Titta

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2012

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2012

Om UR Samtiden - Bok och bibliotek 2012

Seminarier och föreläsningar från bokmässan i Göteborg, Bok och bibliotek 2012. Inspelat den 27-30 september 2012.

Till första programmet

UR Samtiden - Bok och bibliotek 2012 : Sambandet kost och hälsaDela
  1. Hej och välkomna.
    Vi har en halvtimme framför oss-

  2. -där vi ska prata om kost och hälsa.
    Då är det knökfullt här.

  3. Det kan man förstå,
    för alla funderar mycket över det.

  4. Det är lite svårt
    att reda ut vad som är vad.

  5. Forskargänget säger att ni är eniga
    om vad man bör och inte bör göra.

  6. Men samtidigt läser vi
    stora löpsedlar om vad vi ska äta-

  7. -och det är larmrapporter hit
    och dit. Det är svårt att veta.

  8. Därför har vi Anna Winkvist här.

  9. Anna, du är nutritionist.

  10. Kan inte du förklara vad det är?

  11. Hörs jag? Jag är Anna Winkvist-

  12. -professor i näringslära
    vid Göteborgs universitet.

  13. Mitt yrke är nutritionist,
    och det är inte så känt i Sverige.

  14. I många andra länder är det en större
    yrkesgrupp. Man hör ofta "dietist".

  15. Alla de orden - näringslära
    eller nutrition, som är "svengelskt"-

  16. -nutritionist och dietist har att
    göra med sambanden mellan kosten-

  17. -och hälsan: att vara frisk.

  18. Dietist är ett legitimerat vårdyrke
    där man behandlar och ger råd-

  19. -om hur kosten kan göra en frisk.

  20. Nutrition är forskningsinriktat.
    Man läser mycket statistik.

  21. Många nutritionister jobbar inom
    forskning och läkemedelsbranschen.

  22. Man forskar och sammanställer vad man
    vet om samband mellan kost och hälsa.

  23. Dietisten är den som omsätter det
    i praktiken och ger kostbehandling.

  24. -Du befinner dig här uppe.
    -Det kan man säga.

  25. Din forskning... Vad gör du? Varför
    har du hamnat där du har hamnat?

  26. Jag har alltid tyckt
    att ämnesomsättningen är spännande.

  27. Hur fungerar det?
    Vad klarar vi oss på?

  28. Jag läste till nutritionist.
    Utbildningen finns i Stockholm.

  29. Efter det blev jag intresserad
    av internationell nutrition-

  30. -och fick läsa vidare i USA.

  31. Jag forskade och disputerade i USA
    på internationell nutrition.

  32. Sen har jag jobbat i Asien:

  33. Nya Guinea, Pakistan, Indonesien,
    Vietnam, Thailand och så vidare.

  34. Och nu är jag i Göteborg.

  35. Det jag tittade på
    i fattigare länder var främst-

  36. -sambandet mellan undernäring och
    kvinnans förmåga till barnafödande.

  37. Det var otroligt att fattiga kvinnor
    var gravida eller ammade-

  38. -under de flesta fertila åren.

  39. Hur klarar de att med dåligt
    kostintag föda barn som överlever?

  40. Det var spännande med sambandet
    mellan kost och reproduktion.

  41. Sen 2004 har jag den här tjänsten
    på Göteborgs universitet-

  42. -på avdelningen för invärtesmedicin
    och klinisk nutrition.

  43. Där jobbar vi med problemet
    att vi äter för mycket.

  44. -Det låter som två helt olika saker.
    -Så är det inte.

  45. Välfärdsproblemen beror på att vi
    har för mycket mat omkring oss.

  46. Då har vi obesitas, övervikt,
    diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar.

  47. Även här jobbar jag med samband
    mellan kost och barnafödande.

  48. Det vi ser i rikare länder där många
    kvinnor har problem med övervikt-

  49. -är att många obesa kvinnor
    har svårare att bli gravida.

  50. De har svårare att komma igång
    med amning och amma länge.

  51. Det som knyter ihop spektrat
    från under- till övernäring-

  52. -är att de flesta länder
    i hela världen har hela spektrat.

