Titta

UR Samtiden - Symbolen Raoul Wallenberg

UR Samtiden - Symbolen Raoul Wallenberg

Om UR Samtiden - Symbolen Raoul Wallenberg

Den 9 juli 1944 anlände Raoul Wallenberg till Budapest, ett halvår senare 17 januari 1945 grips han av sovjetisk militär. Vad som hände efter det är än idag oklart men troligt är att han avled i Lubjankafängelset i Moskva i juli 1947. Under sina sex månader i Ungern hann Raoul Wallenberg med att rädda flera tusen människors liv. År 2012 skulle Raoul Wallenberg ha fyllt 100 år. Regeringen uppmärksammar detta genom en stor satsning för att hedra hans minne. Arrangör: Forum för levande historia. Inspelat 18 oktober 2012. Originaltitel: Raoul Wallenberg - Symbol or Mystery?

Till första programmet

UR Samtiden - Symbolen Raoul Wallenberg: Budapest, 9 juli 1944Dela
  1. Excellenser, mr Soros,
    ärade kolleger och gäster.

  2. Tack till mina kolleger Eskil Franck
    och Eva Fried för arrangemanget.

  3. Eva och jag har arbetat tillsammans
    i många år här i Stockholm-

  4. -med internationella konferenser
    om Förintelsens historia.

  5. Det är en ära att hålla
    det akademiska inledningstalet-

  6. -för denna celebra samling forskare,
    författare, diplomater, överlevare-

  7. -och många som helt enkelt bryr sig
    mycket om Raoul Wallenbergs minne.

  8. Jag ska diskutera betydelsen av
    datumet 9 juli 1944 för Wallenberg.

  9. Den 9 juli 1944 anländer Wallenberg
    till den ockuperade staden-

  10. -i Europas hårt drabbade hjärta.

  11. Jag börjar med en fråga. Hur många
    här var medvetna om sitt "möte"-

  12. -med Raoul Wallenberg redan
    på Arlanda flygplats när ni anlände?

  13. Det gäller också er som ofta har
    lämnat Arlandas bagageområde.

  14. Hur många lade märke till den stora
    bilden av Wallenberg vid utgången?

  15. Hur många noterade
    att Förintelsen inte nämns i texten?

  16. Om ni lade märke till bilden läste ni
    att han var en berömd räddare.

  17. Men vilka räddade han?
    När, var och varför?

  18. Varför kan inte Sveriges största
    flygplats använda ordet förintelse-

  19. -där det är nödvändigt?
    Jag kan ge er ett exempel på ämnet.

  20. Den engelske författaren
    Martin Amis sa:

  21. "En sanning som kvarstår är att av
    alla ämnen, inklusive sex och konst"-

  22. -"är vi mest fixerade vid
    shoa och dess offer"-

  23. -"som dödens vindar har skingrat."

  24. Vi måste fortsätta
    att diskutera förövarna-

  25. -för om vi nånsin
    ska hitta svaret på "varför"-

  26. -måste vi fokusera på förövarna
    och deras kollaboratörer-

  27. -för endast de förstod
    varför det hände.

  28. Det vi måste diskutera i dag är nåt
    mycket större och mer komplicerat-

  29. -än enbart Raoul Wallenberg
    och hans arv.

  30. Hans historia måste placeras
    i en trovärdig och hållbar kontext.

  31. Historisk kontext är av yttersta vikt
    om vi ska förstå nånting alls.

  32. Därför vill jag först ge er
    lite personlig kontext-

  33. -samt säga några ord till och om
    vår huvudtalare mr George Soros.

  34. Mr Soros,
    det är en ära att tala efter er-

  35. -och jag lär skryta om det för barn
    och barnbarn irriterande ofta.

  36. Tack, mr Soros, för att ni deltar-

  37. -och tack för er intressanta
    artikel i New York Review.

  38. Jag hoppas att tyskar och andra läser
    artikeln och kommentarerna noggrant.

  39. Jag stötte först på namnet Soros
    tidigt 1989 i Uppsala.

  40. När jag påbörjade min forskning
    om Raoul Wallenberg i oktober 1988-

  41. -var få i Sverige
    intresserade av Wallenbergs historia-

  42. -och vårt projekt Raoul Wallenberg
    Oral History Project and Archive.

