Titta

UR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?

UR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?

Om UR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?

Hur kan man förstå uppmärksamhetsproblem? Gordon Neufeld, utvecklingspsykolog och författare från Kanada, berättar om uppmärksamhetens anatomi, några vanliga uppmärksamhetsproblem, vilka naturliga förklaringar som kan finnas till ADD och ADHD och vad man kan göra för att hjälpa barn att växa ur problemen. Arrangör: Himmelstrand mentor. Inspelat den 12 november 2012.

Till första programmet

UR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle? : Del 3 - allt är inte ADDDela
  1. Välkomna till tredje delen
    av vårt seminarium.

  2. Det jag vill beskriva för er
    i den här delen...

  3. Det jag vill sammanfatta här
    är en förklaring till...

  4. Det är en naturlig förklaring
    till ADD.

  5. När jag säger ADD
    inkluderar jag även ADHD-

  6. -då det är det övergripande namnet.

  7. Vad är då ett syndrom?

  8. Det är helt enkelt en samling drag
    som förekommer tillsammans.

  9. Det är inte mer komplicerat än så.

  10. Ursprungligen hade termen
    inte ens en negativ klang.

  11. Det var precis som en konstellation,
    som är en samling stjärnor.

  12. De kan ligga miljoner ljusår
    ifrån varandra.

  13. För oss ser de ut
    att ligga tillsammans-

  14. -men det stämmer bara
    ur vårt perspektiv.

  15. Det är samma sak med ett syndrom.
    De olika dragen har olika orsaker.

  16. De kan förekomma tillsammans av god
    anledning, eller som av en slump.

  17. Vi studerade ett syndrom,
    och det vi fann-

  18. -var att det fanns tre drag-

  19. -som relativt ofta samexisterade.

  20. Det var uppmärksamhetsproblem
    eller ouppmärksamhet-

  21. -rastlöshet, som tog sig uttryck
    som hyperaktivitet eller inre stress-

  22. -och impulsivitet.

  23. Tanken är, enligt diagnosmanualen-

  24. -att om dessa är relativt kroniska-

  25. -och relativt utbredda över tid-

  26. -och om två av tre av dessa
    samexisterar-

  27. -uppfyller barnet villkoren för ADD.
    Det är inget magiskt med det här.

  28. Det är fel att säga
    att ett barn har ADD-

  29. -eftersom detta aldrig har bevisats.

  30. Det finns inget särskilt DNA
    eller virus som orsakar det-

  31. -så det enda vi kan säga är att ett
    barn uppfyller kraven för diagnosen-

  32. -när två av dessa tre drag
    samexisterar relativt genomgående.

  33. Det finns säkerligen gånger
    då detta stämmer in även på er.

  34. Under vissa omständigheter
    stämmer det på vem som helst-

  35. -men de måste förekomma samtidigt.

  36. Omognad kan, i sig,
    medföra impulsivitet.

  37. Det beror på avsaknad
    av motstridiga känslor-

  38. -oförmåga att känna
    motstridiga känslor-

  39. -och ett "antingen eller"-baserat
    system i stället för "både och".

  40. Brist på samverkan kan orsaka detta,
    men dock inte rastlöshet.

  41. Omognad resulterar inte i rastlöshet
    oavsett hur den manifesterar sig.

  42. Vad kan då orsaka alla tre?

  43. Det är det jag vill beskriva för er.

  44. Svaret på frågan är "ja".
    Ett rungande "ja".

  45. Det enkla svaret är:

  46. När ett barn är mycket oroligt-

  47. -men samtidigt skyddas från känslan
    av och uppfattningen om oron.

  48. De förstår inte vad som är fel,
    vad som orsakar oron-

  49. -och säger inte "Jag är rädd"
    eller "Jag är nervös."

  50. De skyddas från sina oroskänslor.

  51. Den kombinationen framkallar
    samtliga dessa tre symptom-

  52. -och om det stämmer
    uppfyller barn kravet för diagnosen-

  53. -utan att det är nåt fel på hjärnan.

  54. Det är positivt, för det innebär
    att vi kan upphäva dessa tillstånd.

  55. Det finns inga kritiska perioder
    och om vi kan riva murarna-

  56. -kan vi övertyga hjärnan att sluta...

  57. Om vi kan få barnet att komma
    i kontakt med sina känslor-

  58. -kan vi backa bandet.

  59. För att förklara detta
    ska vi titta på hur oro fungerar.

  60. Det här är
    ett av de största genombrotten-

  61. -som neurovetenskapen gjort.

  62. Nu kan vi ta bilder av hjärnan.

  63. Faktum är att neurovetenskapen
    uppstått de senaste tjugo åren-

  64. -och är ny vid vissa universitet.

  65. En av mina söner
    studerar vid Harvard-

  66. -där neurovetenskapen föddes
    och där han studerar neurovetenskap.

  67. Han jobbar med upptäckten
    av hjärnans alla nyanser.

  68. Han jobbar med neuroner,
    vilket är fascinerande-

  69. -och så vidare, och...

  70. Nu kan vi skapa oss en bild av den.
    Jag ska försöka vara lättfattlig.

  71. Man måste förstå vad som är fel.

  72. Om brandlarmet gick här skulle vi
    genast undersöka vad som är fel.

  73. Är det falsklarm? Känner vi röklukt?
    Varifrån kommer det?

  74. Vi försätts i beredskap.

  75. Hur detta sker är avhängigt vår
    förmåga att utvärdera vad som är fel.

  76. Det är bara när vi blir oroliga som
    hjärnan frågar sig vad som är fel.

  77. Detta är ett misstag
    många psykologer i dag gör.

  78. Inom kognitiv beteendeterapi
    bortser man från känslor.

  79. Det är tydligt att vi först känner
    oro och sedan frågar oss varför-

  80. -så det upprör oss djupt-

  81. -när ett barn är upprört
    och hjärnan ser monster.

  82. När vi blir upprörda
    kommer förnimmelsen av problemet-

  83. -efter känslan av oro.

  84. Varningssystemet svarar på känslor,
    inte på uppfattningsförmåga.

  85. Som rationella människor tror vi
    att vi blir rädda när vi ser nåt fel.

  86. I själva verket
    förhåller det sig tvärtom.

  87. I Golemans arbete,
    i hans bok "Känslans intelligens"-

  88. -framgår det att vi är känslomässiga
    varelser och att det är så vi funkar.

  89. Sedan har vi förstås känslorna.

  90. Det kan vara rädsla, nervositet,
    fruktan och oro.

  91. Om de är vaga är de snarare ängslan
    och att vi inte känner oss säkra.

  92. Dessa känslor är vagare.

  93. Ångestens psykologi skapades innan vi
    egentligen förstod vad det var.