  53. Det är en enorm börda
    på ländernas hälsofinanser.

  54. Dels kostar hjärt- och kärlsjukdomar
    och diabetes mycket-

  55. -i över- och medelklassen. Samtidigt
    har man problem med för lite mat:

  56. Infektionssjukdomar och undernäring.

  57. Om man jobbar med övernäring behövs
    man tyvärr också i fattiga länder.

  58. För det är egentligen
    samma sak att fundera över.

  59. Människor får för lite eller för
    mycket mat. Det blir olika följder.

  60. Intressant. Kost och hälsa
    har ett tydligt samband.

  61. Kan du förklara lite mer
    kring din syn på det?

  62. Det är viktigt. Man kan tycka att en
    smörgås eller morot inte spelar roll.

  63. Men det gör verkligen det. De stora
    dödsorsakerna i rika länder-

  64. -är hjärt- och kärlsjukdomar,
    slaganfall, cancer och så vidare.

  65. WHO har gjort en lista på de
    viktigaste riskfaktorerna för att dö.

  66. På tio-i-topp-listan kommer
    för lite frukt och grönsaker.

  67. De är den sjunde viktigaste orsaken
    till att man dör av det.

  68. Att vi rör oss för lite
    på jobbet och fritiden-

  69. -är den fjärde viktigaste riskfaktorn
    för att dö i hjärt- och kärlsjukdom.

  70. Men lite förenklat kan man säga
    att vi kommer alla att dö.

  71. Om vi dör av det ena eller det andra
    - vad spelar det för roll?

  72. Nu är jag hård,
    men ni förstår vad jag är ute efter.

  73. Det är sant. Många tänker att de
    vill äta gott och dö knall och fall.

  74. Men så enkelt är det inte. Att vi har
    siffror på riskfaktorer för att dö-

  75. -är ofta för att det är lätta att
    samla in. Alla länder har bra koll-

  76. -på vilken diagnos folk dog av.

  77. Det är lätt att ta fram de siffrorna.

  78. Men WHO har också jobbat med det
    som vi själva är oroliga över.

  79. Det man vill är ju
    att leva ett bra liv-

  80. -med bra kvalitet så länge det går.

  81. Och det kan man påverka med kost?

  82. Ja, och sättet som WHO har räknat på-

  83. -är ett system som heter DALY.

  84. Det bygger på att man tittar på den
    förväntade livslängden i rika länder-

  85. -som exempelvis Norden och Japan.

  86. Om man föds i de länderna
    förväntas man leva i ungefär 84 år.

  87. Det man gör i det systemet är
    att i varje land under året räkna-

  88. -hur många det är som inte uppnår
    den förväntade åldern 84 år-

  89. -antingen för att de dör eller får
    funktionsnedsättningar av sjukdomar.

  90. En person som får KOL vid 75 års
    ålder har tio års nedsatt kvalitet.

  91. En som dör i cancer vid 80 års ålder
    tappar fem år som den kunde ha levt.

  92. Om man räknar ihop orsakerna till att
    man inte har livskvalitet till 85 år-

  93. -och gör en lista på risker-

  94. -så kommer för lite frukt, grönt
    och motion bland topp tio.

  95. Men det är lika bra att du drar
    vad vi ska göra.

  96. Det behöver vi veta. Vi ska äta mer
    grönt och röra på oss. Är det allt?

  97. Ja, om man tittar på rekommendationer
    om kost så är de generella.

  98. De har egentligen stått sig
    genom tiderna.

  99. Kostrekommendationerna i Sverige
    är nordiska kostrekommendationer.

  100. Vi i Norden har samma befolkning
    och samma problem.

  101. Vi pratar om att äta mer frukt
    och grönt: tre frukter om dagen-

  102. -och ungefär två nävar grönsaker
    både vid lunch och middag.

  103. Vi kan skriva ner det, va?

  104. -Tre frukter.
    -Och två nävar med grönsaker.

  105. Man ska äta mindre socker och salt.

  106. Måttligt med alkohol
    och dra ner på fettet.

  107. Det är egentligen
    ganska enkla generella kostråd.

  108. Hur bra är vi på det i Sverige?

  109. Ja, det har kommit en del studier
    på sistone i Sverige om hur vi äter.

  110. Dels har Folkhälsoinstitutet
    publicerat folkhälsorapporter-

  111. -och sen har Livsmedelsverket kommit
    ut med en rapport om hur vi äter.

