Titta

UR Samtiden Tema

UR Samtiden Tema

Om UR Samtiden Tema

Kunskap och vetenskap i nytt sammanhang. Talare och samtal från de dagliga sändningarna i UR Samtiden kopplas samman kring ett tema.

Till första programmet

UR Samtiden Tema : SpråkstörningDela
  1. "UR Samtiden Tema: Språkstörning".

  2. Pragmatik kan sägas vara användning
    av språk i socialt samspel.

  3. Det är vad vi gör
    när vi pratar med varandra.

  4. Vilka är ingredienserna
    i detta sociala samspel?

  5. Och vilka är typiska symtom
    om något är fel?

  6. Att knäcka koden för läs- och
    skrivkunskap är viktigare än nånsin-

  7. -men det finns kritiska punkter
    i utvecklingen.

  8. En andra kritisk punkt är
    när vi själva ska knäcka koden.

  9. Ingen annan läser eller skriver
    åt mig, för mig eller med mig.

  10. Jag måste själv prova på detta.

  11. Hur kan man underlätta
    för barn med språkstörning?

  12. Två lärare berättar
    om arbetet med sina klasser.

  13. Det jag brukar tänka på-

  14. -är att ha lite avbrytande
    aktiviteter under lektionerna.

  15. Jag har märkt att många av barnen
    har svårt med koncentrationen.

  16. Och kommunikation förutsätter förmåga
    att sätta sig in i andras verklighet.

  17. Alla ni här, utan att jag känner till
    i detalj vad ni jobbar med-

  18. -har kommunikation
    som ert viktigaste arbetsredskap.

  19. Hur bemöter man barn och ungdomar
    med språkstörning?

  20. Och hur kan man hjälpa dem
    med språkutvecklingen?

  21. Vid ett seminarium anordnat av
    Specialpedagogiska skolmyndigheten-

  22. -samlades forskare och pedagoger
    för att ge en teoretisk grund-

  23. -samt handfasta tips
    och arbetsmetoder.

  24. Barbro Bruce, doktor i logopedi,
    ger oss sina tankar om språkstörning-

  25. -och visar
    hur den språkliga grunden fungerar.

  26. Jag har fem tankar om språkstörning-

  27. -och kring dem vill jag ge er
    lite tankestoff.

  28. Jag kommer inte med några sanningar-

  29. -utan det är mitt sätt
    att försöka förstå-

  30. -vad jag är med om i mina möten
    med barn med kommunikationsproblem.

  31. Den första tanken är-

  32. -att muntligt och skriftligt språk
    hänger ihop. Det är inte olika saker.

  33. Man börjar inte på ruta ett när man
    ska lära sig att läsa och skriva-

  34. -utan det är fortsättningen på den
    tidiga muntliga språkutvecklingen.

  35. Vad har jag då för tankar kring det?

  36. Många som har hört mig tidigare
    vet att jag-

  37. -inte kan låta bli
    att visa min språktrappa.

  38. Anledningen till att jag är
    så förtjust i den-

  39. -är att grunden
    är samspel och kommunikation-

  40. -och att överhuvudtaget
    se på ett ömsesidigt sätt-

  41. -mellan barnen och omgivningen-

  42. -och hur man gör sig förstådd
    och kan förstå varandra.

  43. Det är grunden för hela alltet-

  44. -så även de högsta stegen,
    där man läser och skriver-

  45. -vilar på samspel och kommunikation,
    och att man tillsammans tolkar text-

  46. -och gör sig förstådd
    via det skriftliga språket.

  47. På nästa steg bygger man upp
    sin begreppsapparat.

  48. Det gör man med alla sinnen.

  49. Man får ett meningsfullt innehåll
    för sina upptäckter.

  50. Man gör helt enkelt ord
    av omvärldskunskap.

  51. Det är fundamentet när man sen
    ska läsa och skriva.

  52. På det tredje steget kommer vi till-

  53. -uttal
    och grammatisk uttrycksförmåga.

  54. Det innefattar att kunna uttrycka
    och uttala, men också att förstå.

  55. Nästa steg är ett bemästrande steg-

  56. -där man visar att man kan
    laborera med, ifrågasätta, leka med-

  57. -kritiskt granska sitt språk
    i förhållande till dess innehåll.

  58. Därefter följer naturligt
    ett möte med skriften-

  59. -en nyfikenhet på bokstävernas värld.

  60. Nästa take home-message-

  61. -är att
    språkstörning i tal och skrift-

  62. -inte är konstant,
    utan nåt som ändrar skepnad över tid.

  63. Det har tagit mig många decennier
    att inse det.

  64. Till en början är det kanske mest
    så att man är lite sen i starten.

  65. Man kan vara en "late talker"-

  66. -så att man inte utvecklar sina
    första begripliga ord när man är ett-

  67. -utan när man är ett och ett halvt.

  68. Själva starten och tajmningen av den
    är sen.

  69. Nästa typ av tecken på
    en skör och sårbar språkutveckling-

  70. -är takten.
    Det kom i gång, men det går långsamt.

  71. Milstolparna förskjuts, och satserna
    kanske inte kommer förrän man är tre-

  72. -fastän ens jämnåriga har börjat
    uttrycka sig i satser när de är två.

  73. Den tredje typen
    av sårbar språkutveckling-

  74. -har inte bara att göra med tajmning
    och takt, utan är helt annorlunda.

  75. Lillebror pratar inte alls som
    storebror gjorde i motsvarande ålder.

  76. Jag ser alltså samband mellan tidigt
    och sent, muntligt och skriftligt.

  77. Tal och skrift hör ihop,
    och det kan förändras över tid.

  78. Min nästa punkt-

  79. -är att språkstörning varierar
    beroende på sammanhanget.

  80. När vi kommer till skolan-

  81. -finns inte riktigt tid och tålamod-

  82. -till att ha själva språket
    som mål i sig-

  83. -utan man tar nästan för givet
    att det ska funka.

  84. Från att ha haft
    mycket tid att lära språk-

  85. -tas det för givet att man äger det,
    för nu ska språket funka som verktyg.

  86. Nu finns inte tid till att lära språk
    på samma helhjärtade sätt-

  87. -utan man språkar för att lära.

  88. Då har vi pratat om tre
    av mina take home-messages.

  89. Det fjärde är:
    Språkstörning syns inte.

  90. Det är ju för väl det, kan man tycka.

  91. Det är väl ingen
    som önskar sig synliga handikapp.

  92. Men det är också lite dumt
    att det inte syns.

  93. Den tanken vill jag utveckla
    tillsammans med er.

  94. Det genererar
    ingen gratis förståelse.

  95. Det är mer fritt att tolka det
    som att man är lite lat-

  96. -att man inte skärper sig
    eller att man egentligen kan.