  43. Fast jag sa att vi studerade en stor
    svensk hjälte under Förintelsen-

  44. -saknades intresse för forskning om
    Förintelsen vid Uppsala universitet.

  45. Till och med för svensken Raoul
    Wallenberg saknades det intresse.

  46. Också bland judarna i Stockholm.
    Det var chockerande och nedslående.

  47. Då var det för mig obegripligt-

  48. -men nästan 25 år senare förstår jag
    svenskar och Sverige bättre än då.

  49. En kollega sa att forskningen var
    oviktig och inte värd resurserna-

  50. -och han sa också
    att det var ett fånigt projekt-

  51. -för "svenskar har ingen användning
    för hjältar i historien".

  52. Jag och mina kolleger jobbade vidare
    och reste bland annat till Budapest.

  53. Det var i början av 1989, före
    murens fall, men efter att Ungern-

  54. -hade påbörjat sin resa
    ur Sovjetunionens grepp-

  55. -både politiskt och historiografiskt.

  56. Under första resan hörde jag talas
    om Open Society och George Soros.

  57. För att göra en lång ideologisk
    historia kort, var det under en resa-

  58. -som jag insåg att inköp av
    kopiatorer, kontorshyra, telefoner-

  59. -och moraliskt stöd
    till modiga individer-

  60. -kunde göra mer för att sprida
    demokrati i Öst- och Centraleuropa-

  61. -än otaliga tal av politiker i väst
    som knappt visste nåt-

  62. -om nazismens,
    Förintelsens och Europas historia.

  63. Samt inverkan på det politiska
    medvetandet hos miljontals européer-

  64. -som verkade dömda att evigt leva-

  65. -under den sovjetiska kommunismens
    trubbande och snedvridna inflytande.

  66. Tack, mr Soros, för att ni har gjort
    mer för politisk och moralisk hälsa-

  67. -än ni kanske trodde var möjligt
    när ni grundade er ädla stiftelse.

  68. När Ungern
    ockuperades av tyskarna den 19 mars-

  69. -en ockupation som underlättades
    av de ungerska kollaboratörerna-

  70. -var George Soros
    i Budapest inte fyllda 14 år.

  71. Raoul Wallenberg
    i Stockholm var inte fyllda 32 år.

  72. I dag, den 18 oktober 2012, är det,
    beroende på ens historieuppfattning-

  73. -antingen bara 68 år sen
    den ödesdigra morgonen i Budapest-

  74. -eller så är det,
    som för de flesta i dagens samhälle-

  75. -nåt som inträffade för väldigt länge
    sen och knappt är värt att förstå.

  76. En attityd som den okunniga ledningen
    på Arlanda flygplats uppvisar.

  77. Vi måste ta ett steg tillbaka
    från Budapest den söndagsmorgonen-

  78. -för att begrunda varför vi betraktar
    Förintelsen som vi gör i dag-

  79. -och varför det är
    vår moraliska plikt-

  80. -att diskutera Wallenbergs
    historiska och symboliska betydelse.

  81. Den 9 juli
    är bara ett kronologiskt ankare.

  82. Jag går bakåt och framåt
    kring det datumet-

  83. -när vi begrundar läget i Budapest
    den 9 juli 1944.

  84. För hela Europa och alla
    Europas judar den 22 juni 1941-

  85. -var Operation Barbarossa, Nazi-
    tysklands invasion av Sovjetunionen-

  86. -början på en våg
    av barbari och folkmord-

  87. -som världen inte hade sett maken
    till. Det är svårt att tänka sig.

  88. Kanske inte för mr Soros och de
    andra överlevarna som är här i dag-

  89. -och andra européer som levde
    under dessa hemska år.

  90. Det är svårt att föreställa sig
    den fysiska, ekonomiska, politiska-

  91. -och sociala skada som vållades
    under Hitlers år vid makten.

  92. Nazisterna orsakade så stor fysisk,
    moralisk och andlig skada-

  93. -att vi knappt kan fatta det i dag.
    Historiskt sett går det att förstå-

  94. -men det förminskar inte allvaret
    i de fruktansvärda händelserna.