  112. Det man ser är att vi i Sverige
    är dåliga på frukt och grönsaker.

  113. 80-90 procent av svenskarna
    kommer inte upp till målen-

  114. -att äta tre frukter per dag
    och två nävar grönsaker.

  115. Kvinnor är lite bättre än män,
    men kan göra mer.

  116. Vi äter för mycket socker
    och salt också.

  117. Det är ungefär 10 procent
    som klarar av målen.

  118. Nu får vi lägga handen på hjärtat.
    Hur går det med våra frukter?

  119. Jag har ätit bra
    sen du och jag började prata.

  120. Jag har gått till kylen och hämtat
    en morot och ätit mycket äpplen.

  121. Men det låter ändå som lite.
    Vad beror det på?

  122. Varför når vi inte dit?

  123. Många saker. Det handlar om vad
    som är billigt att köpa i affären-

  124. -utbud på olika restauranger,
    vanor och vad man tycker är gott.

  125. När vi pratar om råd pratar vi
    om utrymmes- eller skräpmat.

  126. När vi dricker läsk,
    äter chips, choklad och godis-

  127. -så tar det ganska stort utrymme.
    Då får man inte i sig mycket annat.

  128. Hur är det med motion?
    Det är inte ditt område direkt.

  129. Även där ligger vi dåligt till. Vi
    rör inte på oss 30 minuter per dag.

  130. Många har stillasittande arbeten och
    är stillasittande på fritiden med.

  131. Det har inte ändrats under de senaste
    åren. Här borde vi bli bättre.

  132. Trenden för övervikt och obesitas har
    inte ändrats. Kurvan har inte vänt.

  133. Då kan man tänka
    på larmrapporterna som kommer.

  134. Nu senast såg jag nåt om diabetes
    och att vi inte ska äta vete.

  135. Det är massor att förhålla sig till.

  136. Hur kommer det sig?
    Vad blir larmrapporterna?

  137. Blir de inget? Varifrån kommer de?

  138. Det har väl att göra med
    hur forskningen som sån går framåt.

  139. Många enskilda forskare och grupper
    gör projekt och får sina resultat.

  140. Det är klart
    att de vill få uppmärksamhet.

  141. Media är också snabba, särskilt
    om nåt går emot rekommendationerna.

  142. Det blir stora krigsrubriker
    om man har hittat nåt nytt-

  143. -som att vi inte ska äta tomater,
    morötter, ägg och så vidare.

  144. Man tittar på en samlad bedömning
    av forskningsläget.

  145. De som ger kostråd, som
    Livsmedelsverket, WHO med flera...

  146. Det som man tittar på
    för att ändra råd-

  147. -är att många projekt
    som görs i olika länder-

  148. -på män och kvinnor i olika
    åldersgrupper ska vara samstämmiga.

  149. Först då finns det anledning
    att ändra budskapen.

  150. Det finns så många felkällor
    i de studier som görs-

  151. -att en enda studie
    som får ett samband på nåt-

  152. -inte kan ligga till grund
    för ändrade råd åt ett helt folk.

  153. Om man tittar på nationella råd
    i de nordiska länderna-

  154. -så överensstämmer de väl
    med råd i väldigt många andra länder.

  155. Men råden är väldigt generella.
    De gäller kanske inte mig?

  156. Nej, det är en bra fråga.

  157. Man ska nog tänka på
    att nationella råd är en sak.

  158. De riktar sig
    till hela Sveriges folk.

  159. Av kuriosa kan jag säga att
    nationella näringsrekommendationer-

  160. -kom i USA vid andra världskriget.

  161. När man skickade ut soldater
    i krig ville regeringen veta-

  162. -hur mycket en soldat behövde äta
    för att kunna vara i kriget.

  163. Då fick nutritionister ta reda på-

  164. -vilken nivå kalorier, proteiner och
    vitaminer som behövs för att fungera.

  165. Från det utvecklades
    nationella näringsråd-

  166. -även för kvinnor och barn.
    Det har de flesta länder tagit efter.

  167. Tanken är att ha ett riktmärke.

  168. 99 procent av alla friska människor
    i Sverige:

  169. Vad ska de äta för att vara friska?

  170. Där har vi det generella: Äta mer
    frukt och grönt och minska på fettet.

  171. Mindre vitt socker, mer grovt bröd,
    mindre salt och så vidare.

  172. Det är en generell rekommendation.
    De flesta skulle må mycket bättre-

  173. -av att komma närmare de råden.

  174. Sen är det en annan sak vad du
    ska äta: individuell kostrådgivning.

  175. Det är som att gå till läkaren
    när man behöver läkemedel.

  176. Självklart ska det ner
    på individnivå. Vad behöver just du?

  177. De generella råden säger bara
    att du ska äta så du är i viktbalans.

  178. Det beror på hur mycket man rör sig,
    hur stor man är och muskelmassan.

  179. Man kan inte säga att alla svenskor
    ska äta exakt 2 000 kcal.

  180. På dig, på individnivå, kan vi mäta
    och säga att du behöver 2 018 kcal.

  181. Ämnesomsättningen är olika
    för varje individ.

  182. Det är sånt som känns orättvist.
    Nån kan äta allt utan att gå upp-

  183. -och själv kan man nästan inte äta
    nåt. Det varierar för alla.

  184. Nåt annat orättvist är-

  185. -att när man bantar
    vänjer sig kroppen vid svält.

  186. Då blir kroppen effektivare.
    Det är sant.

  187. Här kan man tänka på att kroppen
    har utvecklats i årtusenden-

  188. -i perioder när mat inte fanns jämt.

  189. Kroppen har en möjlighet
    att hålla kvar sina kalorier.

  190. Ämnesomsättningen kan ändras
    av att man svälter sig i perioder.

  191. Att svälta sig i perioder...
    Det finns olika dieter nu.

  192. De flesta pratar ju om att man
    ska gå ner i vikt helt enkelt.

  193. Hur ser du på den typen av dieter?
    De heter olika saker.

  194. Ja, det finns LCHF, Atkins,
    medelhavskost och så vidare.

  195. Det pågår mycket debatter.
    De flesta är helt eniga om-

  196. -att en fullt frisk människa
    som har övervikt eller obesitas-

  197. -har all anledning att gå ner.
    Hälsovinsterna är väldigt stora-

  198. -om man är överviktig av att gå ner.

  199. Att göra det på kort sikt
    under tre till sex månader-

  200. -på nån speciell diet är inte
    farligt. Kroppen klarar av det.

  201. Att äta LCHF innebär väldigt lite
    kolhydrater och mycket mättat fett.

  202. Enligt många är det ett bra sätt.

  203. Man blir mätt av mycket fett.

  204. Kroppen känner en stark mättnad,
    så man äter inte så mycket mat.

  205. Det är en kalorieffekt: Man äter inte
    så mycket mat de dagarna.

  206. Så strängt taget skulle jag
    kunna äta en hallonbåtsdiet-

  207. -om jag bara åt få hallonbåtar?

  208. Att gå ner i vikt är inget problem.
    Man kan äta en kost som passar en.

  209. Svårigheten sen är att stå kvar på
    den vikten, vilket de flesta vet.

  210. Om man har en märklig diet-

  211. -och bara fastar eller lever på
    portvin och ananas eller annat-

  212. -så är det ohyggligt svårt
    att ligga kvar på sin trivselvikt.

  213. Man har ingen vana att äta vettigt.

  214. Så där vi har bäst effekter av att
    vara viktstabil under många år-

  215. -är där kosten
    har ändrats ganska långsamt-

  216. -till ett mindre intag totalt sett:

  217. Mindre godis, läsk, fett
    och så vidare.

  218. Man hittar en kost
    som man kan fortsätta äta.

  219. Om vi går tillbaka till studierna som
    görs på vad vi ska och inte ska äta-

  220. -så ser man att olika studier
    får väldigt olika resultat.

  221. Därför kan man slå upp det
    väldigt stort.

  222. Det ger en chockeffekt
    hos oss som tar emot kunskapen.

  223. Men kan du förklara
    varför studierna ser så olika ut?

  224. Vad är det som händer i metoderna?

  225. Jag jobbar med nutritionsforskning,
    och det är en stor utmaning.

  226. Kost är svårt att mäta. Jag kan vara
    avundsjuk på kollegor i andra ämnen.

  227. De mäter kanske exponering för olika
    avgaser och kan mäta via blodprov.

  228. Att mäta kost handlar ofta
    om att be nån berätta vad de äter.

  229. Om jag vill veta vad du äter-

  230. -så är en vanlig metod
    att jag ger dig en hushållsvåg-

  231. -som du får ha hemma i fyra-sju
    dagar, hushållsmått och en dagbok.

  232. Sen säger jag: "Hanna,
    skriv upp det du stoppar i munnen."

  233. Sen vill jag titta på
    och näringsberäkna det.

  234. Jag kommer säkert inte ihåg nåt.

  235. Nej, fast du skriver upp medan du
    äter. Metoden följer dig framåt.

  236. Men antagligen skulle du skärpa dig
    och tänka att en expert ska läsa.

  237. "Jag skippar ostbågarna. Jag sparar
    vinet tills jag har skrivit klart."

  238. "Jag väger inte ostmackan."

  239. När man tittar på
    vad folk skriver under fyra dagar-

  240. -så ser vi att kaloriintaget inte är
    förenligt med att man är viktstabil.

  241. Man går ofta ner i vikt,
    för man äter lite sundare.

  242. Det är svårt att få rätt information.

  243. Ett annat sätt är att jag ringer dig
    en dag under de kommande veckorna-

  244. -och frågar vad du kommer ihåg.

  245. Jag ringer en torsdag morgon. "Tänk
    efter från i går när du vaknade"-

  246. -"till att du gick och la dig."
    Då ska du komma ihåg allt.

  247. Då glömmer man ganska lätt
    att man käkade en chokladkaka-

  248. -på väg till jobbet på spårvagnen.

  249. Problemet är också att ju mer
    överviktig eller obes som man är-

  250. -desto mindre mat rapporterar man.

  251. Normalviktiga rapporterar ofta ett
    högre intag än överviktiga och obesa.

  252. Överviktiga och obesa tänker mycket
    på det och vill kanske inte berätta.

  253. Man underrapporterar om det onyttiga.

  254. Fett- och sockerintaget ser lågt ut-

  255. -men man minns frukt och grönsaker.

  256. Det finns alltså problem
    med sneda data.

  257. Hur är det
    med själva valet av personer-

  258. -som ingår i studien?
    Kan det bli snett?

  259. Ja, det kan det. Man granskar
    kvalitetsaspekter i studier.

  260. De sämsta studierna är där man har
    annonserat efter folk på plakat.

  261. Vi vet att de som är med i studier
    är friskare och hälsomedvetna.

  262. I de bästa studierna har folk blivit
    inbjudna på ett slumpmässigt sätt-

  263. -så att man har folk från olika
    stadsdelar och bakgrunder.

  264. Men metodproblemen, då? Leder de till
    att det blir så olika resultat?

  265. Ja, en del kan vara det att vi har
    problem att få trovärdiga kostdata.

  266. En annan sak är att mycket hör ihop.

  267. Om man äter nyttig mat så får man i
    sig mycket vitaminer och mineraler.

  268. Man får i sig mycket fibrer
    och kanske mycket fisk.

  269. Man äter mindre mättat fett
    och mindre socker.

  270. Då måste forskaren se vilken
    av alla komponenter som är viktig.

  271. Det är kanske helheten
    eller en enda komponent.

  272. Det gäller att forskningen
    måste ha kvalitet så man ser det.

  273. Hur skiljer man på att människor
    mår bra för att de motionerar mycket?

  274. Om man motionerar mycket
    kan man väl äta mer skräpmat?

  275. Ja, om man rör sig mycket
    finns det mer utrymme för att äta.

  276. Det viktiga för att vara viktstabil
    är att man äter det man behöver.

  277. Om man rör på sig normalt
    och har ett vanligt kostintag-

  278. -så täcker man de flesta näringsämnen
    som man behöver.

  279. Det finns vissa grupper
    som kan behöva tillskott.

  280. Man har sett att kvinnor i fertil
    ålder kan behöva järn och folsyra.

  281. Det är svårt att uppnå med svensk
    kost. Likadant är det med vitamin D.

  282. Det är svårt att få i sig.
    Det är ett fettlösligt vitamin.

  283. Man får i sig det genom bland annat
    fet fisk. Man kan äta lax varje dag.

  284. Vi får det också genom att solljuset
    på huden bildar vitamin D.

  285. Men Sverige ligger tyvärr
    så långt norrut-

  286. -att det på vinterhalvåret
    inte räcker att vara ute i solen.

  287. Vi bildar ändå inget vitamin D i
    kroppen. Då kan tillskott behövas.

  288. Men ju mer man rör sig
    desto mer kan man äta.

  289. Då kan man lägga till
    onyttig mat, absolut.

  290. Det låter bra, tycker jag. Jag tänker
    på det här med näringsämnen.

  291. Det kommer larm om näringsfattig mat.
    Äter vi för mycket därför?

  292. För att vi inte får i oss nog
    av vitaminer och mineraler?

  293. Nej, det skulle man inte känna av.

  294. Branschen med kosttillskott
    har vuxit enormt i västvärlden.

  295. Man spelar på människors oro över att
    inte få i sig tillräckligt mycket.

  296. Mycket av det behövs inte.
    Branschen har stora vinstmarginaler.

  297. Ofta är det billigt att få tag
    på mineraler som sen säljs dyrt.

  298. Det är väldigt lite av det som behövs
    om man äter varierad kost.

  299. Men det här
    med att det är komplext...

  300. Det är maten och det är motionen.

  301. Sen så handlar det om rökning
    och om stress, kan jag tänka mig.

  302. Sömn och såna saker... Hur gör man
    rent metodiskt för att skilja det åt?

  303. Dels har vi studier
    där man ber folk förändra livsstilen.

  304. Man har kanske en grupp som
    motionerar och en som inte gör det.

  305. Då drar man slutsatser om motionen.

  306. Eller så har man fyra grupper:
    en motionerar, en äter nyttigt-

  307. -en gör både och, och en gör inget.
    Sen tittar man på det.

  308. Sen har vi
    de stora epidemiologiska studierna.

  309. Där gör folk allt som de brukar göra.

  310. Man frågar folk hur de brukar äta.
    Det är runt 10 000-20 000 människor.

  311. Sen följer man dem under tio-tjugo år
    och ser vilka som får sjukdomar.

  312. Från den sortens studier får man reda
    på samband mellan exponering-

  313. -som vi inte skulle få etiktillstånd
    att göra. Vi utsätter oss för risker.

  314. Där kan man titta
    på den grupp som äter mest fett-

  315. -jämfört med dem som äter minst fett.
    Vad har de för risk för sjukdom?

  316. Då kan man
    med statistiska metoder ta isär-

  317. -motionens effekt jämfört med dem
    som sov bra och så vidare.

  318. Man försöker ta isär det,
    men man kan halka fel.

  319. Vi som sitter
    och försöker sammanväga bevis-

  320. -som WHO och Livsmedelsverket gör
    tittar på den samlade forskningen.

  321. Vi rankar studier efter hur väl de
    har lyckats hantera svårigheterna.

  322. Det finns tyvärr dåliga studier
    med många metodproblem.

  323. De är inte speciellt trovärdiga.
    Man tar inte med dem som underlag.

  324. Men med stora studier som bygger
    på många människor under lång tid-

  325. -har man kunskapsunderlag
    när man sätter kostrekommendationer.

  326. Men ibland har en forskargrupp hittat
    nåt speciellt i en datamängd.

  327. Det står i media med krigsrubriker.

  328. Sen visar det sig att ingen grupp
    i världen får samma resultat.

  329. Det var kanske bara en slump,
    och ändå blir det rubriker.

  330. Jag kan förstå att man har svårt
    att veta vad det är som gäller.

  331. Om man tittar på våra kostråd
    i Sverige så har de varit stabila.

  332. De stämmer överens
    med resten av världen.

  333. Men hur ska vi
    som läser tidningar och löpsedlar-

  334. -kunna väga studier mot varandra?
    Ska vi ta dem med en klackspark-

  335. -och komma ihåg de tre frukterna?

  336. Det är svårt,
    men när man läser kvällstidningar-

  337. -så är det som med kändisar.
    Man får ta det med en nypa salt.

  338. Tidningarna vill ha rubriker om
    Angelina Jolies och Brad Pitts barn-

  339. -eller om skräck för morötter eller
    nåt. Man får läsa med en nypa salt-

  340. -och se vad som egentligen
    är konsistenta budskap över tid.

  341. Sen finns det bra hälsospalter.

  342. I Göteborgs-Posten finns
    en dietist som heter Kajsa Asp.

  343. Hon besvarar läsarfrågor om kost
    och motion och är väldigt sansad.

  344. Hon har kunskap om vetenskapen.

  345. Det finns många röster
    som ger bra tips.

  346. Krigsrubriker om vad enstaka studier
    hittar ska man ta med en nypa salt.

  347. Då är det en nypa salt, va? Inte
    för mycket. Nu har jag lärt mig nåt!

  348. Jag tänker på att du som forskare
    funderar på metodproblemen-

  349. -och hur man kan undvika dem.

  350. Vad ser du framför dig? Vad är ditt
    önskescenario kring metodutveckling?

  351. Det är att bättre kunna mäta kost.

  352. Att inte behöva bygga på vad folk
    minns, för där finns metodproblem.

  353. Ett område som vi har fått mycket
    forskningspengar till i Göteborg-

  354. -heter metabolomics och har alltså
    med metabolism att göra.

  355. Man tar helt enkelt prov
    på blod, urin eller saliv.

  356. I det kan man mäta
    effekten av ämnesomsättningen.

  357. Om man har ätit protein
    så kan man mäta aminosyror.

  358. Om man har ätit kolhydrater
    så kan man mäta sockerarter.

  359. Man kan säga att det ger
    ett fingeravtryck av kosten.

  360. Vi är bara i början av det,
    men vi forskare i världen hoppas-

  361. -att man med hjälp
    av blod- eller urinprov-

  362. -ska kunna säga
    vad olika grupper äter mycket av.

  363. Vi kan kanske se hur mycket.

  364. Då undviker man metodproblemen att
    folk inte vill berätta vad de äter-

  365. -utan får en sannare bild av kosten.

  366. Då kan man länka det till hälsoutfall
    och få tydligare samband.

  367. Ja, vad bra.
    Nu har vi 48 sekunder på oss.

  368. Vad ska vi komma ihåg nu
    när du går ner från scenen?

  369. -Vad är det viktigaste?
    -Att äta varierat.

  370. Det behöver inte vara inom en dag.

  371. Försök äta mer frukt och grönt,
    minska på saltet och rör på er.

  372. Motion är bra för i stort sett allt,
    och då har man råd att äta mer.

  373. Det låter jättebra. Tusen tack.
    - Tack för att ni lyssnade, allihop.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Sambandet kost och hälsa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I Sverige är vi mycket dåliga på att äta frukt och grönt och endast 10 procent av befolkningen klarar av att hålla en sund och näringsriktig diet. Det berättar Anna Winkvist, professor i näringslära vid Göteborgs universitet. Varför vi inte når bättre resultat handlar ofta om vad som är billigt och finns tillgängligt i affären. Experterna är idag ganska ense om vad vi bör äta trots att det hela tiden publiceras rapporter som pekar i olika riktningar. För att hålla sig frisk bör man äta en blandat kost. Att röra på sig minst 30 min per dag är också ett gott råd enligt Anna Winkvist. Moderator: Hanna Zetterberg. Inspelat på Bok & Bibliotek 2012. Arrangör: FAS - Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Folkhälsa, Kostråd, Matvanor, Medicin, Nutrition, Näringslära
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Bok och bibliotek 2012

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2012

Sambandet kost och hälsa

I Sverige är vi mycket dåliga på att äta frukt och grönt och endast 10 procent av befolkningen klarar av att hålla en sund och näringsriktig diet. Det berättar Anna Winkvist, professor i näringslära vid Göteborgs universitet. Varför vi inte når bättre resultat handlar ofta om vad som är billigt och finns tillgängligt i affären.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bok och bibliotek 2012

Mina vackra gener

Den danska vetenskapsjournalisten Lone Frank berättar vad vårt DNA avslöjar om personlighet, livsstil och inte minst hälsa. Vad innebär det att genetik inte längre bara är för specialister?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Tv-spel förbättrar hälsa hos patienter

Tiny Jaarsma, professor i omvårdnad vid Linköpings universitet, menar att alla människor borde spela tv-spel. Speciellt viktigt är det för hjärtsviktspatienter som har svårt att komma ut och motionera. En första studie på patienter med hjärtsvikt har visat positiva resultat. Patienterna får hjälp att komma igång och installera spelet och sedan stöttar vi dem i tre månader, berättar Tiny Jaarsma. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.

Fråga oss