  97. Ofta får barn med språklig sårbarhet
    för lite förståelse.

  98. Och då kommer vi till möjligheterna.

  99. Det är där jag vill avrunda.

  100. Vi ska inte leta svårigheter
    utan hitta möjligheter.

  101. Det är budskapet.

  102. Det måste vara så, för det känns fel-

  103. -om skolan ska vara
    nästa sjukvårdsinstans med diagnoser-

  104. -där man letar efter brister.

  105. Man ska kartlägga problem-

  106. -men för att möjligheterna
    ska bli synliga.

  107. Det viktigaste är ju ändå-

  108. -att sårbarheten
    och känslan av insufficiens-

  109. -som är så nära förknippad med-

  110. -"Det var inget", d.v.s. att man
    ger upp, får inte vinna.

  111. Det som ska vinna
    är det som pekar framåt:

  112. Kompetensen, känslan av
    att nåt är spännande och kul-

  113. -och att man vill
    hålla på mer med nåt.

  114. Det är det enda sättet
    för skolan att kunna ge-

  115. -ett självförtroende och nycklar
    till ett livslångt lärande-

  116. -där språket är ett viktigt verktyg.

  117. Med de orden, självförtroende och
    nycklar till ett livslångt lärande-

  118. -lämnar vi över till Pernille Holck-

  119. -som har jämfört hur barn med
    funktionshinder använder språket.

  120. Hon berättar om drabbade grupper och
    beskriver symtom på språkstörning.

  121. Hon inleder med en definition
    av begreppet "pragmatik".

  122. Jag ska börja med en av mina
    favoritdefinitioner av Mick Perkins.

  123. Det är en bred definition,
    det tycker jag om.

  124. Pragmatik
    är användandet av språklig-

  125. -och icke-språklig förmåga
    i kommunikativt syfte.

  126. Det är nog framför allt det här med
    icke-kommunikativa som är lite nytt.

  127. Jag som har ett förflutet
    i AKK-världen uppskattar det.

  128. Mycket av AKK är icke-språkligt.

  129. Det är mycket mimik och gester
    som fångas in i den definitionen.

  130. Alla håller inte med om den.
    Vissa vill ha snävare definitioner.

  131. Pragmatik kan sägas vara användning
    av språk i socialt samspel.

  132. Det är vad vi gör
    när vi pratar med varandra.

  133. Förutom den lite snävare definitionen
    påverkas pragmatik mycket av-

  134. -sociala och kognitiva förmågor
    för att använda språket lämpligt.

  135. Det inryms även betydelseaspekter som
    inte framgår av språkligt uttryck.

  136. Där fick jag en bra introduktion
    tidigare idag av Barbro-

  137. -som pratade om inferens.
    Det här med underförstådd betydelse.

  138. Väldigt mycket av det vi vill
    förmedla när vi pratar säger vi inte.

  139. Ändå förstår
    samtalspartnern det väldigt ofta.

  140. Det är tur, annars hade vi behövt
    prata oändligt mycket mer.

  141. Det inryms även sånt som bildspråk.

  142. Till exempel idiom,
    som att kasta ett öga på någonting.

  143. Eller metaforer.
    Man kan prata om livets höst.

  144. Just det här med... Det vet man
    har stor betydelse i autismgruppen.

  145. Grupper med autismspektrumstörning.
    Man tolkar ofta begreppen-

  146. -mycket bokstavligt. Att kasta ett
    öga kan få skrämmande betydelser.

  147. Pragmatiska problem finns
    i litteraturen för många diagnoser.

  148. Det är inte heltäckande, men det
    är en imponerande samling tillstånd.

  149. Perkins menar
    att pragmatiska problem-

  150. -uppstår alltid vid vajsing
    i kommunikationen, så att säga.

  151. Vid problematik i kommunikationen
    blir det obalans.

  152. I och med obalansen så måste den
    utan problem förhålla sig till detta.

  153. Jag tänkte gå in lite grann
    på typiska symtom.

  154. Det kan vara
    att barnet gör abrupta ämnesbyten.

  155. Jag antar att många av er har hört
    talas om topic shift och topic drift.

  156. Ni ska få se exempel på en del
    av de här sakerna lite senare.

  157. Det är att barnen kastar sig
    från ett samtalsämne till ett annat-

  158. -utan att varna den de pratar med.

  159. Det kan bli konstiga konsekvenser.
    Man har väldigt svårt att hänga med.

  160. Det är mer abrupt. Sen kan man mer
    successivt glida iväg från ett ämne.

  161. Till synes okontrollerat.

  162. Ett annat symtom är att barnet
    bryter samtalsregler.

  163. Det kan till exempel vara
    att man inte...

  164. ...har små subtila signaler. Inte
    varsla när man pratar om nåt nytt.

  165. Att man inte håller sig
    till turtagningsreglerna.

  166. Att man inte tar sin tur när man
    borde, eller inte släpper sin tur.

  167. Att man inte hittar rätt ställe
    där man ska ta sin tur.

  168. Ni vet det är
    de väldigt små mikropauserna...

  169. Då man vet
    att man får lov att ta sin tur.

  170. Eller när man släpper ögonkontakten,
    då får man också ta sin tur.

  171. Barnen kanske inte
    uppfattar signaler-

  172. -och har svårt att själv
    klara av dem och använda dem.

  173. Barnets tal kan vara väldigt
    långrandigt eller övertydligt.

  174. Att man pratar om sånt som är väldigt
    självklart för samtalspartnern.

  175. Konsekvensen av det kan bli att man
    blir en tråkig samtalspartner.

  176. Om man pratar om sånt
    som alla redan vet.

  177. Det handlar ganska mycket om tajming.

  178. Man kanske beskriver
    nåt oerhört detaljerat-

  179. -utan att se att partnern har fattat
    för längesen. Nu kan man gå vidare.

  180. Fortsättning på symtomen...

  181. De kan underförstå för mycket.
    Ta allt för givet.

  182. Somliga barn verkar tro att vi
    har direkt ingång i deras hjärna.

  183. Vi kan se precis vad de tänker
    och vad de menar.

  184. De säger väldigt lite och det blir
    svårt att hänga med och förstå.

  185. Vi får väldigt lite hjälp.

  186. Barnet kan också ha svårt att förstå
    att samtalspartnern inte förstår.

  187. Det får konsekvenser. När vi pratar
    är vi duktiga på att läsa av.

  188. Förstår min partner
    vad jag säger eller inte?

  189. Ser man en signal att de inte förstår
    försöker man korrigera det.

  190. När man inte märker det är det ju
    svårt att göra nåt åt problemen.

  191. Att reda ut missförstånden. Det kan
    få väldigt stora konsekvenser.

  192. Barn med olika typer
    av funktionsnedsättningar-

  193. -som grav språkstörning,
    löper en risk att bli egocentrerade.