  95. Mitt i alltihop fanns avgrunden
    som vi i dag kallar Förintelsen.

  96. När jag diskuterar Förintelsen
    brukar jag undvika siffror-

  97. -men jag behöver nämna några om vi
    ska förstå kontexten den 9 juli 1944-

  98. -och omständigheterna
    i Budapest och Europa den dagen.

  99. De större omständigheter som
    skapade de specifika omständigheter-

  100. -som förelåg i Budapest den dagen.

  101. När Ungern ockuperades var
    Europas sista stora judiska grupp-

  102. -cirka 800 000 personer, vid liv.

  103. De var förföljda, hade fråntagits
    värdighet och tillgångar-

  104. -och jagades av regering och grannar,
    men de levde.

  105. Detsamma gällde inte
    majoriteten av Europas judar.

  106. Våren 1944 var uppskattningsvis
    75-80 procent av alla judar-

  107. -som skulle mördas under kriget
    redan döda.

  108. Vi kan jämföra det med antalet
    judar som levde två år tidigare.

  109. Alltså våren 1942.

  110. Under den mordiska tvåårsperioden...

  111. Man uppskattar att 75-80 procent
    av alla judar som dog i Förintelsen-

  112. -fortfarande var vid liv våren 1942.

  113. Det kvarvarande procentantalet
    är de judar som våren 1944-

  114. -fortfarande levde i Ungern, men
    som skulle vara döda i maj 1945.

  115. Bland de döda fanns
    90 procent av alla judiska barn.

  116. Uppskattningsvis 90 procent var
    döda 1945 av dem som levde 1939.

  117. De hundratusentals judarna i Ungern
    var vagt medvetna om hotet-

  118. -men de förstod mycket väl livsfaran
    som den tyska ockupationen innebar.

  119. Det gjorde hela världen. Bara några
    dagar efter den 19 mars 1944-

  120. -skrev New York Times:

  121. "En miljon judar är i fara
    på grund av den tyska ockupationen."

  122. Den ungerska Förintelsen
    ägde rum medan världens regeringar-

  123. -som var distraherade
    av kriget i sig...

  124. De såg på när den
    ungerska Förintelsen ägde rum.

  125. Det ledde till den uppgift som
    Raoul Wallenberg åtog sig den 9 juli.

  126. De svenska diplomaterna
    på plats i Budapest förstod-

  127. -konsekvenserna av
    nazistockupationen för Ungerns judar.

  128. Ambassadören, då kallad minister-

  129. -Carl Ivan Danielsson rapporterade
    till Stockholm nån dag senare.

  130. Han ansåg att ett huvudskäl till
    ockupationen var Tysklands otålighet-

  131. -med Ungerns maskande beträffande
    att deportera och mörda judarna.

  132. Danielsson och kollegerna Per Anger
    och Valdemar Langlet maskade inte.

  133. De ansträngde sig för att hjälpa
    de tusentals judar i Budapest-

  134. -som genast belägrade den svenska
    legationen och bad om svensk hjälp.

  135. De hade hört att på andra ställen
    i Europa hade svenska diplomater-

  136. -hjälpt åtminstone några judar
    att undkomma deportation och död.

  137. Redan den 23 mars, mindre än
    en vecka efter ockupationen-

  138. -skrev en svenskungrare bosatt
    i Sverige till Utrikesdepartementet:

  139. "Kan mina judiska släktingar,
    med hjälp av svenska regeringen"-

  140. -"få inresevisum till Sverige?
    Jag står för kostnaderna."

  141. "I ett liknande fall i Holland har
    släktingar till svenska medborgare"-

  142. -"fått svenskt medborgarskap och
    därmed möjlighet till utresevisum."

  143. För att förstå kontexten Wallenberg
    verkade i måste vi förstå...

  144. ...att när han anlände var hans nya
    kolleger intensivt sysselsatta med-

  145. -att hjälpa judar. Svenskarna
    och andra neutrala diplomater-

  146. -kunde enbart hjälpa
    några av judarna i Budapest.

  147. De kunde inte hjälpa de 100 000-tals
    judarna på landsbygden i Ungern.

  148. Det är kontexten för Wallenberg. Det
    förekom byråkratiska ansträngningar-

  149. -som jag har kallat
    "byråkratiskt motstånd".

