Titta

Dysselecksi

Dysselecksi

Om Dysselecksi

Dyslexi upptäcks alltför sällan i tidig ålder och även om medvetandet om dyslexi kanske är högre idag än för tio år sedan får alldeles för få elever den hjälp de behöver. Tillsammans med Niklas Hyland får vi följa artonåriga Johannas sista termin på gymnasiet. Hennes dyslexi upptäcktes först i åttan och när hon började gymnasiet hade hon så dåliga grundkunskaper att hon själv inte förstod hur hon skulle kunna få till ett fullgott arbete. I ett studiosamtal diskuterar forskare, pedagoger och dyslektiker praktiska råd och tips, och hur det kommer sig att skolan fortfarande inte kan fånga upp och hjälpa dyslektiska elever förrän det nästan är för sent. Och hur är det att som förälder se sitt barn kämpa med och mot bokstäverna och samtidigt möta av en skola som till stora delar inte är rustad för den här problematiken?

Till första programmet

Dysselecksi : Jag låtsas som ingetDela
  1. Just nu är självförtroendet i botten.
    Jag vill bara skita i det.

  2. Johannas liv har gått ut på
    att dölja handikappet.

  3. Alla ansträngningar
    har gått ut på att dölja det.

  4. Läs texten, svara på frågorna.
    Sen är lektionen slut.

  5. -Världens sämsta pedagogik.
    -Det kan man lugnt säga.

  6. Jag är på väg i min dyslektiska resa.

  7. Grubblerierna
    hade gärna fått vara över.

  8. Men i skolavslutningstider inser man
    om hur orättvist behandlad man blir-

  9. -när man stavar taskigt
    och läser långsamt.

  10. I dag är det
    studentexamen i Jönköping.

  11. För många elever nåt man
    sett fram emot sen första ring.

  12. En del klarar sig lätt, andra
    har en fonologisk defekt - dyslexi-

  13. -och har haft det
    enormt tungt på vägen.

  14. Johanna är 18 år, och går i trean
    vid Per Brahegymnasiet i Jönköping.

  15. Hon bor i Taberg
    med mamma, pappa och två syskon.

  16. Johanna är inte på nåt sätt obegåvad,
    och har inga problem med att plugga.

  17. Men hennes dyslexi
    upptäcktes alldeles för sent-

  18. -vilket har lett till
    en hel del komplikationer.

  19. I november fick jag första mejlet.
    Hon höll på med slutarbetet i skolan-

  20. -och bad om tips för att bli godkänd.
    Men det var ett rop på hjälp.

  21. Jag är dålig på att läsa och skriva,
    och har dåligt självförtroende.

  22. Det är i botten.
    Inuti mig mår jag inte jättebra-

  23. -men jag visar det inte utåt.

  24. Johannas, vars dyslexi
    upptäcktes först i åttan-

  25. -gick i trean i gymnasiet
    med bristfälliga grundkunskaper.

  26. Hur skulle hon
    få till ett fullgott arbete?

  27. Några pluggar jättelite,
    jag hur mycket som helst-

  28. -och får ändå bara G eller IG.

  29. Ingen borde få känna så här
    efter 11,5 år i svensk skola.

  30. Man kan gå ända till åttan
    utan att upptäckas som dyslektiker.

  31. En uppenbar dyslektiker, i en normal
    skola under normala förhållanden.

  32. Det är ju helt åt helsike.

  33. Men Johanna har resurser
    så hon har kunnat dölja det här.

  34. Ingen ovanlig strategi.
    Lärarna ska se vad som händer.

  35. De ska se under ytan, så att säga.
    Skickliga lärare gör det.

  36. De ser i ettan vilka elever som
    har svårt med språkljudshanteringen.

  37. Sena diagnoser
    ger dåligt självförtroende-

  38. -man missar inlärningstillfällen och man
    väljer att avbryta utbildningen.

  39. -Man väljer bort den.
    -Man kanske inte vill upptäcka?

  40. Det innebär ganska
    mycket besvär för läraren.

  41. Och kostnader. Det är nog
    en teori som har visst fog för sig.

  42. Så länge det funkar något så när,
    så gör man ingenting.

  43. Varje gång jag öppnar en bok
    Fattar jag inte vad de skriver

  44. Känns som om nån driver
    Med papper och blad men jag är glad

  45. Hej. Läget?

  46. -Roligt att se dig.
    -Detsamma.

  47. Johanna har dolt sitt handikapp.

  48. Alla ansträngningar
    har gått ut på att dölja det.

  49. Det är tragiskt, och hon är inte ensam.
    Många fler måste ha det så.

  50. Sista terminen har startat,
    och skolan blir allt jobbigare.

  51. Utöver slutarbetet
    finns fler knepiga ämnen.

  52. Slutbetyget är i fara,
    och hon håller på att ge upp.

  53. -Jag fattar inte det här.
    -Läs högt, då.

  54. Jag vill ogärna tro att det är kört,
    trots att hon halkat efter så länge.

  55. Jag vill inspirera henne
    att plugga, läsa böcker-

  56. -våga prata inför klass
    och lärare, trots sina problem.

  57. Det är den elev jag mött
    som har de största problemen-

  58. -utifrån dyslexi.

  59. Här måste
    återskapas lite självförtroende-

  60. -och läras ut
    praktiska råd om hur man pluggar.

  61. Vi bestämmer att vi
    ska hålla kontakt resten av terminen.

  62. Vi fick en text på lektionen.
    Jag läste en sida, sen slutade jag.

  63. Jag sa att jag skulle gå till SYO:n
    men jag åt med en kompis.

  64. -Det är ju skitdumt. Va?
    -Ja.

  65. -Det är ju inte så himla smart.
    -Nej.

  66. Men alla hinner läsa,
    och sen sitter man bara där.

  67. -Och hur tänker du då?
    -Att man är dålig.

  68. Och... Ja.

  69. Du kommer på smarta strategier
    för att smita.

  70. Vore det inte bra
    med strategier för att hänga med?

  71. Men jag får bara prov och läxor
    Jag fortsätter kämpa och slåss

  72. Med bokstäver och siffror förstås

  73. Det kom ett filmteam
    Och personer som ville hjälpa mig

  74. Var tredje lektion går ut på
    att läsa och svara på frågor.

  75. 20 procent hinner inte med,
    och är helt uteslutna.

  76. Det måste vara
    världens sämsta pedagogik.

  77. Tittar man på vad forskningen säger
    om hur pedagogiken bör fungera-

  78. -är "synligt lärande" vägledande.
    Man ska ha ett samspel-

  79. -där alla tecken på att
    eleverna är på fel väg kommer fram.

  80. -Varför är det inte så i skolan?
    -De har inte läst forskningen.

  81. Lärarfortbildningen är ett problem.

  82. Sluta läsa text och svara på frågor?

  83. Ja, det är
    motsatsen till synligt lärande.

  84. -Vet du hur man backar?
    -Ja. Jag kan backa.

  85. Det kan vara svårt
    och jobbigt att plugga.

  86. -Men körkortet tog du direkt.
    -Ja, då ville jag nåt.

  87. Jag tyckte det var kul.

  88. -Man undrar varför du fick körkort.
    -Käften. Var bara tyst.

  89. Vad har jag för växel i?

  90. Jag kuggades på uppkörningen,
    som du kanske märker.

  91. -Teorin, då?
    -Den klarade jag på första.

  92. Det var jobbigt att plugga
    på körskolan, jag grät inför läraren.

  93. En massa ord fattade jag inte.

  94. -Hur gjorde du då?
    -Jag bad om hjälp.

  95. Jag var tvungen att våga fråga.

  96. -Hur mycket tid lägger du på läxor?
    -Först sover jag.

  97. -Hur länge?
    -20 minuter, sen en timme.

  98. -Här är mitt rum.
    -Välstädat. Är det alltid så?

  99. -Nej. Vill du se tavlan?
    -Ja.

  100. Där är mitt tips.

  101. Struktur, veckor, dagar...
    Är den svårbegriplig?

  102. -Nej.
    -Tavlan ger en ganska bra översikt.

  103. Sen kan man planera sin tid.

  104. Det kommer inte tre prov på raken,
    för det har du ställt in dig på.

  105. Här var det några prov
    som det var skönt att stryka.

  106. Struktur är centralt om man vill
    ha ordning på sitt dyslektiska liv.

  107. Men inget är så motiverande som
    att möta svårigheter med nyfikenhet.

  108. Och ingen gång går det så lätt
    som när man ser sina framsteg.

  109. Jag har sökt ackorden på YouTube,
    och inte tagit några lektioner.

  110. -Du har lärt dig spela själva.
    -Ja. Jag kunde ha läst böcker.

  111. Men det tänker jag inte göra.

  112. Man säger
    att barn ska lära sig rim och ramsor.

  113. -Att skriva lyrik till musik...
    -Vad är det

  114. Texter, alltså. Det tror jag är
    ett bra sätt att bli bra på svenska.

  115. Man tvingas rimma,
    och hitta ord som passar.

  116. Det måste vara ett glädjefullt sätt
    att lära sig språk på.

  117. En bra låt till nästa gång vi ses.
    Kan man få det?

  118. Under slutterminen jobbar
    alla med sina slutarbeten.

  119. Ett valfritt ämne,
    och handledning med mentor.

  120. Johanna som aldrig skrivit
    mer text än en halv A4-

  121. -står inför sitt livs utmaning.

  122. Här är originalet.
    Du har ju lämnat in papper förut...

  123. -De där.
    -Har du ändrat mycket i texten?

  124. Eller har du bara häftat ihop dem?
    Sen sist, så att säga.

  125. Jag har inte klippt och klistrat,
    utan tagit fakta från de här.

  126. Man kan säga att du
    har börjat sammanfatta alltihop-

  127. -till det som ska bli arbetet. Bra.

  128. Jag valde mellan dyslexi och innebandy.
    Jag spelar innebandy.

  129. Jag och Niclas diskuterade,
    han tyckte dyslexi-

  130. -och sen har jag
    sökt mycket fakta om det.

  131. Jag blev intresserad av det.

  132. Det var bra att hon valde ämnet,
    för hon kan relatera till det.

  133. Det engagerar henne-

  134. -och hon har egna erfarenheter.

  135. Delarna måste hänga ihop.
    Det gör de inte, tycker jag.

  136. -Ska det inte vara så många rubriker?
    -Vad ser du på den sidan?

  137. -Hur är den uppbyggd, hur ser den ut?
    -Punkter.

  138. Hur ofta läser du böcker
    med bara en massa punkter?

  139. -Det är ju exempel.
    -Det är ganska många punkter. Titta.

  140. Att han ställer upp för mig
    betyder mycket.

  141. Till honom kan jag säga hur jag känner i
    skolan. Jag skäms inte.

  142. Man kan lätta på sitt hjärta, typ.

  143. Man kan göra nåt mer praktiskt, men
    Johanna valde ett teoretiskt arbete.

  144. Det tyckte jag var spännande.
    Och imponerande, på ett sätt.

  145. -Kan det här bli bättre? Jo.
    -Men jag vet inte hur.

  146. Jag tror du är rädd för
    att jag ska be dig göra om.

  147. Men det gör jag inte. Du måste
    fylla på med förklarande text.

  148. -Vad är det som kommer här?
    -Det står ju när man läser.

  149. Ett slutarbete är knepigt. Läser man
    inte tidningen eller skönlitteratur-

  150. -är det svårt att förstå
    vilken maratoninsats som krävs.

  151. Vi går till biblioteket,
    som Johanna helst undviker.

  152. -Jag får ont i magen av bibliotek.
    -Varför det?

  153. -Jag vet inte.
    -Är det fysiskt jobbigt att vara här?

  154. -Är det jobbigt?
    -Nej, men att leta efter böcker...

  155. -Men nu ska vi ha en bok.
    -Jag vet inte riktigt vad jag gillar.

  156. -En hästnovell?
    -Nej.

  157. -En bok om sport?
    -Nåt åt det hållet.

  158. Jag vet inte
    var sportavdelningen finns.

  159. Det här gillar inte jag heller.
    Man ska leta i bokstavsordning.

  160. Det tar sån tid att veta
    var i alfabetet bokstäverna kommer.

  161. -Det är inte här, i alla fall.
    -Men hur hittar vi de här hyllorna?

  162. A...till AB.

  163. Jag har ingen aning om hur man gör.

  164. Här är Q... Vad är det här?
    Den kanske var på den hyllan.

  165. -Vet du?
    -Jag? Nej.

  166. -En biografi om Jacob Wallenberg.
    -Såna böcker vill jag inte se.

  167. Man mår illa av så tjocka böcker.

  168. Här är nåt för dig. "Kung fotboll".
    Svenska fotbollens kulturhistoria.

  169. Där är del ett.

  170. Man ska kompensera
    sin dyslexi med andra egenskaper.

  171. Tala bra är viktigt,
    om man har svårt för att läsa.

  172. För att inspirera Johanna
    fick Fredrik Berling ge en snabbkurs.

  173. Det gäller att göra det
    så enkelt för sig som möjligt.

  174. Att skapa sin hemmaplan.

  175. Självklart är det jättenervöst
    att stå ensam, och prata inför nån.

  176. Då känner man sig nästan naken.
    Jag ska ge dig tips-

  177. -kring hur jag jobbar,
    som kan hjälpa dig.

  178. Det är som att prova nycklar,
    nån funkar och nån funkar inte.

  179. Du får se vilka du vill använda.

  180. Man kan skapa
    sin hemmaplan på olika sätt.

  181. Man tar på kläder man trivs med,
    lyssnar på nån låt som gör en laddad.

  182. Man tar reda på hur lokalen ser ut.

  183. Jag brukar
    ta ett djupt andetag innan-

  184. -och säga att jag är lite nervös.
    Jag säger det, i alla fall.

  185. Du hittar ett lugn i dig själv,
    sen börjar du. Det är kanonbra.

  186. Säg inte att du är nervös,
    det vet alla.

  187. Är man sympatisk, nyfiken-

  188. -bryter lite mönster,
    så lyssnar folk.

  189. Ta på dig nånting
    som du känner dig stark och laddad i.

  190. -En tjock tröja gillar jag.
    -Men du måste träna på det.

  191. Alla som blir riktigt bra
    har lagt ner mycket tid på det.

  192. Samma sak med att tala inför andra.
    Träna på det.

  193. -Jag brukar lyssna på musik, också.
    -Gubblåtar, lyssnar jag på.

  194. Queen, kanske.

  195. Ta ut några av dem,
    så kommer du i gång.

  196. -Jag kom på en idé nu.
    -En impulsidé?

  197. Ja. Det måste finnas
    en aula här i skolan.

  198. -Ska vi gå dit och testköra lite?
    -Ja. Och se hur det går.

  199. Jag sätter mig, du talar.
    Låtsas att det är många människor.

  200. Från vaggan till graven...

  201. Det var läskigt första gången,
    och berätta.

  202. Men sen övade jag flera gånger,
    och såg faktiskt framstegen själv.

  203. Det kändes lättare
    och man blev lugnare.

  204. Med folk hade det varit jobbigare.

  205. Sen har föräldrarna rätt till
    föräldrapenning... Eh, eh, eh...

  206. Jag skiter i den,
    den är ju bara i vägen.

  207. -Hej...
    -Slut.

  208. -Det låter knäppt.
    -Ja, men du får testa.

  209. -Det lät helt puckat.
    -Sa du det där med sjukpenning?

  210. Ibland spelar du innebandymatch.
    Du måste träna dragningar och finter-

  211. -för att spela bra i matchen. Det är när
    du ska presentera ditt arbete.

  212. Jag märker en stor skillnad.
    Johanna har en bra grund att stå på.

  213. Hon har en tydlig röst. Det är
    en intelligent tjej som lyssnar-

  214. -och vill lära sig.
    Då kan man lyckas.

  215. -Kör igen. Ska jag hålla i manuset?
    -Jag kan prova.

  216. Ordets makt är större än vi tror.
    Är man trygg i att tala inför andra-

  217. -är det en stor hjälp på vägen,
    oavsett vilken bana man väljer.

  218. Under hela livet får man bidrag
    och pengar, så man klarar sig.

  219. Det börjar redan när man föds.

  220. Där har vi allt från födseln,
    till man blir gammal.

  221. -Klart.
    -Snyggt!

  222. Man sitter bara hemma och pluggar nu.
    Kul liv man har.

  223. Johanna har bra och dåliga dagar.
    Våra samtal och möten fortgår.

  224. Nu gäller det projektarbetet.
    Johanna lär sig mer om dyslexi-

  225. -reflekterar över sin rackliga skolgång,
    och blir mer engagerad.

  226. "Jag blev klassens clown och
    skämtade bort det", skriver Petter.

  227. Hur kände du igen dig i det där?

  228. -Jag clownar mig i klassrummet.
    -Fortfarande?

  229. -Är det ett bra knep?
    -Ja, det tycker jag. Men...

  230. Vad vinner man på det?

  231. Man visar inte sina svagheter
    lika mycket.

  232. Men jag går ut med det mer nu.

  233. Uppsatsen ska visa hur utsatt man är
    som dyslektiker i den svenska skolan.

  234. Johanna ska spegla
    sin egen problematik-

  235. -kombinerat med evidensbaserad
    litteratur som finns i ämnet.

  236. Du gick fram tre gånger i skolan,
    sen vågade du inte mer.

  237. Så var det.
    Läraren satt där vid sitt bord-

  238. -och man fick gå fram
    om man ville ha hjälp.

  239. Jag gick fram, kanske tre gånger.
    Sen vågade jag inte mer.

  240. Det var för många gånger.
    Och alla andra ser att man går fram.

  241. Varför är det pinsamt att vara
    dyslektiker, men inte att se dåligt?

  242. Det är en intressant fråga.

  243. Varför är svårigheter med fonologi
    så känsligt?

  244. I dag tror många elever
    att de är dumma i huvudet.

  245. Hur de än försöker, så går det inte.
    Vi gör dem en stor björntjänst-

  246. -när vi inte låter dem
    berätta hur det ligger till.

  247. -Varför har de svårt?
    -Det är okej att ha glasögon.

  248. Absolut. Inget konstigt med det.
    Inget konstigt med dyslexi heller.

  249. Tänk att en liten fonologisk defekt
    har så stor inverkan på hela livet.

  250. Det är väldigt sorgligt,
    och behöver inte vara så.

  251. -Men exemplet upprepas gång på gång.
    -Ja.

  252. Jag hade aldrig
    hört talas om dyslexi.

  253. Jag trodde jag var dum i huvudet,
    för att jag inte kunde nånting.

  254. Jag gick runt i klassummet
    och kollade i de andras böcker-

  255. -hur de hade skrivit. De hade
    mycket bättre resultat än jag.

  256. Då blev jag lite besviken.

  257. De stökigaste
    hade bättre skrivstil än jag.

  258. Det kändes jättejobbigt.

  259. Om mamma inte hinner hjälpa mig
    kan jag inte göra läxorna.

  260. Då brukar jag få ont i magen,
    och massvis med skuldkänslor.

  261. Då vill jag inte gå till skolan.

  262. Jag tror att de blir arga på mig.

  263. Jag hade
    nästan inget självförtroende.

  264. Jag kunde inget lära mig.
    Jag var född för att vara dum.

  265. Ett barn på sex-sju år
    får en diagnos tidigt.

  266. Då skulle man enkelt-

  267. -kunna förändra en hel framtid.
    På vilket sätt?

  268. Om barnen får hjälp med läsningen,
    så de klarar av sin skolgång.

  269. Då gör det en otrolig nytta.
    Får man problem med läsningen-

  270. -kan man tycka att skolan är tråkig,
    och hamna i negativa spiraler.

  271. Man lägger mindre tid på skolan. Därför
    bör vi komma in tidigt.

  272. Från fyra-femårsåldern kan man
    se till att problematiken försvinner.

  273. Vårt hjärta
    är stort som en knuten hand.

  274. Det här stämmer väl överens med-

  275. -hur stort ett människohjärta är.

  276. Skolan rullar på
    och allt känns bra för Johanna.

  277. Då uppmärksammar bilisterna
    att nån står och vill gå över.

  278. Hon klarar flera tentor,
    och fortsätter lästräna.

  279. Framstegen är tydliga sen hon
    börjat öva efter Rydaholmsmodellen.

  280. -"För, mor, hon, oss, vill..."
    -Fortare.

  281. Jag ser att hon inte fått med sig
    nån studieteknik under skolåren.

  282. När det blir svårare i Filosofi,
    blir det svårare att hänga med igen.

  283. Jag är nervös för filosofiprovet,
    men jag har övat så mycket jag kan.

  284. Du får göra prov muntligt,
    men har valt att göra det skriftligt.

  285. -Hur känns det?
    -Det är inte jättejobbigt.

  286. Man får inte med det man vill.
    Men när det är ett så svårt prov-

  287. -är det även svårt muntligt.

  288. Frågorna är svåra att fatta.
    En del ord kan vara lätta-

  289. -men jag har så dåligt ordförråd
    sa fattar jag inte frågorna heller.

  290. Jag hade övat
    så mycket som jag kunde.

  291. Men det känns ibland
    som att det inte hjälper.

  292. Hinner hon i kapp? Slutspurten
    och betygshetsen märks allt mer.

  293. Före påsklovet känns allt oöverstigligt
    igen för Johanna.

  294. Just nu är självförtroendet i botten.
    Jag vill bara skita i det.

  295. Jag får jobba, sitta hemma...

  296. ...läsa böcker.

  297. De sista månaderna
    blir sjukt jobbiga.

  298. Det enda
    som finns i huvudet är skolan.

  299. Det är svårt att tänka på nåt annat-

  300. -när man vet
    hur mycket som måste göras.

  301. Varför just jag, tänker jag ibland.

  302. Jag kan inte skylla på livet.
    Det är ju som det är.

  303. Då skyller jag egentligen på skolan.

  304. Den borde vara mer anpassad
    för alla elever.

  305. Där ser jag inget positivt
    med dyslexin. Det tar bara tid.

  306. Ska självförtroendet
    och lusten komma tillbaka?

  307. I nästa program
    fortsätter vi följa Johanna.

  308. Får jag G blir jag inte jätteglad.

  309. Men sist sa han att jag låg på VG.

  310. Det kom ett filmteam
    Och personer som ville hjälpa mig

  311. Jag blev förvånad och superglad

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Jag låtsas som inget

Avsnitt 1 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Artonåriga Johanna Gustafsson har kämpat sig igenom skolan och går nu sista terminen på gymnasiets samhällsvetenskapliga linje. Johannas dyslexi upptäcktes inte förrän hon gick i åttan och när hon kom till gymnasiet hade hon så dåliga grundkunskaper att hon själv inte förstod hur hon skulle kunna få till ett fullgott arbete. Tillsammans med Niklas Hyland följer vi Johanna under hennes sista termin och i kampen mot och med bokstäverna. Dessutom ger en rad forskare råd och tips till dyslektiker och deras lärare. Hur bra pedagogik är det egentligen att låta elever läsa i tjugo minuter och skriva svar på instuderingsfrågor? Del 1 av 2.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Dyslexi och dyskalkyli
Ämnesord:
Dyslektiker, Dyslexi, Elever med särskilda behov, Läs- och skrivsvårigheter, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Dysselecksi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDysselecksi

Jag låtsas som inget

Avsnitt 1 av 6

Artonåriga Johanna Gustafsson har kämpat sig igenom skolan och går nu sista terminen på gymnasiet. Hennes dyslexi upptäcktes inte förrän hon gick i åttan. Tillsammans med Niklas Hyland följer vi Johanna under hennes sista termin och i kampen mot och med bokstäverna.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDysselecksi

Det känns för djävligt

Avsnitt 2 av 6

Artonåriga Johanna Gustafsson har kämpat sig igenom skolan och går nu sista terminen på gymnasiet. Tillsammans med Niklas Hyland följer vi henne i kampen mot och med bokstäverna. Dessutom ger en rad forskare råd och tips till dyslektiker och deras lärare.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaDysselecksi

Dyslexi - Studiosamtal

Avsnitt 3 av 6

Forskare, pedagoger och dyslektiker diskuterar varför skolan inte klarar att hjälpa elever med dyslexi, förrän det nästan är för sent. Numera har man goda kunskaper om läs- och skrivsvårigheter. Men trots detta har skolan svårt att fånga upp elever med dyslexi, alldeles för få elever får hjälpen de behöver.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDysselecksi

Föräldraperspektivet

Avsnitt 4 av 6

Hur är det att se sitt barn kämpa med och mot bokstäverna och möta en skola som inte är rustad för problematiken? Vi möter föräldrarna till fyra barn som alla blivit upptäckta som dyslektiker alldeles för sent.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDysselecksi

Varför händer så lite i skolan?

Avsnitt 5 av 6

Av de barn som börjar i första klass har 5-8 procent dyslexi i varierande grad. Dyslexi är lätt att upptäcka och går med metodisk träning att lindra ganska väsentligt. Ändå finns det ingen nationell handlingsplan för hur skolan ska hjälpa de här barnen.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDysselecksi

Johanna mot studenten

Avsnitt 6 av 6

Är det rimligt att en dyslektikers skoltid ska vara en lång kamp när kunskapen för att kunna ge hjälp finns? Vi följer Johanna under hennes sista gymnasietermin. Forskare ger råd och tips till dyslektiker och deras lärare. Programledare: Niklas Hyland.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Elevhälsans betydelse

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Staten ger första hjälpen till problemskolor

Med sina 21 vitesförelägganden om totalt drygt 14 miljoner kronor utmärker sig skolkoncernen Praktiska Sverige AB bland de skolor Skolinspektionen har granskat. Koncernen är nu en av de skolhuvudmän som Skolverket har inlett en dialog med inom den statliga satsningen Samverkan för bästa skola. Satsningen är ett uppdrag från Regeringen och ska erbjuda hjälp och stöttning till skolor med problem. Skolutvecklaren och debattören Per Kornhall är kritisk till att staten går in och håller skolföretag under armarna på det här sättet. Han menar att man lappar och lagar ett system som är felbyggt i grunden och att staten istället borde ta över skolor som inte fungerar.

Fråga oss