  194. De behöver inte
    ta så mycket kommunikativt ansvar.

  195. De kanske blir fixerade vid ett fåtal
    samtalsämnen de är intresserade av.

  196. Då blir man en tråkig samtalspartner.
    Risken finns för det.

  197. En anledning är att man
    inte har samma möjligheter-

  198. -som andra jämnåriga
    att vara tillsammans med kompisar.

  199. Min erfarenhet är av rörelsehindrade
    barn men det kan även-

  200. -gälla för grav språkstörning.
    Man är mycket hänvisad till vuxna.

  201. När vi pratar om pragmatiska problem
    är fokus väldigt ofta på barnet.

  202. Men per definition uppstår
    pragmatiska problem i samtalet.

  203. Vi kan inte
    helt friskriva oss från vår roll.

  204. Hur vi gör för att underlätta
    för barnet eller hur vi försvårar.

  205. Man ska vara en god samtalspartner.

  206. Att kunna sätta krav
    på rätt nivå för barnet.

  207. Att ge dem kommunikativa utmaningar.
    Det är ofta det som saknas.

  208. I alla fall barn jag har jobbat med.
    De fick ofta utmaningar.

  209. Vi är som vuxna
    ofta väldigt snälla och stöttande.

  210. Vi ska ju så klart vara det, men
    ibland kanske man måste backa lite.

  211. Som ni märker är symtomen
    relaterade till sociala förmågor.

  212. Pragmatik kan delas upp i sociala
    förmågor och mer språkliga förmågor.

  213. De hänger ju väldigt mycket ihop.
    De här är mycket sociala förmågor.

  214. Språkligt relaterade förmågor
    kan vara berättelser-

  215. -som många av oss har hört
    tidigare idag. Att kunna berätta.

  216. Att berätta är allt
    från att sätta ihop två meningar-

  217. -till att kunna
    berätta en lång historia.

  218. Mycket av skolundervisningen
    bygger på att barnen ska berätta.

  219. Att man ska svara på en fråga. Det
    krävs nån form av narrativ förmåga.

  220. Narrativ förmåga
    är en oerhört viktig faktor.

  221. Det är bidragande
    till om man lyckas i skolan.

  222. Den förmågan räknas in i pragmatiken.

  223. Även inferenser, som jag var inne
    på tidigare. Att läsa mellan raderna.

  224. Att kunna uppfatta det som inte sägs.

  225. Pernille Holck talade om barn
    med autismspektrumstörning-

  226. -om hur svårt det kan vara för dem
    att förstå metaforer.

  227. Vi lämnar seminariet och lyssnar
    på lingvisten, författaren-

  228. -och mamman till ett barn med autism,
    Hilde de Clercq-

  229. -om hur symbolspråk
    kan förstås och missförstås.

  230. Hon föreläser
    på Högskolan i Jönköping.

  231. Då tänker jag på semantik.

  232. Semantik är ett stort ord, men jag
    tänker prata väldigt kort om det.

  233. Ni ska få se
    att det har att göra med fantasi.

  234. Semantik har att göra med mening.

  235. Jag minns att jag
    en dag sa till min bror:

  236. "Jag vet, jag har min fars ögon."

  237. Min son med autism blev rädd.
    "Har du morfars ögon?"

  238. "Var är de? Visa mig? Var gömmer
    du dem? Hur ska han kunna se?"

  239. Man behöver fantasin i vardagen
    för att kunna förstå vissa uttryck-

  240. -ett semantiskt problem. Barn med
    autism har problem med tvetydighet-

  241. -och bildliga uttryck.
    Jag säger dem på engelska-

  242. -men de finns säkert på svenska också
    och jag har inga svenska exempel.

  243. "Jag är så hungrig
    att jag kunde äta en häst."

  244. "Jag fick en tupp i halsen."
    "Det regnar småspik." Såna saker.

  245. Jag säger inte att ett barn
    med autism inte kan förstå dem-

  246. -men ofta måste vi förklara.

  247. Vi förstår det nästan intuitivt-

  248. -men människor med autism
    måste ofta lära sig.

  249. Jag tänker förklara
    att vi kommer att få se-

  250. -att människor med autism ofta ger
    sina sinnesintryck en egen mening.

  251. De tänker perceptivt.
    Det kan vara nåt de hör-

  252. -nåt de ser, luktar,
    känner eller smakar.

  253. Olika sinnesintryck.

  254. Ni ska få ett exempel.

  255. Jag ska berätta om en liten flicka.

  256. Varje gång hon såg en viss person-

  257. -sa hon alltid "julgranen".

  258. Det var märkligt. Hon sa det till
    och med på sommaren. Ingen förstod.

  259. En dag gick den här flickan
    fram till den här människan-

  260. -och rörde vid hans hår.

  261. Den här människan hade
    väldigt kort hår med mycket hårgelé.

  262. Om man rör vid håret...
    Och hon sa "julgranen".

  263. Håret kändes som julgransbarr.

  264. Sinnesintrycket här är känsel,
    och meningen för henne var...

  265. För henne betydde
    det känselintrycket julgran.

  266. Jag ska illustrera det
    med ännu ett exempel-

  267. -som också handlar om en julgran.

  268. En dag var jag med mitt barn
    med autism på en lekpark.

  269. Han frågade hela tiden:
    "Mamma, får jag klättra i julgranen?"

  270. Jag sa:
    "Nej, man klättrar inte i julgranar."

  271. Jag såg framför mig hur han
    skulle klättra upp i granen vid jul-

  272. -så jag sa:
    "Nej, man klättrar inte i julgranar."

  273. Men han fortsatte fråga, så till slut
    sa jag: "Visa mig julgranen."

  274. Det här handlar om syn.

  275. Den lilla flickan använde känsel.

  276. Det här handlar om syn,
    och privata meningar.

  277. Här hamnar vi åter vid kärnfrågan,
    som är problem med mening-

  278. -och problem med konceptualisering.
    Har man konceptualiserat en julgran-

  279. -så vet man julgranens mening.
    Om man inte vet dess mening-

  280. -kommer man
    att fokusera på sinnesintryck.

  281. Det är vad barn med autism gör.
    De förstår inte hela betydelsen-

  282. -och hela konceptet, och fokuserar
    därför på sina egna sinnesintryck.

  283. Hur har vi tänkt om läsande och
    skrivande, och hur har det påverkats-

  284. -av förändringen
    till ett skriftberoende samhälle?

  285. Caroline Liberg berättar-

  286. -om vilka färdigheter vid läsande
    och skrivande som är nödvändiga-

  287. -och vilka kritiska punkter
    som måste övervinnas.

  288. Men låt oss börja med
    det här citatet från Mikael Niemi-

  289. -för att ge lite kontrastverkan.
    Det stödjer mycket av vad Barbro sa.

  290. "Först fick alla gå fram till tavlan
    och skriva sitt namn."

  291. "Några kunde, andra inte."

  292. "På grundval
    av detta vetenskapliga test"-

  293. -"delade fröken in klassen i två
    grupper, som kallades ett och två."

  294. "I grupp ett hamnade de
    som klarade provet."

  295. "De flesta av klassens flickor,
    plus ett par tjänstemannapojkar."

  296. "I grupp två hamnade resten,
    däribland jag och Niila."

  297. "Fastän man bara var sju år gammal
    satt stämpeln precis där den skulle."

  298. Där lämnar vi Mikael Niemi.

  299. Jag använder den texten
    för att inleda ett kapitel-

  300. -som är med, som jag skrev i en
    nordisk bok om modersmålsdidaktik...

  301. ...för att visa på hur vi har tänkt,
    och hur vi tänker i dag.

  302. Vad ska det innehålla? Vad innehåller
    vår läs- och skrivundervisning?

  303. Vad vet vi om
    hur barn utvecklar det här-

  304. -om vi inte direkt
    har en metod för dem?

  305. Det är mer på fri hand och spontant
    i den vardag som de lever i.

  306. Hur går det till egentligen?

  307. Det är det som jag tänkte tala om.

  308. Jag tänkte inleda med att diskutera-

  309. -om vad grundläggande färdigheter i
    läsande och skrivande egentligen är.

  310. Var de annorlunda förr i tiden
    än vad de är i dag?

  311. Det är en av mina huvudpoänger.
    Livet i dag ser annorlunda ut.

  312. Inte minst för att vi använder dator.

  313. Vi läser inte lika mycket
    i pappersmediet som i datormediet.

  314. Men det innebär också att vi möter
    en mängd av olika typer av texter-

  315. -och måste lära oss att sovra.

  316. Ingen redaktör sitter och sovrar-

  317. -och hjälper oss
    att förstå vem som skriver.

  318. Med vilka värden och normer och
    tankar har de skrivit på detta sätt?

  319. Vad är då vår uppgift
    i förskola och skola?

  320. Är det att ge stöd
    för våra barn och unga-

  321. -att också förstå
    de aspekterna av texterna?

  322. Inte bara detta
    som Mikael Niemi mötte.

  323. Att lära sig koda av,
    lära sig bokstäverna och ljuda.

  324. Utan att det är något mycket mer
    att vara en språkande varelse.

  325. Och därmed vara den medborgare
    man är i ett samhälle-

  326. -med det ansvar som det innebär
    att vara den medborgaren.

  327. Med de utgångspunkterna
    tänkte jag lägga ett raster-

  328. -för vad jag ser och tillsammans
    med Roger Säljö har diskuterat...

  329. ...när vi skulle skriva ett kapitel
    i boken "Lärande Skola Bildning".

  330. Vi skrev ett kapitel
    om grundläggande färdigheter.

  331. En av de mest grundläggande
    färdigheterna i dag-

  332. -måste vara att skapa mening
    och uttrycka sig...

  333. ...inom ramen
    för de här verksamheterna.

  334. Eller som vi numera på god svenska
    kallar för literacypraktiker.

  335. Vi har inte hittat
    ett bra ord för literacy.

  336. Jag är ledsen att behöva använda
    detta. Vi är inte fantasifulla nog.

  337. Kompetenser och förmågor.
    Vi kan använda olika uttryck.

  338. De är laddade med olika teoretiska
    innehåll. Det bortser jag från i dag.

  339. Alltså det som gör oss
    till aktiva aktörer.

  340. Att vi kan läsa en text och
    börja förstå och kritiskt granska-

  341. -vem har skrivit det, med vilket
    syfte, och vad vill personen uppnå?

  342. Vilka grunder har han eller hon
    att stå på för att säga de sakerna?

  343. Därför att det samhälle vi lever i
    är oerhört skriftspråksmarinerat-

  344. -och beroende och baserat
    på de här medierna.

  345. Tror ni att det som hände i Kairo för
    ett år sen hade hänt utan medierna?

  346. Så snabbt hade det inte gått
    om vi inte kunde kommunicera.

  347. Det påverkar oss så in på bara benen
    i dag, våra sätt att kommunicera.

  348. Det är en,
    men inte den enda naturligtvis.

  349. Vi skulle flippa ut totalt om vi
    inte förstod att det är mer än detta-

  350. -att ha grundläggande färdighet.

  351. Det är också att förstå den konkreta
    situationen vari någonting skrivs.

  352. Syftet med det
    och att skapa ett engagemang-

  353. -vilket kan vara ett kritiskt,
    negativt eller positivt.

  354. Där man tänker: "Vad jag känner igen
    mig! Det är precis så jag tycker."

  355. Att man går in i och engagerar sig,
    men tar olika positioner.

  356. Allt från mer kritiskt
    och granskande-

  357. -till att gå in och uppleva
    och känna att det är en del av en.

  358. Men det räcker inte med det.

  359. Vi måste ha betydligt fler
    kunskaper och kompetenser.

  360. Vi måste kunna bearbeta
    och förstå innehållet i texten-

  361. -i den textuppgift vi har om vi ska
    skriva utifrån de olika positionerna.

  362. Om jag har det kritiska,
    hur kan jag grunda den kritiken?

  363. Jag kan inte bara tycka
    att det är dåligt eller bra.

  364. Jag måste ha en grund för det.

  365. Hur skapar jag mening,
    bearbetar och förstår innehållet?

  366. Vi fick kött på benen
    genom att lyssna på Barbro.

  367. Ni som hade möjlighet att vara med
    under den föregående föreläsningen.

  368. Men det räcker inte med det.

  369. Vi måste också ha
    den grundläggande färdigheten-

  370. -som vi har talat
    ganska länge om i svensk skola.

  371. Nämligen kunskaperna
    att kunna hantera koden vi möter.

  372. Men det är inte bara skriftkoden
    som Mikael Niemi fick lära sig.

  373. Och bokstäverna.

  374. Vad som sker i dag
    när vi tar fram en text-

  375. -är att den ser mycket annorlunda ut
    än för bara 20, 30, 40 år sen.

  376. Det är så mycket bilder
    och andra typer av illustrationer.

  377. Där har ju skärmen eller datormediet-

  378. -förändrat vårt sätt att strukturera
    kunskap genom den visuella koden.

  379. Genom att man använder så många andra
    symbolsystem att läsa genom.

  380. Vi ser hur det i sin tur förändrar
    andra texter i pappersmediet.

  381. Den visuella koden,
    läsning och skrivning, är inte bara-

  382. -att kunna knäcka den alfabetiska
    koden i vårt fall, eller skriftkoden.

  383. Det är också att knäcka de andra
    visuella koderna och symbolerna.

  384. För de betyder mer och mer och mer.

  385. Där har vi
    mycket lite forskning gjord ännu.

  386. Utvecklingsmässigt
    kan vi identifiera-

  387. -åtminstone fyra kritiska punkter
    i läs- och skrivutvecklingen.

  388. För det första
    att bli den här aktören.

  389. Då menar jag inte bara
    att aktivt gå in och vara i en text-

  390. -och prata runtomkring den,
    utan också det som Barbro pekar på...

  391. ...fast du inte
    använde ordet medskapa.

  392. Jag går i dialog med texten eller
    textuppgiften om det är skrivande.

  393. Ställer mig utanför och funderar.

  394. Kritiskt granskande är inte bara att
    vara negativ. Det kan vara positivt.

  395. Förutom att dra inferenserna också
    använda dem, och därmed medskapa.

  396. Genom att gå in
    och röra sig i texter-

  397. -får jag texterna i rörelse.
    De lever vidare.

  398. En andra kritisk punkt är
    när vi själva ska knäcka koden.

  399. Ingen annan läser eller skriver
    åt mig, för mig eller med mig.

  400. Jag måste själv prova på detta.
    Det var det som Mikael Niemi beskrev.

  401. Den tredje, som Barbro pekade på. Jag
    vet inte vilken forskare du använde.

  402. Det är när man kommer
    upp i trean eller fyran.

  403. När man börjar möta
    de enorma textmängderna.

  404. Nu är det inte bara en massa bilder i
    skolan, nu blir det mer skriven text.

  405. De får en mer tillbakadragen text
    i de traditionella läromedlen.

  406. Men där tror jag
    att en vändning är på väg.

  407. Den gränsen kommer
    att skjutas högre upp.

  408. Men den ligger vid trean eller fyran.

  409. Och när vi kommer lite längre upp...

  410. Att möta de nya orden
    som man använder.

  411. De mer tekniska och ämnesspecifika
    orden och formuleringarna-

  412. -som vi möter i de olika ämnena.
    De blir mer specifika inom sitt ämne.

  413. Då är vi i sexan,
    sjuan och åttan oftast.

  414. Jag skulle säga att vi
    egentligen har fyra punkter-

  415. -där man kan se att barn
    helt plötsligt kan få problem.

  416. Men vi kan undvika det
    genom att bemöta det i god tid-

  417. -genom vår verksamhet
    i förskola och skola.

  418. Naturligtvis uppmuntra vår omgivning.
    Föräldrar, fritidsaktiviteter...

  419. Att också stödja och hjälpa till
    på olika sätt och vis.

  420. Nu några exempel på
    hur man kan arbeta-

  421. -med flerspråkiga barn
    med språkstörning.

  422. Ylva Dalsenius och Jennie Ohlsson-

  423. -arbetar på Kryddgårdsskolan
    i Rosengård i Malmö.

  424. Nu tänker jag och Jennie
    berätta vad vi gör-

  425. -för att underlätta
    för våra språkbarn.

  426. För de mesta är våra språkbarn
    i helklass med oss.

  427. I min årskurs ett har vi sju barn
    som har diagnos språkstörning.

  428. Det jag brukar tänka på-

  429. -är att ha lite avbrytande
    aktiviteter under lektionerna.

  430. Jag har märkt att många av barnen
    har svårt med koncentrationen.

  431. Då kan vi helt plötsligt
    köra en liten rörelselek-

  432. -eller sjunga en sång.
    Sen är vi tillbaka och jobbar.

  433. Några elever i klassen
    har individuella pauser.

  434. Jag har en kille
    som kan jobba max tio minuter.

  435. Sen orkar han inte mer. Då blir det
    att han går runt och stör de andra.

  436. Han kan spela fotboll i klassrummet.

  437. Vi har en deal
    att han går fram till mig-

  438. -och säger:
    "Jag behöver en timeout".

  439. Vi har bestämt i förväg att det kan
    vara att han hoppar hopprep, 50 hopp.

  440. Nån gång har jag tagit min mobil och
    så springer han ett varv runt skolan.

  441. Så tar vi tid hur lång tid det tar.
    Sen kommer han in och jobbar igen.

  442. Varje dag i ettan så visar vi
    dagordningen genom piktogram.

  443. Såna här enkla bilder.

  444. Det har gjort att under ettan
    har vi haft den här ordningen.

  445. Samma bilder,
    samma ordning varje dag.

  446. Till en början
    så hade jag bara bilderna.

  447. Sen började man skriva "jobba".

  448. Nu har vi kanske börjat skriva
    "jobba" och sen "matte" bredvid.

  449. Jag har en kille som än idag...
    som har språkstörning.

  450. Han går fram för att titta:
    "Ylva, vad ska vi göra sen?".

  451. De här bilderna
    har jag tyckt har funkat bra.

  452. När jag jobbar
    med bokstavsinlärningen-

  453. -så hade jag min språkpåse.

  454. Jag hade plockat ihop lite saker
    som börjar på en viss bokstav.

  455. De fick gissa vad det var för sak.
    Vi pratade om vad saken hette.

  456. Men sen två minuter senare
    så var ordet borta.

  457. Jag tänkte att jag måste göra nåt.

  458. Jag började med olika minneslekar.
    Som till exempel Kims lek.

  459. Den kan man göra på lite olika sätt.

  460. Vi hade kanske tagit fram
    åtta saker på A.

  461. Så gick vi igenom vad de hette
    och pratade om dem.

  462. Sen vände sig barnen om
    och jag täckte över det med en filt.

  463. Sen får ett barn i taget berätta
    vad som finns där under filten.

  464. Till en början kanske en elev
    kom ihåg två av sakerna.

  465. Men efter några veckor
    blev det fler och fler.

  466. De pushade varandra och räknade
    hur många saker de kom ihåg.

  467. Sen skulle de testa mig också.

  468. Mitt minne
    var inte alltid så jättebra.

  469. När vi har format bokstäver
    och börjat skriva-

  470. -så var det en väldig kamp.

  471. Speciellt för till exempel Omid,
    som jag berättade om.

  472. Han avskydde det.

  473. Han var jättesur, vägrade,
    tog sönder papperet.

  474. I klassrummet har vi några
    såna här små whiteboard-tavlor-

  475. -som vi ger till några av eleverna.

  476. På dem får de forma bokstäverna,
    skriva meningar...

  477. Det gjorde
    att det lättade lite grann.

  478. Det är lättare med den här pennan.

  479. Det är roligt att göra
    som fröken och skriva på tavla.

  480. Jag hoppar över "Liten grupp" ett tag
    och pratar om rasterna.

  481. Rasterna upplever jag kan vara
    rätt så kämpiga för barnen.

  482. Det kan bli många konflikter,
    missförstånd...

  483. Alltså att...
    att eleverna var utanför.

  484. Omid var alltid det.
    Han gick själv på rasterna.

  485. På Rosengård och på Kryddgårdsskolan-

  486. -är det populärt
    bland killarna med fotboll.

  487. Nästan alla killar
    på skolan spelar det.

  488. Det passar inte alls Omid.

  489. Vi satt en gång
    när vi satt och åt mat-

  490. -och pratade lite om mat
    och om han hade varit på restaurang.

  491. Det tyckte han var spännande.

  492. Jag hämtade knivar, gafflar,
    tallrikar, glas...

  493. Sen ut med det på skolgården,
    så lekte jag och Omid restaurang.

  494. Såklart blev ju
    andra elever också nyfikna.

  495. Till slut var vi ett litet gäng
    där som lekte restaurang.

  496. Då var jag med i leken några gånger.

  497. Sen till slut sa jag:
    "Ni kan göra det här själva".

  498. Så de fick redskapen
    och gick ut och lekte restaurang.

  499. Det är ju lite lättare med yngre barn
    att vara med i leken-

  500. -än kanske
    om man har en årskurs fyra.

  501. Nåt som jag gör ganska mycket
    utan att tänka på det-

  502. -är uppmärksamhetssignaler.
    Som att titta på mig, lyssna på mig.

  503. Titta på tavlan, med att enkelt peka.

  504. En annan är en hemlig signal
    med en pojke-

  505. -som har väldigt svårt att hålla
    fokus. Han är väldigt lättstörd.

  506. Den är hemlig
    men jag tänkte avslöja den nu.

  507. Inför tv och allt.
    Jag blinkar till honom.

  508. Det fungerar jättebra.
    Han vet precis vad jag menar då.

  509. Då fixar han att komma
    på plats igen och kan jobba.

  510. Sen kan det krävas
    många blinkningar, men...

  511. Att minska syn- och
    hörselintryck är också jätteviktigt.

  512. Jag rullar nästan aldrig
    upp persiennerna.

  513. Så vi sitter där i skummet.

  514. Det som händer
    utanför fönstren är så störande.

  515. Det är för intressant.
    Så fokus blir där istället.

  516. Ljuset kanske strömmar in och stör.
    Att det blir jobbigt motljus kanske.

  517. Hörselintryck är lite svårare.
    Det är svårt att få tyst i klassen.

  518. Men vi försöker. Vi kämpar på.

  519. Ett sätt som kan hjälpa
    är att hämta hörselkåpor-

  520. -som Fatima gör rätt så ofta.
    Vi har många såna i klassen.

  521. Så fort man ska jobba själv
    kan man hämta hörselkåpor.

  522. Dator, projektor eller kanon
    har många namn.

  523. Så fort vi ska skriva en text
    eller skriva meningar på tavlan-

  524. -skriver jag dem oftast
    på datorn istället.

  525. Eleverna ser texten
    som växer fram via projektorn.

  526. När vi är klara med det vi skriver-

  527. -så kan jag enkelt trycka ut
    och få ut det på papper.

  528. De som behöver kan få ett papper
    vid sidan om att titta på.

  529. Istället för att lyfta
    blicken och titta på tavlan.

  530. Det kan vara väldigt svårt.

  531. Ett annat sätt kan vara om vi
    ska jobba med ett arbetsblad-

  532. -eller en sida i en arbetsbok
    så skannar jag in den.

  533. Jag gör det på skolans kopiator
    och mejlar den till mig själv.

  534. Så kan jag få upp den
    på tavlan på det viset.

  535. Då kan vi ju enkelt jobba
    tillsammans med det vi ska jobba med.

  536. Barnen har sin bok eller text
    och jag har samma på tavlan.

  537. När vi är färdiga med uppgiften
    kan vi gå igenom den tillsammans.

  538. Anpassad högläsning.

  539. Vi måste tänka till innan vi
    väljer en bok att läsa högt ur.

  540. Våra barn behöver
    känna igen sig i miljön.

  541. Det får inte vara för många
    nya, svåra ord och begrepp.

  542. Då kan vi behöva göra om texten
    så att barnen känner igen sig.

  543. Kanske förbereda.

  544. Prata och visa bilder på ord
    och begrepp som är nya för barnen.

  545. Mindre barn har jättegod
    användning av språkpåsar.

  546. De gör boken mera levande.

  547. Att bara läsa boken flera gånger
    kan vara väldigt bra.

  548. Upprepning är ju aldrig fel.

  549. Att visa just många bilder
    för att hjälpa barnen-

  550. -att få inre bilder
    för det lästa är jätteviktigt.

  551. Kanske finns det
    en filmatisering av boken.

  552. Eller en teater man kan gå och
    titta på. Då gör vi ju såklart det.

  553. Läxor.

  554. Många av barnen på skolan har inte
    möjlighet att få hjälp av föräldrar.

  555. Föräldrarna kanske inte
    kan läsa och skriva alls.

  556. Eller så kan de inte hjälpa till
    med läxorna på svenska.

  557. Det är jätteviktigt att läxorna
    är anpassade så att barnen lyckas.

  558. Så alla barn har inte samma läxa.

  559. Vi har till exempel
    veckans meningar varje vecka.

  560. Det är nya ord och begrepp som
    vi haft tema på just den veckan.

  561. Det ska vara bra meningar.

  562. När vi har dem som läxa så har
    kanske de flesta sex meningar.

  563. Några har fyra, tre eller två.

  564. De ska också få gott om tid
    på sig att göra sina läxor.

  565. Matteläxan är från måndag till måndag
    för att de ska kunna ta hem läxan.

  566. Försöka göra det man kan själv hemma.

  567. Om de inte kan så tar
    de tillbaka den till skolan-

  568. -och får hjälp av oss
    i skolan att göra läxan.

  569. Minst en gång i veckan har vi
    läxhjälp i klassen efter skoltid.

  570. En del barn har fått ett extra
    tydligt läxschema, precis som Fatima.

  571. Hon är inte ensam,
    många har fått det.

  572. Det gör det lättare för dem
    att komma ihåg-

  573. -vad det är de ska
    komma ihåg för varje dag.

  574. Avslutningsvis pratar Gillis Herlitz
    om de vanligaste kulturmötena.

  575. Inte möten mellan människor
    från olika delar av världen-

  576. -utan mellan människor
    med olika världsbild.

  577. Vilken förmåga har vi att sätta oss
    in i en annan människas uppfattning?

  578. Alla ni här, utan att jag känner till
    i detalj vad ni jobbar med-

  579. -har kommunikation
    som ert viktigaste arbetsredskap.

  580. Ni kan förstås annat,
    men måste kunna möta människor.

  581. Barn med grava språkstörningar,
    men även föräldrar, kollegor m.fl.

  582. Jag tror
    att en grundläggande förutsättning-

  583. -för att vara en god kommunikatör-

  584. -är att man försöker sätta sig in-

  585. -i en annan persons värld
    och verklighet.

  586. Där hämtar de sina uppfattningar,
    sitt språk och sina bilder.

  587. Vad säger ni?

  588. Man kan inte sätta sig in i andras
    liv helt. Jag lever inte ditt liv.

  589. Men man ska visa att man försöker,
    för vad händer annars?

  590. Två enheter slår varandra i huvudet
    med var sin verklighetsuppfattning.

  591. Inget sker i kommunikativt hänseende.

  592. Ni har väl träffat såna personer? Det
    har jag. De är väldigt besvärliga.

  593. "Jag säger vad jag menar,
    så får du tolka det hur du vill."

  594. Oerhört outvecklat,
    kommunikativt sett.

  595. Det är inte kommunikation
    utan information.

  596. Jag tar ett exempel, angående mötet
    med det ovanliga, det annorlunda-

  597. -eller det oväntade.

  598. Jag läste en artikel om en läkare
    på Umeå universitetssjukhus-

  599. -en onkolog, som behandlade
    en medelålders man från Västerbotten.

  600. Tyvärr hade cancern spritt sig
    så att hans liv inte kunde räddas.

  601. När patienten fick veta att cancern
    skulle ta hans liv sa han:

  602. "Men jag vill dö hemma."

  603. Innan han åkte hem hade han
    ett sista samtal med läkaren.

  604. Hon förberedde sig noga för samtalet.

  605. Hon anade vilken fråga
    som skulle komma. Vilken tror ni?

  606. "När?
    Hur lång tid har jag kvar att leva?"

  607. Hon gick igenom journaler
    och behandlingar-

  608. -läste vetenskaplig litteratur
    och ritade staplar och diagram.

  609. Hon var yrkesmässigt väl förberedd
    på samtalet och frågan.

  610. Då blev hon förstås överraskad
    när patienten frågade:

  611. "Hur länge tror doktorn
    att jag kan behålla min ko?"

  612. "Ko?"
    Han bodde i bushen i Västerbotten.

  613. Hans fru var frisk, men hade
    höftproblem. Och så hade de en ko.

  614. Enligt artikeln var det väl ingen
    nytta med kon, men lite sällskap.

  615. Han undrade hur länge
    kon kunde vara kvar.

  616. Efter första förvåningen insåg hon
    att han frågade just vad hon väntade.

  617. "Hur lång tid har jag kvar?"

  618. Fast på sitt sätt, med ord och bilder
    från sin värld och verklighet.

  619. Onkologen var uppenbarligen
    varm och mogen-

  620. -lade genast undan
    alla matematiska beräkningar-

  621. -lutade sig mot patienten och sa:

  622. "Jag tror att du kan behålla kon
    över sommaren."

  623. "På hösten blir det svårt att gå till
    lagården. Då ringer du veterinären."

  624. Det är ett exempel
    på en god kommunikatör.

  625. Hon förstår att han talar om sitt
    eget liv.

  626. Det avgörande
    när man möter det oväntade-

  627. -är att man ibland är beredd
    att göra som hon:

  628. Hon övergav sin planerade strategi
    för hur samtalet skulle föras-

  629. -gick in i hans värld
    och talade om kon.

  630. Där är kulturbegreppet viktigt,
    att lyfta fram och förstå-

  631. -att det finns olika världar
    och verkligheter.

  632. Att man söker efter och är nyfiken
    på andras världar och verkligheter.

  633. Det är det som öppnar upp
    för kommunikation.

  634. Men vi tror ofta att vi sitter inne
    med verkligheten, intuitivt.

  635. Erich Fromm, den gamla psyko-
    analytikern och samhällsfilosofen...

  636. Han är död nu. Intressant att höra
    hur ni förhåller er till vad han sa:

  637. "Människans djupaste rädsla",
    sa Erich Fromm...

  638. Inte att Bosse är rädd för spindlar,
    utan "människans djupaste rädsla"-

  639. -"är att avskiljas
    från andra människor."

  640. Vad tror ni? Han talar om
    att inte få delta med andra.

  641. Det ligger nog mycket i det.
    Mångas dödsångest tangerar det.

  642. Det är djupet, allvaret, i frågan
    om att kunna relatera till människor.

  643. Att kunna kommunicera.
    Det behovet av tillhörighet gör-

  644. -att en del ger sig in
    i grupperingar, i gängbildningar-

  645. -vars språk, symboler, värderingar,
    man egentligen inte alls gillar.

  646. Men kostnaden att ställa sig utanför
    är för hög.

  647. Så kan man även se på arbetsplatser
    hur nån informell ledare-

  648. -kanske en chef,
    men oftare en informell ledare-

  649. -håller resten av arbetsgruppen
    i ett järngrepp.

  650. "Här tycker vi på det här sättet.
    Här säger vi så här."

  651. Att då våga resa sig på kafferasten
    och säga:

  652. "Jag gillar inte
    att ni pratar om barnen så."

  653. Det är förenat med vissa risker:
    Att man avskiljs.

  654. Har ni nånsin sett mobbning
    på nära håll?

  655. Tro inte att det är förbehållet barn
    och skolungdom.

  656. Vuxenmobbningen växer
    på svenska arbetsplatser.

  657. Jag har jobbat med mobbning...
    eller mot mobbning.

  658. Jag är ute och mobbar ibland, för att
    få underlag till forskningen...

  659. Etik är ett okänt begrepp.

  660. Mobbare säger många saker
    till sina offer. De säger ofta:

  661. "Du får inte vara med."
    Enligt Fromm leker man-

  662. -med människans djupaste rädslor,
    en ondska utan like.

  663. Precis som diskriminering
    på oklara grunder.

  664. Det är viktigt att man i sitt liv
    funderar över-

  665. -inte bara arbetsrelaterat,
    över begreppet inkludering.

  666. Att inte stöta bort andra för att de
    inte tänker likadant som jag.

  667. "De har nåt problem",
    eller "de är konstiga".

  668. Den kostnaden har människor att bära
    hela livet, att bli exkluderade.

  669. Man måste tänka på begreppen
    inklusion och inkludering.

  670. Handlar inte konferensen
    i hög grad om just det?

  671. Fast språket då är det bärande.

  672. Väldigt ofta när jag talar om
    kulturmöten med etniska förtecken-

  673. -brukar jag fråga: "Vari ligger
    det första tänkbara problemet"-

  674. -"i kommunikationen mellan personer
    från olika delar av världen?"

  675. De flesta svarar direkt: Språket.

  676. Vi skulle kunna tala om det i tre,
    fyra dagar. Som ni har gjort.

  677. Det är oerhört viktigt.
    Men en sak ligger före språket.

  678. Inte kroppsspråket,
    utan förväntningarna.

  679. Färdiga bilder. Tidigare
    erfarenheter. Fördomar, kan man säga.

  680. Det ligger i begreppet:
    Att döma i förväg.

  681. Inga möten på denna jord
    äger nånsin rum i historiska tomrum.

  682. Människor som möts har alltid
    erfarenheter.

  683. Man har upplevt, hört eller läst nåt.

  684. Sanningar för människor behöver
    inte vara självupplevda erfarenheter.

  685. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Språkstörning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att göra sig förstådd är ingen självklarhet för alla. Hur bemöter man barn och unga som bär på en grav språkstörning? Pedagoger, lärare, forskare och logopeder berättar hur man kan skapa förståelse och hjälp med språket. Gillis Herlitz, forskare i etnologi och antropologi, berättar om mötet med det som är annorlunda.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik
Ämnesord:
Barn, Bemötande, Elever med särskilda behov, Kognitiv psykologi, Kulturmöten, Psykologi, Språkstörningar, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden Tema

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Krig och fred

En gång var krig det ädlaste en människa kunde utsätta sig för. I dag handlar berättelserna om mänskligt lidande och övergrepp. Psykologiprofessor Steven Pinker resonerar tillsammans med svenska forskare kring hur kriget har utvecklats och vart det är på väg. Håller intresset för fred på att ta över?

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Språkstörning

Hur bemöter man barn och unga som bär på en grav språkstörning? Pedagoger, lärare, forskare och logopeder berättar hur man kan skapa förståelse och hjälp med språket. Gillis Herlitz, forskare i etnologi och antropologi, berättar om mötet med det som är annorlunda.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Uppmärksamhetsproblem

Hur kan föräldrar och lärare underlätta för dem som har uppmärksamhetsproblem? Utvecklingspsykologen Gordon Neufeld förklarar hur man kan hjälpa barn som har svårt att koncentrera sig.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Jakthundar

Vi tar upp hundens möjligheter och begränsningar. Forskare inom biologi, etiologi, lingvistik och filosofi medverkar. Jägare och hundtränare bidrar också med synpunkter på jaktbeteenden som skotträdsla, eller vilken hund som passar bäst vid vildsvinsjakt.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Minnet av Förintelsen

Vad händer när det inte längre finns överlevande kvar som kan vittna om Förintelsen? Erfarenheterna lämnar olika spår hos barn och barnbarn till både offer och förövare. Hör hur man håller minnet av det förskräckliga vid liv.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Gemensamt vatten

Tillgången till vatten är en viktig, global fråga. Hälften av världens färskvattentillgångar delas mellan olika länder. Många människor i världen lider brist på vatten. Här tas både hot och möjligheter upp.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Varning för ras

Sverige ser sig självt som antirasistiskt. Men stämmer denna självbild? Allt fler menar att begreppet ras behövs för att synliggöra rasismen i det svenska samhället. Skillnaden i levnadsstandard mellan människor med olika hudfärg är större i Sverige än i andra länder. Forskare, författare och samhällsdebattörer diskuterar begreppet ras.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Hjärnans väg tillbaka

Camilla Westerdahl fick en svår hjärnskada vid en trafikolycka. Hon berättar om sin långa väg tillbaka. Professor Lars Nyberg redogör för hjärnans förmåga till förändring. Hjärnan är plastisk hela livet ut vilket är grunden till att lära nytt.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Lust att lära, lust att lära ut

Hur kan lärare väcka elevernas nyfikenhet? Och hur kan matematiklärare dra nytta av att elever är olika? Möt prisbelönta lärare och hör om knep, metoder och redskap att väcka elevernas lust till matematik och naturvetenskap.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Pension - igår, idag och imorgon.

Många oroar sig för sin pension. Hur ska Sverige kunna finansiera framtidens pensioner? Om bakgrunden till pensionsreformen för 100 år sedan och ATP-systemet som slopades. Katrin Westling Palm från Pensionsmyndigheten menar på att vårt pensionssystem lägger stort ansvar på individen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Skolbibliotek

Skollagen säger att alla elever ska ha tillgång till ett välutvecklat bibliotek. Här ska de stärka förmågan att läsa, skriva och förstå, men också att bli kritiska informationssökare. Vad gör myndigheterna för att lagen ska efterföljas?

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Jämställd idrott

Hur skapar idrotten kön? Varför skiljer media på manliga och kvinnliga idrottshjältar? Gymnastik- och idrottshögskolans forskarstafett ger oss en historisk överblick och diskuterar nutida problem med jämställdheten inom sportvärlden.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Cancer

Cancer är en av våra vanligaste folksjukdomar. Här berättar några av Sveriges ledande cancerforskare om vad som händer i kroppen när cancern slår till, hur vi kan göra för att förebygga cancer och hur den behandlas.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

Mediernas nya villkor

Vilka möjligheter - och problem - kan mediernas revolutionerande utveckling leda till? Författaren Evgeny Morozov berättar om hur vi kartläggs av de stora internetföretagen. Satirikern Lizz Winstead ger en bild av hur satirprogrammen i USA alltmer står för nyhetsförmedlingen.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden Tema

En fetare plånbok

Hur förbättrar man sin ekonom? När ska man spara och på vilket sätt? Vi får också veta mer om hur fonder och aktier fungerar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Barns livsvillkor

Hälsofrämjande skolutveckling för en likvärdig skola

Elevhälsans arbete syftar ytterst till att alla skolelever ska få en likvärdig utbildning, ett mål som skolan i alla tider har haft problem med att uppnå. Eva Hjörne är professor i pedagogik och forskningsledare för PRIS vid Göteborgs universitet. Hon berättar om hur elevhälsan kan bidra till en skolmiljö som gynnar utveckling och hälsa hos alla elever och om vilka insatser som kan göras för en hälsofrämjande skolutveckling. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Gymnasievalet och framtiden

Selma och Ellen är två av 100 000 femtonåringar som ska välja gymnasium till hösten - inte alls enkelt när det finns så många olika inriktningar och skolor att välja på. Det tar tid att gå på öppna hus och att läsa alla kataloger som skolorna skickar ut. Hur vet man vad som passar en bäst? Det är ett stort steg i en femtonårings liv. Men hur viktigt är det egentligen att komma in på rätt skola?

Fråga oss