  150. Genom kreativ normativ diplomati
    hade svenska diplomater-

  151. -lyckats hålla åtminstone några
    judar borta från deportationstågen-

  152. -och gaskamrarna i Treblinka,
    Sobibor, Chelmno och Auschwitz.

  153. Historiker i dag har delat upp
    den ungerska Förintelsen i tre faser.

  154. Wallenberg var med
    under de sista två.

  155. Ni känner säkert till
    att mellan 19 mars och 6 juli 1944-

  156. -blev över 400 000 judar,
    främst ungerska men även andra-

  157. -deporterade i den största
    operationen under hela Förintelsen.

  158. 12 000 människor,
    män, kvinnor, barn, unga och gamla-

  159. -gasades ihjäl och brändes
    varje dag i flera veckor.

  160. Världen visste om det. Demokratiska
    ledare som Roosevelt och Churchill-

  161. -visste mycket väl vad som hände
    i Ungern efter den 19 mars.

  162. Fas två inleds den 6 juli när Miklós
    Horthy fattar ett avgörande beslut.

  163. Avgörande för judarna i Budapest
    och för Raoul Wallenberg.

  164. Horthy beslutade att avbryta Ungerns
    samarbete kring massmorden-

  165. -och satte stopp för deportationerna.

  166. Fas två kallas ibland av överlevare
    för "brittsommaren".

  167. De svävade i fara,
    men de var vid liv.

  168. Fas tre inleds den 15 oktober
    när tyskarna lät Pilkorsrörelsen-

  169. -det ungerska nazistpartiet,
    ta makten i Ungern.

  170. Då inleds skräckväldet
    av de ungerska fascisterna-

  171. -och det är under den perioden som
    Raoul Wallenberg skriver historia.

  172. Den här fasen tar slut för
    Pest i januari 1945 och för Buda-

  173. -när sovjetiska Röda armén med
    enorm blodspillan och ödeläggelse-

  174. -slutligen besegrar de kvarvarande
    tyska och ungerska styrkorna.

  175. Efter den tredje fasen lämnar
    Wallenberg historien och blir en myt.

  176. Jag hinner inte diskutera
    alla detaljer i Wallenbergs kontext-

  177. -men jag vill ge er ett exempel
    på byråkratiskt motstånd.

  178. Nåt som ofta
    felaktigt förknippas med Wallenberg-

  179. -är historien om
    svenska papper i Budapest.

  180. Mr Soros nämnde Carl Lutzs roll.

  181. Historien om papper och
    den ungerska Förintelsen är central-

  182. -för till och med i Nazityskland
    och Förintelsens Europa-

  183. -kunde innehavet av ett inresevisum
    utgöra skillnaden mellan liv och död.

  184. I Budapest
    värderades dokument extra högt-

  185. -för innehav av officiella papper
    kunde ha en positiv inverkan.

  186. Randolph Braham skriver att svenska
    papper var särskilt åtråvärda.

  187. När vi nu diskuterar papper-

  188. -måste vi förstå att innehav av dem
    inte alltid garanterade överlevnad.

  189. Långt innan Wallenberg
    kom till Budapest-

  190. -kunde signerade officiella papper
    vara av vikt i kampen för överlevnad.

  191. De erfarna diplomaterna
    Danielsson och Anger-

  192. -förstod att ett dokument med
    signatur var värt mer än ett utan.

  193. Innehav av ett dokument med svensk
    stämpel var bättre än inget alls.

  194. Den 4 maj, två månader innan
    Wallenberg kom, skrev Danielsson:

  195. "Provisoriska svenska pass
    kunde de flesta inte få"-

  196. -"men judarna bad ändå
    om stämplade intyg."

  197. "Då legationen inte
    vill neka dem hjälp"-

  198. -"har intyg
    liknande detta utfärdats:"

  199. "Härmed intygas att innehavaren har
    ansökt om svenskt medborgarskap."

  200. "Stämplat, men utan signatur."

  201. Pappernas betydelse var vida känd,
    bland annat av en man i Uppsala.

  202. Han skrev till Utrikesdepartementet
    när föräldrarna fick ett sånt papper.

  203. Han tackade de svenska byråkrater
    som utfärdade skyddsdokumentet.

  204. "En funktion som skyddsdokumentet
    kommer att fylla"-

  205. -"är att lätta oron och ge
    mina föräldrar moraliskt stöd."

  206. "För människor i deras situation
    är känslan av att ha en stats stöd"-

  207. -"knappt av mindre betydelse
    än livet självt."

  208. Ja,
    Wallenberg "uppfann" skyddspassen-

  209. -det stora blågula papperet
    som ni väl känner till-

  210. -men han uppfann inte användandet
    av skyddsdokument för judar.

  211. Läget i Budapest den 9 juli-

  212. -förändrades när Horthy beslutade
    att stoppa deportationerna.

  213. Utan beslutet att stoppa ungersk
    hjälp till Eichmann och hans män-

  214. -hjärnorna bakom deportationerna-

  215. -hade Wallenberg inte
    haft nåt att göra.

  216. Vi får inte glömma kontexten som fick
    Wallenberg att fatta sitt beslut.

  217. Det var hans eget beslut
    att lämna trygga Stockholm-

  218. -och resa till Budapest
    för att hjälpa främlingar.

  219. Människor med annan kultur, religion,
    ekonomisk klass och medborgarskap.

  220. När man betraktar
    det besvärliga konceptet kontext...

  221. Vi placerar Wallenbergs och alla
    européers val i en annan kontext.

  222. En situation som blev relevant
    så fort Hitler tog makten 1933.

  223. Vi går bakåt i tiden.

  224. Vi tittar på ett brev från nån utan
    direkt anknytning till Wallenberg-

  225. -men med nära anknytning
    till kontexten i Europa-

  226. -som Wallenberg
    och alla svenskar levde i.

  227. Dietrich Bonhoeffer, den tyske
    teologen och Hitlermotståndaren.

  228. Så fort Hitler tog makten-

  229. -beslutade sig Bonhoeffer
    för att göra motstånd mot nazismen.

  230. Tyvärr delade få européer
    hans resoluta inställning.

  231. Det här skrev han 1939
    när han måste välja-

  232. -om han skulle stanna i New York
    eller återvända till Tyskland.

  233. I slutet av juni 1939
    skrev denna ädla martyr:

  234. "Jag måste genomleva denna svåra
    period med de kristna i Tyskland."

  235. "Kristna i Tyskland måste välja
    mellan nederlag för sin nation"-

  236. -"så att den kristna
    civilisationen överlever"-

  237. -"eller seger för sin nation"-

  238. -"vilket skulle medföra
    att vår civilisation krossas."

  239. "Jag vet vilket alternativ
    jag måste välja."

  240. Bonhoeffer var medveten om Hitlers
    kampanjer som dittills-

  241. -främst hade gällt en stegring
    av judeförföljelserna i Tyskland.

  242. Han tänkte naturligtvis
    främst på sin egen kyrka.

  243. När Bonhoeffer skrev detta hade det
    systematiska mördandet inte börjat.

  244. Wallenberg träffade
    ett liknande val i maj-juni 1944.

  245. Ett snarlikt val som träffades under
    helt annorlunda omständigheter.

  246. Om vi ska förstå Wallenberg
    måste vi förstå att i mitten av 1944-

  247. -visste han och alla andra svenskar
    som läste tidningen-

  248. -att 1944 var Hitlers, Himmlers,
    Kaltenbrunners och Eichmanns-

  249. -radikala och rasistiska folkmord på
    europeiska judar i stort sett över.

  250. De hade varit otäckt framgångsrika.

  251. Han reste till Budapest,
    ett beslut han i slutändan ångrade-

  252. -men som han ett kort tag
    efter ankomsten var nöjd med.

  253. Fyra veckor efter ankomsten skrev
    han till sin älskade mamma Maj.

  254. Det är talande att han skrev det
    han gjorde under omständigheterna-

  255. -och i den kontext
    han förstod att han verkade i.

  256. "Jag har haft de 3-4 intressantaste
    veckorna av mitt liv här"-

  257. -"även om vi omges av en tragedi
    av oändliga proportioner."

  258. "Vi arbetar så mycket
    att vi sällan hinner reagera."

  259. "Det är osäkert om vi
    kan uppnå ett positivt resultat"-

  260. -"med tanke på att allt beror på
    det allmänna läget."

  261. Här ser vi att Wallenberg
    var beroende av-

  262. -den kontext han befann sig i.

  263. Varken han eller nån annan
    kunde förstå kontexten i sin helhet-

  264. -men han förstod att hans energi,
    karisma och blotta närvaro-

  265. -kunde ge hopp om överlevnad
    åt många människor.

  266. Ett annat sätt att förstå kontexten
    Wallenberg anländer till 1944-

  267. -är att jämföra läget i Budapest,
    historiker älskar ju jämförelser-

  268. -med det i Warszawa i juli 1942.

  269. Det är två år tidigare,
    och de flesta judar levde.

  270. Om Wallenberg, Danielsson,
    Anger, schweizaren Carl Lutz-

  271. -och Angelo Rotta,
    som har nämnts förut-

  272. -hade försökt göra samma sak
    i Warszawa som i Budapest-

  273. -hade tyskarna satt stopp.
    Kontexten hade inte tillåtit det.

  274. Tyskarna kontrollerade allt
    i Warszawa, men inte i Budapest.

  275. Enbart därför
    kunde Wallenberg med kolleger-

  276. -arbeta dag och natt
    för att hjälpa några judar överleva.

  277. Vad är det moraliska arvet
    efter Raoul Wallenberg och juli 1944?

  278. Jag vill åter citera Bonhoeffer
    och påminna om att vi samlas här-

  279. -för att utbilda oss själva,
    vårt samhälle och våra barn-

  280. -om Förintelsens
    fruktansvärda innebörd.

  281. Bonhoeffer, och nog Wallenberg,
    hade förstått värdet i att vi samlas.

  282. Det handlar om utbildning.

  283. Strax innan
    han dödades av nazisterna-

  284. -och efter att ha suttit fängslad
    för motstånd mot nazistregimen-

  285. -skrev Dietrich Bonhoeffer
    följande till en yngre kollega:

  286. "Vi insåg för sent att det inte
    är tanken, utan ansvarstagandet"-

  287. -"som leder till handling."

  288. "Din generation kommer att förena
    tanke och handling på ett nytt sätt."

  289. Vår generation måste förena
    tanke och handling på ett nytt sätt.

  290. Det Wallenberg skrev till sin mamma
    den 22 oktober är upplysande.

  291. Han skrev det inte i lugnet i juli,
    utan när mördandet pågick för fullt.

  292. "I dag hinner jag bara skriva
    några rader i all hast."

  293. "Jag mår bra."

  294. "Det är oerhört spännande
    och nervösa tider."

  295. "Vi arbetar och kämpar vidare,
    och det är huvudsaken."

  296. Jag hann bara berätta i stora drag-

  297. -om kontexten och detaljerna
    kring den 9 juli-

  298. -och om mitt arbete om diplomati,
    Wallenberg och Förintelsen.

  299. Jag avslutar med sista stycket
    ur min bok om Wallenberg i Budapest.

  300. En bok som har kritiserats
    i den svenska kontexten-

  301. -men hyllats
    i den internationella kontexten.

  302. Jag vill placera Wallenbergs gärning
    i historisk och moralisk kontext.

  303. Jag citerar mig själv.

  304. "Avslutningsvis kan jag säga att ett
    av de främsta motiven till studien"-

  305. -"har varit att förstå
    hur och varför diplomati..."

  306. Ambassadören, ni nämnde
    Wallenbergs betydelse för diplomati.

  307. "...hur och varför diplomati kan
    spela en roll när folkmord begås."

  308. "Det finns historiografiska,
    moraliska och psykologiska aspekter"-

  309. -"på Wallenbergs gärning."

  310. "Om vi ska vara sanna mot
    hans gärnings historia och innebörd"-

  311. -"måste vi minnas honom för
    hur han levde, inte för hur han dog."

  312. "Vi måste hoppas att det finns fler
    personer som Raoul Wallenberg"-

  313. -"som vill spela en roll
    i andras liv."

  314. "Myternas räddande änglar
    dyker sällan upp när vi behöver dem."

  315. Tack.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Budapest, 9 juli 1944

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den 9 juli 1944 anländer den 32-årige Raoul Wallenberg till ett Budapest ockuperat av Tyskland. Paul A Levine, forskare i historia vid Uppsala universitet, berättar hur situationen för de ungerska judarna kraftigt hade försämrats och vid denna tid var direkt livsfarlig. Wallenbergs uppgift på beskickningen i Budapest var att "följa utvecklingen av judefrågan och rapportera till Stockholm". Arrangör: Forum för levande historia. Inspelat 18 oktober 2012.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Andra världskriget
Ämnesord:
Historia, Judarnas historia, Judeförföljelser, Ungern, Wallenberg, Raoul, 1912-1947
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Symbolen Raoul Wallenberg

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Symbolen Raoul Wallenberg

Att ha modet

Per Westerberg, riksdagens talman, talar om Raoul Wallenberg och hur relevant hans mod fortfarande är i dagens samhälle. I vår historia finns många hjältar som riskerat sitt eget liv för att rädda andra. Vad gör en människa modig?

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Symbolen Raoul Wallenberg

George Soros - min flykt från Budapest

Carol Rittner, professer i förintelsehistoria, samtalar med George Soros om hur det var att leva i Budapest under Nazi-Tysklands ockupation. Den då 14-årige Soros träffade aldrig Raoul Wallenberg, men han var väl medveten om Wallenbergs närvaro och handlingar.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Symbolen Raoul Wallenberg

Budapest, 9 juli 1944

Den 9 juli 1944 anländer den 32-årige Raoul Wallenberg till ett Budapest ockuperat av Tyskland. Paul A Levine, forskare i historia vid Uppsala universitet, berättar om Wallenbergs ankomst och hur livsfarlig situationen var för de ungerska judarna vid denna tid.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Symbolen Raoul Wallenberg

Gettot i Budapest

Tim Cole, professor i historia vid universitetet i Bristol, berättar hur de internationella gettona i Budapest växte fram under slutet av 1944. Tidigare under året hade Nazi-Tyskland ockuperat Ungern och situationen för landets judiska befolkning hade drastiskt försämrats.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Symbolen Raoul Wallenberg

Modet att våga - vem blir en räddare?

Vad är det som avgör om vi blir en räddare, en medlöpare eller passiv åskådare? Samtal mellan Carol Rittner, professer i förintelsehistoria, Susanne Beer, forskare i sociologi, och Eva Fried från Forum för levande historia.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Symbolen Raoul Wallenberg

Behovet av en hjälte

Varför uppmärksammades Raoul Wallenbergs osjälviska handlingar utomlands långt innan de uppmärksammandes i Sverige? Författarna och journalisterna Richard Swartz, Ingrid Carlberg och Bengt Jangfeldt diskuterar vad Sverige gjorde, och inte gjorde, under andra världskriget.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Symbolen Raoul Wallenberg

Ett diplomatiskt misslyckande

Gjorde svenska myndigheter allt de kunde för att få klarhet i Raoul Wallenbergs öde? Paneldiskussion med journalisten Arne Ruth, ambassadören Sven Hirdman och historikern Kim Salomon. Diskussionen leds av journalisten Nathalie Bèser.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Symbolen Raoul Wallenberg

En person kan göra skillnad

Invigningstalen vid konferensen om Raoul Wallenberg. Med bland andra Mark Brezezinski, USA:s ambassadör i Sverige, Gergely Pröhle, vice statssekreterare ungerska UD och Lena Adelsohn Liljeroth, kulturminister.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kläder under kriget

Kläder under kriget

Under andra världskriget gällde ransonering och rättvis fördelning, och man fick söka tillstånd från kristidsnämnden för att köpa något extra. Om detta berättar Eva Knuts, forskare i kulturvetenskap vid Göteborgs universitet. Inspelat den 26 januari 2015 på Göteborgs stadsbibliotek. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Uppfinningen Sverige

Vad innebär det att vara svensk? Om tre diktare som var med och skapade idén om en svensk identitet under 1800-talet.

Fråga oss