  94. Nu förstår vi bättre vad det innebär.

  95. Våra känslor av brist på trygghet
    är ett uttryck för vårt larmsystem.

  96. Det är ett djupgående larmsystem.

  97. Impulserna är
    att vi försätts i beredskap.

  98. Det är den viktigaste impulsen.

  99. När larmet blir för mycket kan
    reaktionen vara att stänga av det-

  100. -och det är här många av våra
    receptbelagda mediciner kommer in.

  101. De ska dämpa den här känslan.

  102. Alkohol påverkar larmsystemet direkt-

  103. -vilket gör det mycket lockande
    för personer med aktivt larmsystem.

  104. Rökning fungerar på två sätt.

  105. Den orala aktiviteten stimulerar
    det parasympatiska nervsystemet.

  106. Det är samma sak med ätande.

  107. Onani fungerar också,
    men bara för pojkar.

  108. Det beror på att manlig orgasm-

  109. -framkallar en stark
    parasympatisk respons.

  110. Det är därför era män
    somnar efter sex.

  111. Kvinnor kan förändra världen eftersom
    det sympatiska systemet stimuleras.

  112. Det här är sånt vi tar till
    för att dämpa oron.

  113. Emotionerna är viktiga här.

  114. De är djupa och vi behöver
    inte ens vara medvetna om dem.

  115. Andra däggdjur har liknande
    larmsystem som vi kan studera.

  116. Det finns en fysiologi
    i larmsystemet.

  117. Nervsystemet delas in i vila, para-
    sympatiska nervsystemet och arbete.

  118. Larmsystemet aktiverar upphetsning
    och det sympatiska nervsystemet-

  119. -och överaktiveras det kan det
    leda till att binjurarna utmattas.

  120. Det kan leda till
    endokrina tillstånd.

  121. Det är mycket som kan ske,
    både fysiologiskt och kemiskt.

  122. Adrenalin, noradrenalin och flera
    andra signalsubstanser samverkar.

  123. Det här är bara en kort resumé.

  124. Man kan läsa en helårskurs
    på universitetet-

  125. -för att studera larmsystemet.

  126. Joseph LeDoux, ledande neuro-
    fysiolog, har ägnat sitt labb-

  127. -och all sin forskning åt att försöka
    förstå råttans varningssystem-

  128. -och hur det hänger ihop.

  129. Vi är på väg att knäcka gåtan kring
    ett av våra mest komplicerade system.

  130. Det är ett komplext system,
    men varför är det så viktigt?

  131. Dessa känslor är mycket sårbara.

  132. Vi känner oro
    när vi står inför en separation-

  133. -och den här känslan av sårbarhet
    kan lätt bli för tung att bära.

  134. Avvisande, förlust, brist på något...

  135. Att vara oönskad, känslan
    av obetydlighet och utanförskap...

  136. Känslan av separation
    är mycket stressande.

  137. Som jag nämnde tidigare
    har vi försvarsmekanismer-

  138. -och dessa försvarsmekanismer-

  139. -påverkar
    larmsystemets funktionalitet.

  140. Låt oss säga så här.

  141. Vi har larmsystemet och vi har
    försvarsmekanismen mot utsattheten.

  142. Neurovetenskapen har upptäckt-

  143. -att dessa signaler kan skickas ut
    även när vi bara är lite oroliga-

  144. -så vi ser att det här är
    ett mycket väl integrerat system.

  145. Jag ska visa ett kontinuum
    av försvarsmekanismer och förklara-

  146. -den dysfunktion detta medför.

  147. En nivå av försvar,
    som jag förklarade tidigare-

  148. -är att vi inte inser vad som är fel.
    Vi ser inte anledningen till oron.

  149. Separationen blir för jobbig
    och den förblindar oss.

  150. Det gäller särskilt den som blivit
    avvisad av föräldrar eller make/maka.

  151. Vi känner alla någon som är så här.

  152. "Hur kunde jag leva så"-

  153. -"när den andre
    aldrig var intresserad?"

  154. Ögonen är kalla, de ler aldrig,
    det finns ingen värme.

  155. Man känner hur sårad personen är,
    men själva är de blinda.

  156. Sårbarheten
    blir för tung för dem att bära.

  157. Man kan se effekterna av detta.

  158. Personen blir orolig.

  159. Det innebär att de
    känner av toppen på isberget-

  160. -det vill säga larmsystemet.

  161. Återigen handlar det om insikt.

  162. Larmsystemet tystnar inte
    för att jag inte vet vad felet är.

  163. Hjärnan kommer på olika orsaker.

  164. Något stämmer inte, det är något fel
    på mig, något kommer att ta mig.

  165. Hjärnan begår
    en massa klassiska misstag-

  166. -vilket leder till tvångstankar
    om hur man kan fixa problemet.

  167. Vi lider alla av det här i viss grad.

  168. Om vi tog oss an allt skulle det bli
    för mycket för de flesta.

  169. Därför har vi
    våra försvarsmekanismer-

  170. -och våra hjärnor skyddar oss.

  171. På den här nivån är personen orolig.

  172. De känner sig otrygga,
    har tvångstankar-

  173. -och utför tvångshandlingar
    som att kontrollera låsen.

  174. Jag har provat de flesta neuroser
    för att kunna förstå klienterna.

  175. Nej, det är inte sant.
    Neuroserna kom i alla fall.

  176. Jag är neurotisk vad gäller ordning.

  177. När saker inte går som de ska-

  178. -slår det mig att jag måste
    omorganisera kontoret-

  179. -arkivera och lägga allt i ordning.

  180. Då kan jag förstås inte hitta mina
    saker, men jag måste få ordning.

  181. Det är klassiskt.
    Om era neuroser går ut på att...

  182. ...problemet är att det är för lite
    ordning, så se till att få betalt.

  183. Det måste finnas en guldkant, och det
    är en neuros folk betalar bra för.

  184. Vissa anser saker vara förorenade
    och känner sig manade att städa-

  185. -och den neurosen
    passar också inom vissa yrken.

  186. Vissa har problem med säkerhet
    och måste kolla att allt är säkert-

  187. -och passar inom vissa yrken.
    Vi behöver ett neurotiskt samhälle-

  188. -för att allt ska flyta på.
    Nog pratat om det, nu.

  189. Det kanske bara stämmer i Kanada.
    I Sverige är alla psykiskt friska-

  190. -och ni vet förstås exakt
    vad det är som är fel.

  191. Men låt mig gå lite på djupet.

  192. På ett djupare plan dövas känslorna.

  193. Detta kan gälla även impulserna,
    men inte nödvändigtvis.

  194. Här har man fortfarande kvar
    oro och upphetsning.

  195. Man har sömnproblem, svårt att gå ner
    i varv, hyperaktivitet och oro.

  196. Men barnet säger inte
    att han är rädd eller nervös.

  197. Det är lösryckt
    och separerat från larmsystemet.

  198. Det tycks vara
    en del av deras personlighet-

  199. -snarare än det faktum att de
    sätter upp försvarsmekanismer.

