. Man ska ju ändå inte använda pengarna
    de närmaste åren.

  323. Då skulle man få mer för sina pengar.

  324. Man skulle kunna gå i pension
    några år tidigare-

  325. -bara man valde att hitta
    bättre balans i sparandet.

  326. Att jobba över är viktigt
    för arbetsgivaren-

  327. -men privatekonomiskt gäller det
    att kolla över sitt sparande.

  328. Det ger mycket mer.

  329. Första steget: hitta balansen.

  330. När det är gjort, vilka varianter ska
    man då tänka på när man ska agera?

  331. Sparkonton är nästan likadana på alla
    banker. Kan variera med 0,5 %.

  332. Och det är ju bra.
    Men skillnaden är minimal.

  333. Där finns inte så mycket att göra.

  334. Det gör det i globalfonderna
    och tillväxtfonderna.

  335. Det finns två sätt att tänka.
    Antingen tar man den billigaste.

  336. 0,3-0,4 procent kostar de.

  337. Eller så väljer jag de bästa.
    Banken säger att de gör sitt bästa.

  338. Det låter bra,
    men de lyckas ju inte.

  339. Bara en fond av tio blir bättre
    än de andra.

  340. Den "bästa" fonden på banken
    blir ofta den sämsta.

  341. Strunt i de "bästa" fonderna
    om ni inte är fondproffs-

  342. -och kan förhöra bankmannen.
    Välj det billigaste.

  343. Då betalar man 0,3 för globalfonden.
    Snittsvensken betalar 0,7.

  344. Massvis - helt i onödan
    för nåt som finns mycket billigare.

  345. De här finns på de flesta banker
    och försäkringsbolag.

  346. Man får ett genomsnitt. 0,3 är bra
    att komma ihåg. Billig avgift.

  347. Sen kan man vänta med "bättre".
    Strunta i det.

  348. Den billigaste tillväxtfonden jag såg
    låg på 0,9.

  349. Det är dyrare att spara
    i andra länder.

  350. Men det finns billigare avgifter
    även där.

  351. Lyssna inte på bankernas: "Vi gör
    vårt bästa. Tror du inte på oss?"

  352. Nej, det gör jag inte.
    De lyckas inte.

  353. Senaste i dag stod det att nio av tio
    fonder på Sveriges största bank-

  354. -lyckas sämre än billiga. Det finns
    ingen anledning att välja de bättre.

  355. När vi har valt fonder,
    finns ännu ett sätt att välja.

  356. Balans var det första, sen billigare-

  357. -och nu till avgifterna
    - nåt vi ofta missar.

  358. Bankerna och försäkringsbolag
    tar ut avgifter.

  359. Pensionsförsäkring kostar
    runt 0,7 procent. Inte mycket?

  360. Vi handlar ju helst på julrean.

  361. Men 0,7 är jättemycket.

  362. Tänker 0,7 i 30 år. Vad blir det?

  363. Det blir 21 procent. Vill ni ha 21
    procent mer i pension eller mindre?

  364. Samma sak här. Välj en
    pensionsförsäkring som kostar 0 kr.

  365. De finns om man är tuff
    mot bankmannen.

  366. IPS-konto, insättningsavgifter
    - det finna massa bankavgifter-

  367. -som vi inte ser
    om vi inte frågar.

  368. Avgifter är ett viktigt steg att ta.

  369. Här kan vi lätt skaffa oss 10-15
    procent mer på tio års sikt.

  370. Det är jätteenkelt. Först balansen.

  371. Där har vi störst jobb att göra.

  372. Sen var det billigare
    eller "bättre" fonder.

  373. Billigast var klart bäst
    visar all forskning.

  374. Och sen inga avgifter på konton.
    Man kan spara en procent per år.

  375. Det blir 10 procent på tio år.
    40 procent på 40 år.

  376. Plötsligt blir det jättemycket.

  377. Välja skatt kan man göra också.
    Hur många vill ha hög skatt? Låg?

  378. Man kan alltså välja skatten
    på sitt sparande.

  379. Förr kunde man bara välja 30 procents
    skatt på vinsten.

  380. De pengar vi tog ut från våra fonder
    eller räntekonton-

  381. -så gick en av tre kronor
    till skatten.

  382. Sen några år tillbaka
    kan vi välja skatt.

  383. Det var 30 procent förr i världen.

  384. Den finns kvar fortfarande.

  385. Nu kan man även välja
    en procent skatt.

  386. En procent skatt på hela kapitalet.

  387. Har man en hundralapp
    på ett konto här-

  388. -då har man en procent skatt
    i snitt. Just nu 0,5 procent.

  389. Den varierar lite grann.

  390. Har man hundra kr här,
    blir det en procent skatt / år.

  391. Här blir det 30 procent
    när man tar ut pengarna.

  392. Det är två olika räknesätt.
    Hur ska man tänka, då?

  393. Här ska alla räntor och sånt sparas.

  394. Sparkonto och sånt passar bäst
    i den här skattevärlden.

  395. Det här passar allt börssparande.

  396. Skatt om en procent
    passar bäst till aktier.

  397. Då blir det en jämn skatt.

  398. En procent skatt per år,
    och 5 % tillväxt i aktiefond-

  399. -då ryker en procent.
    Man har fyra kvar.

  400. Ju mer den växer,
    desto bättre blir skatteformen.

  401. Det finns två stycken:
    kapitalförsäkring-

  402. -och den nya heter
    investerarsparkonto.

  403. Ni behöver inte lära er det.
    "ISK" kanske är lättare.

  404. Men tankesättet är viktigt.
    De finns på försäkringsbolag.

  405. Kapitalförsäkring.
    De är väldigt lika.

  406. På banker finns det här.

  407. Men här kan man inte rösta
    på bolagsstämman.

  408. Men det kan man här.
    Men bakgrunden är inte viktigast.

  409. Utan det här passar för börssparande
    och ger låg skatt.

  410. En procent skatt tycker jag är lågt.

  411. Vissa tycker det är för högt,
    men det är en bra sparform.

  412. Med en globalfond i tio år-

  413. -så ger den här sparformen tio
    procent extra i handen efter tio år.

  414. Väljer man skatt
    kan man välja smartare så här.

  415. Varför tillåter staten detta? De vill
    att vi ska spara med högre krav.

  416. Vi ska inte ha allt på räntefonder.

  417. Det är lite kittelpulver från staten.
    Lägre skatt om man sparar längre.

  418. Alla har inte förstått det här. Bara
    sex procent har tänkt på detta.

  419. Men det kommer nog växa successivt.

  420. Så. Här har vi de fyra stegen.

  421. Välj balans. "Cykel"-fonderna.

  422. "Bil- och flygplans"-fonderna.

  423. Här kan vi få 20 procent extra
    på våra sparpengar på tio års sikt.

  424. Genom bättre balans bara.
    Bankerna talar om "allokering".

  425. "Vi ger dig en bra allokering."
    Det är dyrt.

  426. Hitta rätt balans i sparandet.
    Våga ha globalfonder.

  427. Välj billigt eller bäst.

  428. Det var det här med fonder.
    Billigast är ofta bäst för oss.

  429. Banken tjänar mest på "bäst" fonder.
    Men de ger inte mer, tyvärr.

  430. Det finns några få fonder
    som lyckats.

  431. Billigast är klart bäst.

  432. Välj bort avgifter
    - på pensionsförsäkringarna.

  433. Olika former av avgifter på banken.
    Bort!

  434. Och slutligen - välja skatten.

  435. Viktigast är balansen, sen billigt,
    o.s.v.

  436. Börja med den översta.

  437. Sen tar ni er igenom listan. Efter
    nåt år har ni nog gått igenom den.

  438. Jag hade en bonuspoäng
    om boendet också.

  439. Det har inget med sparpengar
    att göra.

  440. Det har varit diskussioner på twitter
    om det här-

  441. -och räntor.

  442. Vi hör ofta-

  443. -om att binda
    eller inte binda räntan.

  444. Det låter ju bra.

  445. Men det är inte där
    pengarna finns.

  446. Man kan tjäna några hundralappar
    åt båda hållen.

  447. Man spekulerar bara i räntans gång.

  448. Man gissar.
    Ränta på väg upp - bindning.

  449. Man betalar en försäkring för det.
    Och ner, obundet. En gissningslek.

  450. Det är mycket viktigare att pruta.
    Men det säger ju inte banken.

  451. Frågar banken "binda eller ej",
    svara: "Jag vill pruta."

  452. Då börjar han fundera.
    Hur prutar man, då?

  453. Ta prutningslistan.
    Man ska jämföra fler banker.

  454. 25 000 sparare har deltagit
    i den här frågan.

  455. Man får alltid bättre
    på nån annan bank.

  456. Den bank man är på
    ger ingen bra ränta.

  457. Man får bättre ränta när man flyttar.

  458. Man kan flytta vart femte år,
    vart tionde.

  459. Leta efter en bankman som vill
    förhandla. Den man har nu-

  460. -kanske inte är den
    som vill diskutera räntor.

  461. Ring runt till andra.
    Jag ringde fem olika banker.

  462. Jag sänkte räntan med 0,9 procent.

  463. Det var över 10 000 kr per år.
    Skattefritt. Så svårt var det inte.

  464. Bind dig inte vid dyra avgifter.

  465. Samma sak där. Erbjudande från banken
    om att flytta över pensioner-

  466. -för att få lägre bolån.
    Men vad var pensionerna värda?

  467. Det kanske kostar mig 10 000
    med högre avgifter.

  468. Och så får jag 2 000 lägre i bolån.
    Betala för att få lägre bolån?

  469. Räkna lite. Vad betalar jag
    för bilförsäkringen etc.?

  470. Och vad får jag i bolåneränta?
    Man behöver inte flytta mycket.

  471. Jag flyttade mitt lönekonto.
    Det gav mig jättemycket.

  472. Förstgångsprutare
    lyckas ofta 0,4 procent.

  473. Nio av tio prutare lyckas. Så pruta.

  474. Det finns de som prutar 1,25 procent.
    Jag träffade en sån.

  475. Man måste nästan betala för att tala
    med honom. Duktig förhandlare.

  476. Och så binda eller inte binda?
    Vissa måste binda.

  477. När man har en skör
    och osäker ekonomi.

  478. När utgifterna är osäkra.

  479. Då måste man binda
    för att vara säker.

  480. 20-30 procent av befolkningen
    behöver faktiskt binda.

  481. Men det beror på ens egen ekonomi.

  482. Med små marginaler
    måste man kanske binda.

  483. Man får vara beredd på att binda
    sin ränta.

  484. Det är som ett slags försäkring
    mot räntehöjningar.

  485. Det kostar lite extra.

  486. Men det finns de som behöver
    göra det. Och alla måste pruta.

  487. Det var mina tankar angående spara
    och pengar.

  488. Tack för det.

  489. En fråga. Räntorna. Hur mycket
    tjänar bankerna på räntorna?

  490. -På att folk inte prutar.
    -Vet inte.

  491. Men jag såg nånstans
    att bank-Sverige-

  492. -har vinster på 60-70 miljarder
    varje år.

  493. En 20 procent av det var
    bara bankräntor, inlåning.

  494. Men vi har räntor
    som vi betalar varje år för...

  495. Vi har lånat 1 500 miljarder.

  496. Skulle vi bara pruta...
    De där 25 000 i Ränteupproret-

  497. -skulle tjäna 160 miljoner per år.
    Det är enormt.

  498. Snittsvensken av de få som prutar-

  499. -tjänar 7 000 kr / år, säger de
    i Sifo. Det finns pengar att hämta.

  500. Man måste morska upp sig
    innan man går till banken.

  501. Var kan man få info om vad andra
    förhandlat sig till?

  502. -När det gäller bolånet?
    -Ja.

  503. Det finns olika sajter på nätet
    som kommit upp spontant.

  504. Räntebarometern är en. Där såg jag
    vad mina grannar hade.

  505. De som vill har berättat vad de har-

  506. -och vilken bank de har.
    Det finns på nätet.

  507. Tidningarna har haft en räntekarta.
    Det finns olika varianter.

  508. Låter bra. Boräntan är uppe
    på tapeten varje dag nästan.

  509. -Vi har mycket pengar där.
    -Ja. - Frågor från publiken?

  510. Viola först.

  511. Hej. Du sa att föräldrar sparar
    kortsiktigt och inte i räntor.

  512. Är det bara okunskap
    eller lever inte farfar?

  513. Svenska föräldrar sparar sämre
    till sina barn än till sig själva.

  514. Och de flesta vuxna väljer
    ganska dåliga sparformer.

  515. Så barnens blir ännu sämre. En av tio
    föräldrar sparar på ett bra sätt.

  516. Sex av tio sparar generellt.
    Det mesta landar på sparkonto.

  517. De kommer inte växa
    under de där 20 åren.

  518. De kommer bara ligga där.
    De växer inte.

  519. Svenskarna behöver inte spara mer,
    bara kräva bättre ränta.

  520. Är det även en klassfråga?

  521. Det finns en sån problematik. Ut-
    bildade sköter sina pengar bättre.

  522. Men många lågavlönade har bättre koll
    än adeln.

  523. Problematiken finns, men klasklyftan
    finns mellan dem som har koll-

  524. -och de som inte har det. Där kan vi
    hjälpa till att utbilda folk.

  525. Okej. Suheil ville fråga nåt.
    - Prata i den.

  526. Tack.

  527. När man ansöker om lånelöfte
    på banken är deras kalkylränta-

  528. -mycket högre än det som man sen får.

  529. Vad är syftet?

  530. Jag har aldrig hört "kalkylränta".
    Är det listpriset?

  531. Jag försökte söka ett lånelöfte
    hos en bank-

  532. -och kalkylräntan var på sju procent.

  533. Folk sa då: "Vad högt."

  534. Och då skrev jag:
    "Varför blir min ränta så hög?"

  535. De svarade att det bara var
    kalkylräntan, inte den riktiga.

  536. Jag vet inte vad det är för nåt.

  537. Här, mikrofonen.

  538. Här är en man från finansinspektionen
    som kan förklara det vi hört.

  539. Banken ska beräkna din möjlighet
    att betala tillbaka lånet.

  540. Man gör en kalkyl över vad som händer
    om räntan-

  541. -i Sverige stiger kraftigt.

  542. De måste ta hänsyn till värsta
    möjliga scenario, så att säga-

  543. -för att räkna ut hur din ekonomi
    skulle se ut om räntan stiger.

  544. Och för att se
    om de får tillbaka pengarna då.

  545. Nån mer fråga, tankegång,
    kring sparpengar eller boende?

  546. Hej. Anders heter jag.
    Investerarsparkontot var spännande.

  547. Jag är intresserad av ekonomi. Det
    har varit många debatter om det där.

  548. Jag har varken fördjupat mig
    eller satt mig in i detta.

  549. Men om detta är allmänt positivt
    - är det positivt för banken-

  550. -eller positivt för sparande?
    Det är ju ingen allmän debatt.

  551. Om jag har ett aktiesparkonto hur
    förändrar jag det till ett ISK?

  552. Jag håller med dig i dina tankegång.

  553. Hade det varit väldigt gynnsamt
    för bank-Sverige, hade vi hört mer.

  554. Det är inte så bra för bankerna,
    men det är bra för spararna.

  555. Gå till banken och ryt:
    "Vad har ni för ISK?"

  556. De har inga avgifter på dem heller,
    så det blir inte samma intjäning.

  557. Vi får nog kräva information
    om den här sparformen.

  558. Okej. Tack.

  559. Nån mer tanke? Nån fond, nån ränta,
    nån skatt som ni vill diskutera?

  560. -Tack så mycket för att du kom.
    -Tackar för det. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Spara smartare

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Claes Hemberg, sparekonom på Avanza bank, föreläser om att använda sparformerna på ett bättre sätt. Genomsnittssvensken får ut 2 % av sitt sparande och det är inte mycket, säger han. Han ger råd om när man bör spara på vilket sätt och tar upp det viktigaste att tänka på när det gäller till exempel avgifter och skatter. Inspelat på TCO i Stockholm i april 2012. Arrangör: Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten.

Ämnen:
Samhällskunskap > Ekonomi > Hushållsekonomi
Ämnesord:
Privatekonomi, Sparande
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Dina pengars framtid

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dina pengars framtid

Spara smartare

Claes Hemberg, sparekonom på Avanza bank, föreläser om att använda sparformerna på ett bättre sätt. Genomsnittssvensken får ut 2 % av sitt sparande. Han ger råd om när man bör spara på vilket sätt och tar upp det viktigaste att tänka på när det gäller till exempel avgifter och skatter.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dina pengars framtid

Vardagsekonomi

Konsumentverkets informatör Malin Lindquist Skogar föreläser om hur man kan få en överblick över sitt vardagsekonomiska utrymme. Hon visar Konsumentverkets webbplats och möjligheterna att där få lära sig mer om att göra en budget.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dina pengars framtid

Slipp skuldfällan

Kommunikatören Annika Sydberger Norrman och kronodirektören Michael Necke föreläser om Kronofogdens verksamhet och processer och hur man skall bygga upp sin ekonomi för att slippa hamna hos dem.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

De finska romernas invandring och deras kamp

Diana Nyman är sakkunnig i romska frågor och föreläser om de finska romernas historia. Finska romer kom som socialpolitiska flyktingar till Sverige i slutet av 1950-talet och har fått kämpa hårt för sina rättigheter. Nyman ger en kronologi över viktiga händelser. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Teknik

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss