Titta

UR Samtiden - Emerich Roth - vägen ut

UR Samtiden - Emerich Roth - vägen ut

Om UR Samtiden - Emerich Roth - vägen ut

Emerich Roth överlevde fem av nazisternas koncentrationsläger. Här berättar han för elever i Bredäng utanför Stockholm om hatets och våldets grundorsaker och om hur man kan hjälpa unga människor som söker sig till hatiska och rasistiska grupperingar. Vi får också tillbakablickar från hans liv under andra världskriget då större delen av hans familj systematiskt dödades av nazisterna. Inspelat 21 november 2011. Arrangör: Slättgårdsskolan.

Till första programmet

UR Samtiden - Emerich Roth - vägen ut : Föreläsning och filmDela
  1. Det jag har sett och varit med om
    borde ingen människa behöva uppleva.

  2. Jag har upplevt hatets och våldets
    yttersta konsekvenser.

  3. Hej på er.

  4. Det är viktigt att komma ihåg att det
    i nazisternas koncentrationsläger-

  5. -mördades
    människor av olika folkslag.

  6. Alltså inte bara judar,
    som många kanske tror.

  7. Jag får nämligen ofta frågan "Varför
    hatade nazisterna bara judar?"

  8. Men det stämmer alltså inte.

  9. De började faktiskt
    experimentera gasmetoden-

  10. -på sina egna gravt handikappade
    och mentalt efterblivna.

  11. Måste man se såna här hemska filmer
    66 år efter andra världskrigets slut-

  12. -kanske någon undrar.

  13. I nitton år har jag rest runt och
    föreläst i skolor över hela landet.

  14. Efter varje föreläsning
    får jag brev från skolelever.

  15. I nästan alla brev får jag läsa:
    "Detta har vi aldrig hört talas om."

  16. Eller: "Vi visste att det var illa,
    men inte att det var på det sättet."

  17. Det jag berättar står det väldigt
    lite om i historie- och läroböckerna.

  18. Jag syftar närmast
    på den del av andra världskriget-

  19. -som jag kallar "det inre kriget".

  20. Den starka tyska armén
    hade sina framgångar-

  21. -genom att bomba sönder och ockupera
    de flesta länder i Europa-

  22. -vilket jag
    kallar "det yttre kriget".

  23. I radion hörde vi om Tyskland,
    Hitler och judeförföljelser.

  24. Men vi upplevde det
    som ett land som låg långt borta.

  25. Men snart kom händelserna närmare.

  26. I september 1939
    startade Tyskland andra världskriget.

  27. Ungern, som blev lydstat till
    Nazityskland, passade omedelbart på-

  28. -att återta det område som före
    första världskriget tillhörde Ungern.

  29. Eftersom antisemitismen sen flera
    generationer har funnits i Ungern-

  30. -har situationen för judarna efter
    ungrarnas maktövertagande försämrats.

  31. Jag minns att maten hemma
    blev mindre och mindre.

  32. Jag och min syster slutade skolan
    och började jobba-

  33. -för att bidra till försörjningen.

  34. Parallellt med detta pågick
    det i detalj planerade inre kriget-

  35. -som hade som enda syfte
    att systematiskt och industriellt-

  36. -utrota människor som
    betraktades som lägre stående raser-

  37. -eller som inte kunde utnyttjas
    för slavarbete.

  38. Detta står det alltså väldigt lite om
    i historieböckerna.

  39. Ett annat skäl till att det
    är viktigt att se såna här filmer-

  40. -har Ida, en elev i årskurs sju-

  41. -förklarat på ett väldigt fint sätt.
    Jag läser ett avsnitt ur Idas brev.

  42. "Lärdom om koncentrationslägren
    måste spridas till dagens ungdom"-

  43. -"så att vi, när ni är borta, kan stå
    emot dem som säger att allt är lögn."

  44. "Ju fler som vet sanningen"-

  45. -"desto svagare kan vi göra
    rasisternas försök att förneka det."

  46. "Den dagen får aldrig komma då de
    får sprida sin falska historia"-

  47. -"och på så sätt få övertaget.
    Ida, årskurs 7."

  48. Vi som ännu kan berätta om det vi
    har varit med om är inte många-

  49. -och vi orkar inte så länge till.

  50. Vi är i stort sett jämngamla.

  51. Själv fyllde jag 87 år
    för några veckor sen.

  52. När vi slutar berätta
    gör vi det nästan samtidigt.

  53. Vi som har upplevt
    nazismens värsta fasor-

  54. -är mest oroliga inför det som sker
    i våra dagar, för vi vet-

  55. -vilka grymheter hat och våld kan
    leda till om det inte stoppas i tid.

  56. För att stoppa hatet och våldet
    krävs det framför allt kunskaper.

  57. Kunskaper om vad hatet bottnar i.

  58. Kunskaper om varför somliga
    hamnar fel i livet och blir nazister.

  59. I början av 1944 tog Nazityskland
    över makten i Ungern.

  60. Samtidigt fick alla judar stränga
    order att bära den gula judestjärnan.

  61. Judarna fick inte längre utöva
    sitt yrke, besöka restauranger-

  62. -eller vistas
    på andra offentliga platser.

  63. Några veckor senare kom nästa order
    från polismyndigheterna:

  64. Alla judar måste lämna sina hem-

  65. -och flytta till en gata
    där cirka 300 judar redan bodde.

  66. Nu skulle alltså bostadsutrymmet
    delas mellan 3 000 judar.

  67. Ett provisoriskt getto upprättades.

  68. Vi fick ta med oss en väska var-

  69. -som endast fick innehålla
    de allra nödvändigaste sakerna.

  70. Vi levde cirka tre veckor
    under miserabla förhållanden-

  71. -men värst av allt var ovissheten
    om vad det hela skulle leda till.

  72. Vid synagogan fanns ett långt bord
    där flera ungerska tjänstemän satt.

  73. De skulle registrera oss
    och få oss att tro-

  74. -att vi bara skulle vara borta
    några månader på ett arbetsläger.

  75. När vi återvände
    skulle vi få flytta hem igen-

  76. -och allt skulle bli som förr.

  77. Allt detta
    visade sig senare vara lögn-

  78. -och en skickligt iscensatt bluff.

  79. Jag har jobbat 30 år inom social-
    vården, bl.a. på ungdomsvårdsanstalt-

  80. -på fängelser och på behandlingshem
    för ungdomar med missbruksproblem.

  81. Jag har alltså lärt mig en hel del om
    hatets orsaker, men också om hur man-

  82. -bemöter människor som p.g.a. svår
    barndom och dåliga hemförhållanden-

  83. -blivit utslagna och hatiska.

  84. Jag har också träffat ungdomar
    vars pappor inte var alkoholister-

  85. -och inte slog sina barn. Mor och far
    var skötsamma och hade fina jobb.

  86. Viktiga jobb som de skötte bra.

  87. Det var inget fel på dem på så sätt.

  88. Men tyvärr var de upptagna med sin
    karriär, hade inte tid för barnen.

  89. Och trots materiellt välstånd-

  90. -blev barnen hatiska, missbrukare,
    kriminella...

  91. Eller kanske sverigedemokrater.

  92. Det går inte att ersätta kärlek med
    presenter och andra materiella ting.

  93. Den jobbigaste känslan för en
    människa tycks vara att vara oälskad.

  94. Att känna sig som en nolla.

  95. Man gör då nästan vad som helst för
    att få uppmärksamhet, uppleva makt.

  96. Visserligen en falsk maktupplevelse,
    och ofta genom fega handlingar-

  97. -men hellre ökänd än okänd.

  98. Hellre vara känd
    som värsting eller nazist-

  99. -än att känna sig som en nolla
    som ingen lägger märke till.

  100. Det här säger jag inte för att man
    ska känna ömkan eller ha överseende.

  101. Vi ska naturligtvis tycka illa om
    vad de gör och försöka stoppa dem.

  102. Men då krävs det som sagt kunskaper.

  103. Har man kunskaper blir det lättare
    att göra det som är så svårt-

  104. -nämligen
    att skilja på sak och person.

  105. Jag tycker illa om vad du gör, men
    jag hatar inte dig, för jag förstår.

  106. Jag har kunskaper och vet därför
    att det inte är nån slump-

  107. -att just du har hamnat fel i livet.

  108. Så länge de utstötta,
    de som vi inte tycker om-

  109. -de som vrålar och skrämmer oss-

  110. -så länge de känner och förstår-

  111. -att vi inte förstår, kommer de att
    fortsätta att vråla, högre och högre-

  112. -och hitta på värre och värre saker.

  113. Ett bra exempel är när de går in
    på kyrkogårdar och välter gravstenar.

  114. Att ge sig på döda ting
    är totalt meningslöst.

  115. Enligt min mening kan det inte betyda
    annat än ett desperat rop på hjälp.

  116. De vet
    vad som ger rubriker i tidningarna-

  117. -och de vet vad som upprör oss mest.

  118. De har givit signaler i tidig ålder,
    men tyvärr kunde ingen avläsa dem.

  119. När de gick på dagis
    var signalerna svaga.

  120. Men ju äldre man blir
    desto mer förstår man sin situation-

  121. -och ju mer man förstår desto mer ont
    gör det, och desto högre skriker man.

  122. Efter registreringen fick vi order
    att marschera till järnvägsstationen.

  123. Längs gatorna stod det fullt med folk
    som bevittnade vår situation-

  124. -under fullständig tystnad.

  125. Vid stationen
    väntade ett tåg med godsvagnar.

  126. Det var samma slags vagnar som
    brukar användas för djurtransport.

  127. Vi föstes ihop
    cirka 70 personer i en vagn.

  128. Allt skedde under övervakning av
    tyska soldater som eskorterade tågen.

  129. Mina föräldrar och syskon
    hamnade i samma vagn som jag.

  130. I vagnens ena hörn
    fanns en stor hink-

  131. -som var
    avsedd att användas som toalett.

  132. När vi talar om nazister eller
    rasister handlar det ofta om pojkar.

  133. Åtminstone är det de som märks mest.

  134. Flickor som mår dåligt
    är ofta inåtvända, lider i det tysta-

  135. -och skadar sig själva. Deras
    situation är dock lika angelägen.

  136. Pojkar som mår dåligt är oftast
    utåtagerande och skriker och vrålar.

  137. Min erfarenhet säger att de flesta
    pojkar i Sverige som begår brott-

  138. -eller blir nazister eller rasister,
    är pojkar som saknar en riktig pappa-

  139. -eller en manlig förebild.

  140. Men det är inte alla pojkar som
    saknar en pappa som blir hatare-

  141. -för jag kallar dem hatare.

  142. Varför är det så att den ene
    som saknar en pappa blir hatare-

  143. -och den andre klarar sig bättre?

  144. Den andre hade kanske en morfar,
    farfar, morbror eller farbror-

  145. -nån annan manlig nära anhörig
    eller en manlig lärare-

  146. -som ställde upp helhjärtat
    och blev "i stället för en pappa".

  147. Men faktum är att de som
    är hatiska och destruktiva-

  148. -är pojkar som har dålig eller ingen
    relation till sin pappa.

  149. De har vuxit upp utan kärlek, och i
    grunden är det sig själva de hatar.

  150. Får man ingen kärlek
    kan man inte älska sig själv-

  151. -och om man inte kan älska sig själv
    kan man inte heller älska nån annan.

  152. Följden blir att man i stället för
    att älska sin nästa så som sig själv-

  153. -hatar sin nästa
    som man hatar sig själv.

  154. De förtränger sitt självförakt
    genom att förakta andra.

  155. Det är som drogmissbrukaren som
    förtränger sin dåliga självkänsla-

  156. -med hjälp av droger.

  157. De ansluter sig aldrig
    av ideologiska skäl till sina gäng-

  158. -precis som en missbrukare aldrig
    använder droger av ideologiska skäl.

  159. Det är rena slumpen var de hamnar.

  160. De är ett lätt byte
    för den som först erbjuder gemenskap.

  161. Kommer det en nazist och erbjuder
    gemenskap hamnar man i hans gäng.

  162. Kommer det en skinnskalle
    och erbjuder kompisar-

  163. -hamnar man i ett annat gäng,
    och så vidare.

  164. Nästa steg var att ställa oss i kö:

  165. En med män, en med kvinnor och barn.

  166. Vi fick order
    att sakta röra oss framåt.

  167. Så småningom fick vi se en tysk
    SS-man. Man såg att han var officer-

  168. -eftersom han var elegant klädd.

  169. Han stod på en upphöjd plats
    och sa inte ett enda ord.

  170. Han bara visade med handen
    till höger eller vänster.

  171. Vi i den manliga kön förstod snart
    att det handlade om urval-

  172. -eftersom de som vinkades åt vänster
    var gamla, sjuka eller invalider-

  173. -medan de övriga, som var i god form,
    fick gå till höger.

  174. Min far haltade på ena foten efter en
    krigsskada från första världskriget.

  175. Jag höll honom under armen så att det
    inte skulle märkas att han haltade-

  176. -när vi passerade massmördaren.

  177. Och det gick bra för oss.
    Vi hamnade på rätt sida.

  178. Min mor och de fyra yngre syskonen
    stod i den andra kön-

  179. -cirka tre meter ifrån oss,
    och vi försökte hålla ögonkontakt.

  180. Till sist
    fick vi vrida ordentligt på huvudet-

  181. -för att hålla kvar kontakten.

  182. Men sen försvann vi bakom en krök.

  183. Jag fick då en stark känsla av
    att jag aldrig mer skulle återse dem.

  184. Min mor och mina yngsta systrar
    Magdalena och Judith-

  185. -blev utvalda till den kö
    som ledde rakt till gaskamrarna.

  186. Där hade gamla, barn,
    sjuka, invalider, klena, gravida-

  187. -sorterats ut för omedelbar gasning.

  188. Att resa runt i landet, som jag har
    gjort i 19 år, och föreläsa i skolor-

  189. -är min insats för att motverka hat,
    våld och främlingsfientlighet.

  190. Jag har också skrivit några böcker,
    och i samband med min första bok-

  191. -stiftade jag en fond som heter
    Fonden mot våld, för medmänsklighet.

  192. Inkomsterna från föreläsningarna och
    böckerna går oavkortat till fonden.

  193. Fonden ger stipendier
    till skolungdomar-

  194. -som gör speciella insatser
    mot våld och främlingsfientlighet.

  195. Vi delar ut priser varje år
    på Fryshuset.

  196. Det ena priset är Skolans fredspris.

  197. Då får elever och lärare berätta
    om sina resultat under terminen.

  198. Det andra priset är ett uppsatspris i
    ämnet "Vad kan vi lära av historien?"

  199. Det tredje priset är 27 januari-
    priset. Det ger vi till en skola-

  200. -som arbetar för att hålla
    minnet av förintelsen levande.

  201. Jag hoppas
    att ni vill delta i tävlingarna.

  202. Jag ska ge era lärare information
    om hur man gör för att delta.

  203. Genom alla brev som jag har fått
    under åren - cirka 100 000 brev-

  204. -och genom bidragen
    till våra tävlingar-

  205. -vet jag att vi har övervägande fina,
    positiva ungdomar i Sverige.

  206. Kom ihåg det, och tro inte
    på allt som står i tidningarna.

  207. Alla brev som jag får vittnar om-

  208. -ungdomarnas avsky
    för våld och främlingsfientlighet.

  209. Jag tänker speciellt
    på ett brev från en tioårig flicka.

  210. Brevet innehåller en teckning-

  211. -som föreställer två tjejer som
    kramas. En är vit och en är svart.

  212. Texten under teckningen:
    "Tänk om rasister var färgblinda."

  213. Om jag fick önska skulle jag önska:

  214. Tänk om alla människor skulle förstå-

  215. -att det på vårt jordklot bara
    finns en enda ras bland människor:

  216. Den mänskliga rasen.

  217. Jag skulle också önska att det bara
    fanns en enda religion: kärleken.

  218. Vad härligt det skulle vara
    att leva på denna planet.

  219. Skotten och bombnedslagen från de
    allierade hördes oftare och närmare.

  220. Vi började hoppas
    att kriget närmade sig sitt slut.

  221. Men två månader före krigsslutet
    trodde tyskarna fortfarande på seger.

  222. I stället för att lämna oss i lägret,
    där fler skulle ha kunnat överleva-

  223. -tvingade de oss
    att fly tillsammans med dem.

  224. Vi marscherade flera dagar
    utan mat eller vatten.

  225. Vi hörde och såg hela tiden skott och
    bombexplosioner i närheten av oss.

  226. På nätterna fick vi ligga
    på bara marken i våra tunna kläder.

  227. Under marschen hade man i baktanken-

  228. -att inte hamna utanför raden
    eller visa svaghetstecken-

  229. -för då sköts man direkt.

  230. Halvt döda och lik
    sparkades åt sidan-

  231. -utan att marschen nånsin avbröts.

  232. Pappa blev svagare och svagare
    och jag fick hålla honom under armen.

  233. Marschen gick oavbrutet vidare.

  234. Skjutandet
    tycktes plötsligt ha upphört.

  235. Då kom en tysk soldat fram
    till alla som verkade svaga-

  236. -och sa att det fanns
    en kusk med en vagn längst bak-

  237. -och att de svaga kunde få skjuts.

  238. Jag trodde inte på soldaten
    och försökte hindra pappa-

  239. -men han var obeveklig
    och följde med soldaten.

  240. Och sedan återsåg jag honom
    aldrig mer.

  241. Det finns människor som tillhör olika
    folkgrupper, har olika religioner-

  242. -och olika hudfärg. Det finns goda
    och onda människor i alla grupper.

  243. Kom ihåg att ingen är född att
    göra illa eller döda andra människor.

  244. Ett nyfött barn är som ett tomt kärl-

  245. -som man kan fylla
    med kärlek eller hat.

  246. Som vi fostrar våra barn,
    så blir deras framtid.

  247. Den kärlek jag fick när jag växte upp
    kunde inte nazisterna ta ifrån mig.

  248. Framtiden, det är ni. Ni sitter
    fem dagar i veckan i skolbänken.

  249. Så länge de ungdomar som mår dåligt
    är kvar i skolan kan vi hjälpa dem.

  250. Genom att hjälpa ungdomarna som
    mår dåligt medan de är kvar i skolan-

  251. -gör vi också den bästa insatsen-

  252. -för att minska nyrekrytering
    av lättpåverkbara ungdomar-

  253. -till olika destruktiva gäng.

  254. Skolans värsting
    kanske inte blir en ny Hitler.

  255. Han kan åsamka människor och samhälle
    skador och lidande-

  256. -som kostar mycket mer att reparera-

  257. -än det kostar att hjälpa honom
    medan han går i skolan.

  258. Vi kanske inte helt kan få bort hatet
    och våldet, men som jag brukar säga:

  259. En kan inte hjälpa alla,
    men alla kan hjälpa någon.

  260. Om alla som går i skolan tänker så-

  261. -blir det tusentals ungdomar som med
    hjälp av klasskamrater och lärare-

  262. -får hjälp att kunna känna gemenskap
    bland positiva ungdomar-

  263. -och slipper söka gemenskap
    bland utslagna, hatiska ungdomar.

  264. Om elever och lärare i den skolan
    som Hitler gick i hade tänkt så-

  265. -och visat förståelse för Adolf...
    För Hitler har också varit barn.

  266. Han var ett utstött, oälskat barn.

  267. Han fick jättemycket stryk
    av sin styvfar när han var barn.

  268. Men tänk om man hade visat förståelse
    för honom när han gick i skolan.

  269. Då skulle han förmodligen inte ha
    blivit den grymma människa han blev-

  270. -och världen
    skulle ha sett helt annorlunda ut.

  271. Med vetskap om vad en enda ond
    människa med makt kan åstadkomma-

  272. -vilket lidande han
    kan åsamka mänskligheten-

  273. -passar det bra
    att avsluta med ett citat ur Bibeln:

  274. "Den som räddar en människa
    räddar en hel värld."

  275. En god vän
    kom springande till sjukhuset-

  276. -och överlämnade ett brev till mig.

  277. Brevet kom från Israel och avsändaren
    hade samma efternamn som jag.

  278. Det var min kusin som hade utvandrat
    till Israel före kriget.

  279. Han skrev att en av mina systrar,
    Elisabeth, lever-

  280. -att hon mår bra
    och befinner sig i Sverige.

  281. Det var en stark upplevelse
    som inte går att beskriva.

  282. Jag fick genast livsviljan tillbaka-

  283. -och sjukdomstillståndet
    blev successivt bättre.

  284. Stort tack för att ni ville lyssna.
    Tack ska ni ha.

  285. Textning: Elin Lindén
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Föreläsning och film

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Emerich Roth överlevde fem av nazisternas koncentrationsläger. Här berättar han för elever i Bredäng utanför Stockholm om hatets och våldets grundorsaker och om hur man kan hjälpa unga människor som söker sig till hatiska och rasistiska grupperingar. Vi får också tillbakablickar från hans liv under andra världskriget då större delen av hans familj systematiskt dödades av nazisterna. Inspelat 21 november 2011. Arrangör: Slättgårdsskolan.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Andra världskriget
Ämnesord:
Förintelsen, Förintelsens överlevande, Historia, Judarnas historia
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i UR Samtiden - Emerich Roth - vägen ut

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Emerich Roth - vägen ut

Föreläsning och film

Emerich Roth överlevde nazisternas koncentrationsläger. Han berättar för skolelever om hatets och våldets grundorsaker och om hur man kan hjälpa unga människor som söker sig till hatiska och rasistiska grupperingar. Vi får också tillbakablickar från hans liv under andra världskriget.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Emerich Roth - vägen ut

Frågestund

Elever ställer frågor till Emerich Roth efter att ha sett och hört om hans upplevelser från Förintelsen under andra världskriget.

Produktionsår:
2011
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Barnen som överlevde Förintelsen - finska

Martin Kapel

Martin Kapels familj blev under andra världskriget deporterad och tillsammans tog de sig till Krakow. Martin skickades därefter med en så kallad kindertransport från Polen till England. Resten av familjen dödades innan de hade möjlighet att följa efter till London. Martin minns flygräderna mot England och pratar om hur det tyska folket kom att anamma nazismen på så kort tid.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Barnen som överlevde Förintelsen - meänkieli

Suzanne Rappaport-Ripton

Suzanne Rappaport-Ripton minns sin barndom i Paris i början av andra världskriget. Suzannes familj togs till fånga och soldaterna skulle även ha tagit Suzanne om inte en granne med list hade räddat hennes liv. Suzanne menar att alla historier om övergrepp, inte bara Förintelsen utan det som har hänt i Syrien och Jugoslavien, måste återberättas. Hon menar att enbart genom att återberätta historien kan vi förhindra att den upprepas.