  200. Antalet växer.

  201. Inte bara antalet ångestdiagnoser
    växer bland barnen-

  202. -utan även det här
    specifika syndromet-

  203. -där barn är hyperaktiva, rastlösa-

  204. -uppe i varv och har sömnproblem
    och sover mindre.

  205. Det sympatiska nervsystemet
    är hela tiden aktivt och obalanserat-

  206. -och ändå säger de inte "Jag är rädd,
    jag är nervös, jag är orolig."

  207. De är som bedövade.

  208. De anser sig inte vara otrygga.

  209. "Men du går ju inte ner i källaren."
    "Den suger. Vad skulle jag göra där?"

  210. "Du aktar dig för mörkret."
    "Än sen?"

  211. De säger inte
    att de är rädda eller nervösa.

  212. De inser inte att de är rädda.

  213. Nästan alla brottslingar
    har samma försvarsmekanismer.

  214. De var inte oroliga.

  215. När man är det är man överdrivet
    samvetsgrann och engagerad-

  216. -samt alltför försiktig.

  217. I det här fallet gäller motsatsen.

  218. Man är oförberedd och oförsiktig-

  219. -och därmed mindre samvetsgrann.

  220. Det finns ännu en infallsvinkel.

  221. Om vi tar bort fysiologin
    blir ett barn...

  222. Det är när barnets mekanismer
    tar bort oron-

  223. -och i stället infinner sig en kuslig
    stillhet - ett kusligt lugn.

  224. När de kommer till platser
    som torde vara oroande-

  225. -ser man inget av det. I stället ser
    man ett litet leende, ett hånflin.

  226. De fascineras
    av det som borde trigga larmsystemet.

  227. På den här nivån känner de bara av
    orons kemi, nämligen adrenalinet.

  228. Därför blir det något åtråvärt.

  229. Barnen söker det skrämmande.
    De vill åka karusell om och om igen.

  230. De kan vi också göra, bara
    för att visa barnbarnen att vi vågar.

  231. När vi har gjort det är vi klara.
    De vill göra det om och om igen.

  232. Skräckfilmer är deras favoritfilmer-

  233. -eftersom rädslan
    ger en adrenalinkick.

  234. De tenderar
    att skära och bränna sig själva-

  235. -vilket resulterar i adrenalinpåslag.
    Det är beroendeframkallande.

  236. Kanada har problem. Forskning visar-

  237. -att en av fem tonåriga tjejer
    skär eller bränner sig själv.

  238. Ungdomsavdelningarna är fulla
    av dem. De vill fly sin sårbarhet.

  239. Våra barn är i fara.
    De försöker fly från sin sårbarhet.

  240. Uppskattningsvis finns över femtusen
    hemsidor om självskadebeteende.

  241. Forskningen för norra Europa...
    Jag vet inte om den omfattar Sverige.

  242. Detsamma gäller
    för Nordeuropa och USA.

  243. Ungdomarna flyr från sin sårbarhet.

  244. Här befinner vi oss på
    försvarsmekanismernas tredje nivå.

  245. Jag vill fokusera på den andra nivån.

  246. Till alla er som känner er oroliga:
    Var glada.

  247. Det kunde vara mycket värre.
    Ni är ganska normala.

  248. Lite försvarsmekanismer är perfekt.

  249. Det är inte kul med tvångsbeteenden-

  250. -men de med mer aktiva försvars-
    mekanismer tycker att vi är konstiga.

  251. De blir inte rädda.
    De undrar vad vi är så oroliga för.

  252. Men på den nivån
    har du ett försvar mot det-

  253. -och antalet barn växer.

  254. Vi har tre- och fyraåringar som inte
    längre säger att de blir rädda-

  255. -och det uppmärksammas inte.

  256. I intervjuer skryter föräldrarna
    ofta över de här barnen.

  257. Papporna säger...

  258. Tre- och fyraåringar ska vara rädda.
    Det ingår i vårt larmsystem.

  259. "Mitt barn är inte rädd för nånting."
    Det här ger liv åt extremsporter.

  260. Alla utövare har inte det här
    försvaret, men det är en attraktion.

  261. Det påverkar vad man ser på tv
    när det gäller extremsport.

  262. De får en kick av att se andra
    göra illa sig. Det är spännande.

  263. Det är ett problem.
    Vi angriper det här på mellannivån.

  264. Jag kallar den "oro utan insikt".

  265. Barnet beter sig oroligt.
    Hyperaktivitet, upphetsning...

  266. De visar alla tecken på oro,
    men säger inte att de är rädda.

  267. Vad borde egentligen hända?

  268. Det som borde ske
    i en oroande situation är detta.

  269. Det som triggar larmet...

  270. Vanliga saker hamnar i skymundan.
    Detta har högsta prioritet.

  271. Allra högsta prioritet.

  272. Situationen bör prioriteras
    över allt annat-

  273. -och man ska inte
    kunna fokusera på något annat.

  274. Det är inget fel - så ska det vara.

  275. Om ett barn är oroligt... Föräldrarna
    skiljer sig och farmor är döende.

  276. De står inför en separation.
    Storebror har aldrig accepterat dem.

  277. I den situationen är det här
    den naturliga reaktionen.

  278. Det är inget fel med det,
    men de lär sig inget i skolan.

  279. Larmsystemet är inte synkat
    med det som sker i skolan.

  280. Det är inte meningen att de
    ska kunna koncentrera sig i skolan-

  281. -för hjärnan letar efter problemet.
    Det är som det ska vara.

  282. Om situationen är lönlös
    bör det komma i dagen.

  283. Barnet kan inte göra något åt det.

  284. Är de tillräckligt öppna gråter de.

  285. Om det de fruktar står i vägen
    i vardagen bör man ta upp det.

  286. Då har de chansen att vara modiga.
    Det är så här det är tänkt att funka.

  287. Det här lyder under limbiska systemet
    och tyder inte på dysfunktion.

  288. Det här gäller inte bara vår agenda.

  289. Om man som lärare har många
    såna här elever får man inget gjort.

  290. Det är kanske inte lämpligt, men
    det är inget fel med barnets hjärna.

  291. Problemet är bara
    att barnet är mycket oroligt.

  292. Om man inte använder sig av
    larmsystemet... Och så gör inte vi.

  293. Många av våra invandrare kommer från
    krigsdrabbade, oroliga länder.

  294. De kan inte fokusera i skolan om
    man inte skriker och skrämmer dem.

  295. I Kanada och Sverige
    skulle man aldrig bete sig så.

  296. Ni använder ert milda sätt
    för att få deras uppmärksamhet-

  297. -men de är redan så oroade.

  298. Vi har problem med de invandrarbarn
    som kommer från länder i kaos.

  299. Vi bör naturligtvis inte övertrumfa
    larmet. Då blir det bara värre.

  300. Men förstår ni problemet?

  301. I deras länder var det det enda sätt
    lärarna kunde agera. Så gör inte vi.

  302. Så gör vi inte här.

  303. Vi tar en ny titt på vad som händer
    när skyddssystemet träder in.

  304. Det här ignoreras och återigen-

  305. -blir uppmärksamheten splittrad
    och barnet gör annat.

  306. Försvarsmekanismer skyddar mot det.

  307. En del av hjärnan dras till det som
    oroar för att sätta oss i beredskap-

  308. -men om barnet skyddas från det
    blir reaktionen den motsatta.

  309. Man både vill och inte vill se.
    Det blir som en gammal skiva.

  310. Ibland började armen glida över ytan
    utan att stanna.

  311. Uppmärksamheten blir splittrad.

  312. Man riktigt känner
    hur hjärnan glider fram och tillbaka.

  313. Då söker man förströelse.
    Hjärnan har fastnat i sökfunktionen.

  314. När det är allvarligt kan man
    hos ungdomsbrottslingar se-

  315. -hur blicken flackar utan att stanna.

  316. De kan inte fokusera på något oroande
    och glömmer oroande händelser.

  317. Koncentrationsproblemen
    ökar med nivån på oron.

  318. Självfallet är
    den mest betydelsefulla frågan-

  319. -det faktum att barnet inte
    talar om sina känslor och tankar.

  320. Det är den springande punkten. Alla
    är rädda om larmsystemet fungerar.

  321. När vi fotar brottslingar,
    till exempel i Kanada...

  322. En tredjedel av dem visar inga
    känslor. Ansiktena blir uttryckslösa.

  323. De stänger av. Det tyder på
    ett icke fungerande larm.

  324. De stänger av och funderar på
    allt annat än det som oroar dem.

  325. Det får förstås stora konsekvenser.

  326. Det finns inget riktigt namn på det.

  327. Jag kallar det "oro utan insikt".

  328. Man kan se det här överallt.

  329. Det finns vuxna i era liv som har det
    och ni ser det i barn och ungdomar.

  330. Ni ser det.

  331. När ni inser vad som ligger bakom det
    blir det fullkomligt logiskt.

  332. Jag ska leda er genom rondellen här.

  333. När vi blir oroade är det meningen
    att vi ska försättas i beredskap.

  334. Om det är lönlöst och vi inte
    kan undvika det vi fruktar-

  335. -är det tänkt att vi anpassar oss.

  336. Vi kanske gråter,
    åtminstone inombords.

  337. Om oron står i vägen
    för hur vi lever...

  338. Om draken sitter på skatten...

  339. Jag älskar era nordiska drakar.
    De liknar inga andra.

  340. De bokstavligen slingrar sig runt
    skatten, och det är en vacker bild.

  341. Den står i vägen för ens drömmar.

  342. Det fångar bilden av draken och
    skatten bättre än andra legender.

  343. Då krävs det att man är modig.

  344. Om vi inte ser orons verkliga orsak
    eller har gått ett steg längre-

  345. -och inte ens känner oro,
    vad händer då? Vad händer då?

  346. Första kännetecknet är upphetsning.
    Kan inte sitta stilla. Rastlöshet.

  347. Eller så blir man spänd -
    stilla, men spänd i hela kroppen.

  348. Vissa av oss blir fysiskt aktiva
    när vi är spända-

  349. -och andra stilla, men ändå spända.

  350. Men det finns en stark upphetsning.
    Den finns där.

  351. Försätts vi i beredskap? Nej.

  352. Nej, vi blir i alla fall inte
    förberedda på rätt sak.

  353. Vi vet inte varifrån hotet kommer,
    så den här vägen är stängd.

  354. I stället blir vi vårdslösa
    och oförsiktiga i olika grad.

  355. Vi går rakt in i faran och klampar in
    där vi inte är välkomna.

  356. Ni har elever som uppenbarligen-

  357. -inte borde leka med vissa vänner.
    De går dit de inte är välkomna.

  358. För er är det uppenbart
    att de alltid råkar ut för problem-

  359. -men de själva tycks inte förstå,
    utan utsätter sig alltid för fara.

  360. De är pratsamma och sällskapssjuka,
    vilket är en del av deras ADD.

  361. Varför är de så sällskapssjuka?

  362. När man förstår vad som krävs
    för mänskligt samspel...

  363. I ett samspel säger man oftast något-

  364. -och tittar sedan efter bevis
    på att det tas emot väl.

  365. Är man fortfarande önskvärd?
    Är personen intresserad?

  366. Säger de något tillbaka?
    Om de inte deltar i samtalet-

  367. -och man ser att de inte
    är intresserade så backar man.

  368. Oftast är vi
    ganska blyga i ett samtal.

  369. Vi pratar inte förrän vi är säkra på
    att det är önskvärt.

  370. Problemet är att de inte
    ser inbjudan. Vi känner alla såna.

  371. Vänner som samtalar med er
    när ni beslutar er för-

  372. -att er inbjudan till samtal är över.

  373. Ni förmedlar det försiktigt genom att
    titta bort eller säga att ni ska gå-

  374. -men de bara fortsätter att prata.

  375. Ju fler tecken ni ger
    till att samtalet är över-

  376. -desto mer pratar de.

  377. De är pratsamma och sällskapliga-

  378. -men det är inget personlighetsdrag.

  379. De kan bara inte läsa signalerna.

  380. De läser inte signalerna.
    De vet inte när det är över.

  381. De har försvarsmekanismer mot
    sårbarheten för att slippa må dåligt.

  382. Om de har ett försvar mot detta
    och inte heller känner känslan-

  383. -kommer de att förlora sina tårar.
    Åtminstone tårarna av hopplöshet.

  384. När barn inte säger att de är rädda,
    nervösa eller sårade...

  385. De döljer osäkerhet och är uttråkade
    i stället för att visa saknad...

  386. På engelska betyder ordet "bore"
    både "tråka ut" och "borra".

  387. Vårt ord för "uttråkning"
    innebär att man har ett hål inom sig.

  388. Men i stället för att säga vad man
    saknar och att man är ensam...

  389. I stället för att känna tomheten...

  390. När man värjer sig mot sårbarhet
    säger man "jag är uttråkad".

  391. Man har ett hål inom sig.

  392. När barn inte längre säger så här-

  393. -förlorar de sina tårar,
    sin sorgsenhet och besvikelse.

  394. När man ser till vad de skriver
    saknas dessa känslor.

  395. De kan fortfarande gråta
    av smärta och ilska-

  396. -men de jag har jobbat med hade
    förlorat även det. De saknade tårar.

  397. De grät varken av smärta eller ilska-

  398. -men på den mildaste nivån
    förlorar de fruktlöshetens tårar.

  399. Man kan inte förvänta sig
    någon anpassning.

  400. De kan inte lära sig av sina misstag.

  401. Förut trodde vi...
    På sextio- och sjuttiotalet-

  402. -spirade tanken på
    att människan var rationell.

  403. Allt berodde på orsak och verkan.

  404. Kopplade man samman dessa
    lärde man sig vad som väntade.

  405. På 2000-talet insåg man,
    med neurovetenskapens hjälp-

  406. -att vi är känslomässiga varelser.
    Anpassning är känslomässigt.

  407. Det räcker inte att begå ett misstag
    - vi måste bli ledsna över det.

  408. Konsekvensen måste göra oss ledsna.

  409. Det räcker inte för ett barn att göra
    fel på ett prov eller komma sent.

  410. När de blir ledsna för att de inte
    får bra betyg, det är då de lär sig.

  411. Det är känslomässigt.

  412. När ett barn inte längre känner
    att något är fruktlöst...

  413. När de inte kan säga
    att de är besvikna eller ledsna-

  414. -kan de inte lära av sina misstag.
    Det här är viktigt.

  415. Många barn med koncentrations-
    problem lär inte av sina misstag.

  416. Vad gör vi när de inte
    lär av sina misstag?

  417. Ja, vi ökar konsekvenserna.

  418. Vi gör saken värre i stället för
    att inse att det inte fungerar.

  419. Vi måste komma på något annat sätt.

  420. Om vi ska gå till botten
    med det här med mod-

  421. -så kräver det motstridiga känslor.

  422. Man måste känna motstridiga känslor,
    men då måste man först ha känslor.

  423. Känner man inte saknad
    eller att man bryr sig...

  424. Omsorg och oro är de två stora,
    motstridiga känslorna.

  425. Frustration ska blandas
    med omsorg och tillgivenhet.

  426. Omsorg och oro måste blandas med
    andra känslor för att skapa dygderna:

  427. Tålamod och så vidare...

  428. När ett barn slutar att känna...

  429. Min forskning med ungdomar
    med koncentrationssvårigheter-

  430. -i fängelseväsendets skolor-

  431. -visade att de hade åttio procent
    färre känslor än vanliga ungdomar.

  432. De var helt obehärskade.

  433. Den naturliga förklaringen till
    impulsivitet - hur förklarar vi den?

  434. Alla barn föds impulsiva.

  435. Det är varken genetiskt eller
    sjukligt. Alla barn föds impulsiva.

  436. Alla är kapabla att gråta av sorg.

  437. Alla upplever det inte,
    men alla har det, även autistiska.

  438. Alla barn föds impulsiva
    med en förmåga att växa ifrån det-

  439. -men det kräver en riktig prestation.

  440. Det kräver motstridiga känslor.

  441. Det är prefrontala barken
    som står för den förmågan.

  442. Som jag förklarade så ska
    prefrontala barken "kopplas in".

  443. Blodet flödar från 5-7 år
    och den måste tränas för att växa.

  444. Det är aldrig för sent,
    men man måste börja från början.

  445. Vi är så fokuserade på
    uppförande och resultat-

  446. -att vi inte ser känslorna försvinna.

  447. Vi inser inte att barnet inte längre
    säger att han är rädd eller nervös.

  448. Om vi tittade vore det uppenbart.

  449. "Herregud, det här barnet
    känner inget. Han har inga känslor."

  450. Inte undra på att allt inte funkar.

  451. Den naturliga förklaringen
    till impulsivitet är den enda vi har:

  452. Misslyckande att utveckla
    integrativ funktionalitet.

  453. Känner man bara en känsla i taget
    så påverkas man av den.

  454. Om man är frustrerad
    kan man förändra eller attackera.

  455. Är man orolig
    sätter man sig i beredskap.

  456. "Emotion"
    kommer från latinets ord för rörelse.

  457. Vi rör oss mot en lösning, och har
    nu limbiska systemets alla känslor.

  458. När vi känner motstridiga känslor-

  459. -vill vi attackera samtidigt
    som vi vill behålla närheten.

  460. Då har man motstridiga känslor,
    som leder till tillfällig förlamning.

  461. Förlamningen
    är ett tecken på civilisation.

  462. Man är inte impulsiv, utan kluven.

  463. Det här kan man se på barn
    vars händer rör sig så här.

  464. De fastnar i motstridiga känslor-

  465. -vilket ger dem tid
    att antingen röra sig mot sorgsenhet-

  466. -eller att röra sig mot
    att sikta åt rätt håll.

  467. Det här är förklaringen.

  468. Barnet tar bara till sig en känsla
    eller en impuls åt gången-

  469. -så svaret på impulsivitet
    är förmåga till motstridiga känslor.

  470. Det är lösningen på impulsivitet.

  471. Ett impulsivt barn är oförmöget att
    relatera till känslor och impulser-

  472. -och reflekterar inte över det.

  473. "Jag tycker inte om när jag gör så."
    Det finns ingen oenighet alls.

  474. Barnet tycks sakna behärskning.

  475. Engelskans "temper" kommer
    från latinet och betyder "blanda".

  476. Det lånades in i originalbetydelse-

  477. -men det har skett en betydelse-
    glidning fram till modern tid.

  478. I fornengelskan
    betydde "lose one's temper"-

  479. -att man förlorade den blandning
    som dämpade impulsiviteten.

  480. Det var den ursprungliga betydelsen.
    Nu för tiden betyder det något annat.

  481. Poängen är att barnet
    ska känna motstridiga känslor.

  482. Det är precis det här som saknas.

  483. Kan barnet uttrycka
    att det känner motstridiga känslor?

  484. Det här är inget syndrom.

  485. Impulsivitet finns i olika syndrom-

  486. -men det beror bara på omognad.

  487. Det beror på omognad.

  488. Det orsakar inte alla problem,
    men det orsakar impulsivitet.

  489. Jag ska ge er ett exempel
    som ni kanske känner igen er i.

  490. En orsak till att jag gifte mig
    med min fru är att hon gav sken av-

  491. -att älska mina historier.
    Det var dock inte den enda orsaken.

  492. Jag ringmärkte henne för att behålla
    den känslan av förverkligande.

  493. Allt gick bra och vi fick fem barn
    som alla hade historier att berätta.

  494. De fick högsta prioritet, som
    sig bör, så jag hamnade sist i kön.

  495. Det blir många historier på en dag.

  496. Min tur kom efter elva på kvällen-

  497. -och då började jag berätta
    för att bli bekräftad och förstådd.

  498. Det skulle inte funka om hon frågade
    om det var en lång historia.

  499. Det gjorde mig frustrerad-

  500. -för i mitt förhållande
    ville jag känna mig sedd och hörd.

  501. Jag vill berätta mina historier för
    henne för att jag tycker om henne.

  502. Det är henne jag vill berätta för.
    Vi är oftast i sängen när det händer.

  503. När hon frågar
    om det är en lång historia-

  504. -känner jag hur kroppen blir förlamad
    och stel. Fullkomligt stelfrusen.

  505. Jag slits mellan motstridiga känslor.

  506. "Vi måste ta tag i våra liv.
    Varför lägger du dig alltid så sent?"

  507. "Måste du ta sån tid på dig?"

  508. Den andra delen
    vill behålla närheten-

  509. -och inte såra den jag älskar.

  510. Så jag ligger där i sängen,
    artig men fullkomligt förlamad.

  511. Då frågar hon:
    "Ville du inte berätta din historia?"

  512. "Nej, det är lugnt." Rösten är platt.

  513. "Är du okej?"
    "Visst."

  514. Om hon rör mig får hon inget gensvar-

  515. -och om hon kysser mig
    är läpparna uttryckslösa.

  516. Jag är fullkomligt förlamad.
    Men jag säger inget jag skulle ångra.

  517. Vad har naturen tänkt sig?

  518. Naturen vill hålla impulsen
    att attackera i schack-

  519. -med impulsen att bevara närheten
    tills en av två saker sker:

  520. Jag kommer till insikten att det inte
    finns tillräckligt med tid.

  521. När man kommer till den insikten
    återstår bara att gråta.

  522. Jag är ledsen för att jag inte längre
    får känna mig fullkomligt förstådd.

  523. Det finns inte nog mycket tid.
    Jag har för många historier.

  524. Det andra är att jag kan ta ratten-

  525. -och styra mot det
    som är viktigt för mig.

  526. Har man inga motstridiga känslor
    kan man inte göra så.

  527. Många barn klarar inte det här.

  528. De må älska sin mamma, men
    attackerar när de blir frustrerade.

  529. De har inga motstridiga känslor.

  530. De säger aldrig "En del av mig
    känner så här och en del så här."

  531. "Jag kan inte bestämma mig.
    Jag är ambivalent. Jag är kluven."

  532. Det är grundläggande.

  533. Jag vill vara en balanserad pappa-

  534. -en balanserad make och lärare.

  535. Det här kräver motstridiga känslor-

  536. -och det är den naturliga
    förklaringen. Det tar tid.

  537. Värjer man sig fastnar man i detta.

  538. Det finns fyrtioåringar utan den här
    förmågan som sårar sina älskade-

  539. -då de glömmer att de älskar dem.

  540. De saknar balanserande element,
    och det är det som ligger bakom.

  541. Ett obehärskat barn är impulsivt,
    saknar självkontroll-

  542. -vet bättre än han uppför sig...

  543. Det retar oss lärare
    som anser att kunskap är makt.

  544. Så, när...

  545. Ge mig ett bra, svenskt flicknamn.

  546. Eva?

  547. Eva går i fyran
    och pratar samtidigt som du pratar.

  548. Då går du till Eva
    och säger att ni måste prata lite.

  549. "När jag undervisar vill jag ha tyst.
    Du får inte prata när jag pratar."

  550. "Det är min tur att prata.
    Förstår du?" "Ja."

  551. "Är det säkert? Förstår du följden?"

  552. "Jag skickar ut dig."
    "Okej."

  553. Sen går du tillbaka till katedern
    för att fortsätta undervisningen-

  554. -och Eva börjar pladdra igen.

  555. Du går tillbaka till Eva.
    "Pratade vi inte om det här?" "Jo."

  556. "Lovade du inte att vara tyst?"

  557. "Varför gjorde du det?"
    "Jag vet inte."

  558. "Pratade vi inte om det här?" "Jo."
    "Förstod du inte?" "Jo."

  559. Eva kan ha goda intentioner
    och hon vet vad konsekvensen blir-

  560. -men impulsen att prata
    överröstar allt.

  561. Det driver oss lärare till vansinne.

  562. Vi tänker att om de vet bättre
    så gör de det...avsiktligt. Precis.

  563. Precis. Ni har elever i era klasser
    som är exakt så.

  564. De gör det inte avsiktligt, men de
    har inga motstridiga känslor.

  565. Det bara försvinner.
    Alla ungdomarna i fängelsesystemet.

  566. "Visste du inte att det var fel?"
    "Jo, tror du att jag är korkad?"

  567. Då har vi i alla fall avhandlat det.
    "Tänkte du inte på konsekvenserna?"

  568. De tittar på en som en utomjording.
    De fattar bara inte.

  569. Det tänkte inte på det,
    och det är det som är problemet.

  570. Därför är det här så viktigt.

  571. Om ni som lärare inte ser bevis på
    att de har motstridiga känslor-

  572. -och att de kan känna ambivalens-

  573. -då vet de bättre än det uppför sig.
    Det handlar inte om intelligens.

  574. Det handlar om omognad.
    Det finns inget integrativt tänkande.

  575. De kan ha de bästa avsikter,
    men de förverkligas inte.

  576. De har för avsikt att göra sina läxor
    och att lämna in uppsatsen i tid-

  577. -men de kan inte förverkliga det.
    Något dyker upp som distraherar dem.

  578. Då svänger pendeln tillbaka på dem.

  579. De har starka känslor
    som svänger fram och tillbaka.

  580. När de når tonåren
    uppfyller de ofta villkoren för...

  581. Svänger känslorna mycket uppfyller de
    villkoren för bipolär sjukdom.

  582. De är obehärskade.

  583. När alla utvägar är stängda
    börjar oron blir jobbig.

  584. De känner sig fångade.

  585. När alla utvägar är stängda-

  586. -blir oron kronisk
    och kännetecknande.

  587. När man är så uppe i varv-

  588. -lockas man att självmedicinera.

  589. Rökning dövar oron
    och kan verka lockande.

  590. De kanske har rökt tidigare
    för att verka häftiga-

  591. -men den dämpande effekten lockar.

  592. Många barn börjar med marijuana-

  593. -eftersom marijuana dämpar oron.

  594. Om vi inte medicinerar
    så självmedicinerar de-

  595. -eftersom oron är så stark.

  596. Den här...

  597. Om vi kallar det rastlöshet-

  598. -kan vi titta på orsakerna
    till kronisk rastlöshet.

  599. Vad grundar det sig i?

  600. Oron ackumuleras
    då larmsystemet inte slår av.

  601. De är kroniskt oroade-

  602. -men de säger inte att de är rädda.

  603. De är kroniskt oroade.

  604. De tar aldrig itu med
    det som oroar dem.

  605. Deras känslor gör
    att larmet inte ses som falskt-

  606. -och känslorna går aldrig över.

  607. Man värjer sig mot sorgsenhet
    och oron späs på.

  608. De bygger inte sitt självförtroende.

  609. De gör saker då de inte är rädda,
    men mod är inte avsaknad av rädsla.

  610. Mod är vad vi gör med vår rädsla. Att
    inte se draken är bara dumdristigt.

  611. De flesta drömmar har en drake.

  612. Det krävs mod.
    När de släpper draken ur sikte-

  613. -är det för att de bara ser skatten
    och inte farorna.

  614. Barnet kan inte komma till ro genom
    att man fyller behovet av närhet.

  615. Ingenting är någonsin tillräckligt.

  616. Ibland kommer de
    från odiskutabelt kärleksfulla hem-

  617. -med ett smörgåsbord av kärlek.

  618. De är älskade och önskade-

  619. -men det sjunker aldrig in.

  620. Om hopplöshet aldrig sjunker in
    kan inte kärlek göra det heller.

  621. Jag jobbade i många år
    med utländska adoptioner-

  622. -där kanadensiska par
    ofta adopterade från barnhem.

  623. Man la
    enormt stora summor på det här.

  624. Ofta tog det ett år, kostade
    tusentals dollar och krävde mycket.

  625. Allt i tron att kärleken löser allt.

  626. Kärleken till barnet var nyckeln.

  627. Tragiskt nog är ett barnhem
    en jobbig omgivning-

  628. -med omänskligt många separationer.

  629. De flyr sårbarheten med höjd gard.

  630. Man kan inte leva i rädsla,
    så man måste bli avtrubbad.

  631. Och förlorar man sin sorg
    förlorar man känslan av mättnad.

  632. Barnen hamnade i kärleksfulla
    familjer där de fick mycket kärlek-

  633. -men den räckte aldrig till
    för att lugna dem. De var omättliga.

  634. Barnen betedde sig som svältfödda.
    Ni kanske känner såna barn.

  635. Man undrar
    varför de inte känner all kärlek.

  636. Anledningen är att de värjer sig,
    och då sjunker det aldrig in.

  637. Det finns ingen vila. Deras föräldrar
    kan inte mätta deras jakt på närhet-

  638. -eller på betydelse eller liknande.

  639. När vi låter hopplösheten sjunka in
    får vi vila från det som inte funkar.

  640. Vi slipper göra samma sak
    om och om igen fast det inte funkar.

  641. Barnen gör allt om och om igen-

  642. -eftersom fruktlösheten inte
    sjunker in och de inte får lugn.

  643. Det här
    är rastlöshetens djupaste rötter.

  644. Rastlöshet uttrycks som irritation-

  645. -som kan upplevas
    som hyperaktivitet eller spänningar.

  646. Sömnsvårigheter och litet sömnbehov.

  647. Det finns tvååringar vars föräldrar
    säger att de sover sex timmar.

  648. Rastlösheten är så kronisk
    att den stör ut sömnen.

  649. Faktum är att systemet är utmattat.

  650. Det är fullkomligt utmattat, eftersom
    rastlösheten är så djupt rotad.

  651. Den är så djupt rotad.

  652. De tenderar att dras till aktiviteter
    som matchar deras inre upplevelser.

  653. Alla elektroniska spel
    är som gjorda för dessa individer.

  654. Spelberoende har ofta
    ett liknande psyke.

  655. Den här energin är väldigt skarp.

  656. Det är en avsökande energi som
    skiftar från det ena till det andra.

  657. Spelen utformas med detta i åtanke.

  658. De dras till aktiviteter
    som matchar deras upplevelser.

  659. Jag nämnde orosreducering
    och att ägna sig åt orosreducering.

  660. Olika saker kan dämpa ångesten.
    Ursäkta, jag menar oron.

  661. När man närmar sig tonåren kommer
    man till den stora frågan med...

  662. ...cigarettrökning och marijuana...

  663. ...som verkar orosdämpande på dem.

  664. Av ungdomarna i fängelse är det 99 %-

  665. -som sysslar med detta,
    trots att det är olagligt i Kanada.

  666. Jag vet inte hur det är i Sverige.
    Är det lagligt?

  667. Olagligt? Då är det som i Kanada.

  668. Trots detta är suget så starkt-

  669. -att de hittar ett sätt att hålla på.

  670. Vi har vi förstås
    koncentrationssvårigheterna.

  671. De uppstår om vi värjer oss mot larm.

  672. Vi bortser från det som gör oss
    sårbara och får svårt att fokusera.

  673. Uppmärksamheten är i sökläge
    och stör koncentrationen-

  674. -och barnet söker passande aktivitet.

  675. Minns inte oroande händelser-

  676. -och kan inte fokusera på okända
    eller balanserande element.

  677. De tänker inte "å andra sidan"
    och drivs inte av sin nyfikenhet.

  678. Allvarligt talat förstår de sig
    inte ens på nyfikenhet.

  679. De tror att de som är nyfikna på
    saker de inte är intresserade av...

  680. De förstår sig inte på det.
    De anser såna elever vara udda.

  681. De förstår helt enkelt inte.

  682. Koncentrationssvårigheterna ökar
    i oroande situationer.

  683. Det jag vill visa på är att ADD,
    Attention Deficit Disorder-

  684. -kan ingå i
    "oro utan insikt"-syndromet.

  685. Koncentrationssvårigheter kan ha
    många orsaker, som omognad.

  686. De kan ha neurologiska orsaker som
    beror på skador i aktiveringssystem.

  687. När man ser till orsakerna
    lägger man märke till olika saker.

  688. Om man tittar på det här syndromet...

  689. Vi tar det igen.

  690. Man är alltså mycket oroad,
    men värjer sig för larmet.

  691. Man har ett försvar mot larmet-

  692. -så alla tecken på oro finns där, men
    barnet kan inte uttrycka sin rädsla.

  693. Då kan man titta efter de tre saker-

  694. -som används vid diagnostisering.

  695. De tre är koncentrationssvårigheter,
    rastlöshet och impulsivitet.

  696. Dessa tre saker tittar man på.

  697. För att avgöra om de ingår
    i ett syndrom tittar man närmare.

  698. Är de avtrubbade
    när det kommer till att känna oro?

  699. Ser de inte vad som är fel?
    Försätts de inte i beredskap?

  700. Går de inte från ilska till sorg?
    Kan de inte ta in hopplöshet?

  701. Blir de inte ledsna av hopplöshet?
    Håller de på med orosreducering?

  702. Då vet man att det är komplext.

  703. Då vet man att hjärnan
    gör det den ska-

  704. -men har två motstridiga planer.

  705. En del försöker varsko barnet-

  706. -och en del skyddar barnet från
    att uppleva för mycket sårbarhet.

  707. Det här är resultatet-

  708. -och allt fler av våra barn
    befinner sig i det här tillståndet.

  709. Oroade, men skyddade från känslan.

  710. Finns det en naturlig förklaring
    till ADD?

  711. Ja, det finns det.

  712. Det är när ett barn är djupt oroat
    men värjer sig från dessa känslor.

  713. Det är detta
    som orsakar "oro utan insikt".

  714. När en skyddande blindhet förenas
    med ett mycket upprört tillstånd...

  715. När man värjer sig från oron...

  716. Då ser man kännetecknen från ADD-

  717. -liksom de extra som tillkommer
    vid just detta syndrom.

  718. Det innebär inte att samtliga barn
    som uppfyller villkoren för ADD-

  719. -gör det på grund av just detta.

  720. Om de är lättdistraherade-

  721. -och har problem med
    retikulära aktiveringssystemet-

  722. -kan de uppfylla villkoren.

  723. Vanlig, enkel omognad
    kan göra att de uppfyller villkoren.

  724. Somliga misstänker-

  725. -att bara en av tio
    av de som fått den här diagnosen-

  726. -skulle uppfylla villkoren
    för neurologisk sjukdom-

  727. -alltså med neurologiska orsaker.

  728. Övriga beror på
    vår överdrivna diagnostiseringsiver.

  729. Vi förstår dem inte. Med det här
    materialet kan vi få rätsida på det.

  730. Om vi förstår detta-

  731. -kommer det
    att underlätta vårt samspel.

  732. Om vi inser att de flyr sårbarheten-

  733. -undviker vi saker som försvårar
    situationen, och försöker underlätta.

  734. Om vi vet att de är oroliga...

  735. Jag ska ge er ett exempel.

  736. Man kan testa om barnet värjer sig.

  737. Ge mig ett rejält, svenskt pojknamn.
    Ett vanligt namn.

  738. -Tom.
    -Tom? Okej.

  739. Perfekt. Okej.

  740. Sven? Okej. Jag kör med Sven.
    Eller är det norskt?

  741. Är "Sven" svenskt?

  742. Då kör vi. Nu ska vi testa det här.

  743. När man vill frammana försiktighet-

  744. -aktiverar man barnets larmsystem,
    men det sker helt intuitivt.

  745. Hur aktiverar man deras larmsystem?

  746. Man höjer rösten. Eller hur?

  747. "Sven!" Man höjer rösten, eller hur?

  748. Det man vill se är oron
    när larmsystemet går i gång.

  749. Ögonen flackar och de tittar på en
    och svarar: "Vad är det för fel?"

  750. Sen fyller man i luckorna.

  751. "Se upp! Akta!
    Det kommer att gå illa."

  752. Vi har fått deras uppmärksamhet och
    nu vill vi att de ska vara varsamma.

  753. Det är naturligt.

  754. Men ett barn som värjer sig...

  755. "Tom!"

  756. Blicken sänks snarare än väcks.

  757. De tittar bort och ansiktet stelnar
    i stället för att uppmärksamma dig.

  758. Då blir vi irriterade.

  759. Hela poängen med att höja rösten
    var att aktivera larmsystemet-

  760. -för vi vill göra dem uppmärksamma.

  761. När vi ser hur de vänder bort blicken
    och bara stirrar-

  762. -utan att fråga vad som står på...

  763. Då skriker vi ännu högre.
    Vi höjer rösten.

  764. Man känner igen lärare och barn...

  765. Jag menar förälder, med ett barn vars
    larmsystem inte fungerar. De skriker.

  766. Varför skriker jag på eleven?
    Varför skriker jag på barnet?

  767. Det funkar inte så man skriker högre.

  768. Normalt sett
    behöver man bara säga det en gång.

  769. Man behöver bara fylla i luckorna.

  770. På så sätt märker man snabbt om ett
    barn har dessa försvarsmekanismer.

  771. Reagerar de
    när larmet ligger på en låg nivå-

  772. -eller ser man hur hjärnan skyddar
    dem från övermäktig sårbarhet?

  773. Det är dessa barn-

  774. -som när de får tillbaka ett prov
    inte kan titta på sina fel-

  775. -och som inte kan säga "jag saknar"
    utan säger "jag är uttråkad".

  776. Det är samma barn som...som...

  777. Nu tappade jag bort det.

  778. Det bara försvann, och jag får
    själv illustrera det jag talar om.

  779. Inte än!
    Jag behöver alla mina förmågor.

  780. Om det är på det viset tyder det på
    att det är dags för en paus.

  781. Förhoppningsvis känner ni igen det.

  782. Det är inte så svårt att i samspelet
    med ett barn eller en elev känna av-

  783. -om deras larmsystem
    fungerar eller ej.

  784. Larmsystemet är lättaktiverat och de
    känner att de är rädda eller nervösa.

  785. Deras beredskap
    gör dem försiktiga och noggranna.

  786. Då vet man att systemet fungerar.

  787. Om det inte fungerar har de ingen
    beredskap och ser inga problem.

  788. När man försöker
    aktivera larmet värjer de sig.

  789. De frågar inte vad som står på.

  790. När försvarsmekanismerna arbetar
    mot systemet ser man de problem-

  791. -som vi förknippar...

  792. Problemen på föregående blad
    som vi förknippar med detta.

  793. De har ingen beredskap,
    är obehärskade, rastlösa-

  794. -försöker dämpa oron och har förstås
    koncentrationsproblem.

  795. Med detta, samt mina koncentrations-
    svårigheter, ska vi avsluta del tre.

  796. Jag hoppas snabbt
    kunna återhämta mig inför del fyra.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Del 3 - allt är inte ADD

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kan det finnas en naturlig förklaring till symptom som är likadana som uppvisas vid ADD? Ja, det hävdar Gordon Neufeld, utvecklingspsykolog och författare. Han förklarar hur det fungerar och hur det kan upptäckas. Arrangör: Himmelstrand mentor. Inspelat den 12 november 2012.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ämnesord:
Adhd, Barn med adhd, Barnpsykologi, Neuropsykiatriska diagnoser, Psykiatri, Psykologi, Ungdomspsykologi, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?

Del 1 - så fungerar uppmärksamhet

Gordon Neufeld, utvecklingspsykolog och författare, berättar om anatomin bakom uppmärksamhet. Han menar bland annat att många barn idag får diagnosen ADD på grund av omognad.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?

Del 2 - två vanliga problem

Gordon Neufeld, utvecklingspsykolog och författare, berättar om två grundläggande former av uppmärksamhetsproblem. Neufeld förklarar vad de är, hur de yttrar sig och vad man kan göra för att underlätta dem.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?

Del 3 - allt är inte ADD

Kan det finnas en naturlig förklaring till symptom som är likadana som uppvisas vid ADD? Ja, det hävdar Gordon Neufeld, utvecklingspsykolog och författare. Han förklarar hur det fungerar och hur det kan upptäckas.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Varför lyssnar inte Kalle?

Del 4 - växa ur problemen

Lösningen på uppmärksamhetsproblem är mognad. Det säger Gordon Neufeld, utvecklingspsykolog och författare. Han ger tips på hur man kan hjälpa barn att växa ur problemen och menar att allt grundas i en stark anknytning till en kärleksfull vuxen.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Musikalen som entreprenöriell katalysator

Balli Lelinge, universitetsadjunkt, har tittat på vad som händer när man flyttar lärandet utanför klassrummet och han har valt musikalen som verktyg. Genom att skapa en musikal från ingenting på fem dagar blir processen starkt deltagarorienterad och medskapande när elever och lärare samverkar. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss